Blodet 3 - Learnify

Blodet 3
FÖRSVAR, ALLERGI, BLODGRUPPER SAMT VANLIGA SJUKDOMAR.
SID 194-202
Kroppens försvar
 Kroppens
system.
försvar kan delas upp i två
 Det
yttre försvaret
 Det
inre försvaret
 Det
yttre försvaret mot virus och bakterier
består av hud och slemhinnor.
Det inre systemet
 Om
smittämnen tar sig förbi det yttre skyddet
och kommer in blodsystemet kan en
krissituation snabbt uppstå.
 Efter inkubationstiden (tiden mellan
smittotillfället och sjukdomstillståndet)kan
virus eller bakterier snabbt sprida sig i
kroppens vävnader.
 Bakterier som förökar sig i kroppen kan avge
giftiga ämnen så kallade
 toxiner
Patogener
 Om
patogener ( sjukdomsalstrandade
mikroskopiska organismer) tar sig förbi hud
och slembarriären uppstår en inflammation.
 Kroppens
inre första försvar.
 En
inflammation ger en svullnad med ökad
blodtillströmning som följd.
 Detta
i sin tur aktiverar de vita
blodkropparna, lymfocyterna.
Lymfocyter = vita blodkroppar
 Det
finns många olika typer av lymfocyter.
 B-lymfocyter
 T-lymfocyter
 Nk-lymfocyter
 Mördar
celler
 Namnen
härrör från var och hur de bildas
samt vilken typ av antikroppar som bildas
T-lymfocyter mognar i Thymoskörteln
Lymfocyter bildas framför allt i benmärgen.
 Beroende på typ mognar lymfocyterna i olika
delar av kroppen t.ex. i thymoskörteln i
bröstkorgen.
 Mogna lymfocyter cirkulerar i kroppens vävnader
bl.a. i blodet och mjälten
 När en patogen orsakat en inflammation aktiveras
lymfocyterna.
 De delar sig snabbt och transporteras till platsen
för inflammationen.

Omsluter bakterier
 När
en lymfocyt kommer i kontakt med
en patogen t.ex. en bakterie
 Omsluter den patogenen
 Man kan säga att den ”äter upp”
bakterien.
 Lymfocyten passerar tillsammans med
vävnadsvätskan ut i lymfsystemet där de
så småningom tas om hand i lymfkörtlarna
Svullna lymfkörtlar
 När
döda lymfocyter samlas i
lymfkörtlarna kan de svullna
upp och bli ömma.
 Detta
är ett tecken på
att kroppens inre försvar
är aktiverat.
Antikroppar
 När
lymfocyterna kommer i kontakt med
patogener tillverkar de ett slags
minnesceller sk antikroppar.
 Antikropparna
av smittkälla.
 Om
tillverkas specifikt för en typ
denna smittkälla dyker upp igen.
Känner antigenerna igen den snabbt.
Immunsystem
 Antigenerna
kan agera mot smittämnet så
snabbt att sjukdomen inte ens hinner bryta
ut.
 Kroppen
 Så
har blivit immun.
länge antikropparna finns kvar i blodet
fortsätter immuniteten.
Vaccin och serum
I
ett vaccin finns oskadliggjorda
patogener.
 De orsakar inte sjukdomen men är
tillräckligt för att kroppen ska bygga upp
antigener mot just denna sjukdom.
 På så sätt skapas en immunitet
 Ett serum innehåller färdiga antikroppar.
T.ex. ormserum.
När immunsystemet
inte räcker till
 När
en infektion (angrepp) orsakat
en inflammation (svullnad) uppstår
sjukdomssymptom t.ex. halsont.
 Om angriparen, patogenen, är en
bakterie går den att behandla med
antibiotika.
 Antibiotika fungerar däremot inte mot
virus.
Antibiotika
 När
antibiotika, penicillinet, upptäcktes
och började användas under andra
världskriget var det ett undermedel.
 Vanliga
sjukdomar som lunginflammation
kunde leda till döden.
 Med
hjälp av penicillin kunde man bota
dessa sjukdomar.
Överanvändning av antibiotika
 På
grund av användning av penicillin vid
sjukdomstillstånd som kanske inte hade
krävt antibiotika.
 Har vissa bakterier blivit motståndskraftiga
mot antibiotika.
 Vid djuruppfödning används ofta
antibiotika i fodret för att undvika
sjukdomar.
Resistenta bakterier
 När
bakterier blivit motståndskraftiga
mot antibiotika säger man att de
har blivit resistenta.
 Detta
är ett allvarligt hot.
 Bakterier
som vi kunnat behandla går inte
längre att behandla.
 Vanliga
sjukdomar kan bli dödliga igen.
Världshälsoorganisationen WHO
kallar denna vecka till möte angående
resistenta bakterier
 WHO
anser att situationen är så pass
allvarlig att man samlar världens ledande
forskare
 till
ett möte för att försöka skapa en
handlingsplan mot resistenta bakterier.
Resistenta bakterier
Flera av dessa är sk. Multiresistenta bakterier MRB vilket innebär att
de är resistenta mot ett flertal antbiotikasorter.
Skillnad bakterie -virus
Bakterie
Virus

Har ett eget liv

Har inget eget liv

En cell med cellkärna och
DNA

Innehåller genetiskt material, DNA och
RNA men saknar cellkärna

Kan inte föröka sig själv.

Invaderar andra celler och förmår dessa
att föröka sig med virusets DNA.

Går ej att behandla med antibiotika.

Vissa nödmediciner finns t.ex. tamiflu som
kan lindra influensa

Kan föröka sig, främst
genom delning.

Kan oftast behandlas
med antibiotika

Kan bli resistent
Ibland reagerar antigener mot
vanliga ämnen
 Kroppens
immunförsvar kan ibland feltolka
naturliga ämnen.
 De överreagerar.
 Detta kan orsaka allergier.
 Immunförsvaret tolkar antigener
(främmande ämnen) som
sjukdomsalstrande dvs patogener
 Allergiframkallande ämnen kallas allergen
Allergier ökar
Man kan vara allergisk mot en
mängd olika ämnen t.ex.
 Födoämnen
 Laktos
 gluten
 Pollen
 Nötter
 Metaller
 Pälsdjur
 Kvalster
 Mögel
 Insekter
 Luktämnen,
parfym
 O.s.v.
t.ex.
Varför ökar allergierna?
 Forskningen
kan ännu inte svara på denna
fråga men misstankar har riktats mot
 Hygien
 Inomhusklimat
 Stress
 Hormonpreparat
 Kemikalier
 tarmens bakterieflora
Allergierna ökar
 2,5
miljoner (39 procent) har allergiska besvär
i form av astma, hösnuvesymtom eller eksem
 Ca.
I
470 000 har svåra besvär. ( ca 7%)
den så kallade Bamsestudien ( 2003) av
4.000 Stockholmsbarn hade fyra av tio barn
astma eller allergi vid det senaste
undersökningstillfället. Det är nästan dubbelt
så många som förväntat.
Blodgrupper
 Det
finns olika blodgrupper
 De innehåller olika typer av antigener.
 Om en person får fel blodgrupp vid en
blodtransfusion kan de egna antikropparna
agera mot givarens blod
 Detta kan göra att blodet klumpar ihop sig
 och stoppar blodflödet i de finare blodkärlen
 Vilket kan leda till skador på vävnad.
AB0 -systemet
 Med
en relativt enkel metod kan man
gruppera olika blodgrupper.
I
Sverige är blodgrupp A vanligast
 Tätt
följd av blodgrupp 0 (noll)
 Detta
kan se helt olika ut beroende på
land och befolkning.
Rh-faktor, positiv eller negativ
 Om
en gravid kvinna har negativ Rh-faktor
(Rh-) och fostret positiv Rh-faktor ( Rh+)
 Kan
moderns blod bilda antikroppar mot
barnets blod.
 Man
kan behandla en gravid kvinna med
(Rh-) så att antikroppar inte bildas.
 Det
är vanligast med positiv Rh-faktor
Olika blodgrupper har olika
antigener
A
betyder att man har en A antigen på
blodkropparnas yta
 B betyder att man har antigen B på
blodkroppens yta
 AB innebär att man har både A och B
antigener på ytan
 0 betyder att man alls inte har några
antigener på blodkropparnas yta
Vem kan ge blod till vem?
Kort om sjukdomar i blod, hjärta
och blodkärl
 Stroke
blödning eller blodpropp i hjärnan
 Hjärtinfarkt
blodpropp i hjärtat
 Kärlkramp
åderförkalkning i kranskärlen
 Anemi
blodbrist
 Klaff
fel
Vanligast mitralisklafen
Segelklaffen mellan vänster förmak och
vänster kammare.
Instudering
 Jag
har tryckt upp kopior till alla.
 Du kan välja om du vill ha en bok eller
kopia.
 Resten av lektionerna kan användas till
instudering ( onsdag, tisdag, onsdag)
 Använder du tiden i skolan effektivt
behöver du inte plugga så mycket
hemma.
Jag ber om ursäkt för att ni blir
belastade med 3 prov v 22
 Jag
ska göra mitt yttersta för att det inte
ska hända igen.
 Men,
med tanke på att ni får så pass
mycket tid för instudering i skolan
bör det ändå vara möjligt.