Clara Bolin 2011-04-05
Jämställdhet och jämlikhet
– Vilka är EU: s mål och hur arbetar man för att nå dessa
Innehållsförteckning
Inledning
s. 1
Jämställdhet
s. 2, 3
Jämlikhet
s. 3, 4, 5
Nätverk
s. 5, 6, 7
Finansmöjligheter
s. 7, 8
Inledning
Det man i det engelska språket omnämner som ”equality” har vi i svenskan två begrepp för;
jämlikhet och jämställdhet. Det är dock inte alltid så lätt att hålla isär dessa begrepp. Rent
språkligt är det ursprungligen inte någon större skillnad mellan jämlik, jämställd och likställd,
även om jämlik kanske mer handlar om värdering och likställd särskilt betonar den formella
ställningen till exempel likställdhet inför lagen. I svenskt språkbruk används
jämställd och jämställdhet normalt när det gäller förhållandet mellan kvinnor och män,
medan jämlikhet används när det handlar om diskriminering i ett vidare perspektiv på grund
av exempelvis etnicitet, hudfärg eller sexuell läggning. Av den anledningen kommer här
nedan att redogöras för dessa begrepp separat, inledningsvis för jämställdhet och sedan
jämlikhet.
Under de senaste åren har man kunnat urskilja en allt starkare trend som tyder på att
jämställdhets- och jämlikhetsfrågor har fått en allt mer framträdande roll i politiken på
europeisk nivå. Medan ansvaret för frågor på områdena i Sverige åligger flera myndligheter
och offentlig verksamhet är det på EU-nivå Kommissionens generaldirektorat för rättsliga
frågor som har hand om frågor som rör dessa områden på europeisk nivå. Sedan den 10
februari 2010 är Viviane Reding, vice ordförande i den Europeiska kommissionen, ansvarig
för rättvisa, grundläggande rättigheter och medborgarskap. Frågor som ligger på Redings bord
rör bland annat även jämställdhet mellan könen. I Europaparlamentet idag finns två svenska
parlamentariker med anknytning till Småland-Blekinge, vilka arbetar med frågor som rör
jämställdhet och främjande av kvinnors rättigheter, Anna Hedh (Socialdemokraterna) och
Eva-Britt Svensson (Vänsterpartiet).
1
Jämställdhet
Det strategiska arbetet på jämställdhetsområdet på EU-nivå består av två delar; att integrera
jämställdhet i alla EU:s politikområden och att genomföra särskilda åtgärder för att främja
jämställdhet. I september år 2010 antog Europeiska kommissionen en femårig strategi i syfte
att främja jämställdhet mellan män och kvinnor i Europa. Den syftar ytterst till att bättre
utnyttja kvinnors potential samt därigenom bidra till EU:s övergripande ekonomiska och
sociala mål. Här anges en rad åtgärder som grundar sig på fem prioriteringar ekonomisk
självständighet, lika lön för lika arbete och arbete av lika värde, jämställdhet i
beslutsfattandet, stopp för alla former av könsrelaterat våld samt främjande av jämställdhet
utanför EU.
Situationen i EU:s medlemsländer är i dagsläget inte
tillfredställande: Allt fler kvinnor förvärvsarbetar, dock är deras
sysselsättningsgrad fortfarande lägre än männens, detta trots att
fler kvinnor än män studerar och har universitetsexamen.
Kvinnorna är fortfarande starkt underrepresenterade på
topposter inom näringslivet då män fortfarande representerar
nio av tio styrelsemedlemmar i Blue Chip företag. Skillnaden är
som allra störst i den absoluta toppen där endast tre procent av
företagen har en kvinna som innehar högsta bestämmanderätt.
Inom politiken motsvaras endast 24 procent av medlemmarna i
de nationella parlamenten av kvinnor trots att andelen kvinnor
har ökat under det senaste decenniet. Kvinnors timlön är
fortfarande i genomsnitt 17.8 procent lägre än mäns – vilket
länge verkat vara en stabil siffra. Kvinnor löper större risk än
män att drabbas av fattigdom. Fördelningen av familjeansvaret
är fortfarande mycket ojämlik. Kvinnor är oftare utsatta för
könsrelaterat våld och flickor är mer utsatta för
människohandel.
Viviane Reding, EU-kommissionens vice
ordförande och kommissionär med ansvar för
jämställdhet presenterade
jämställdhetsstrategin såhär:
”EU har varit en föregångare vad gäller
jämställdhet mellan könen eftersom principen
om lika lön för lika eller likvärdigt arbete
inkluderades i Romfördraget 1957. Vi kan nu
återigen gå i bräschen för att främja kvinnors
deltagande i beslutsfattande och kämpa mot
könsrelaterat våld. För att sätta fart på
tillväxten igen bör EU utnyttja kvinnors
kunskaper bättre. Tidigare har jag inte
förespråkat kvotering för att ge kvinnor
tillgång till toppbefattningar i näringslivet men
eftersom området inte har utvecklats är det
möjligt att vi i framtiden måste överväga
initiativ på EU-nivå. Jag kommer att träffa de
verkställande direktörerna för stora
börsnoterade europeiska företag under våren
2011 för att diskutera situationen och
räckvidden för en fastställd självreglering.
Beroende på resultatet av dialogen med
industrin kommer jag att ta ställning till om
ytterligare initiativ kommer att behövas 2012.”
Den femåriga plan som den Europeiska kommissionen har
antagit innebär att man bland annat åtagit sig att genomdriva en rad punkter. Man ska arbeta
tillsammans med alla medlemsstater för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och lägga fram
målinriktade initiativ för att få in fler kvinnor på toppbefattningar i näringslivet. Därtill vill
man inrätta en årlig europeisk dag för lika lön för att lyfta fram det faktum att kvinnor
fortfarande tjänar i genomsnitt närmare 18 procent mindre än män inom EU. Ett annat mål är
att få in fler kvinnor på arbetsmarknaden samt se till att den Europeiska kommissionen når det
övergripande sysselsättningsmålet på 75 procent för kvinnor och män till år 2020. Dessutom
planerar den Europeiska kommissionen även att inrätta en jämställdhetsdialog på toppnivå,
där Europaparlamentet, rådets ordförande, europeiska sociala samarbetspartner och det civila
samhället ska ingå, för att kontinuerligt utvärdera hur strategin genomförs.
Under år 2010 startade den Europeiska kommissionen institutet för jämlikhet EIGE, vilket har
sitt säte i Vilnius, Litauen. Institutets främsta uppgift är att stå för insamling av och
analysering kring jämförbara fakta på området samt att utveckla metodiska verktyg för att
integrera jämställdhet på alla politiska områden och i alla beslut, att underlätta
2
erfarenhetsutbyte och dialog mellan berörda parter och att öka medvetenheten bland EUmedborgarna. Nyligen släppte EIGE sin arbetsplan för 2011.
I Sverige har jämställdhetspolitiken tillförts 1,6 miljarder kronor för åren 2007-2010, vilket
innebär en tiodubbling jämfört med tidigare år. Regeringen har för avsikt att genomdriva de
internationella målen på ett nationellt och regionalt plan bland annat genom att även
fortsättningsvis genomföra en kraftfull satsning på kvinnligt företagande. Det övergripande
nationella målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma
makt att forma samhället och sina egna liv. De framsteg som Sverige har gjort har givit oss en
stark position inom det internationella jämställdhetsarbetet. Därför är intresset för och
efterfrågan på våra erfarenheter stort vilket gör oss till en önskad partner i
projektsammanhang. Det finns goda exempel på hur man inom regionerna Småland och
Blekinge jobbat framgångsrikt på jämställdhetsområdet och här finns goda möjligheter till att
påverka den framtida utvecklingen på området.
Jämlikhet
Europeiska Unionen definierar diskriminering som orättvisor eller ej jämlik behandling
grundad på sexuell läggning, rasmässig eller etisk tillhörighet, religionstillhörighet, handikapp
eller ålder. EU:s handlingsplan på området baseras främst på två stora direktiv: Racial
Equality Directive som ska förhindra att människor blir diskriminerade på grund av ras eller
etnisk tillhörighet och Employment Framework Directive vilket ska motverka diskriminering
på basis av religiös uppfattning, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.
Ett av målen i Lissabonfördraget var att öka sysselsättningen bland grupper som var
underrepresenterade på arbetsmarknaden såsom funktionshindrade, etniska minoriteter samt
invandrare. Det grönpapper, ”Jämlikhet och icke-diskriminering i ett utvidgat EU”, som
Europeiska kommissionen nyligen utgivit, utvärderar hur arbetet på området fortskridit under
det senaste decenniet. Grönpappret indikerar att många förbättringar har skett, men att
mycket återstår att göra. Man fastslår här att genom informationsutbyte, god praxis samt
genom att främja och sprida värderingar som ligger till grund för ett jämlikt samhälle vill man
även fortsättningsvis öka förståelsen för frågor som rör diskriminering samt utveckla
förmågan att förebygga och ta itu med diskriminering på ett effektivt sätt.
Den utvärdering som har gjorts av Europeiska kommissionen av hur målen har
implementerats på området pekar också på att även om EU har infört ett förhållandevis starkt
regelverk mot diskriminering behövs ytterligare åtgärder för att säkerställa ett effektivt
genomförande. Inte minst då det finns tecken som indikerar att rasistiska handlingar och
rasdiskriminering har ökat under de senaste åren. Det här är ett faktum som gör det oerhört
viktigt att ta itu med glappet mellan de bestämmelser som fastställdes år 2000, graden av
genomförande i somliga medlemsländer samt den fortsatta förekomsten av diskriminering.
Ännu är för tidigt att säga exakt huruvida det nya regelverket fungerar effektivt i alla
medlemsstater. Ett antal brister har dock redan uppmärksammats, däribland förseningarna
med att införliva direktiven i flera medlemsstater vilket är oroande anser den Europeiska
kommissionen. Man säger sig även vara medveten om bristen på samråd i vissa
medlemsstater under genomförandeprocessen.
3
Den Europeiska kommissionen antog år 2008 ett nytt direktiv mot diskriminering på grund av
ålder, funktionshinder, sexuell läggning och religion eller tro utanför arbetsplatsen, vilket nu
är under förhandling. Det föreslås bland annat att det ska finnas en skyldighet att ge personer
med funktionshinder allmängiltig tillgänglighet så väl som att genomföra rimliga
anpassningsåtgärder för gruppen. Dessa båda punkter är dock genomförbara på villkor att de
inte medför en oproportionerlig stor påfrestning för dem som levererar tjänsterna. Vidare
föreslås att likabehandling vad gäller socialt skydd, inklusive social trygghet och hälsovård
och utbildning samt tillgång till varor och tjänster vilka är tillgängliga för allmänheten.
Däribland bostäder ytterligare ska främjas. Därmed sätter Europeiska kommissionen press på
att utöka EU:s diskrimineringslagstiftning till att omfatta ett allt bredare område.
Via Europa 2020-strategin fortsätter den Europeiska kommissionen att ytterligare uppmuntra
och främja ny lagstiftning i medlemsländerna som ska göra arbetsmarknaden än mer
tillgänglig och inkluderande för grupper som traditionellt varit förfördelade på detta område.
Exempelvis kan nämnas att endast 20 procent av dem som lider av ett handikapp som kan
klassas som grovt har ett arbete. Den Europeiska kommissionens starkaste vapen vad gäller
social exkludering är att se till att människor får ett jobb som de kan bibehålla. Att bli av med
sitt arbete är att riskera att hamna i fattigdom och detta vill EU bekämpa med alla tillgängliga
verktyg. Två av flaggskeppsinitiativen inom Europa 2020-strategin (”Unga på väg” och
”Europeisk plattform mot fattigdom”) riktar sig därför specifikt mot utsatta grupper såsom
unga och funktionshindrade, vilka båda är grupper som har svårt att ta sig in på
arbetsmarknaden. Detta är ett viktigt steg i ledet mot en mer jämlik Europeisk Union med
minskad risk för att människor blir socialt exkluderade och på grund av detta riskerar att
hamna i fattigdom. Den Europeiska kommissionen har dessutom antagit en ny strategi för hur
EU ska kunna hjälpa personer med funktionshinder för att bli bättre rustade och inte ska
riskera att drabbas av socialt utanförskap. Programmet sträcker sig fram till år 2020.
Stadgan om de fundamentala rättigheterna har nu varit bindande i över ett år för alla EUinstitutionerna och medlemsländer vid införandet och tillämpandet av EU-lagar. Stadga
antogs i Nice i december år 2000 som en politisk deklaration. Den innehåller 54 artiklar i
huvudsak hämtade från den Europeiska Konventionen om de mänskliga rättigheterna. Nyligen
publicerades den årliga rapport som utvärderar hur stadgan hitintills tillämpats. Rapporten
visar att de grundläggande rättigheterna är relevanta för en rad olika politikområden och att
allmänhetens intresse för stadgan är stort. I rapporten betonas emellertid att stadgan ofta
missförstås och här klargörs bland annat att tydligare information om vad stadgan innebär,
måste nå ut till de europeiska medborgarna om den ska lyckas implementeras på ett önskvärt
sätt.
I Sverige finns en relativt sett stark lagstiftning vad gäller skyddandet av individer som utsätts
för diskriminering. Dock återstår ett stort arbete innan de internationella målen är uppnådda.
Ansvaret för att de mänskliga rättigheterna inte kränks vilar på regeringen samt den statliga
och kommunala förvaltningen. Nationellt arbetar regeringen för att förverkliga EU:s direktiv
på det nationella planet genom att genomdriva en rad åtgärder och se över lagstiftning på
området. Som ett led i denna strävan har man bland annat upprättat den nya myndligheten
Hardisam vilken ska fungera som ett stödorgan för att bekämpa diskriminering av
funktionshindrade på arbetsmarkanden, samt ha som uppgift att samordna
funktionshinderspolitiken. År 2009 trädde en ny diskrimineringslag i kraft där de tidigare sju
diskrimineringslagarna slogs samman till en lag. Där förbjöds även diskriminering på grund
4
av ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Man har även utökat
diskrimineringslagen till att gälla nya samhällsområden där förbud mot diskriminering hittills
inte funnits i lag, nämligen offentlig anställning, värnplikt och civilplikt, all
utbildningsverksamhet, allmän sammankomst och offentlig tillställning.
Regeringes tre prioriterade områden på jämlikhetsområdet är: Invandring och svensk
asylpolitik, nationella minoriteter samt barnets rättigheter i Sverige. Regeringen väntas i mars
2011 påbörja en kartläggning av situationen för mänskliga rättigheter i Sverige.
Kartläggningen syftar till att kunna utgöra en grund för det fortsatta arbetet på området.
Särskilt utsatta människors situation kommer här att ägnas extra mycket uppmärksamhet.
Då ansvaret för implementeringen av de nationella målen på jämlikhetsområdet i allra högsta
grad vilar på kommuner och annan offentlig förvaltning varierar den regionala arbetsmetoden
och dess fokus beroende på vilken del av landet man väljer att granska. Liksom på den
Europeiska nivån är mycket av arbetet riktat mot arbetsmarknadsåtgärder mot utanförskap och
diskriminering, då dessa åtgärder ger mätbara resultat. Diskrimineringsombudsmannen, DO
har under hösten lanserat det nya projektet Växthuset som skall fungera som ett verktyg för att
bättre kunna kartlägga diskriminering. Växthusprojektet genomfördes med hjälp av
finansiering från EU-programmet Progress och kan anpassas till alla typer av arbetsplatser.
Under hösten 2010 marknadsfördes Växthuset via sex regionala konferenser och seminarier.
Nätverk
Att användas sig av eller verka genom internationella nätverk har många fördelar. Här finns
inte minst god möjlighet till att få informations- och erfarenhetsutbyte, men även till att söka
allianspartner eller att kunna utvärdera pågående arbete samt att få tillgång till tidig
information då det fortfarande finns möjlighet att påverka i äranden. Nätverksengagemang ger
också möjlighet till att samarbeta med organisationer som driver samma eller liknande frågor,
vilket markant ökar chanserna att kunna påverka på EU-nivå.
EWL, The European Women’s Lobby
Nätverket är Europas största paraplyorganisation för kvinnor och jämställdhet mellan könen.
Nätverket startade 1990 - av12 nationella organisationer. European Women´s Lobby är en av
de äldsta och mest etablerade ickestatliga organisationerna som verkar inom civilsamhället på
europeisk nivå. Under de senaste 20 åren har medlemsantalet stadigt ökat och omfattar idag
mer är 2500 organisationer. Svenska medlemmar i nätverket är WOCAD - Women’s
Organisations Committee on Alcohol and Drug Issues, Kvinna Skaraborg, 1.6
Miljonerklubben, The National Council of Women in Sweden samt Feminist Policy Institute Feminism and Human Rights. Då detta nätverk väger tungt också i internationella
sammanhang kan det utgöra en mycket bra samarbetspartner.
WES, European Network to Promote Women’s Entrepreneurship
Den Europeiska kommissionen tog initiativet till detta nätverk som består av 31 europeiska
länder. WES strävar efter att främja kvinnligt entreprenörskap genom att bland annat lyfta
fram existerande kvinnliga entreprenörer och göra dem mer synliga, skapa ett klimat som
främjar kvinnligt entreprenörskap, öka antalet nya kvinnliga entreprenörer samt öka antalet
5
existerande företag som styrs av kvinnor. Organisationen för en nära dialog med den
Europeiska Unionens institutioner. Tillväxtverket är en av nätverkets svenska medlemmar och
har startat programmet Främja kvinnors företagande, som löper mellan år 2011 till och med år
2015. Programmet syftar till att bidra till ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt genom
att fler kvinnor startar, driver, köper och utvecklar företag. Initiativet sker på uppdrag av
Sveriges regering som avsätter 65 miljoner kronor per år till detta ändamål. WES omfattar
bland annat insatser för att främja entreprenörskap vid universitet och högskolor. Aktörerna
som har det regionala utvecklingsansvaret det vill säga - landsting, kommuner,
samverkansorgan eller länsstyrelser - har möjlighet att lämna en intresseanmälan för att
medfinansiera affärs- och innovationsutvecklingsinsatser i respektive län. Programmet riktar
sig främst till kvinnor som vill starta företag men också till aktörer som arbetar med att främja
utveckling av starka regioner.
WIBN the Women in Business Network
WIBN är ett nätverk som sysslar med gränsöverskridande projektutveckling och har ett tiotal
partners från Sverige, Norge och Danmark. Initiativet startades i England men har nu spridit
sig i över 18 länder. Organisationen bedrivs främst i mötesform där medlemmar får möjlighet
att utbyta erfarenheter med såväl varandra som experter på området. Vid dessa möten finns
utrymme för såväl idéutbyte som att hitta möjliga projektpartners. Det finns exempel på
svenska regioner som arbetat framgångsrikt med detta nätverk och som mottagit EU-medel.
Nyligen blev en svensk region beviljad bidrag på en summa på totalt 756 000 euro från
Interreg IV A för att driva ett projekt som syftade till att på ett effektivt sätt stimulera kvinnor
i regionen att starta företag. För mer information om projektet klicka här.
AGE Platform Europe är ett europeiskt nätverk som består av och för människor som är i
åldrarna 50 år och över. AGE sammanlänkar närmare 150 organisationer och strävar efter att
ge en röst åt de 150 miljoner medborgare i den Europeiska Unionen som utgörs av denna
åldersgrupp. Nätverket vill lyfta fram och öka medvetenheten kring frågor som rör seniorer.
Svenska medlemmar i nätverket är Swedish Association of Senior Citizens och SPRF Sveriges Pensionärers Riksförbund. Nyligen avslutades projektet DAPHNE Eustacea som
syftade till att bland annat utveckla en europeisk stadga om rättigheter för äldre människor och i synnerhet kvinnor - som är beroende av en familjemedlem eller vårdare eller är i behov
av långsiktig vård eller hjälp. Trots att den förväntade livslängden för kvinnor har ökat med
25 år under 1900-talet, vilket innebär att närmare var femte person i Europa är en kvinna som
är 50 år eller över, visar flera studier att deras situation tenderar att negligeras. SPRF var en
av elva medlemmar som deltog och drev projektet i Sverige.
ENAR, European Network Against Racism
ENAR är ett europeiskt nätverk vars syfte är att bekämpa rasism, främlingsfientlighet,
rasdiskriminering och liknande typ av intolerans. Nätverket strävar efter att främja jämlik
behandling av EU-medborgare och medborgare från tredjeland samt att förena lokala,
regionala och nationella initiativ med dem som fattas på europeisk nivå.
Svensk koordinator är CRM Centrum mot rasism som även är en av medlemmarna i det
transnationella EU-projektet ”Living Together: European Citizenship aganist Racism and
Xenopobia”, vilket syftar till att främja europeisk tolerans. Nätverkets målsättning är att
påverka beslut och initiera handlingar hos exempelvis kommunal verksamhet, lärosäten och
myndigheter.
6
EDF, European Disability Forum är ett resultat av förhandlingar mellan alla europeiska
medlemsstater. Nätverket vill främja lika möjligheter för funktionshindrade samt skydda deras
mänskliga rättigheter. De strävar efter att omöjliggöra att något beslut som rör
funktionshindrade människor kan tas utan deras närvaro. EDF startades 1996 och har sedan
dess spelat en avgörande roll för funktionshindrades människors representation vid
beslutsfattande. I Sverige är Handikappförbundet medlem, vilket är en intresseorganisation
och en samlande aktör som på bred bas representerar kvinnor och män med
funktionsnedsättning. Organisationen är även samarbetspartner med regional och kommunal
nivå. I Småland och Blekinge är region Bleking och regionförbunden i Kalmar, Södra
Småland och Jönköping samarbetspartner.
ILGA Europe, International Lesbian and Gay Association – Europe
ILGA är en paraplyorganisation för organisationer som främjar homosexuellas, bisexuellas
och transsexuellas rättigheter på europeisk nivå. Nätverket har cirka 300 medlemmar och dess
mål är bland annat att agera talesperson på europeisk nivå åt dem som diskrimineras på grund
av sin sexuella orientering eller läggning samt att stärka befintliga organisationer som arbetar
med att bekämpa diskriminering av dessa grupper på EU-nivå. I Sverige finns ett flertal
organisationer som är medlemmar i nätverket; däribland RFSL Riksförbundet för
homosexuella, bisexuella och transsexuella personers rättigheter i Kronoberg.
Finansiering
Genom att ha kännedom om hur dessa program på bästa sätt skall kunna utnyttjas finns goda
möjligheter till att få medfinansiering till sitt projekt. Här nedan redogörs för flera viktiga
program som årligen delar medel till olika nationella och regionala projekt på jämlikhet och
jämställdhetsområdet inom den Europeiska Unionen.
Progress
Progress är ett EU-program som ska stödja projekt gällande modernisering inom
sysselsättning, social delaktighet och trygghet, arbetsvillkor, icke-diskriminering samt
jämställdhet. Programmet genomförs i samarbete med den Europeiska socialfonden och är
tänkt att ytterligare arbeta för förverkligandet av den sociala agendan. Progress har en total
budget på drygt 740 miljoner euro och finansieringen fastställs varje år av den Europeiska
kommissionen. Progressprogrammet riktar sig till medlemsländer, regionala myndigheter,
arbetsförmedlingar samt nationella statistikkontor. Även universitet, forskningsinstitut,
aktörer på arbetsmarknaden samt icke-statliga organisationer kan delta. Här finns stor
outnyttjad potential. Programmet erbjuder även möjlighet till mikrokreditlån. Då det inte finns
någon myndighet i Sverige som ansvarar för information om programmet får intresserade
vända sig direkt till den Europeiska kommissionen.
Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter
Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter, eller Globaliseringsfonden, utdelar
ett individuellt och tidsbegränsat engångsstöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd
av genomgripande strukturförändringar i världshandeln. De åtgärder som vidtas med stöd från
fonden ska hjälpa denna grupp att hitta och behålla ett nytt arbete. Globaliseringsfonden
förfogar årligen över 500 miljoner euro vilket ska användas till stöd för återinträde på
7
arbetsmarknaden. För att utbetalning ska vara aktuell krävs att minst 1 000 arbetstagare har
blivit uppsagda, antingen under en period på fyra månader i ett företag eller under en period
på nio månader inom en eller två regioner som gränsar till varandra. På mindre
arbetsmarknader eller vid särskilda omständigheter kan Globaliseringsfonden skänka medel
även om villkoren inte är helt uppfyllda, om uppsägningarna får allvarliga konsekvenser för
sysselsättningen och den lokala ekonomin. Arbetstagarna får stöd från globaliseringsfonden
via medlemsstaterna. Stödet ges således inte direkt till företag, regioner eller lokala
myndigheter.
Europeiska socialfonden (ESF)
Syftet med fonden är att erbjuda hjälp till människor som vill utveckla sin kompetens och
förbättra sina möjligheter på arbetsmarkanden. Potentiella förmånstagare för ESF-projektet
kan vara offentlig förvaltning, icke-statliga organisationer samt arbetsmarknadens parter
verksamma inom området för sysselsättning och social integration. Sverige har under
perioden 2007–2013 tilldelats 6,2 miljarder kronor ur Socialfonden och staten kommer att
bidra med minst lika mycket i offentliga medel. Enligt Svenska ESF-rådet som ha det
nationella ansvaret för fonden, beräknas att detta belopp kommer att fördelas mellan cirka
4000 projekt med minst 315 000 deltagare. För att ansöka om finansiering till projekt inom
regionerna Småland och Blekinge ska antingen det Svenska ESF-rådet för Sydsverige eller
Småland och Öarna kontaktas.
Grundläggande rättigheter och medborgarskap
Programmet "Grundläggande rättigheter och medborgarskap" ska främja utvecklingen av ett
europeiskt samhälle som baseras på respekt för de grundläggande rättigheterna samt de
rättigheter som har sin grund i unionsmedborgarskapet. Programmet ska finnas till stöd vid
nätverksbyggande och informationsutbyten mellan brottsbekämpande myndigheter och
organisationer. Aktiviteter som bekämpar rasism, främlingsfientlighet och antisemitism kan
också få stöd. Europeiska kommissionen ansvarar för programmet samt handlägger alla
ansökningar. Offentliga och privata organisationer, universitet och forskningsinstitut, ickestatliga organisationer samt myndigheter kan alla ansöka om dessa medel.
Integrationsfonden
Programmet syftar till att förbättra systemen för mottagning och integration av
tredjelandsmedborgare i Sverige, det vill säga medborgare från land utanför EU och
ingår i EU:s ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar, det så kallade
SOLID- programmet, tillsammans med Flyktingfonden III, Återvändandefonden vilket
Migrationsverket ansvar för och Gränsfonden vars ansvar ligger hos Rikspolisstyrelsen.
Programmets huvudfokus ligger på frågor som rör kulturmöten, religion, egenmakt, social
integration och värdegrund. Svenska ESF-rådet ansvarar för förvaltning av fonden i Sverige
och det är dit man vänder sig för att söka. Integrationsfonden disponerar i Sverige cirka 15
miljoner kronor om året i projektmedel som medfinansieras med lika mycket av projekten.
Specifika prioriteringar medför 75 procent i medfinansiering av fonden. År 2010
fördelades cirka 19 miljoner kronor mellan olika projekt. Målgrupp är i huvudsak de som
nyligen kommit hit genom anhöriginvandring, och inte asylsökande eller
kvotflyktingar. Privata, offentliga och ideella organisationer kan söka stöd.
Förutom att vända er till berörd myndighet, står vi på Brysselkontoret självklart till tjänst med
bevakning av en särskild fråga, innehållstolkning, bevakande av aktörer för påverkan av vissa
beslut eller arrangerande av seminarier för att marknadsföra vår kompetens eller genom att
hålla ett öga på och koppla samman till andra regioner. Tveka därför inte att höra av dig.
8
