11/2 2016
Maria Lindström, rektor
Maud Nilzén, kommunal språk-, läs- och skrivutvecklare
BIBLIOTEKET
Arabiska
F-klass 3 st
Thailändska
Bosniska
åk 1 – 2 st
Grekiska
åk 2 – 2 st
Sydkurdiska
åk 3 – 3 st
(Sorani)
åk 4 – 2 st
Albanska
Spanska
åk 5 – 2 st
Engelska
åk 6 - 2 st
Serbiska
Grundsär 1 – 3 (8 elever)
Somaliska
SKOLBIBLIOTEKET
Grundsär 4 – 6 (5 elever)
Dari
Nordkurdiska
6 fritidshem
(Kurmanci)
1 fritidsklubb
Finska
Litauiska
Sva ca 100 elever
Kinesiska/mandarin
Vietnamesiska
Modersmålsundervisning på
Rumänska
16 olika språk på e.m.
Nyanlända
Systematiskt kvalitetsarbete (SKA) i praktiken
http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete
• spelar stor roll vilken skola man går i
• bristerna i SKA - analys, åtgärder, uppföljning och utvärdering
• analysen leder ofta till att skolan behöver pröva nya arbetssätt
• Rektors ansvar (långsiktighet, förutsättningar, kollegialt lärande, följa upp)
• Lärarens ansvar (utmana, anpassa, stötta, elevers delaktighet)
(Skolinspektionens årsrapport 2014)
Språk-, läs- och skrivutvecklarens roll
En språk-, läs- och skrivutvecklare kan ge huvudmän, förskolechefer
och rektorer stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Det kan till
exempel handla om att ge stöd att:
• Följa upp och analysera det språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet
• Prioritera och organisera utvecklingsinsatser
• Ordna pedagogiska samtal och lyfta forskning inom området
• Vara ett stöd för rektorer och handledare inom Läslyftet
Styrsystem och stödsystem för språkutvecklare
• Nämnd
• Förvaltningschef
• Verksamhetschef
• Rektor
• Lärare
Huvudman
• Samla in resultat
• Följa upp resultatet
• Bidra till långsiktig utveckling
Systematiskt kvalitetsarbete enheter, läsårsvis
Kvalitetsredovisning Sandbackaskolan
Summering på SAMO från arbetslagen
Summering EHT
Analys
Bildningsutskottet
Uppföljningsrapport 1:
Normer och värden
Ansvar och inflytande
V. 7 Utskick frågor
från huvudmannen
Januari
December
V. 47 Skolans
övergripande rapport klar,
skickas till huvudman
Februari
November
Kvalitetsredovisning Sandbackaskolan v 44
Normer och värden
Ansvar och inflytande
V. 42 Utskick frågor från
huvudmannen
V. 11 Skolans rapport klar,
skickas till huvudman
Mars
Oktober
April
September
Kvalitetsredovisning Sandbackaskolan v 8 - 10
• Övergång o samverkan
• Skola, omvärld o utbildningsval
• Samverkan skola/hem
Bildningsutskottet
Uppföljningsrapport 2:
Övergång och samverkan
Skola, omvärld och utbildningsval
Samverkan förskola/skola och hem
Maj
Augusti
Juni
V. 22 Utskick frågor från
huvudmannen
Juli
Bildningsutskottet
Uppföljningsrapport 3:
Kunskap, utveckling och lärande
Betyg och bedömning
V. 26 Skolans rapport klar,
skickas till huvudman
Kvalitetsredovisning Sandbackaskolan v 2325
Kunskap, utveckling och lärande
Betyg och bedömning
Uppföljning APT i augusti
Frågor och sammanställning ligger i fronter
Vågen - uppföljning och återkoppling systematiskt kvalitetsarbete
Verksamhetschef, BU jan
Rektor/skolledning, v. 46
Lärare/lärarlag, v.44
Ledningsgrupp
Skolledning
Lärare/lärarlag
Normer och värden
Ansvar och inflytande
Verksamhetschef, BU april
Rektor/skolledning, v. 11
Lärare/lärarlag, v. 9
Ledningsgrupp
Skolledning
Lärare/lärarlag
Övergångar och samverkan
Skolan och omvärlden
Skola och hem
Verksamhetschef, BU augusti
Rektor/skolledning, v. 26
Lärare/lärarlag, v. 24
Ledningsgrupp
Skolledning
Lärare/lärarlag
Kunskaper
Bedömning och betyg
Varför systematiskt kvalitetsarbete?
För att veta Var är vi? - måste vi följa upp resultaten och göra en
nulägesbeskrivning.
För att veta Vart ska vi? - måste vi jämföra, tolka, analysera och bedöma
utvecklingsbehoven.
För att veta Hur gör vi? - måste ha en dokumenterad planering.
För att veta Hur blev det? - måste vi genomföra det vi planerat, följa upp
och dokumentera vårt arbete.
Utvecklingsarbete – organisation/undervisning/resultat
( A Pihlgren)
1. Vilket är vårt problem-område och hur vet vi det.
2. Antaganden – Vad tror vi att det beror på?
3. Vad hittar vi som stödjer våra antaganden?
4. Återkoppling. Vad tar vi med oss från andras respons på vårt resonemang.
5. Olika sätt att komma till rätta med problemet.
6. Vad behöver vi ta reda på? Vad behöver vi lära oss?
7. Vad väljer vi att göra först och hur går vi till väga?
8. Uppföljning - Vad gjorde vi/Hur blev det/Vilka lärdomar har vi dragit?
9. Hur vill vi gå vidare?
Var är vi?
Följa upp resultat och måluppfyllelse
nulägesbeskrivning
(Skolverket, Kvalitetsarbete i praktiken)
• Elevernas kunskapsresultat (NP, prov och tester, skriftliga och muntliga, betyg).
• Jämförelser (elevresultat på klass- och skolnivå, kommunen, riket).
Siris (på enhetsnivå): http://siris.skolverket.se
Kommunblad (på kommunnivå): www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-kommunblad
•
•
•
•
•
Hur verksamheten har bidragit till elevernas utveckling och lärande.
Hur elever upplever att undervisningen har påverkat deras lärande.
Verksamhetens måluppfyllelse (LGR 11 övergripande mål och riktlinjer).
Hur personalen upplever förutsättningar, lärandemiljö och utveckling.
Hur undervisningen är organiserad (arbetssätt, arbetsformer, förhållningssätt,
lärandeklimat, bemötande, förväntningar, trygghet, delaktighet, nyfikenhet).
BRUKskattningar www.skolverket.se/bruk
• Resultat från vad genomförda utvecklingsinsatser lett till.
• Attitydundersökningar, elevenkäter, föräldraenkäter
Sandbackaskolan - sammanslagning av två skolor 2009
Vår vision - en likvärdig skola med genomtänkta och långsiktiga satsningar
1. Språk-, läs- och skrivsatsning – Läslyktan
2. Tillgång till mycket böcker – stor satsning skolbibliotek
Alla barn är allas barn
Rektors roll
• Skapa goda förutsättningar baserade på lokala behov och förutsättningar
• Följa upp resultat (siffror, delaktighet lärare och elever)
• Skapa förutsättningar för långsiktig utveckling
Önskan om att förändra
(Skolverket/SPSM, Inkluderande undervisning)
1. Gemensamt beslut
2. Samsyn vad det innebär
- ett system
- gemenskap och delaktighet på olika nivåer
(demokratisk, social och pedagogisk)
- olikhet ses som tillgång
3. Förhållningssätt som resulterar i
gemenskap, tillit, eleven känner sig delaktig
4. Systematiskt kvalitetsarbete kartlägg, analys, mål, utvärdera
Organisation för lärande- olika nivåer
Skolnivå
• Rektors roll- tid, prioritera, arbetsklimat
• Externt stöd till arbetslagen
Arbetslagsnivå
• Samarbete mellan olika kompetenser
• Gemensam tid för utvärdering och planering
• Gruppsammansättning/gruppstorlek
• Lokaler
• Lektionsinnehåll
PISA
(Programme for International Student Assessment)
15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap
Sverige har sjunkit från en framskjuten placering i läsförståelse till
medelprestation bland OECD-länderna.
• de bästa läsarna har blivit svagare
• de svagaste läsarna har blivit fler och ännu svagare
• skillnaden mellan pojkar och flickor har ökat
• skillnaden mellan elever med olika
socioekonomisk bakgrund har ökat
• skillnaden mellan infödda elever och
elever med utländsk bakgrund har ökat
Del i det Systematiska kvalitetsarbetet på skol-, grupp- och individnivå – Sandbackaskolan
Skolplan
•
•
•
•
•
•
Handlingsplanen - God undervisning i vardagen
Nya språket lyfter NSL (fkl – åk 6)
Läslyktan/Skrivlampan – strategier/texttyper ämnesövergripande (fkl – åk 6)
Cirkeln för undervisning – språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen (fkl – åk 6)
Information till föräldrar (fkl – åk 6)
Tydlighet till eleverna, metakognition (fkl – åk 6)
Fkl – Bornholmsmodellen, Kartläggning, analys
Åk 1 NSL, Bedömningsstöd ht/vt, Kunskapskrav analys, + intensivfokus, åtgärder, uppföljning
Åk 2 NSL, Bedömningsstöd ht/vt analys + intensivfokus, åtgärder, uppföljning
Åk 3 NSL, Bedömningsstöd ht, analys + intensivfokus, NP åk 3 analys, åtgärder, uppföljning
Åk 4 NSL, analys + intensivfokus, åtgärder, uppföljning
Åk 5 NSL, analys + intensivfokus, åtgärder, uppföljning
Åk 6 NSL, analys + intensivfokus, NP åk 6 – analys, åtgärder, uppföljning
Vart ska vi?
ANALYS och BEDÖMNING
(bakåt - hitta orsaker och framåt – vad behöver förbättras) (Skolverket, Kvalitetsarbete i praktiken)
Jämföra, tolka, förklara, problematisera och kritiskt granska
• Vilket är vårt uppdrag enligt skollag, läroplaner, kursplaner, ämnesplaner, övergripande
målen?
• Vilka kunskaper/färdigheter ska våra barn och elever få möjlighet att utveckla?
• Tänkbara och möjliga förklaringar av vad i verksamheten som påverkar/orsakar
resultaten/måluppfyllelsen.
• Vad dessa antaganden bygger på, vad säger forskning och utvärderingar.
• Om orsakerna tydligt framgår av dokumentationen eller om ytterligare uppföljning eller
utvärdering behöver genomföras.
• Var finns utvecklingsbehoven, vilka insatser behövs och vilka effekter förväntar vi oss?
Systematiskt kvalitetsarbete på skolnivå
Sandbackaskolan
• SKA: påvisar behov att arbeta med språkutveckling
• Syfte: förbättra elevers läsförståelse och skrivförmåga
• Mål: högre måluppfyllelse för alla barn
Utvecklingsarbete – NCS
(uppdrag att stimulera huvudmän och skolor att aktivt arbeta med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling)
• Skolchef – projektgrupp 2007
• Uppdrag – 2008 ”Starta och leda projekt” GU
NCS stöd till utvecklingsarbete:
• 2008 ”Insikter och utsikter”
• 2009 Läslyktan - Språkutvecklande arbete i alla ämnen
• 2010 Fokus skrivande
• 2011 Vilka elever kommer till vår skola?
• 2012 Språkarbete och Systematiskt kvalitetsarbete LS
• 2013 Språkets roll i alla ämnen? LS, studiebesök England
• 2014 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
• 2015 Läslyftet
• Regelbundna samtal med rektorer, spec.ped. APT 2009-2016
Hur gör vi?
Planera
Styrdokument – mål
Arbetssätt
Delaktighet
Hållas levande
Förutsättningar
Forskning
Utvärderas
Genomför
Systematiskt
Långsiktigt
Ordinarie undervisning
Följa upp
Förändra vid behov
Reflektera/dokumentera
Kollegialt lärande
Dokumentera
Befintligt material
Loggbok lärare/elev
Elevarbeten
Rutiner
Vad ska dokumenteras för att kunna analysera (elevresultat, IUP, personaltäthet…) ?
Hur och när ska analyserna göras?
Personal, elever och föräldrar deltar.
(Skolverket, Kvalitetsarbete i praktiken)
SWOT – hitta framgångsfaktorer
• Vilka nyckelområden ska du lägga energin på för att lyckas?
• Vilka förhållningssätt måste du själv ha och sprida för att lyckas?
• Var ska du söka stöd för att lyckas?
Språkutvecklare - NCS
• Vad vill rektor ska ha hänt när arbetet är klart?
• Vilket innehåll/vilka processer är viktiga att få med?
• Vilken återkoppling önskar rektor?
• Vilka krav ställer du på rektors deltagande för att lyckas med
uppdraget? På tid?
Utvecklingsarbetet
• uppgifter som ska testas med elevgruppen, och som presenteras
med lärarkollegor
• läsa forskningslitteratur
• rektor ger utvecklingsarbetet legitimitet, vikt och följer upp
Utvecklingsarbete – utmana undervisningen
• Två skolor slogs ihop till en stor skola i flerspråkigt område med
”svaga” studieresultat, 50 elever åk 1
• Individ – engagemang, högre måluppfyllelse
• Gruppen – ta tillvara olikheterna, främja lärmiljön
• Lärarna – engagemang, nyfikenhet, undervisning
Jämför
• lyssna, kopiera, fylla i, återge - arbeta självständigt
med
• jämföra, analysera, göra kopplingar, dra slutsatser, tänka tolkande
och kritiskt, samtala, reflektera, resonera, argumentera, ge respons,
producera, utvärdera, tillsammans – arbeta självständigt
Språkets lärkraft – den vidgade livskänslan
Språket utvecklas i samspel med andra och det är också med hjälp av
språket vi skapar vår identitet, förstår oss själva och andra, och har
möjligheter att ingå i gemenskap med andra.
( Lgr 11, kommentarmaterialet s. 7)
Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och
lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker sina
känslor och tankar och förstår hur andra tänker och känner.
(Lgr 11)
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.
Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling
med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk
och kunskaper.
Lgr 11 s. 8
EN GEMENSAM PLATTFORM
• Hur organiserar vi lärmiljön?
• Hur gör vi undervisningen explicit, meningsfull, språkutvecklande och
stöttande?
• Hur gör erfarna - tänkare, lyssnare, läsare, skrivare, i samtal?
• Hur utmanar vi elevers kreativitet – styrkor, brist i kunskap, engagemang?
• Ledorden - anpassning av text, elevnära text, rörlighet i text i alla ämnen.
Vad tror du att du håller på med? Loggbok
• Min roll som ledare?
• Vilka är eleverna för mig?
• Vad är det eleverna ägnar sig åt?
• Vad finns det för upptäckande och benämnande i min
undervisning?
• Vad för slags identitet håller eleverna på att utveckla?
• Vilken typ av samtal ligger till grund för denna identitet?
För att förstå på djupet (Keene/Zimmerman)
• Fokus och engagemang
• Förstå vad som är viktigt
• Använda tiden – praktisera/öva, tillsammans och självständigt
För att bli en erfaren läsare/skrivare – forskning visar
1. Fokus på begrepp…
2. som är viktiga…
3. lära på djupet…
4. över lång tid…
5. med en möjlighet till att tillämpa dem i en bred variation av text,
ämnesövergripande.
Texter som… (B. Svensson GU)
Får oss förstå oss
själva
Inte blundar för
olikheter
Hjälper oss
ifrågasätta &
undersöka olika
attityder
Skapa engagemang att lära
• kombination av individuell ansträngning och ledning av välutbildade, engagerade lärare
som löpande anpassar sin undervisning, stimulerar, höga förväntningar
EXEMPEL PÅ VERKTYG FÖR ATT STÄRKA UNDERVISNINGEN:
• att läraren använder en bred och varierad repertoar av undervisningsmetoder
• att läraren skapar ett dialogklimat
• att läraren skapar trygghet och ser varje elev
• att läraren uppmuntrar erfarenhetsutbyte mellan elever
• att läraren använder formativ bedömning
Källa: Skolverket (2013) Forskning för klassrummet.
Kompetensutveckling för alla lärare i språkutvecklande arbete i alla ämnen.
Utveckling
1. Jag gör som jag alltid gjort…
2. Nja, vad finns i detta för mig…
3. Nyfiken, intresserad…
4. Reflekterar, blir bekräftad, prövar nytt, tänker att jag
ständigt utvecklas…
4 nivåer av lärande (T Andersson)
1. Få kunskap
läsa, föreläsning, utbildning
3 mån.
8-10%
2. Koppla kunskap till egen verksamhet
reflektera, vad innebär det här för mig?
25%
3. Praktisera kunskaperna medvetet
Analysera resultatet
40%
4. Lära ut det man lärt sig
Kommunicera sin kunskap
80%
Att ha ”kunskap” innebär:
• Ta till sig information
• Kunna reproducera den
• Kunna omsätta det man tillägnar sig i praktiken
• Kunna kommunicera sin kunskap (H Rosling)
• Det handlar om att utforma en skola och en undervisning som stödjer eleverna
i deras utveckling av de kunskaper och färdigheter som framtiden kräver och
där digitala teknologier är en integrerad del.
B Lindstöm, GU
K. Illeris - 4 typer av lärande (2007: 69)
1. kumulativt - en begränsat upprepningsorienterat kunskap
2. assimilativt - en ämnesmässig eller schemarelaterat tillämpar kunskap
3. ackommodativt - ett lärande som tillämpas flexibelt inom ett brett fält
av relevanta sammanhang
4. transformativt – en personlighetsorienterad kunskap, som fritt kan
associera till alla subjektivt relevanta sammanhang
Lärande K Illeris
(2011, s 45)
Lärandets tre dimensioner:
1. Innehållsdimensionen
2. Drivkraftsdimensionen
3. Samspelsdimensionen
Man måste ta hänsyn till samtliga
dimensioner om man ska uppnå en
tillfredsställande förståelse eller analys av
en lärosituation eller ett läroförlopp.
Kartläggning
Vilka elever kommer till
vår klass/skola?
Systematisk Kvalitetsarbete
Cirkeln för Undervisning
Analys/Planering/Mål
Språket i alla ämnen
Medveten/explicit/kreativ
Fas 5
Reflektera, Respons
Utvärdera
Summativ
bedömning
BFL
stöttande undervisning
Digitala lärverktyg
Anpassningar
BFL
Fas 1
Bygga upp kunskap
om ämnet
Helhet Lgr 11, Forskning, VBE
Minilektion
Kollegialt lärande
Modellering
Inkluderande lärmiljö
Interkulturellt förhållningssätt
Språk- och kunskapsutvecklande
arbetssätt
VÖL/Tankekarta
BFL
Dialogisk strategiundervisning
Multimodalt lärande
Fas 4
Tänka, läsa, skriva,
räkna själv utifrån
fokusområde
Texter berör/Dialog
Fas 2
Skolbibliotek som engagerar
Återkoppla
Metakognition lärare/elev
Interaktion/Elevaktivt
Minilektion
Bedömning för lärande
Modellering
Gott föräldrasamarbete
Läs- och Skrivlogg
Respons/BFL
Fas 3
Läsa, skriva, räkna,
samtala och tänka
tillsammans
Strategier/Texttyper
Stöttning
Reflektera och Tänka
BFL
Stöttning
BFL
Maud Nilzén fritt efter Cirkelmodellen
Gibbons 2006, Hedeboe & Polias 2008
Cirkeln för Undervisning
Helhet Lgr 11, Forskning, VBE
Kollegialt lärande
Inkluderande lärmiljö
Interkulturellt förhållningssätt
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Dialogisk strategiundervisning
Texter berör/Dialog
Skolbibliotek som engagerar
Multimodalt lärande
Metaspråk lärare och elev
Interaktion/Elevaktivt
Formativ- och summativ bedömning – BFL
Gott föräldrasamarbete
10 forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling (H Timperley 2008)
1.
2.
3.
4.
5.
Barns/elevers behov, läroplans mål, vad barn/elever lär.
Vilka kunskaper behöver jag som lärare?
Integrera teori och praktik med barnfokus.
Bedömning som bas för professionell utvärdering.
Förändra sin praktik. Viktigast för resultat är - engagemanget utifrån
barns/elevers behov.
6. Cyklisk process – rådande uppfattning utmanad, utveckla nya kunskaper,
stämma av resultat.
7. Kollegialt samarbete.
8. Externt stöd.
9. Aktivt ledarskap.
10. Behålla kraften i utvecklingsarbetet.
Cyklisk process (H Timperley)
Vilka kunskaper och
förmågor behöver
eleverna utveckla?
Vilken effekt har vårt nya
agerande haft på elevernas
resultat?
Vilka kunskaper, färdigheter
o förmågor behöver vi lärare
utveckla för att tillgodose
eleverna behov?
Som lärare fördjupar o förfinar vi
vår professionella kunskap o
färdighet. Eleverna får nya
erfarenheter av lärande.
Hur kan skolledare stödja
lärarnas lärande för att
förbättra elevernas resultat?
HELHET
• Hur vet läraren att undervisningen främjar elevens lärande?
• Hur vet läraren vad eleven lärt sig i förhållande till det man arbetar med?
• Lärmiljö (kommunikation, relation, samspel)
• Ämneskunskaper (innehåll)
• Social- och personlig utveckling
LGR 11, Forskning och Väl Beprövad Erfarenhet
Kollegialt lärande – cyklisk process
• Styrdokument, Forskning, Väl Beprövad Erfarenhet – helhet
• Rektors ansvar
• Strukturerat samarbete
• Uppgift att förbereda, lösa, diskutera och reflektera
• Reflektera över vad man gör - dubbellog
• Systematiskt sätt att ge varandra återkoppling
• Kontinuerligt utveckla undervisningen
• Externt stöd – utmana, föra samtalet vidare, behålla fokus på målet och
uthållighet, undvika ”aktivitetsfällan”
• Förändring i attityd – tro att det kan bli bättre, veta vad man ska prova, modet
att våga
C Liberg (2004)
Barns goda läsvanor och läsengagemang betyder mer
för skolframgång än föräldrars utbildningsbakgrund.
Förskolan och skolan ska kompensera för
likvärdig utbildning, klyftorna ska minska.
Språktriangeln (Bergman/Sjöqvist/Bulow/Ljung)
KORREKTHET
FORMULERING
TANKE
En inkluderande lärmiljö
(Skolverket/SPSM, Inkluderande undervisning)
Inkludering:
• hur skolan ska utformas för att passa alla elever
• olikheter ses som en tillgång
• olika erfarenheter, kunskapsnivåer och förmågor berikar lärandet
Skolan är en lärgemenskap…
där arbetssätten innebär samtidigt fokus på ämnets centrala
idéer, kunskaper och begrepp och förståelsen av världen som
komplex helhet.
Metoderna är utforskande och skapande samtidigt som kritiskt
granskande och kunskapsinhämtande och elevens
ansvarstagande fostras genom de metoder som används.
(A. Philgren 2010)
Europarådet 2010
FN 2011
Kunskaper om
mänskliga rättigheter o
demokrati
Genom de
demokratiska
rättigheter som råder i
klassen
Utvecklar förmågor för
att aktivt kunna delta i
samhället
Interkulturellt förhållningssätt - Translanguaging, TL
(Cummins 2007, Garcia 2009)
Garcias två basprinciper i undervisningen
1. Social rättvisa – likvärdig delaktighet
2. Social träning – strategisk flerspråkig undervisning gynnar alla elevers lärande
och minnesförmåga.
• Se mångfald och flerspråkighet som en resurs och tillgång i undervisningen.
Flerspråkiga elever
• ha höga förväntningar och utmana
• kartlägg elevernas erfarenheter, kunskaper och språkliga
förmågor och planera undervisningen efter det
• arbeta språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen
(Skolinspektionen 2010)
Vad är språkutvecklande undervisning?
(Meltzer& Hamman 2005)
• Initiera och ge utrymme för diskussioner och låta eleverna interagera kring
texter
• Tillåt hög elevaktivitet och elevinflytande på lektioner
• Utgå från elevernas erfarenheter, bygga broar
• Ge rikligt med exempel, mallar, strategier, texttyper,
• Interagera lyssna, tala, skriva, läsa i alla ämnen, skapa förståelse för texters
struktur, och språkliga drag samt uppmärksamma ordförråd
Interaktion – samverka, samspela, ömsesidig påverkan
(Skolverket, Delaktighet för lärande)
• betonas samarbetet mellan individer vid språk- och kunskapsutveckling
• ge effektiva strategier, inte förväntas lista ut det på egen hand
• höga förväntningar, eleverna utmanas med hjälp av stöd
• varandra som mottagare och inte alltid är beroende av att läraren
• fler vågar, engagemanget ökar, samlade kunskapen blir större.
• bättre förutsättningar för att arbeta med att utveckla förmågorna
Elevaktivt arbetssätt (Skolverket, Delaktighet för lärande)
• utgångspunkt i och kräver god kännedom om elevernas föreställningar
(vardagstänkande) om och förståelse av verkligheten
• läraren utmanar när elevens samlade kunskap inte räcker till
• eleven och läraren aktivt och medskapande i lärprocessen
• vanligt att arbeta ämnesöverskridande
Delaktighet (M Aspán, SU 2009)
• Om lärande ska bli djupt och bestående krävs att elevernas
tänkande är involverat. Då måste läraren göra sig möda att
förstå vad barnet förstår, lyssna och se saker ur barnets
perspektiv.
• Delaktighet handlar om att skapa villkor för lärandet som gör
barn intresserade och engagerade. Det är inte något
avprickningsbart utan kvalitet i förhållningssättet. Tilltron till
att barn kan och vill lära sig är centralt.
Bedömning - en del av undervisningen
• konkretiserade kunskapskrav så att eleverna förstår innebörden av
formuleringarna
• konkretiseringar - för att förbättra sina resultat
• konkretiseringar - avgöra med vilken kvalitet eleven för resonemang
• ge alla elever möjlighet att visa vad de kan
Det går inte att kräva att alla elever ska göra på samma sätt.
Bedömningsformerna kommer att se olika ut beroende på den enskilda elevens
behov och förutsättningar.
(Skolverket, Arbeta med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram)
Sverige/Kanada (B Westlund)
• svara på frågor-återberätta- läsa upp-läsa mycket
Produktorienterad bedömning – en mekanisk läslust diskurs.
Bedömning som visar hur det är.
• behärska och tillämpa förståelsestrategier - medveten om sitt tänkande
Processorienterad bedömning – en medvetandegörande och läsengagemangs
diskurs. Bedömning som lär.
Faktorer som verkar särskilt viktiga vi bedömning av
elevers läsförståelse.
(B Westlund)
1. Metaspråk om läsförståelse och bedömning för lärare
och elever blir tankestöttor.
2. Minilektioner/modellering/vägledning succesivt ansvar
för eleven
3. Rikliga tillfällen – ”a way of life” – tidigt stöd
4. Feedback – undervisning och elever
5. Undervisning i förståelsestrategier (ej mekaniskt)
6. Bedömning av läsförståelse ämnesspecifikt, samtliga
lärare ansvar
7. Bedöm hur elever visar hur de tänker
8. En skicklig lärare är det bästa bedömningsverktyget
5 nyckelstrategier för formativ bedömning
(D Wiliam)
1. Att klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och kriterier för
framsteg.
2. Att åstadkomma effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter och uppgifter som
visar att lärande har skett.
3. Att ge feedback som för lärandet framåt.
4. Att aktivera eleverna till att bli läranderesurser för varandra.
5. Att aktivera eleverna till att äga sitt eget lärande.
Identitet
Lärares kommentarer kan erbjuda elever,
och styra dem mot, givande identiteter.
(Johnston)
Värderingar:
Praxistriangeln –
värdegrundsperspektiv i
samtalen om bedömning
Studiero, tillåtande klimat
Omarb. Lauvås/Lycke/Handal 1997
Värdegrundsperspektiv
(vilka motiv stärker tillåtande klimat,
samarbete och elevens tro på sin
förmåga)
Motivering:VBE
(vilka belägg utifrån Vetenskap/Beprövad
Erfarenhet)
Handling: Pedagogiska
(vad prövat/hur gick det?)
Föräldrasamverkan
Informationsblad
Information på föräldramöte
Visade modellering
Cirkeln för Undervisning
Kartläggning
Vilka elever kommer till vår klass/skola?
Analys/Planering/Mål
Språket i alla ämnen - Språkpolicy
Medveten/Explicit/Kreativ/Stöttande
undervisning
Digitala verktyg
Anpassningar
BFL
”Kungälvsmodellen – språkutveckling”
Röda tråden – språkutvecklande undervisning i alla ämnen för alla barn/elever
Förskola
Förskole- Grundskola
klass
Åk 1 Åk 2 Åk 3
Nationella
prov
1 år
Prövning av alla elevers
språkutveckling i
förskoleklass
Bornholmsmodellen
Åk 6
Nationella
prov
Åk 9
Nationella
prov
16 år
Bedömningsstöd åk 1-3
Kunskapskrav åk 1
TRAS används som
analysschema för att
utveckla verksamheten
i förskolan
Nya Språket Lyfter , Språket på väg används som analysschema från
förskoleklass till åk 9
Handlingsplan – för likvärdighet
Planens syfte i korthet:
• Skapa gemensamma rutiner och synliggöra
den röda tråden
• Tidigt ge alla en god och positiv start
• Visa på riktlinjer för hur man arbetar
förebyggande, formativt och summativt
• Tidigt upptäcka och följa de som behöver
stöd
• Säkerställa så att alla oavsett var de bor i
kommunen ska få sina behov tillgodosedda
Språkpolicy
1. Helhet – Styrdokument, Forskning och Väl beprövad erfarenhet
2. Inkluderande lärmiljö – Delaktighet och Tillit
3. Interkulturellt förhållningssätt – Translanguaging
4. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt – för alla elever i alla ämnen
5. Bedömning för lärande – Formativ undervisning och Metakognition
6. Kollegialt lärande – Lärare och Elever
Vilka elever kommer till min klass?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Berätta om ditt val att bli lärare, ditt val att bli lärare i just dina ämnen.
Berätta om hur/när du lärde dig läsa, låt eleverna berätta hur/när de lärde sig läsa.
Varför ska man kunna läsa?
Hur gör man när man läser?
Vilka texter är lätta att läsa? Vilka är svåra? Vad kan det bero på?
Hur ser du på dig själv som läsare (skriv i din loggbok)?
Diskutera hur erfarna läsare läser. Lägg till läsutvecklingsstrategier efter hand på listan.
Vad innebär läsförståelse för dig? Hur vet man att man förstår en text?
Berätta för eleverna hur du tänker om bedömning av lärande. Vad innebär bedömning för dig (skriv i din loggbok)?
Hur tycker du att din lärare tar reda på hur du har förstått en text som du har läst eller lyssnat till (skriv i din loggbok)?
Ta med din favoritbok, läs något och berätta varför. Låt eleverna ta med en favorittext (bok eller annan text) och låt dem
berätta varför.
Berätta själv om något ämne för eleverna (intresse, familj, någon person/djur som betyder mycket, fritid, fredagsmys…). Låt
eleverna skriva fritt i syfte att du ska lära känna dem och att använda texterna som kartläggning, veta vad de kan innan du
planerar undervisningen vidare.
Språklig variation – Varför tror du att man pratar olika inom ett och samma språk?
Varför tror du att du talar som du gör?
Vilka personer har påverkat ditt sätt att tala?
Hur tror du andra tänker om ditt sätt att tala?
Har du någon gång upplevt att du blivit negativt eller positivt bemött på grund av ditt sätt att tala? Berätta!
Ta reda på:
1. Vem ska lära sig och vad kan hon/han?
2. Vad ska de lära sig? Varför väljs just detta innehåll och dessa mål?
3. Vilka allmändidaktiska teorier lämpar sig för detta stoff?
4. På vilka sätt engageras och utmanas eleverna språkligt och hur kan det mångkulturella
erfarenheterna tas tillvara?
5. Hur lägger man upp den konkreta undervisningen och bearbeta stoffet så att alla utvecklar
faktakunskap, förståelse, färdigheter och förtrogenhet?
Greppa Språket s 15
Elevcirkel för lärande
Fas 5
Utvärdera/bedöma
Lärandemål
Fas 1
Lärandemål
Fas 4
Bygga upp kunskap
Tänka, läsa, skriva, räkna själv
Erfarenheter
Respons
Minilektion
Fas 2
Fas 3
Återkoppla
Tillsammans
Minilektion
Tillsammans
Maud Nilzén fritt efter Cirkelmodellen
Gibbons 2006, Hedeboe & Polias 2008
Stöttning varierat/engagerat inflöde = rikt utflöde
Planerad (vad, varför, när)
• Läsa
• Lyssna
• Skriva
• Tala/samtala
Interaktiv
• erfarenheter
• tid
• öppna/utvecklande frågor
• omformulering
• sammanfattningar
Forskarna sammanfattar i åtta punkter det som visat sig
gynna elevers lärande i olika skolämnen:
Alla lärare:
1. betonar läsning och skrivande
2. betonar muntlig framställning, lyssnande och visualiseringar
3. betonar tankemässigt krävande uppgifter
4. kan analysera språket i sitt ämne
5. fokuserar på en medveten utveckling av ordförrådet i ämnet
6. förstår vilka texter som är ämnestypiska och vad som kännetecknar dem
7. undervisar om vad som utmärker olika texter i ämnet, om olika
lärandestrategier och använder formativ bedömning
8. skapar en elevcentrerad klassrumsmiljö, är modell, erfarenheter tas
tillvara, höga förväntningar, stöttning, ämneskunniga, förstår språkets roll
(Greppa språket s 13)
Frågor
• ”Har jag undervisat så pass tydligt att eleverna kunnat förstå hur texten skulle se ut?
• Om jag har gjort det, hur kommer det sig då att de skriver texter som inte ser ut som
jag sagt att de skulle se ut?
• Om jag inte gjort det, vems fel är det då att texten inte ser ut som jag vill – kan jag i
ett sådant fall verkligen ge någon ett sämre betyg, dvs. bestraffa eleven för något den
inte visste om?”
• Wirdenäs menar att läraren bör ställa sig dessa frågor. Störst problem får kanske den
lärare som funderar över detta först när det är dags att värdera texterna slutgiltigt,
dvs. som del i ett summativt betygsunderlag. Men den lärare som gör det tidigt (och i
formativt syfte) i processen, har naturligtvis möjligheter att komma till rätta med
problematiken. (Wirdenäs 2013:81)
Valet av innehållet i verksamheten har stor betydelse
1. Utgå från barnens tankar/vardagsfrågor
2. Samtala och undersök kritiskt
3. Gemensamma diskussioner om social rättvisa
4. Se läsning som sociala aktiviteter
5. Pröva åsikter och ta aktiv ställning
Frågor att ställa om verksamheten
• Är den ett stöd för alla elever i gruppen?
• Tar den tillvara elevernas tidigare erfarenheter och deras sätt att tala om
världen?
• Tar den hänsyn till ämnen och frågor som fascinerar och engagerar eleverna?
• Får eleverna möjlighet att engagera sig i literacyarbete som ger dem en aktiv
roll i världen och som på så sätt förändrar deras framtida liv?
(Bergöö/Jönsson)
Cirkeln för Undervisning
Hur stöttar vi eleverna språkligt i det här temat?
Vilka språkliga färdigheter kan tränas?
Hur befäster vi nya ord och uttryck så att de kommer till användning?
Hur inleder vi temat?
Hur skapar vi utrymme för tänkande?
Hur skapar vi utrymme för interaktion?
Vad är lämpligt att samtala om?
Hur kan informationsklyftor skapas?
Hur organiserar vi grupparbeten?
Hur ser vi till att alla är aktiva i grupparbeten?
Hur ser vi till arbetsgången går från konkret till abstrakt, från enkelt till svårt, från
vardagligt till vetenskapligt språk?
• Hur gör vi bedömning och utvärdering meningsfullt för eleverna?
• Hur får vi eleverna att använda sitt nya ordförråd?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Fler frågor
• Hur brukar du introducera en ny text för eleverna?
• Hur kan du veta om eleverna förstår eller inte förstår allt i en text?
• Vilka svårigheter upplever du att eleverna har med texterna i ditt
ämne?
• Hur hjälper du eleverna över svårigheterna i texter?
• Hur kan arbetet med att bygga upp elevernas ordförråd se ut?
• Hur kan instruktioner och uppgifter utformas så att de blir så
språkutvecklande som möjligt?
• Hur ser läromedlen ut på din skola? Innehåller de öppna frågor?
Critical literacy – att få delta på allvar
Hur kan lärare på ett jämställt och demokratiskt sätt ge
barn möjlighet att inte bara läsa och skriva om världen
utan också att samtala, läsa och skriva fram en
annorlunda och förändrad värld?
(Bergöö/Jönsson)
Kan vi bidra till att undervisa så att folk slutar att slå ihjäl varandra? (Johnston)
Varför?
• Goda krafter ska vara tongivande i gruppen och i samhället!
• Ett dialogiskt och flerstämmigt samtalsklimat i gruppen!
• Fler röster ska höras i gruppen, vågar/vill uttrycka sina tankar!
• Elevers erfarenheter och kunskaper ska tas på allvar!
• Man ska våga säga emot tvärsäkra påståenden – vara risktagare!
• Träna att delta i demokratiska processer, lyssna på andra!
• Vidga läromedelsbegreppet (skönlitteratur, film, bild, musik, studiebesök..)
• Tilltro till sin förmåga, trygga uppfattningen om att man duger!
• Utveckla bilden av sig själva, jag är någon att räkna med!
Puddingreading
M Tengberg
• 10 000 timmar =
5 år, 5dagar/v, 8tim/dag???
• FRESTAS
• SLUKAS
• Goda läsare/höga betyg =
Tycker om att läsa, läser ofta och
använder strategier omedvetet
Pedagogernas tankar innan
• Spännande, roligt, inspirerande
• Schemat?
• Tiden? (planering, litteratur…)
• Spännande pedagogiska diskussioner arbetslaget - lärare,
modersmålslärare, sva-lärare, specialpedagog, bibliotekarie
• Vad ska man sortera bort/förändra från innehållet?
• Gruppen/barnen?
• Hur skapa lärandemiljön, atmosfären?
• Föräldrasamverkan?
Pedagogernas tankar under tiden
• Pedagogiska diskussioner/uppföljning/förändring kontinuerligt
• Hinna med allt
• Skapa engagemang för lyssnande och samtal?
• Lyckas bjuda in barnen, skapa atmosfär?
• Modellering ovant
• Roligt och kreativt
• Eleverna engagerade
• Många roliga elevtankar
• Positiv med responsarbetet lärare/elev, elev/elev
Hur blev det?
Det systematiska kvalitetsarbetet är en ständigt
pågående process som aldrig tar slut.
(Skolverket, Kvalitetsarbete i praktiken)
• Har de uppsatta målen har nåtts?
• Har de förväntade effekterna inträffat?
• Resultaten värderas i förhållande till de nationella målen
• ”Var är vi nu?”
Pedagogernas utvärdering
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Bra att reflektera i loggbok själv först, för att sedan dela med sig i arbetslaget
Djupare medvetenhet – vad, hur, varför, när
Öppnat ögonen för ny kunskap/forskning
Arbetslaget hittat en plattform för samarbete och pedagogiska diskussioner
Alla läser, ingen skillnad flerspråkiga, flickor/pojkar, sociokulturellt
Strukturen gynnar alla elever
Förändrat undervisningen
Kreativitet/lust/koncentration/engagemang
Arbetar ämnesövergripande
Använder språket – tala, samtala, lyssna, läsa, skriva i alla ämnen
Ser och följer utvecklingen – gruppen/individen
Positiva föräldrar
Smittar - spridning hela skolan, - kommunen?
Medvetenhet i min undervisning- min utveckling
• om hur jag undervisar och vilket mål jag har med varje lektion
• förändring i struktur på lektionen och jag utgår mycket mer
från elevernas kunskaper om texter och tankar kring dem
• försöker medvetet att ställa "öppna frågor"
• samtal med kollegor och utvärdering efter genomförda
lektioner så att man progressivt kan bli bättre hela tiden, delar
både bra och dåliga (som inte gick som jag planerat, eller där
eleverna inte "tände till" i diskussionen) lektioner
• gemensamt språk, metakognitiva samtal lärare, elever
Reflektion/utveckling
MEDVETET
• arbetat med ordkunskap/förförståelse
• arbetat med olika genrer och texter
• arbetat aktivt med texterna redan från det att de började
skolan parallellt med läsinlärningen
• praktiskt bearbetat texterna på olika sätt
• upprepning och utgått från elevernas tolkningar, dvs
eftersom vi bearbetat dem på så många olika sätt har vi
kunnat nå alla elever
• OCH lärarledda, medvetna diskussioner där vi vet vad
målet med lektionerna varit, antar att MEDVETEN är det
gemensamma begreppet
Liten avstämning från en lärares loggbok
Ju mer jag lär mig desto mer granskar jag mig själv, jag har fått
insikter om min undervisning och är därmed mer reflekterande och
kritisk, det har varit en utmaning. Jag tänker på och vågar ge
eleverna större utmaningar eftersom stöttning i olika former och
interaktion finns med hela tiden i undervisningen. Jag är mer
medveten om min undervisning, det är mycket roligare att arbeta
idag.
BIBLIOTEKET- GULDGRUVA
Vi anser att vi ska ha ett proffsigt förhållningssätt och handleda barnen målmedvetet när vi rekommenderar
litteratur.
Kommentarer från lärare
på Sandbackaskolan
SVA inkluderas i undervisningen. Nära samarbete med Sva-lärarna.
Valet av litteratur bidrar i allra högsta grad till att synliggöra arbetet med värdegrundsfrågor
Vi jobbar med förförståelse innan vi läser. Vi går igenom ord och visar bilder.
Modellering. Att vi tänker högt i ALLA ämnen. Ett exempel kan vara ”Hur gör jag när jag läser?”. Kan även
användas i matematik t.ex. att modellera ett matteproblem.
Skolbiblioteket är en mycket viktig del i arbetet med förståelsestrategier/ läslyktan/elevernas läs- och
skrivinlärning då det är där vi lärare hämtar texter inom olika genrer som vi sedan bearbetar och gör elevnära.
I undervisningen utgår vi ofta från skönlitterära böcker för att stärka elevernas skolspråk då vi bearbetar
texterna innan och tillsammans med våra elever och utifrån texterna tränar elevernas olika förmågor. (the big
five).
Engagerade rektorer som förmedlar att ett språkutvecklande arbetssätt är viktigt och prioriteras!
De har frågat efter biblioteket. Tydligt att de har koll på biblioteket.
Eleverna har lättare för att prata om litteratur.
De tycker om att vara i biblioteket.
Kommentarer från
mottagande lärare i
sv/sva på högstadiet
De skriver väldigt bra.
Granskar texter kritiskt.
En annan tydlig sak är att de också är duktigare på lässtrategier och
kan använda sig av dessa när de möter nya texter.
De möter nya uppgifter med en gott självförtroende.
De når höga betyg, i fler ämnen än svenska.
Sammanfattning
-
Medvetenhet
Undervisning/ utvärdering/ utveckling
Formativbedömning
Resultat:
gemensamt språk (lärare/lärare, lärare/elev)
utmanande, varierad, stödjande undervisning
engagemang att lära
ingen skillnad pojkar och flickor
https://www.youtube.com/watch?v=A8hUrLEl8AM&feature=youtu.be
Fritidshem
• Biblioteket central roll
• Läsgrupper
• Läslyktan och bokprat
• Filmlyktan och filmprat
2015 Läslyftet – utan statliga bidrag
•
•
•
•
Vilken modul?
Vad behöver skolan utveckla?
Analys? – resultat Nationella prov läsa och skriva faktatexter
Vilka lärare ska ingå? - alla lärare åk 1 – 6
• Valde – Kritiskt textarbete – att läsa, samtal och skriva om världen
Fördjupa vårt arbete med textsamtal och utveckla arbetet med texter.
Går på djupet – tar upp identitet, makt och genus, texter som ligger eleverna
nära.
• Tidigare arbetat mycket med texter, strategier och genrepedagogik.
• Skolplanen
• Cirkeln för undervisningen
Rektors pedagogiska ledarskap:
Vi startade studiecirkel– ”Att undervisa i läsförståelse” – handlade om lässtrategier
(frivilligt för intresserade, skapade ringar på vattnet)
Ge förutsättningar för ett kollegial skolutveckling genom organisationen.
Det skapades tid för pedagogiska diskussioner på skolan.
Obligatoriskt
Året efter var alla med i pedagogiskt utvecklingsarbete kring texttyper, cirkelmodellen,
språket i alla ämnen och strategier under rubriken ”Hur kan alla lärare jobba
språkutvecklande i alla ämnen?” (uppdraget i LGR11)
”Alla lärare är språklärare”
Matematiklyftet – Språkutvecklande undervisning
Framåt
Fortsätta matematiklyftet halvtid, Läslyftet halvtid – på egen hand
BFL - Förebyggande elevhälsa – kommunens satsning på kompetensutveckling tillsammans med GR
• Hur kan ni beskriva/märker man att er skola arbetar
med språk- och kunskapsutvecklande undervisning?
• Hur kan ni beskriva/märker man att ni arbetar med
hela Lgr 11 – att värdegrundsdelen är levande?
2016
• Skolan arbetar med Cirkeln för undervisning – tänker hela läroplanen
• Elevers språk- och kommunikationsutveckling är alla lärares ansvar
• Modellering - APE, PAE, EPA
• Ta tillvara elevernas erfarenheter, kreativitet och engagemang
• Alla lärare ska ge planeringsstöd – tekniker, strategier, mallar…
• Läs- och skrivutveckling är en del av utvecklingen av ämnesspecifika förmågor
• Undervisningen ger stöd för läsandet och skrivande av olika typer av texter
• Formativ bedömning – uppmuntra/stötta/utmana
• Undervisningen anpassas till och utmana alla elever
• Skolans kompensatoriska uppdrag – ska vara en arena för alla elever
• Skolbiblioteket har en viktig roll
Fallgropar!
• SKA fungerar inte - rutin, analys, uppföljning, återkoppling
• Otydlighet från skolchef/verksamhetschef/rektorer
• Informationsmiss - alla ej med på banan
• Svårt att få ihop delar till helhet
• Aktivitetsfällan
• Parallella spår
• Hoppa över externt stöd
SAMMANFATTNING
Skolan genomsyras idag av:
Stämning
Struktur
Medvetenhet
Tillit
Håll i håll ut hålla om
Vår roll som språk-, läs- och skrivutvecklare?
• Huvudman, rektor – ansvar, deltagande och mandat
• Hur ska vi stödja för att utmana till en förändring som verkligen
kommer eleverna till gagn som leder till lärande och därmed högre
måluppfyllelse för alla elever?
•
Bergöö, K & Jönsson K (2012) Glädjen i att förstå. Studentlitteratur
•
Calkins, L (2011) Skriv mer! Daidalos, (2015) Färdplan för klassrummets läsundervisning.
•
Elmreroth, E (2014) Interkulturell pedagogik, i En bra början – mottagande och introduktion av nyanlända elever, Red. Kästen-Ebeling & Otterup, Studentlitteratur
•
Gibbons, P (2006) Stärk språket/Stärk lärandet. (2010) Lyft språket/Lyft tänkandet. Hallgren & Fallgren
•
Gustafsson, L H (2009) Elevhälsan börjar I klassrummet. Studentlitteratur
•
Gärdenfors, P (2010) Lusten att förstå. Natur & Kultur
•
Hajer, M & Meestringa, T (2010) Språkinriktad undervisning. Hallgren & Fallgren
•
Hattie, J (2012) Synligt lärande för lärare. Natur & Kultur
•
Illeris, K (2011) Lärande. Studentlitteratur
•
Jensen, H/Jensen, E (2008) Professionellt föräldrasamarbete. Liber
•
Juul, J (2009) Relationskompetens i pedagogernas värld. Liber
•
Johansson, B & Sandell Ring, A (2012) Låt språket bära. Hallgren & Fallgren
•
Johnston,PH (2012) Väl valda ord. Daidalos
•
Jönsson,K (red.) (2009) Bygga broar och öppna dörrar. Liber
•
Keene, E & Zimmermann, S (2003) Tankens mosaik. Daidalos
•
Körling, A-M (2012) Nu ler Vygotskij. Liber (2012) Den meningsfulla högläsningen. Natur & Kultur (2014) Läraren inom mig. Lärarförlaget
•
Langer, J (2005) Litterära föreställningsvärldar. Daidalos
•
Liberg, C & af Geijerstam, Å & Wiksten Folkeryd, J (2010) Utmana, utforska, utveckla Om läs- och skrivprocessen i skolan. Studentlitteratur
•
Lundahl, C (2011) Bedömning för lärarande. Norstedt
•
Löthagen, A, Lundenmark, P & Modigh A (2013) Framgång genom språket. (2013) Framgång genom språket – i praktiken. Hallgren & Fallgren
•
Magnusson, K, Malmgren, G & Nilsson J (2013). Att göra sin röst hörd. Studentlitteratur
•
Molloy, Gunilla (2007) När pojkar läser och skriver. Studentlitteratur
•
Normell, M (2004) Pedagogens inre rum. (2008) Från lydnad till ansvar. Studentlitteratur
•
Pihlgren, A (2012) Demokratiska arbetsformer – värdegrundsarbete i skolan. Studentlitteratur (2013) Det tänkande klassrummet. Liber
•
Reichenberg, M & Lundberg, I (2011) Läsförståelse genom strukturerade textsamtal. Natur & Kultur
•
Roe, A (2014) Läsdidaktik. Gleerup
•
Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, (2011) Planering och genomförande av undervisningen, (2012) Greppa språket – Ämnesdidaktisk perspektiv på flerspråkighet, (2013) Forskning för klassrummet - Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken, (2013) Studiehandledning på modersmål – att stödja
kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever, (2013) Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskningen, (2014) Arbeta med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, (2015) Främja, förebygga, upptäcka, åtgärda (2015) Delaktighet för lärande
•
Stehagen, H (2014) Språket i alla ämnen. Gothia fortbildning
•
Stenson, B (2006) Mellan raderna. Daidalos
•
Tjernberg, C (2013) Framgångsrik läs- och skrivundervisning. Natur & Kultur
•
Vygotskij, L (2001) Tänkande och språk. Daidalos
•
Westlund, B (2009) Att undervisa i läsförståelse (2013) Att bedöma elevers läsförståelse. Natur & Kultur
•
Wiliam, D (2013) Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken. Studentlitteratur
