Ekologiskt Lantbruk i Skåne

Ekologiskt
Lantbruk i
Skåne
Två
Innehåll
Sidan
3 ...... Tänk nytt…
4 ...... Ett helhetskoncept
5 ...... Vem odlar ekologiskt
6 ...... Ekoareal i världen
7 ...... Ekoareal i Skåne...
8 ...... Växande ekomarknad
9 ...... Hållbara konsumtionsmål
Sidan
10-11 ...... KC Ranch
12-13 ...... Wanås Gods AB
14-15 ...... Svenningstorps Gård
16-17 ...... Mossagården Eko AB
18-20 ...... Ogräs i fokus
21-22 ...... Biogas ger ny energi...
23 ...... Vem gör vad…
24 ...... Vill Du veta mer...
Idé, text och layout: Charlotte Norrman-Oredsson.
Foto: Charlotte Norrman-Oredsson, Erik Karlsson, Helena Ullmark, Jonas Ivarson, Anna Hansson.
Tryck: Litografen i Vinslöv AB
Tänk nytt - tänk stort - tänk ekologiskt!
Den nya jordbruksreformen och olika former av miljöersättningar kommer att kräva
ett nytänkande inom jordbruket. Detta gör att lantbruket i framtiden allt mer kommer
att styras av marknadssignalerna och ökade miljökrav. Vill du vidareutveckla ditt lantbruksföretag, så kan ekologisk produktion vara ett alternativ. Intresset för ekologisk
produktion ökar både bland lantbrukare, konsumenter och politiker. Idag finns ny
teknik, anpassade maskiner, nya grödor och sorter. Dessutom finns det rådgivare med
bred kunskap och nytänkande. Den ekologiska världsmarknaden växer med ca 20%
per år.
I nya mål för ekologisk produktion föreslås att 15% av jordbruksarealen och 10% av
mjölkkor, ungnöt och lamm ska vara i certifierad* ekologisk produktion år 2010.
Kom med till en spännande utveckling inom jordbruket och våga tänka nytt, stort och
ekologiskt!
* Kontrollerad och certifierad av en statligt godkänd kontrollorganisation.
Tre
Ett helhetskoncept
Ekologisk produktion är mer än ett odlings- eller uppfödningssystem. Det är ett helhetskoncept med respekt för de naturliga förutsättningar som finns lokalt.
Ekologiskt jordbruk strävar efter att skapa ett uthålligt, resurssnålt och kretsloppsbaserat jordbruk som främjar den biologiska mångfalden.
Att odla ekologiskt
Att odla ekologiskt innebär en produktion utan bekämpningsmedel, handelsgödsel
och genmodifierade organismer(GMO) i produktionen, samt att djuren får utlopp för
sina naturliga beteenden. Det finns många intressanta forskningsresultat som visar att
ekologiskt lantbruk är positivt för miljön.
Att lägga om till ekologisk produktion är ett stort beslut som kräver en noggrann
planering och ny kunskap. I Skåne finns rådgivare med mångårig erfarenhet av
rådgivning inom ekologiskt lantbruk. Idag ges kostnadsfri och kompetent rådgivning
under omläggningen genom Länsstyrelsens rådgivningsprogram, se sid 23.
Ordet ”ekologiskt” namnskyddat
För att få sälja en vara som ekologisk måste den vara kontrollerad av en statligt
godkänd kontrollorganisation. I Sverige finns för närvarande en godkänd kontrollorganisation, KRAV, som utför kontroll av ekologiska produkter, både av svenska
och importerade varor. Det finns tre system av regelverk för kontroll och certifiering
av ekologisk produktion i Sverige. EUs förordning nr 2092/91 fastställer de gemensamma krav och regler som måste uppfyllas för att jordbruksprodukter och livsmedel
får kallas för ekologiska inom EU. Det andra och mest kända regelverk för certifiering
av ekologisk produktion i Sverige är KRAVs. Det tredje regelverket är Demeters som
gäller biodynamisk produktion. De tre systemen har egna kontrollmärken, se respektive logga nedan.
KRAV
Kontrollorganisationen KRAV bildades 1985 för att skapa en trovärdig märkning av
ekologiska produkter. KRAVs syfte är att fastställa regler för ekologisk produktion
och kontrollera produktion, produktionshjälpmedel, förädling, lagring och distribution samt utfärda bevis för godkännande. KRAV är ett av Sveriges mest kända och
trovärdiga varumärkesförstärkare inom livsmedelssektorn. Idag är mindre än hälften
av den ekologiska arealen som erhåller miljöersättning kontrollerad och certifierad av
en kontrollorganisation. År 2003 kontrollerades och certifierades 183 463 ha i Sverige
av KRAV.
BIODYNAMISK ODLING
Fyra
Vem odlar ekologiskt?
Högesta & Christinehof Förvaltnings AB
Företagets verksamhet är indelat i fyra affärsområden. Jordbruk,
skogsbruk, fastighetsförvaltning och viltvård. Företaget förvaltar
totalt 13 000 ha inklusive skogs- och jordbruksmark.
Produktion
Av företagets 6 000 ha jordbruksmark odlas 1 400 ha i egen regi,
resten arrenderas ut. På den ekologisk arealen odlas vall och
spannmål. Det bedrivs även en ekologisk köttdjursuppfödning med 130 dikor av rasen
Charolais. Företaget har gröna målsättningar som t ex ökad ekologisk odling, ökade
kulturhistoriska värden och gynnande av den biologiska mångfalden.
Varför ekologisk produktion?
- För att skapa en hållbar utveckling som ekologiskt, ekonomiskt och socialt
säkrar dagens och framtidens verksamhet, säger Carl Piper.
Gullåkra Nygård
Stefan Hansson, Gullåkra Nygård, utanför Staffanstorp började att
odla ekologiskt 1998. Stefan odlar både ekologiska och konventionella grödor.
Produktion
Gården består av 150 ha åker varav 86 ha är ekologiskt odlat.
På den ekologiska arealen odlar Stefan 28,5 ha sockerbetor och
resten är utsädesodling av maltkorn och vårvete. Ny gröda i år blir konservärt.
Varför ekologisk produktion?
- Jag började att odla ekologiskt för att få ökad sockerbetsareal och för att det var en
utmaning att odla utan kemiska insatsmedel. Det är också intressant ekonomiskt
med bra täckningsbidrag. Dessutom är det skönt att slippa spruta, avslutar Stefan.
Bosarps Gård
Claes & Birgitta Alwén, Bosarps Gård utanför Blentarp började
med ekologisk kycklingproduktion 1999.
Produktion
Gården består av 100 ha, varav 50 ha åker arrenderas ut. Årligen
föds det upp 50 000 ekologiska kycklingar av raserna Cobb och
Ross. Claes och Birgitta som är pionjärer inom detta område,
säljer sina kycklingar till butiker i hela Sverige, restauranger och på Bondens egen
Marknad i Malmö.
Varför ekologisk produktion?
- Vi vill producera en certifierad kvalitetsprodukt för den framtida kvalitetsmedvetna
konsumenten. Då vi startade fanns det bara KRAV som uppfyllde dessa kriterier,
avslutar Claes.
Fem
Ekoareal i världen
Miljoner ha
Oceanien ............... 10,1
% ekoareal
(42,4%)
Nordamerika ........ 1,4
(5,9%)
Latinamerika ........ 5,8
(24,4%)
Asien ............................ 0,9
(3,8%)
Europa........................ 5,6
(23,5%)
Världsdel
Källa: IFOAM, 2004
Cypern
Litauen
Luxenburg
Lettland
Slovenien
Grekland
Belgien
Nederländerna
Estland
Irland
Portugal
Polen
Slovakien
Finland
Ungern
Danmark
= EU-25 dvs de 25 meldemsländerna
Malta ingen uppgift
Källa: IFOAM, 2004
Frankrike
Österrike
Tjeckien
Sverige
Tyskland
Spanien
Italien
UK
Ekologiskt odlad areal inom EU, miljoner ha
KRAV-kontrollerad åkeraral i Sverige 2003, ha
Län
Areal åker- Andel åkermark ha
areal %
Västra Götalands....43 924 .................... 9,2
Östergötlands ...........15 906 .................... 7,6
Uppsala ...........................14 865 .................... 9,9
Södermanlands .......14 889 ................. 11,7
Västmanlands ...........13 173 ................. 10,7
Skåne ..............................12 308 .................... 2,7
Värmlands.......................9 073 .................... 8,3
Gotlands ...........................7 328 .................... 8,5
Hallands ............................7 155 .................... 6,3
Stockholms ....................7 090 .................... 8,3
Jönköpings .....................5 644 .................... 6,2
Sex
Örebro................................5 709 .................... 5,4
Gävleborgs .....................5 198 .................... 7,5
Kalmar................................4 452 .................... 3,5
Dalarnas ...........................3 924 .................... 6,5
Jämtlands.........................3 417 .................... 8,2
Kronobergs ...................2 920 .................... 5,8
Västernorrlands ........2 826 .................... 5,7
Västerbottens ...............1 599 .................... 2,3
Blekinge ...........................1 234 .................... 3,8
Norrbottens....................... 826 .................... 2,3
Hela riket ....... 183 463 ............. 6,9
Källa: SCB
Ekoareal i Skåne och Sverige
Ekologisk produktion ökar
År 2003 var den ekologiska arealen med miljöersättning i Sverige ca 525 000 ha vilket motsvarade
16,6% av den totala jordbruksmarken. I Skåne var
den ekologiska arealen ca 27 000 ha, vilket motsvararde 5,35% av den totala jordbruksmarken. Mindre
än hälften av den totala ekologiska jordbruksmarken var certifierad av en kontrollorganisation.
Skåne har potential
Skåne är ett stort och intensivt jordbrukslän med
stor jordbruksareal och goda förutsättningar för
ekologisk produktion. Skåne har en framtida potential, då det gäller ekologisk produktion. Trots den
låga andelen ekologisk areal i Skåne, så finns här
stora certifierade ekologiska arealer av specialgrödor, som exempelvis sockerbetor, vårraps,
konservärter, morötter, lök, rödbetor, grönsaker
och kryddor samt äpplen.
Källa: SJV, KRAV
Ej i balans med marknaden
Att den ekologiska produktionen i Sverige inte har
utvecklats i samma takt som efterfrågan på marknaden kan bero på flera faktorer. Kanske beror det
på bristande information och fakta om ekologiskt
lantbruk eller på bristande kommunikation mellan
marknadens aktörer.
Idag söker många konventionella lantbrukare
möjligheter att ändra driftsinriktningen på gården.
Exempelvis drivs idag flera av de största mjölkgårdarna i Sverige ekologiskt. Den nya jordbruksreformen gör att lantbruket allt mer måste lyssna på
marknadssignalerna och anpassa sin produktion.
Kanske vill du också ta del av en spännande utveckling med nytänkande inom det svenska jordbruket
och börja odla ekologiskt för en växande marknad?
KRAV-godkänd areal i
Skånes kommuner 2003
Kommun
Åkermark
Betesmark
Antal
producenter
Bjuv
----
-----
Bromölla
----
-----
----
Burlöv
----
-----
----
Båstad
60,8
48,2
4st
Eslöv
673,5
83,5
12 st
Helsingborg
95,3
114,7
5 st
Hässleholm
776,5
263
18 st
Höganäs
----
217
2,8
7 st
Hörby
619,7
145,6
21 st
Höör
440,3
100,2
11 st
Klippan
142,2
29,2
7 st
Kristianstad
708,1
203,4
27 st
18,4
----
3 st
Kävlinge
Landskrona
Lomma
Lund
Malmö
Osby
Simrishamn
Sjöbo
Skurup
42,6
----
3 st
120,5
0,5
3 st
1 674,5
959,8
8 st
172,9
4,7
5 st
52,0
85,6
3 st
429,2
279,3
21 st
2 230,3
263
25 st
87,6
6,3
3 st
148,8
----
3 st
----
----
----
Tomelilla
240,5
53,2
8 st
Trelleborg
320,2
30,1
13 st
Staffanstorp
Svedala
Vellinge
8,7
0,6
3 st
Ystad
512,7
280,5
7 st
Åstorp
324,3
4,2
3 st
Ängelholm
288,6
20,1
7 st
Örkeljunga
----
6,9
1 st
Östra Göinge 656,1
244,7
6 st
Källa: KRAV
Sju
Växande ekomarknad
Den globala marknaden för ekologiska produkter har vuxit snabbt de
senaste åren och 2004 omsatte den ca 23 miljarder USD.
Högsta tillväxten sker på den nordamerikanska marknaden där
efterfrågan ökar kraftigt. Den europeiska försäljningen av ekologiska
livsmedel uppgick till 10, 5 miljarder USD. Tyskland står för ca en
tredjedel av totala försäljningen.
Den svenska ekomarknaden ökar också och uppskattas till ca
4 miljarder SEK, vilket motsvarar ca 2-3% av totala livsmedelskonsumtionen.
Försäljningsvärdet av ekologiska produkter i grossistled var 2002
cirka 1,6 miljarder SEK, varav mejeriprodukter utgjorde ca en
tredjedel. Importen av ekologiska produkter utgjorde ca 20% av det
totala försäljningsvärdet. Den svenska marknaden växer och tillfälliga
under- och överskott av ekologiska produkter balanseras med import
och export.
En ökad andel inhemska ekologiska produkter är bra för svenskt
lantbruk. Det ger ökade marknadsandelar, ökad sysselsättning och
höjer miljöprofilen av vårt jordbruk.
Källa: Ekologiska Lantbrukarna
Handeln
I dag styrs handeln av ett fåtal aktörer på marknaden. Handelns egna
varumärken ökar, vilket gör det tuffare för inhemsk livsmedelsproduktion och förädling.
Dagligvaruhandelns stora intresse för ekologiska produkter är
en anledning till den höga försäljningen av ekologiska livsmedel i
Sverige. Vissa butikskedjor har en tydlig miljöprofil med brett utbud
av ekologiska produkter. Genom att förbättra kunskapen, tillgängligheten, marknadsföringen, produktutvecklingen och exponeringen av
ekoprodukter kan försäljningen öka ytterligare.
KRAV-märkta produkter
Idag finns det ca 3 890 KRAV-märkta produkter. Mer än 90% av de
ekologiska produkterna säljs genom detaljhandeln, ca 7% säljs genom
gårdsförsäljning och 1% via hälsokostbutikerna. Försäljningen av
ekoprodukter är störst i storstadsregionerna.
KRAV-märket står för trovärdighet och hållbar konsumtion är det
största kontrollmärket för ekologisk mat i Sverige.
Enligt KRAV, så känner 94% av konsumenterna till KRAV-märket och
75% anser att en KRAV-märkt produkt är bättre för miljön.
Åtta
Hållbara konsumtionsmål
Konsumenter
Konsumenter som köper ekologiska livsmedel gör det av olika skäl.
Främst handlar det om att visa omsorg för miljön, framtidens klimat,
hälsa och djuretik. Men trender har viss betydelse. En del konsumenter ställer också krav på att varan ska vara svensk, småskaligt eller
lokalt producerad. Exempel på framgångsrika småskaliga försäljningskanaler är gårdsbutiker, torghandel så som Bondens egen
Marknad och direktleveranser i form av prenumerationer av kassar
eller ekolådor.
Offentlig upphandling ger stora volymer
Fler och fler kommuner sätter mål för offentlig upphandling av ekologisk mat. En ökad offentlig upphandling av ekologiska livsmedel
kommer att skapa en ökad efterfrågan av stora volymer. Offentlig
upphandling kan därför bidra till en stabilare ekomarknad vilket kan
stimulera till en ökad inhemsk ekologisk produktion. Serverar man
ekologisk mat i skolor och förskolor påverkar man barnen, vilka i sin
tur påverkar sina föräldrar att handla ekologiska produkter. Mjölk är
den största ekologiska produkten inom offentlig sektor.
Mål
Malmö Stad
Malmö Skolrestauranger serverar 35 000 portioner mat /dag. År 2012
skall all skolmat vara ekologisk. Redan idag använder man ca
20% ekologiska råvaror.
Svedala kommun
År 2005 ska 10 % av livsmedelsvolymen utgöras av ekologiska livsmedel.
Landskrona kommun
År 2008 ska 50 % av livsmedelsvolymen inom de kommunala verksamheterna utgöras av ekologiska livsmedel.
ANDEL EKOLOGISKA
LIVSMEDEL I SKÅNSKA
KOMMUNER
2002
Kristianstad
7,5 %
Svedala
7,5 %
Malmö
7%
Lund
5%
Helsingborg
2,1 %
ANDEL EKOLOGISK
MELLANMJÖLK AV ALL
MELLANMJÖLK SÅLD TILL
STORHUSHÅLLSSEKTORN
I SKÅNE
2001
23,4 %
2002
30,1 %
2003
32,4 %
NÅGRA SKÅNSKA
KOMMUNERS ANDEL
EKOLOGISKA MEJERIPRODUKTER AV TOTALA
MEJERIPRODUKTER 2003
Svedala
63 %
Källa: Ekologiskt Marknadscentrum i Skåne
Det räcker inte med att sätta upp nationella mål för ökad ekologisk
produktion. Ska Sverige leva upp till sina nya ekologiska mål så
måste det skapas en balans mellan primärproduktion, förädling och
marknad. Det kommer att krävas en mängd olika åtgärder som exempelvis ett nationellt konsumtionsmål av ekologiska livsmedel, både
för privat och offentlig konsumtion. Utredningen Hållbar Konsumtion
föreslår att 25 procent av alla livsmedel i stat, kommun och landsting
skall komma från ekologiskt certifierad produktion år 2010 och att
staten ska subventionera certifiering av ekologiska produkter.
Malmö
49 %
Kristianstad
27 %
Lund
26 %
Hässleholm
24 %
Örkelljunga
23 %
Höör
17 %
Nio
KC ranch –ekologiska köttdjur
Ekologisk ranchdrift
Kerstin och Carl-Axel Dahlgren på Vaselunds Gård, utanför Torna
Hällestad bedriver en ekologisk uppfödning av köttdjur i ranchdrift
på miltärens övningsfält.
De startade 1993 med köttdjur och sju år senare var hela produktionen omlagd till ekologisk. Deras produktion låg väldigt nära det
ekologiska, så steget var inte stort. Ökat intresse för miljöfrågor och
god djuromsorg avgjorde beslutet. Djuren som strövar fritt omkring
på de stora övningsfälten året runt, har tillgång till stora ligghallar.
Djuren är mycket friska och tycker bättre om att vara ute även då det
är kallt. -En utbildad veterinär som Kerstin, skulle inte kunna försörja
sig på denna friska besättning, säger Carl-Axel.
FAKTA KC RANCH
De 2 500 ha som arrenderas av Fortifikationsverket används huvudsakligen till bete och grovfoder. Det skördas ca 4 500 rundbalar
ensilage och ca 2 500 rundbalar hö på 600-700 ha per år. Årligen plöjs
det upp ca 200 ha där det sås ärt/havre med insådd som ensileras.
Areal: 2 500 ha arrende
Jordart: sand- och
mossjordar
Antal djur: 550 dikor
Produktion: ca 550
stutar och kvigor per år
Om att producera
ekologiskt: En naturlig
utmaning med sikte på
bästa djuromsorg.
Säljer direkt till butiker
och Swedish Meats
Köttdjuren
KRAV-REGLER KÖTT:
Det finns 550 moderdjur och 35 tjurar av olika raskombinationer. De
olika raserna som används är exempelvis Charolais, Hereford, Brown
Swiss, Angus och Simmenthal. Köttdjuren utfodras från slutet av
november till slutet av april, med enbart hemmaproducerat grovfoder
och bete. Man har valt en sen kalvning, dvs i juli månad av olika anledningar. Då korna kalvar koncentrerat under denna period så finns
det gott om bete i tillväxtfas till de nykalvade korna, menar CarlAxel.
Kalvarna skiljs av i juni månad, dvs en månad innan nästa kalvning.
-Detta är en naturlig process för djuren, säger Carl-Axel. Köttdjuren
slaktas vid 22 månaders ålder och väger då ca 670 kg levande vikt.
Djuren klassas i regel i R-, 3. Större delen av djuren säljs till Swedish
Meats, men det sker även egen försäljning av helfall till ICA Kvantum
Malmborgs butiker i Lund och Malmö. Skånerökeriet i Löddeköpinge legotillverkar charkprodukter som Wienerkorv, Falukorv
och rökta korvar åt KC ranch.
- Den nya jordbruksreformen gör att vi kommer att minska ner djurantalet till 450 dikor. Det gäller även att gardera sig så att grovfodret
räcker till vid en försommartorka, avslutar Carl-Axel.
Djuren ska få utlopp för
sina specifika behov. Under betesperioden ska betet
utgöra minst hälften av det
dagliga torrsubstansintaget. Ny regel kräver 100%
ekologiskt foder.
Marknaden: Den ekologiska nötköttproduktionen
står för ca 4% av den
totala köttproduktionen i
Sverige.
Merpriset för ekologiskt
nötkött är idag 4 kr. som
läggs ovanpå ordinarie
avräkningspris för nöt.
Branchorganisation:
Ekokött, www.ekokott.org
KC Ranch
Rådgivning: se sid 23
Elva
Wanås Gods AB
350 mjölkkor, ädelost och konst
Wanås Gods, norr om Kristianstad, är inte bara Skånes största producent av ekomjölk. Det arrangeras årligen konstutställningar både
inomhus och ute i naturen med inbjudna konstnärer i världsklass.
Nytänkande
1999 togs beslutet att lägga om jordbruksdriften på Wanås till ekologisk produktion. - Det krävdes ett nytänkande med ny kunskap, säger
driftsledare Per-Åke Nilsson. Det var verkligen rätt beslut vilket
resulterade i ett nytt kostall med plats för 350 mjölkkor och mjölkningskarusell, fortsätter Per-Åke.
På Wanås är vallen och korna stommen i jordbruksdriften. Det odlas
190 ha vall och 55 ha helsäd för ensilage. Det odlas även rågvete,
havre, vårkorn, ärter, raps och höstvete av en gammal sort, Starke II.
Rapsarealen har utökats till 60 ha på grund av en kommande regel
som kräver 100% ekologiskt foder.
Det är då viktigt att hitta lämpliga råvaror till det egna fodret. Rapsen
sås med 50 cm radavstånd och radhackas en till tre gånger, beroende
på ogräsförekomst. Anders Andersson i Dockarp sköter radhackningen med en 18-radig kamerastyrd radhacka.
www.wanas.se
Ägare: Carl-Gustav
Wacthmeister
Areal: Brukar 482 ha
åker, 270 ha bete.
Jordart: Från mossjordar
till lerjordar.
Antal djur: 350 mjölkkor.
Produktion: 8 600 kg
mjölk per ko och år.
Om att producera ekologiskt: Intressant produktion med nya utmaningar
och ekologiskt tänkande.
Nytt kostall med mjölkningskarusell
KRAV-REGLER, MJÖLK
I det nya kostallet med plats för 350 mjölkkor valde man en mjölkningskarusell för 32 kor. - Detta system ger en lugn och snabb mjölkning av många kor samtidigt, säger förman Anders Bergkvist.
Mjölkkorna producerar ca 2,5 miljoner kg mjölk per år och får 60%
grovfoder. Kraftfodret består av korn, rågvete, havre, ärter, raps och
koncentrat som blandas tillsammans med ensilgae och ekologisk
HP-massa. Ensilaget betsår av gräs- och helsädsensilage.
Utfodring sker med en fullfodervagn. Mjölkkorna består huvudsakligen av raserna SLB, SRB, Ayshire och Brown Swiss. De mjölkar
i genomsnitt 8 600 kg mjölk per ko och år. Alla tjurkalvar säljs till
en granne för vidare uppfödning. En del av Wanås mjölk skickas av
Skånemejerier till Bornholm för tillverkning av osten Wanås Ädel.
Denna goda ädelost säljs inte bara i Sverige utan IKEA lanserar osten
världen över.
Merpriset från Skånemejerier till producent är idag max 60 öre per
kg mjölk, beroende på kvalitet.
FAKTA OM WANÅS
GODS AB
Under betesperioden ska
betet utgöra minst hälften
av det dagliga ts-intaget.
Kraftfoderandelen får
vara max 40% av dagliga
ts-intaget. Minst 50%
självförsörjningsgrad av
foder. Kalvar ska dia
hela råmjölkperoden och
därefter födas upp på
mjölk till 12 veckors ålder.
Kastrering och avhorning
före 12 veckors ålder.
Invägningen av ekomjök i
Sverige 2003 var 4,6%
av den totala invägningen.
Rådgivning: se sid 23
Tretton
Svenningstorps gård
Glada ekogrisar och specialgrödor
På gården Svenningstorp utanför Höganäs bedriver Per-Erik
Hansson växtodling och utomhusuppfödning av ekogrisar.
Jag började att lägga om gården 1996. - Det starka motivet var att
slippa spruta och få bättre ekonomi, säger Per-Erik. Idag brukar
Per-Erik totalt 150 ha varav 50 ha är eget. På Svenningstorp odlas det
vall, rågvete, havre, ärter, åkerbönor, 18 ha sockerbetor och frilandsgurkor till Procordia. Det bedrivs även utsädesodling av rödklöver till
Weibull, vårvete och korn till Axet i Källs Nöbbelöv. Växtföljden är i
regel femårig: sockerbetor, vårvete, ”grisvall”, rågvete, åkerbönor/
ärter samt inslag av rödklöver och frilandsgurkor på lämplig jord.
Jordarna varierar från styv lera till mojordar.
1 500 ekogrisar per år
Det finns 36 suggor på gården som producerar ca 20 smågrisar per
år. Per-Erik köper även in smågisar från en annan ekobonde. Årligen
produceras det 1 500 slaktsvin. Suggorna får ett hemmaproducerat
foder som består av rågvete, havre, ärter och ett koncentrat. Slaktsvinen får åkerbönor istället för ärter. Grisproduktionen fungerar bra
idag. Det kan vara tufft vintertid både med arbetskraft och vattentillförsel ifall det är kallt.
Suggorna går ute året om. De grisar i speciella grisningshyddor
som är placerade i indviduella fållor. Vid sju veckors ålder avvänjes
smågrisarna och suggorna flyttas till en betäckninsfålla med galt.
Per-Erik seminerar även en del av suggorna.
Slaktsvinen går utomhus större delen av året. Någon grupp är inne
några månader på vintern, men har då tillgång till en rastfålla.
Merpriset för ekogrisar är idag ca 8 kr per kg och läggs ovanpå
ordinarie avräkningspris för slaktsvin.
Grisarna säljs till Swedish Meats som är den största aktören av ekologiskt kött och avsättningen fungerar bra idag. År 2003 slaktades det
totalt 16 705 ekogrisar på Swedish Meats. Detta motsvarade 0,9% av
totala antalet slaktade grisar hos Swedish Meats.
- Att producera ekogrisar är en utmaning, där man får hitta lösningar
hela tiden. Men det är en glädje att se grisarna ha det bra och få utlopp för sina specifika behov. Det är värt besväre, avslutar Per- Erik.
FAKTA
SVENNINGSTORP
Ägare: Per-Erik Hansson
Areal: Brukar 150 ha
Jordart: styv lera till
mojord
Antal djur: 36 suggor
Produktion: 1500
slaktsvin per år, foderspannmål, sockerbetor,
frilandsgurkor, utsädesodling av rödklöver, korn och
vårvete.
Säljer till: Axet i Källs
Nöbbelöv, Procordia, Weibulls och Swedish Meats.
Att odla ekologiskt: En
ekologisk utmaning som
gav bättre ekonomi.
KRAV-REGLER VÄXTODLING
Balanserad växtföljd med
vall/gröngödsling skall
bedrivas. KRAV-godkänt
utsäde ska användas när
så är möjligt. Växtnäringsbalanser ska upprättas.
Fribelägenhetsavstånd
vid intensivt trafikerde
vägar och till odling med
handelsgödsel och kemisk
bekämpning.
KRAV-REGLER DJUR
Djuren ska få utlopp för
sina specifika behov. Grisar
ska gå på bete 1/5-30/9.
Ej avvänjning före 7
veckors ålder.
Rådgivning: se sid 23
Femton
Mossagården Eko AB
Kreativitet och expansion
Mossagården utanför Veberöd, är lantbruksföretaget som vidareutvecklats med olika inriktningar och där hela familjen Olson är
involverade.
Pionjärer inom ekologiskt lantbruk
MariAnne och Bengt Olson är pionjärer inom ekologiskt lantbruk i
Skåne. De började med ekologisk produktion redan 1987. Utöver odling av spannmål och grönsaker, startades det då en gårdsbutik samt
ett KRAV-godkänt fjäderfäslakteri. Idag har lantbruket utvecklats till
ett familjeföretag med gårdsbutik, två ekobutiker i Malmö och en
internetbutik med direktleveranser av ekoprodukter både till konsumenter och till skolor samt till dagis i Lunds och Svedala kommun.
- För att det ska ske en förändring och få ökad avsättning av ekoprodukter på marknaden, gäller det att själv hitta olika försäljningskanaler, säger Bengt.
Jordbruket, gårdsbutiken och leveranserna
Idag brukar MariAnne och Bengt totalt 40 ha. På Mossagården
odlas det vall, spannmål, sockerbetor, potatis, rotfrukter och frilandsgrönsaker. De egna grönsakerna säljs i de fyra butikerna. Då man
behöver köpa in ekologiska grönsaker väljs i första hand närodlade.
I gårdsbutiken säljs säsongens grönsaker, frukt och även ekologiska
torrvaror, som pasta, ris, cornflakes, ketchup, godis mm. Butiken är
öppen alla dagar i veckan, med självbetjäning.
Grönsakspåsar via internet
Dottern Ebba-Maria levererar grönsakspåsar med tillhörande recept,
direkt till konsumenter i södra Skåne. Kunden kan då välja påsar
med varierande innehåll. Denna verksamhet befinner sig i en expansionsfas och kommer att utökas till leverans en gång i veckan och
baseras på internethandel.
Två ekobutiker i Malmö
Dottern Hanna-Metta driver de två ekobutikerna Ekologisk Morot &
Annat i Malmö. Där säljs allt ifrån grönsaker, frukt, rotfrukter, torrvaror till barnmat och textilier. Allt naturligtvis ekologiskt. Konsumenterna som handlar i butikerna är miljömedvetna kunder i alla åldrar.
Konsumenternas intresse för ekologiskt ökar hela tiden.
FAKTA
MOSSAGÅRDEN EKO AB
www.mossagarden.com
Ägare: Bengt och
MariAnne Olson
Areal: Brukar totalt 40 ha
Jordart: Sandjordar
Produktion: Vall, spannmål, potatis, rotfrukter och
grönsaker.
Butiker: Gårdsbutik, internetbutik, två ekobutiker
i Malmö
Att producera ekologiskt: Kräver stor
kunskap, man måste vara
kreativ och lära sig att
sälja sina produkter själv.
KRAV-REGLER BUTIK
En KRAV-certifierad
butik ska teckna butikseller förädlingsavtal. För
sortiment, märkning,
förpackning, exponering,
dokumentation och marknadsföring gäller speciella
KRAV-regler.
Personalen ska ha goda
kunskaper om ekologisk
produktion.
Det finns ca 550 KRAVauktoriserade butiker
i Sverige (KRAV 2004)
Se: www.krav.se
Sjutton
Ogräs i fokus
För många framstår ogräsproblematiken som det svåraste momentet i ekologisk odling. Det kan det också bli om man inte redan från början har en genomtänkt strategi.
Helhetssyn
För att bemästra ogräsproblematiken i ekologisk produktion krävs en helhetssyn, där
växtföljdens betydelse inte nog kan betonas. En varierad växtföljd med vall alternativt gröngödlingsvall/träda som en viktig del är grundförutsättningen för att lyckas.
Planera växtföljd och övriga odlingsåtgärder på ett sådant sätt att allvarliga ogräsproblem i möjligaste mån undviks redan innan dom uppstår. Slarva inte med någon del
därför att när ogräsproblemet verkligen uppstått är det mycket svårare att åtgärda än
i konventionell produktion. Som exempel kan nämnas tistelbekämpning. Oftast börjar
åkertistlarna uppträda i små kolonier i kanter eller i närheten av odlingshinder. I detta
skede är det enkelt att gå i grödan och med lie eller motsvarande slå av tisteln innan
den blommar. Så kan ett begynnande angrepp hållas i schack utan alltför stora problem. Om däremot kolonierna inte tas bort kan en kraftig uppförökning av tistel ske.
Ogräsbekämpning och växtnäringsläckage
Det är viktigt att vara medveten om det motsatsförhållande som finns mellan effektiv
mekanisk ogräsbekämpning och växtnäringsläckage. All bearbetning av jorden ökar
mineraliseringen av kväve och därmed risken för utlakning av kväve. Den mekaniska
ogräsbekämpningen bör därför i första hand ske i en växande gröda som kan ta hand
om växtnäringen, alternativt bearbetning strax innan eller i samband med sådd.
Bearbetning efter skörd utan efterföljande fånggröda skall undvikas.
Bekämpning av rotogräs
Av rotogräsen är kvickrot och åkertistel de mest besvärliga. Åkertisteln blir oftast
ett problem i växtföljder med litet vallinslag, 2 – 3 årig vall i växtföljden som skördas
innan tisteln blommar är en effektiv bekämpning. I övrigt gäller förebyggande bekämpning som tidigare nämnts. Glöm inte att putsa vägkanter och andra områden där
tistel kan stå och blomma. Kvickrot bekämpas i första hand med plogen. En korrekt
genomförd plöjning ger god effekt mot kvickrot. Kör kanter och runt odlingshinder
separat med harven för att inta dra in kvickrot i fältet, kör även ytorna extra med
stubbearbetningsredskap efter skörd. Någon gång i växtföljden måste förmodligen
hela fältet stubbearbetas efter skörd. Gör detta efter en spannmålsgröda där risken för
kväveläckage är mindre. Både kvickrot och åkertistel kan till viss del bekämpas med
radrensare. En annan metod som missgynnar kvickroten är upprepad putsning t.ex
av en fånggröda på hösten eller en gröngödslingsträda. Kombinationen av en konkurrens från en insådd av något slag samt ett antal putsningar håller tillbaka kvickroten
enligt en nyligen genomförd undersökning. Denna metod är gynnsam ur växtnäringsläckage synpunkt.
Nitton
Ogräs i fokus, forts.
Principer för mekanisk örtogräsbekämpning
Mekanisk örtogräsbekämpning bygger på ett antal åtgärder som var för sig oftast är
otillräckliga men som sammantaget kan ge en tillfredsställande effekt.
Falsk såbädd innebär en tidig harvning så fort fältet bär. Jorden får därefter ligga
orörd en tid så att ogräsfröna hinner gro. Sen harvas fältet upp igen och sådd sker.
Metoden är inte lämplig på styvare jordar (mellanlera-styv lera) pga av risken för
uttorkning och därefter dålig uppkomst. Blindhar vning går ut på att jorden harvas
med ogräsharv mellan sådd och uppkomst. Huvudgrödans groddar får inte vara så
stora att de skadas, men grunt liggande ogräsfrön kan på detta sätt störas så att de utkonkurreras av huvudgrödan. Blindharvning kan inte kombineras med extremt grund
sådd. Flamning före uppkomst bygger på samma princip som blindharvning fast
ogräsens groddar tas bort med hjälp av gasolbrännare. Metoden är relativt dyr och
lämpar sig bäst i specialgrödor såsom grönsaker och sockerbetor. Ogräshar vning
efter uppkomst genomförs med en speciell ogräsharv, se bild. I exempelvis spannmål upprepas ogräsharvningen ofta två till tre gånger från grödans tvåbladsstadie och
framåt. Metoden kan användas i ett flertal grödor men vid olika tidpunkter beroende
på grödan, allt för att skada ogräsen mycket och grödan lite. Ogräsharvning är inte
effektivt på stora ogräs. Metoden bygger i första hand på att man täcker små ogräsplantor med jord med hjälp av ogräsharven dessutom oroas rottrådar på grodda ogräs.
Harven är inte gjord för att dra upp stora ogräsplantor. Radrensning är ett effektivt
sätt att bekämpa ogräs i ett flertal grödor. Nackdelen är att metoden är dyrare och mer
tidskrävande än tidigare nämnda metoder. Radrensning används i första hand i grödor
som odlas med stort radavstånd som t.ex sockerbetor och majs, men även i raps som
med fördel kan odlas med ett radavstånd på 50 cm är radhackning ett bra alternativ.
Spannmål, lupin och åkerböna kan också odlas på litet större radavstånd som 25 cm
eller 37,5 cm och då kan radrensning användas även i dessa grödor. Radrensning har
även effekt på rotogräs. Bottengröda kan vara effektivt mot ogräs. Sås i samband
med sista ogräsharvningen och kan konkurrera bra mot sent groende ogräs. Observera dock att det är mycket viktigt att bottengrödan blir jämn och tät annars blir det
ändå fläckar/områden med mycket ogräs.
Ny teknik
Stefan Lundmark, HS Kristianstad
På senare år har teknikutvecklingen gått framåt och jag vill gärna visa på några exempel:
• Kamerastyrd radrensning. Innebär att hastigheten vid radrensningen kan ökas och att god
precision kan uppnås utan manuell styrning på hackan (du sparar en man).
• Radrensarna utvecklas ständigt och så sent som under 2004 lanseras en ny svensk radrensare
som även kommer att kunna användas till sådd och gödsling med ex. vinasse.
• I Danmark börjar man i vinter att tillverka en ” förångare” dvs en maskin som med hjälp av
vattenånga hettar upp jorden och därmed även ogräsfröna så mycket så att grobarheten hos
ogräsfröna försvinner. Effekterna uppges kunna bli upp mot 90%. Prototyper finns ute i lantbruket.
• Odling i plastlist där sådd och utläggning av plast sker samtidigt. Fröna placeras i en skåra
mellan två plastremsor. Har testats på Alnarp i försök. Fungerar i vissa grönsakskulturer.
Tjugo
Biogas ger ny energi till det ekologiska lantbruket
Biogasproduktion är en teknik som
är intressant för det ekologiska
lantbruket. Biogastanken blir den
djurlösa gårdens ”stålkossa”. Gårdens vallskörd och skörderester
omvandlas till ett värdefullt gödselmedel. Samtidigt bildas energi.
På den ekologiska växtodlingsgården där tillgången på kväve ofta är
begränsad blir det lättillgängliga kvävet i rötresten värdefullt. Den
flytande rötresten kan spridas vid tidpunkter som är optimala för
grödorna. Kvävet kan på detta sätt utnyttjas optimalt med en positiv
effekt både på ekonomin och miljön.
Krister Andersson är ekologisk lantbrukare på Hagaviks gård utanför
Oxie. År 2003 byggde han en biogasanläggning. I rötgastanken
omvandlas växtmaterial från gårdens 10 hektar gröngödslingsvall och
skörderester, som betblast och halm till ett högvärdigt gödselmedel
samtidigt som det bildas biogas.
Rötresterna ökar skördarna
Rötresterna på Hagavik lagras i en 500 m3 gummisäck och pumpas
upp när det är dags för spridning. Rötresterna som håller en ts-halt
på 5-6% sprids med en vanlig släpslangspridare. Det är i första hand
höstsäd, höstraps och vårvete som gödslas. Rötresten gör det möjligt
att öka kvävegivorna vid tidpunkter när kvävebehovet är stort. Detta
hade inte varit möjligt med enbart fasta gödselmedel som annars
är alternativet. SLU har genomfört försök där man jämfört system
där växtrester och vall rötas med system där växtrester och vallputs
lämnas kvar på marken och man ser positiva effekter både på skörd
och kvalitet med rötrester i växtodlingen.
Gas blir till energi och värme
Rötkammaren är på 450 m3 och matas med 3-4 ton ensilage per dag
när produktionen anpassats efter tillgången på eget växtmaterial.
Gasproduktionen uppgår då till 1950 kWh biogas/dygn. Det motsvarar ca 52 m3 olja/år. Biogasen kommer i första hand att användas
för uppvärmning av två bostadshus på gården, spannmålstorken och
att värma själva rötkammaren. Det kan även bli aktuellt att installera en gasmotor för att omvandla gasen till energi. Den energi som
inte behövs på gården kan då säljas och ge nya intäkter till gården. I
dagsläget kan ett så kallat grönt certifikat ges till el som produceras
FAKTA OM HAGAVIK
Brukare: Krister Andersson
Areal: 75 ha omlagd,
48 ha i karens
Produktion: Ren växtodlingsgård med sockerbetor,
vitklöverfrövall, vårvete,
höstråg, höstraps och gröngödslingsvall.
Biogas: producerar gödsel
till den ekologiska växtodlingen och gas motsvarande
52 m3 olja/år med växtprodukter från gården.
FAKTA BIOGAS
Gasutbyte: Olika
typer av org. material ger
olika utbyte av metan.
Metanutbytet påverkas av
materialets sammansättning, rötningsmetod, mm.
Genom att kombinera
(samröta) olika typer av
org. material kan det
totala gasutbytet ökas. Man
kan räkna med följande
ungefärliga utbyte av
metan/ton organisk subst.:
Klöver/gräsvall: ca 330 m3
Flytgödsel, ko: ca 150 m3
Samrötning Vall/kogödsel: ca 300-350 m3.
Matavfall: ca 400 m3 .
Fettavskiljarslam:
ca 700 m3 .
(1m3 Metan motsvarar
10 kWh eller 1 l olja)
Eftersom det åtgår energi
för att hålla temperaturen
uppe i processen blir nettoutbytet ca 20% lägre.
Tjugoett
Biogas ger ny energi till det ekologiska lantbruket, forts
genom förnyelsebara energikällor. Förutom det vanliga elpriset, betalades i november
2004 20-25 öre per kWh. Priset förändras med tillgång och efterfrågan.
För att kunna använda gasen till drivmedel krävs att koldioxiden tas bort från gasen.
I dagsläget finns den tekniken endast för storskalig biogasproduktion, men forskning
pågår och kommer att göra det möjligt att i framtiden använda även den småskaligt
producerade gasen till bränsle.
Hagaviks biogasanläggning är byggd för att klara större mängder växtmaterial än vad
gården kan producera (det hade räckt med en tank på 150 m3 om bara eget material
skulle användas). Krister planerar att ta emot restprodukter från livsmedelsindustrin
som ett komplement till de egna råvarorna. Det kan t ex vara restprodukter från
bagerier eller annan livsmedelsindustri. Samarbete med någon granne kan också bli
aktuellt. I framtiden räknar Krister med att det kommer att bli lönsamt att sälja både
rötrester och energi.
Av Anna Hansson, Agellus Miljökonsulter
Vem gör vad inom ekologiskt lantbruk i Skåne?
• Kontrollorganisation
KRAV riks, tel 018-10 02 90
KRAV, Region Syd
Dan Elisson, tel 035- 426 40
Helena Ullmark, tel 0414-148 10
Gudrun Helmfrid, tel 0414-148 10
Katarina Wenzlaff, tel 0413-239 50
• Rådgivning
Agellus
Växtodling
Anna Hansson, tel 0413-150 54
Hushållningssällskapet
i Malmöhus
Växtodling
Kerstin Ericsson, tel 046-71 36 26
Henrik Nätterlund, tel 046-71 36 27
Hushållningssällskapet
i Kristianstad
Växtodling
Stefan Lundmark, tel 044-22 99 11
Jonas Ivarsson, tel 044-22 99 20
Marie-Louise Juhlin, tel 044-22 99 12
Nöt, svin, får
Ingela Löfquist, tel 044-22 99 21
Mjölk
Niels Andresen, tel 044-22 99 23
Ekonomi
Sara Löfvendahl, tel 044-22 99 28
Byggnader
Fredrik Fredbo, tel 0415-164 88
Länsstyrelsen i Skåne
Köksväxter på friland:
Gunilla Persson, tel 044-25 20 00
Växthusodling och frukt
Marcus Söderlind, tel 044- 25 23 68
Jordbruksverket
tel 040- 41 50 00
Växtodling
Thorsten Pedersen
Grönsaker, frukt, bär
Johan Ascard
• EU stöd för ekologisk prod.
Länsstyrelsen i Skåne
Stefan Stråhle, tel 044-25 23 74
• Intresseorganisationer
Ekologiska Lantbrukarna i Skåne
Charlotte Norrman-Oredsson, 0451-363 64
Ekokött
Maria Alrik, tel 018-56 04 07
Samodlarna Sverige
Frans Borzén, tel 0498-22 38 00
Samspann
Per-Inge Andersson, tel 0501-675 00
Sveriges ekomjölkbönder
Olle Rundqvist, tel 08-551 577 88
Biodynamiska Föreingen
Tel 08-551 512 25
Svenska Demeterförbundet
Tel 08- 551 579 88
Föreningen för ekologisk frukt
Marie Håkansson, tel 0498-49 20 15
Föreningen för ekologisk fjäderfä-produktion
Åsa Odelros, tel 0291-610 41
Rådgivarföreningen för ekologiskt lantbruk
Pauliina Ivarsson, tel 035-465 00
• Marknadsinformation
Ekologiskt Marknadscentrum i Skåne
Gunilla Andersson, tel 040-628 5110
• ERFA-grupper:
Mjölk
Curt Larsson, tel 0413-54 12 58
Spannmål
Jonas Ivarson, tel 044-22 99 20
Nöt,svin, får
Ingela Löfquist, 044-22 99 21
Köksväxtodling
Gunilla Persson, tel 044-25 20 00
• Övrigt
Länsstyrelsen i Skåne
Övrigt ang. information om rådgivning, utbildning,
mm. Kerstin Rietz, tel 044-25 23 90 www.m.lst.se
Kurser
Se annonser i dagspress, ATL, Land, samt separata
utskick från respektive organisation eller företag.
Tjugotre
Vill Du veta mer om Ekologiskt lantbruk?
www.sjv.se
www.slv.se
www.krav.se
www.debi.no
www.eceat.nu
www.cul.slu.se
www.ifoam.org
www.organic.dk
www.liljeholm.se
www.ekoweb.nu
www.demeter.nu
www.ekokott.org
www.europa.eu.int
www.ekolantbruk.se
www.organic-eropé.net
www.MatTorg.skane.org
www.livsmedelssverige.org
www.ekologisktmarknadscentrum.org
Denna informationsfolder om ekologiskt lantbruk har tagits
fram i samarbete mellan KRAV, Hushållningssällskapen i Skåne,
Länsstyrelsen i Skåne och Ekologiska Lantbrukarna i Skåne.
Denna folder har delvis finansierats av EU (KULM)