Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011
2012-02-06
Kurskod: 8LAG10
Provkod: SLU1
1(20)
Aid nr:__________
Jessica, 33 år, har sedan barndomen vägt betydligt mer än sina jämnåriga. För några år sedan hade
hon har ett BMI över 35. Hennes menstruationer var oregelbundna och trots att hon hade ett fast
förhållande blev hon inte gravid. Jessica genomgick därför en operation för att reducera fetman.
Jessica genomgick en sk ”gastric-by-pass”-operation. Detta innebär att när hon äter kommer maten
inte att passera genom magsäckens corpus och antrum utan den kommer att transporteras direkt från
översta delen av fundus till duodenum.
Fråga 1 (4 poäng):
Med tanke på hur den normala transporten av födan sker och hur kymus bearbetas i corpus och
antrum, hur skulle en ”gastric-by-pass”-operation teoretiskt kunna påverka aktiveringen och
funktionen av de endokrina celler som finns i magsäcken och duodenum och som är involverade i
saltsyrasekretionens reglering? Hur skulle detta kunna påverka saltsyrasekretionen? Motivera ditt svar!
(4 p)
Svar: Proteiners digestion mha pepsin från huvudcellerna i corpus påverkas =>peptoner och aa
stimulerar inte gastrinfrisättningen från antrala G-celler som ökar saltsyrasekretionen. Minskad
mängd peptoner och aa i duodenum skulle också minska gastrinfrisättningen. Störd gastrinsekretion
skulle också påverka somatostatinfrisättningen vilket hämmar den negativa feed-back loopen som
normalt finns. Saltsyra stimulerar S-celler i tunntarmen när sur kymus kommer ut i duodenum.
Avsaknad av syra ger en påverkad secretinfrisättning=> regleringen av saltsyra kan påverkas,
antingen via en direkt effekt på parietalcellerna eller via sekretion av gastrin i antrum.
Mål: C6, C17
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011
2012-02-06
Kurskod: 8LAG10
Provkod: SLU1
2(20)
Aid nr:__________
Ökad produktion av saltsyra stimulerar också neutraliseringsmekanismerna i tunntarmen för att inte
slemhinnan ska skadas.
Fråga 2 (2 poäng):
Hur initieras denna process endokrint och hur/var sker den? (2 p)
Svar: Bl a: secretin, som frisätts då pH ökar i duodenum, påverkar bikarbonatfrisättningen från den
exokrina delen av pankreas som neutraliserar det sura pHt i tarmen.
Mål: C17
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011
2012-02-06
Kurskod: 8LAG10
Provkod: SLU1
3(20)
Aid nr:__________
Fråga 3 (2 poäng):
Hur skyddas cellerna i magsäckens slemhinna mot det sura pH’t? (2 p)
Svar: De mukösa ytepitelcellerna bildar bikarbonat som frisätts i det slem - rikt på glykoproteiner som cellerna bildar. pH närmast cellerna är neutralt.
Mål: C6, C21
Ventrikeln är ett mycket väl vaskulariserat organ.
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011
2012-02-06
Kurskod: 8LAG10
Provkod: SLU1
4(20)
Aid nr:__________
Fråga 4 (6 poäng):
Förklara hur dess blodförsörjning är uppbyggd (både den arteriella den venösa). Utgå från ventrikelns
makroanatomiska struktur och använd viktiga landmärken när du beskriver kärlförsörjningen. Rita! (6
p)
Svar: Ventrikeln försörjs av Truncus coeliacus, vilken avgår från aorta (pars abdominalis just under
hiatus aroticum i höjd med lumbalkota L1). Truncus coeliacus avger tre huvudgrenar.
1. A. hepatica communis. Denna Avger A. gastrica dx som löper längs curvatura minor och
anastomoserar med A. gastrica sin längs curvatura minor. A. hepatica communis avger vidare a.
gastroduodenalis, vilken i sin tur avger a. gastroomentalis/gastroepiploica dx (anastomoserar med ~
sin, se under punkt 3).
2. A. gastrica sinistra. Direkt gren från Truncus coeliacus. Förlopp- se ovan.
3. A. splenica/lienalis. Största grenen från Truncus coeliacus. Löper posteriort om pancreas i riktning
vänster mot mjälten. Avger A. gastroomentalis/gastroepiploica sin och Aa. gastricae breves. A.
gastroomentalis sinistra anastomoserar med a. gastroomentalis dextra längs curvatura major. Aa.
gastricae breves utgör korta grenar som försörjer magsäckens fundusregion.
PLUS VENÖSA-svar: Vener löper parallellt med artärerna. Vena gastrica sinistra och dextra
anastomoserar längs curvatura minor och vena gastroomentalis sinistra och dextra vid curvatura
major. Vena gastrica sinistra och dextra tömmer sig i vena porta hepatica. Vena gastroomentalis
sinistra och vena gastrica breves tömmer sig i vena splenica som går ihop med vena mesenterica
superior som övergår till vena porta. Vena gastroomentalis dextra tömmer sig i vena mesenterica
superior.
Mål: C6
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011
2012-02-06
Kurskod: 8LAG10
Provkod: SLU1
5(20)
Aid nr:__________
Efter operationen blev Jessica smalare. Hon återfick sin menstruation och blev såsmåningom gravid.
Efter en tid födde hon ett friskt barn.
Fråga 5 (3 poäng):
Såväl testikel som äggstock erhåller olika ligamenta under sin utveckling. Testikeln vandrar ner i
pungen så småningom medan äggstocken endast flyttar sig till närheten av livmoderns övre del (vid
sidan av fundus). Beskriv hur äggstocken ”hänger” i relation till livmodern, särskilt vilka ligamenta
som håller den på plats. (3p)
Svar: Äggstocken hålls på plats bredvid livmodern via sin koppling till ligamentum latum
(mesovarium, genom vilket blodförsöjningen når äggstockens medulla), där även äggledaren och
livmodern är upphängda. Två specifika ligamenta håller äggstocken på plats: dels ligamentum
suspensorius ovarii (lateralt, kallas också infundibulum-pelvisk ligament) samt ligamentum ovarii
propium som kopplar samman livmoderns vägg och äggstockens ena pol, den mediala.
Mål: C4, C7
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011
2012-02-06
Kurskod: 8LAG10
Provkod: SLU1
6(20)
Aid nr:__________
Fråga 6 (5 poäng):
Den gonadala utvecklingen går igenom en odifferentierad och en differentierad fas. Vad reglerar den
primära differentieringen av testikel- resp äggstock? (5p)
Svar: Om embryot har Y kromosom, kommer den specifika genen SRY att utryckas och, via bildande
av Sertolicellerna och av Leydigcellerna, leda utvecklingen till bildandet av en testikel (tunica
albuginea, tubuli) samt av manliga kanalikulära gångar (rete testis och ductuli efferentia från
mesonephros, ductus epididymides och ductus deferens från Wollfska ductus) och vissa accessoriska
könskörtlar (prostata, sädesblåsorna) samt ett tillbakabildande av Mülleriska ducti, via AMH
produktion (Sertoli cellerna). Avsaknad av SRY, och av Sertoli cellerna leder till ett tillbakabildande
av de Wolffska ducti, bevarandet av Mülleriska ducti och en kvinnlig utveckling (endast kortikala
follikelöar, inga ducti som kopplar äggstocken med äggledaren samt bildande av äggledare, livmoder
och cervix/vagina). Hormoner från hypofysen och gonader reglerar (sekundär) utvecklingen av de
interna och externa könsorganen.
Mål: C7
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011
2012-02-06
Kurskod: 8LAG10
Provkod: SLU1
7(20)
Aid nr:__________
Två viktiga hormon för barnets tillväxt är somatotropin (tillväxthormon, GH) och T3/T4 (tyroxin).
Fråga 7 (6 poäng):
Hur är syntesen och insöndringen av GH och T3/T4 till blodet reglerad? (6p)
Svar: I båda fallen ingår hypotalamus och adenohypofysen i regleringen. Syntes och insöndring av
GH från somatotrofa celler i adenohypofysen stimuleras positivt av GHRH och negativt av
somatostatin, som båda frisätts i hypotalamus. GH i sin tur stimulerar syntes och frisättning av IGF-1,
främst i levern. IGF-1 och GH verkar med negativ feedback på hypofys- och hypotalamusnivå. För
det senare gäller att GHRH minskar och somatostatin ökar. T3/T4 bildas och frisätts från tyreoidea
efter stimulering av TSH. TSH i sin tur frisätts från adenohypofysen under inflytande från TRH från
hypotalamus. T3/T4 utövar negativ feedback på både TRH och TSH.
Mål: C10, C11
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011
2012-02-06
Kurskod: 8LAG10
Provkod: SLU1
8(20)
Aid nr:__________
Jämför GH och T3 på molekylär nivå.
Fråga 8 (6 poäng):
Hur skiljer sig GH och T3 då det gäller hur de utövar sin effekt på cellulär nivå? (6p)
Svar: T3 består av två sammankopplade tyrosinmolekyler som joderats och kan likt steroidhormoner
ta sig in i cellen och binda till intracellulära receptorer (TR), som i sin tur binder till bestämda
sekvenser i DNA och reglerar gentranskription med hjälp av olika co-faktorer. (TR binder till DNA
som dimer, där RXR är en vanlig partner.) GH är ett peptidhormon (strukturellt likt prolaktin och
vissa placentahormon) som binder receptorer i cellmembranet. Receptorerna ingår i den sk JAKfamiljen (tyrosinkinas-associerade receptorer). Signalen förs vidare genom fosforyleringar, bl a
aktiveras STAT-proteiner som går in i kärnan och verkar som transkriptionsfaktorer.
Mål: C10, C11
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011
2012-02-06
Kurskod: 8LAG10
Provkod: SLU1
9(20)
Aid nr:__________
Fråga 9 (3 poäng):
Puberteten är en komplicerad process som hos pojkarna inbegriper en dominans av testosteron.
Testosteron bildas dock i överflöd och påverkar mest spermatogenesen. Vilken metabolit är den mest
aktiva i resten av kroppen? Vad reglerar dess förekomst? (3p)
Svar: 5α-dihydrotestosteron (DHT) är testosteronets aktiva metabolit. Den bildas av 5α-reduktas som
finns i mål-cellerna exempelvis i bitestikel och accessoriska könskörtlar.
Mål: C9, C10
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011
2012-02-06
Kurskod: 8LAG10
Provkod: SLU1
10(20)
Aid nr:__________
Förutom miljö- och livsstilsfaktorer så kan ett högt BMI också påverkas av ärftliga faktorer.
Genetiken bakom detta är komplex med många olika gener och genetiska varianter involverade. En
känd gen är FTO (Fat mass- and obesity-associated gene, på kromosom 16) med en SNP (single
nucleotide polymorphism), rs9930506 (A→G), där G-allelen har visats vara associerad till både högt
BMI, vikt och höftmått. G-allelfrekvensen varierar i olika delar av världen och fördelar sig t ex i den
mexikanska populationen så att 45 % är homozygot vildtyp, 44 % är heterozygoter och 11 % är
homozygoter. Jessica är orolig för att hennes och Juans barn kommer att ärva risken för övervikt och
vill genotypa sig för rs9930506 i FTO genen, men sjukvården beviljar inte detta önskemål med
hänvisning till att man inte kan översätta populationsstudier direkt till risk hos enskilda individer. Det
finns så många andra faktorer som också påverkar risken för fetma. Jessica bestämmer sig då för att
skicka ett munskrapsprov till företaget DNA Guide för genetisk analys. Hon befinns vara homozygot
G/G och har en ”förhöjd risk att drabbas av fetma”. Juan vill däremot inte låta sig genotypas. Det är
inte känt om fenotypen nedärvs dominant eller recessivt.
Fråga 10 (5 poäng):
Vilken är risken att ett av deras barn ärver en ökad risk för övervikt? Beräkna risken utifrån de olika
möjliga genotyper som Juan kan tänkas ha och för de olika nedärvningsmodeller som skulle kunna
gälla. (5 p)
Svar: Om dominant nedärvning, spelar det ingen roll vilken genotyp Juan har, Jessica kommer alltid
att föra över en G-allel som bidrar till övervikten.
Om recessiv nedärvning, och om Juan skulle vara:
Homozygot för vildtypallelen; 100% x 0.45 = 45 %
Heterozygot: 100 % x 0.44 x 0.5 = 22 %
Homozygot för GG: 100% x 100% x 0.11 = 11 %
Mål: C12
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011
2012-02-06
Kurskod: 8LAG10
Provkod: SLU1
11(20)
Aid nr:__________
Fråga 11 (2 poäng):
Vilka eventuella etiska ställningstaganden och konsekvenser kan gentypningen ge upphov till i detta
fall? (2p)
Svarsförslag: T ex
Risken att föra över en riskgen till barnet
Risken för barnet att bli fet
Stigmatisering av barnet om risken att vara bärare av riskgen är ogrundad
Mål: B7
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011
2012-02-06
Kurskod: 8LAG10
Provkod: SLU1
12(20)
Aid nr:__________
Fråga 12 (4 poäng):
Genen för FTO är 417 978 baspar, dess RNA är 11766 bp och proteinet består av 505 aminosyror.
Förklara storleksförhållandet mellan de olika biomolekylerna. Gärna med figur. (4p)
Svar: Eftersom varje aminosyra kodas av en triplett, motsvaras proteinets 505 aminosyror av 1515 bp
+ 3 bp för stoppkodonet som inte bildar någon aminosyra, dvs 1518 bp. Resterande skillnad beror på
att intronerna splicas bort från det primära RNA transkriptet, samt att de icke-translaterade
regionerna i både 5’- och 3’-ändarna, sk UTR eller UTS, räknas in i genlängden.
Mål: C3, C13
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011
2012-02-06
Kurskod: 8LAG10
Provkod: SLU1
13(20)
Aid nr:__________
För att förstå de fysiologiska processer som sker i kroppen behöver man biokemisk kunskap.
Fråga 13: Betrakta nedanstående molekyler.
Ange vilken typ av molekyl det är.
Ge exempel på vilken funktion molekylen har.
(0.5 p)
Ge exempel på ett sammanhang där molekylen har viktig funktion.
a) 1.5 p
b) 1.5 p
(0.5 p)
(0.5 p)
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011
2012-02-06
Kurskod: 8LAG10
Provkod: SLU1
c) 1.5 p
d) 1.5 p
14(20)
Aid nr:__________
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011
2012-02-06
Kurskod: 8LAG10
Provkod: SLU1
15(20)
Aid nr:__________
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011
2012-02-06
Kurskod: 8LAG10
Provkod: SLU1
16(20)
Aid nr:__________
e) 1.5 p
f) 1.5 p
Svarsförslag: Krävs inte att all information nedan ska vara med för att få poäng, för att förstå att
struktur och funktion behöver de inte kunna alla namn och benämningar ex aldohexos osv.
0.5p för identifiering av molekylen + 0.5 p för viktig funktion + 0.5 p för exempel på sammanhang där
funktionen är viktig = 1.5 p per delfråga, summa= 9 p på hela frågan.
a) Kolhydrat, exemplet visar disacckarid av alfa-D- glukos (aldohexos) och beta-D-fruktos (ribos),
sukros, alfa-glycosidbindning mellan sockerenheterna. Näringsämne, glukos lagras i form av
glycogen, behövs i metabolismen (glykolysen), behövs för glykosylering av proteiner och lipider
(bidrar till att utöka variation och funktion hos proteiner iom posttranslationell modifiering då
”kolhydratträd” kopplas till aminosyrornas sidokedjor, samt som igenkänningsstrukturer på ex
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011
2012-02-06
Kurskod: 8LAG10
Provkod: SLU1
17(20)
Aid nr:__________
cellmembran genom koppling till phospholipider), kolhydratstrukturerna finns både intra- och
extracellulärt och i cirkulation iom ex cirkulerande proteiner.
b) Fettsyror, mättad (rak) resp omättad (veckad). Utgör vårt kvantitativt sett viktigaste energisubstrat
och fungerar även som viktiga signalmolekyler i cellen, genomgår betaoxidation varvid energi
utvinns. Ingår som beståndsdel i triglycerid (fett) som vi intar med födan. Lagras i form av
triglycerider i de flesta av kroppens celler men framför allt i adipocyterna. Viktig beståndsdel vid
uppbyggandet av och i phospholipider och apolipoproteiner och membranstrukturer.
c) Deoxyribonukleinsyra (polymer av nukleotider = deoxyribos, heterocyklisk kvävebas, fosfatgrupp),
DNA. Dubbla strängar av polymerer av deoxyribonukleinsyra i alfa-helixkonfiguration utgör
gener/arvsmassan/kromosomer och kvävebassekvensen utgör den specifika koden.
d) Glykogen. Lagring av glukosmolekyler sker i form av glykogen. Glykogen är, efter fett, människans
viktigaste energireserv. Lagras i lever och muskelceller. Glukosmolekyler som sätts samman med alfa
1-4 glycosidbindningar och vid var 8-10 glukosmolekyl ingår en alfa 1-6 glycosidbindning som gör att
molekylen får en grenad struktur.
e) Fosfolipid. Mokelyl uppbyggd av glycerol, två fettsyror (hydrofoba), en fosfatinnehållande grupp
(hydrofil). Fosfolipiden är amfifatisk. Mycket viktig för bildandet av membranstruktur, dubbellager
bildas pga fettsyrornas hydrofoba karaktär och fosfatgruppsdelens hydrofila karaktär.
Membranstrukturen är semipermeabel och rörlig/flytande och innesluter viktiga komponenter som har
mer fettlöslig karaktär i membranet eller transmembrant. Vattenlösliga komponenter associeras på inoch/eller utsidan.
f) Aminosyra. Polymerer av aminosyror, där aminosyrorna binder till varandra genom kovalent
bindning som kallas peptidbindning, utgör proteiner och polypeptider. R kan vara ett H som i den
enklaste aminosyran glycin eller mer komplicerad sidokedja som ger aminosyran hydrofoba,
hydrofila, laddade/oladdade, syra-/bas egenskap som i sin tur har betydelse för proteinets funktion,
stabilitet och lokalisation (ex proteiner med hydrofoba delar vill gärna vara i membranstrukturer eller
genom membran; transmembran lokalisering).
Mål: C14, C15
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011
2012-02-06
Kurskod: 8LAG10
Provkod: SLU1
18(20)
Aid nr:__________
Lipas är ett enzym som medverkar vid nedbrytningen av fett.
Fråga 14 a (1 poäng):
Vilken sorts reaktion utför enzymet och till vilken enzymklass hör det? (1p)
Svar: Lipolys eller hydrolys samt hydrolaser
Lipas verkar på en yta och följer därmed inte Michaelis-Menten kinetik. Nedan visas en schematisk
substratmättnadskurva för ett enzym som verkar i vattenlösning.
v (mol/min)
B
A
[S] (M)
Fråga 14 b (1 poäng):
Vad kan man läsa ut av kurvans olika delar A och B? (1 p)
Svar: A = 1:a ordningens kinetik, v är direkt proportionell mot [S]
B = 0:e ordningens kinetik, v är oberoende av [S], enzymet är mättat
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011
2012-02-06
Kurskod: 8LAG10
Provkod: SLU1
19(20)
Aid nr:__________
Fråga 14 c (2 poäng):
Vilka två viktiga kinetiska parametrar kan man få fram ur denna kurva och hur? (2 p)
Svar: vmax och KM. Michaelis-Menten ekvationen inverteras och resulterar i en rät linje. vmax fås från
interceptet på y-axeln (1/vmax) och KM fås från lutningen (KM/vmax).
Fråga 14 d (1 poäng):
Vad säger parametrarna om enzymet? (1 p)
Svar: vmax anger den maximala hastigheten när enzymet är mättat. KM anger affiniteten för substratet.
Mål: C20
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011
2012-02-06
Kurskod: 8LAG10
Provkod: SLU1
20(20)
Aid nr:__________
Fråga 15 (3 poäng):
Biokemiska reaktioner går till jämvikt. Vad är drivkraften som gör att en blandning av reagerande
substrat når en jämviktsblandning? (3 p)
Svar: Skillnaden i värmeinnehåll och skillnaden i entropi mellan reaktionsblandningen och
jämviktsblandningen.
Mål: C23
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011
2012-02-06
Kurskod: 8LAG10
Provkod: SLU1
21(20)
Aid nr:__________
Praktisk Om-tentamen LÄK-T1: Feed-back för histologi T1. Samtliga preparat som
använts.
BEMANNADE STATIONER:
Preparat 5 Förhornat (pigmenterat) epitel
Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatets flerskiktat epitel (epidermis) och pekat ut
dess olika lagren/strata (stratum basale med sina kubiska-cylindriska celler, här med melaninpigmentet, stratum spinosum (2-5 lager celler med runda kärnor och tydliga gränser, utan
granula), stratum granulosum (2-3 cellrader med celler vars kärnor är spolformade och mörka,
pga av keratohyalin) samt det yttersta lagret: hornlagret (stratum corneum) där alla celler (1520 lager) är döda, saknar kärnor, och innehåller endast keratin.
Preparat 6 Läppen: Förhornad resp oförhornad epitel
Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatets två olika flerskiktade epiteltyper, den ena
förhornad (epidermis) och den andra oförhornad (munhålan). Studenten skall ha pekat ut de
olika lagren/strata (stratum basale, stratum spinosum, stratum granulosum och det yttersta
lagret: hornlagret (stratum corneum, med keratin) i den ena men keratin-fri inte i det andra.
Preparat 12 Binjure
Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatets två endokrina enheter: barken (cortex)
och märgen (medulla) samt den kapsel som omger organet. Studenten skall ha pekat ut de
olika lagren i cortex (yttersta lagret, under kapseln, zona glomerulosa iom att cellerna bildar
runda grupper och producerar mineralokortikosteroider [aldosteron, etc]); mellanlagret, zona
fasciculata med celler som bildar radiala, paralella fasciklar eller strängar och producerar
glykokortikosteroider (cortisol etc); samt det innersta lagret, zona reticularis där cellerna sitter
tättare ihop och ger intryck av ett retikel, med typiska lipidvesiklar (androgener). Studenten
skall ha pekat märgen och dess mycket rik blodförsörjning samt ansamlingar av svagfärgade
(med HE) polygonala, stora kromafina celler (innehållande katekolaminer, dvs adrenalin alt
noradrenalin som färgas av kromsalter), samt grupper av stora, runda, acidofila sympatiska
ganglieceller (lätt kännbara pga dess storlek och tydlig nukleol).
Preparat 11 Sköldkörtel
Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatets grundläggande endokrina komponenter:
folliklar. Studenten skall ha vidare pekat ut follikulära respektive parafollikulära celler samt
den rika vakularisering (kapillärer).
Preparat 10 Hypofysen
Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatets endokrina delar: pars distalis, pars
intermedia och pars nervosa. Studenten skall ha pekat ut de olika celler i part distalis
(acidofila respektive basofila och kromofoba celler) samt pituicyterna i pars nervosa.
Studenten skall ha beskrivit sinusoiderna samt folliklarna i pars intermedia (rester av Rathkes
ficka) med eller utan innehåll (kolloid).
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011
2012-02-06
Kurskod: 8LAG10
Provkod: SLU1
22(20)
Aid nr:__________
Preparat 13 Esofagus
Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut sitt karakteristiska fyra-lagers
uppbyggnad, dvs mucosan med sin oförhornad flerskiktat skivepitel, lamina propria samt
muscularis mucosae; submucosan med de slembildande gl. esophagica; muscularis externa
(där studenten skall beskriva typ av muskulatur (glatt- alt tvärstrimmig) och orsaken till (snitt
kan vara från den övre tredjedels esofagala segmentet, där muskeln är tvärstrimmig); samt
dess adventitia (ingen t. serosa).
Preparat 15 Magsäcken, fundus
Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut de olika lager, dvs mucosan
med sitt enskiktat cylindriskt epitel, de särdragna gastric pits med sina celltyp (mukösa- ,
parietala-och huvudceller), lamina propria, muskularis mucosae, submucosa (rugae),
muscularis externa olika lager (ev Meissners och Auerbachs plexa), och serosan.
Preparat 16 Övergång ventrikel-duodenum
Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut övergången mellan pylorus
och duodenum (där villi istället för foveola syns) samt de olika lager på varje sidan av
övergången. Studenten skall ha visat de särdragna Brunnerska körtlarna (gl. duodenales) samt
ev. pylorus sfinktern (glatt muskel).
Preparat 19 Tarm, olika segment
Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och indikerat skillnader mellan de olika
tarm segment (duodenum med intilliggande pankreas), jejunum (med tydliga Meissners och
Auerbachs plexa) och första delen av colon.
Preparat 21 Bukspottkörtel
Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut de exokrina och endokrina
(Langerhans öar) delar av organet. I synnerhet skall studenten ha visat de bindvävs septa som
bildar lobuli, och de tubuloacinära serösa körtlar, med sina kubiska, sekretoriska celler
grupperade i botten av acini med sin karakteristiska pyramidform. Utförsgångarna skall
pekats ut, dvs intralobulära skarvgångar (”intercalated ducts”), som mynnar i intralobulära
samlingsgångar, vilka i sin tur tömmer sig i de interlobulära innan de når den central
placerade, långa ductus pankreaticus.
Preparat 23 Lever
Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut hur en leverlob är uppbyggd:
dvs hexagonformad med centralvenen i centrum och porta triaden (dvs portal ven, lever artär
och gallgången med sitt tydliga kubiskt epitel) i varje hörn. Hepatocyterna, sinusoider och
Kupffer celler skall indikeras.
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011
2012-02-06
Kurskod: 8LAG10
Provkod: SLU1
23(20)
Aid nr:__________
OBEMANNADE STATIONER:
Version 1.
Preparat 1:
Svar: esofagus
Svar: mucosa med oförhornat flerskiktat epitel, mm, submukösa med körtlar, muskularis
externa, adventitia
Preparat 2:
Svar: respiratoriskt epitel
Svar: trachea, bronkier
Version 2.
Preparat 1:
Svar: förhornad resp oförhornad epitel
Svar: Munhålan, anus
Preparat 2:
Svar: mucosan med gastric pits, cardias körtlar
Svar: magsäcken, cardias
Version 3.
Preparat 1:
Svar: Lieberkühnska kryptor (gl intestinalis)
Svar: Duodenum
Preparat 2:
Svar: Flerskiktat skivepitel.
Svar: Hud
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011
2012-02-06
Kurskod: 8LAG10
Provkod: SLU1
24(20)
Aid nr:__________
Feed-back praktisk OM-tentamen anatomi T1-2012-02-09
Fråga 1:
Svar:
Retroperitonalt
Ren
Sekundärt retroperitonealt
Colon Ascendens
Pancreas
Intraperitonealt
Gaster
Jejunum
Colon Transversum
Fråga 2:
Svar: 1- Corpus cavernosum 2- Preputium, 3- Corpus spongiosum, 4- urethra.
Fråga 3:
Svar:
A. Fundus
B. Corpus
C. Antrum
1. A. Hepatica communis
2. Truncus Coeliacus
3. A. Gastrica sinistra
4. A. Gastroomentalis/ sinistra
5. A. Splenica
6. A. Gastroomentalis dextra
7. A. Hepatica proria
Fråga 4a-c:
Svar:
a) 1. Vagina. 2. Portio. 10. Ovarium, 3. Cervix uteri. 4. Corpus uteri. 5. Fundus uteri (0,5p)
6. Isthmus tuba uterina. 7. Ampulla tuba uterina 8. Infundibulum tuba uterina. 9.
Fimbriae
b) Labia majora
c) Vid levern (lig. teres hepatis)
Fråga 5:
Svar: Labia majora, labia minora, vestibulum, hymen, ostium vaginae, glans clitoris,
praeputium clitoridis, mons pubis, (ostium ureatrae)
