Yttrande
Dnr 20170019
22 maj 2017
Socialdepartementet
Yttrande över För en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4)
Lärarförbundet har fått möjlighet att yttra sig till Socialdepartementet angående
utredningen För en god och jämlik hälsa – En utveckling av det folkhälsopolitiska
ramverket.
Sammanfattning av Lärarförbundets synpunkter
Lärarförbundet anser att utredningen visar klart och tydligt behovet av att förtydliga och
utveckla folkhälsopolitikens ramverk så att en jämlik hälsa uppnås. Vägen till en jämlik
hälsa anser Lärarförbundet går via säkerställandet av en likvärdig skola. En skola där
kunskap om hälsa, alkohol, narkotika, doping, tobak och spel tas upp inom olika naturliga
undervisningsområden såsom ex samhällskunskap, biologi, fysik, idrott och hälsa, hemoch konsumentkunskap, samt även inom elevhälsan som en viktig del i barn och elevers
lärande om vikten av en god hälsa.
För att skolan ska kunna ge detta krävs att ett kvalitativt utbildningssystem säkerställs
genom att tillförsäkra de verksamma inom skolans område goda arbetsvillkor, god
arbetsmiljö och kompetensutvecklingsmöjligheter inom området folkhälsa. Här behöver
den politiska viljan att stärka utbildningssektorn påvisas genom att prioritera resurser till
området.
Då elevers psykiska hälsa har försämrats genom åren gäller detta likaledes för elevhälsan,
där specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare, kurator, skolpsykolog och skolsköterska
ingår där vikten av att tillförsäkra elevhälsan de resurser som behövs för att den ska kunna
vara det stöd som barn, elever och lärare behöver i sin strävan mot en god och jämlik
folkhälsa.
Utredningen i korthet
Utifrån den analys som är genomförd i utredningen framträder ett behov av tydligare mål,
tydligare fokus på jämlikhet, bredare angreppssätt för alla målområden, involvering av alla
aktörer på lokal, regional och nationell nivå för ett tydligare uppdrag och ett adekvat
kunskapsstöd, stärkt samordning av folkhälsopolitiken, samt utvecklad uppföljning,
utvärdering och forskning.
Utredningen föreslår därför ett förtydligande och en utveckling av folkhälsopolitikens
ramverk bl a genom att dagens elva målområden förtydligas genom åtta målområden. Då
Folkhälsoinstitutets stöttning till länsstyrelser, regioner, landsting och kommuner har
främst varit inriktat på smittskydd ser Kommissionen vikten av att ta sikte på att förstärka
Lärarförbundet
Box 12229, 102 26 Stockholm | Segelbåtsvägen 15, Stockholm | 0770-33 03 03
lararforbundet.se/kontakt | lararforbundet.se | Org. nr 802015-5050
Yttrande
22 maj 2017
fokus på jämlik hälsa. Dessa åtta målområden ska genom koppling till tydliga delmål
förenkla möjligheten till utvärdering och uppföljning.
Kommissionens förslag till målområden är (inom parentes de tidigare områdena):
Det tidiga livets villkor (barn och ungas uppväxtvillkor)
Kompetenser, kunskaper och utbildning (Ekonomiska och sociala förutsättningar
samt barn och ungas uppväxtvillkor)
Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö (ekonomiska och sociala
förutsättningar samt hälsa i arbetslivet)
Inkomster och försörjningsmöjligheter (ekonomiska och sociala förutsättningar)
Boende och närmiljö (ekonomiska och sociala förutsättningar, miljöer och
produkter, skydd mot smittspridning)
Levnadsvanor (skydd mot smittspridning, sexualitet och reproduktiv hälsa, fysisk
aktivitet, matvanor och livsmedel, alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel)
Kontroll, inflytande och delaktighet (delaktighet och inflytande i samhället,
sexualitet och reproduktiv hälsa)
En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård (en hälsofrämjande hälso- och
sjukvård)
Vidare föreslår utredningen att regeringen tar fram strategier för att skapa samhälleliga
förutsättningar för en god och jämlik hälsa. Här anser utredningen att både del- och
etappmål behövs formuleras. Senast 2020 bör detta finnas på plats. Utredningen trycker
också på vikten av att strategierna arbetas fram av relevanta aktörer såsom berörda
departement, kommuner, landsting och regioner, forskare, professioner, det civila
samhället, arbetsmarknadens parter och näringslivet.
Detta anser utredning var av yttersta vikt för att säkerställa en ändamålsenlig och
sektorsövergripande infrastruktur för att skapa en god och jämlik hälsa.
Lärarförbundets synpunkter
Lärarförbundet anser att utredningen visar klart och tydligt behovet av att förtydliga och
utveckla folkhälsopolitikens ramverk så att en jämlik hälsa uppnås. Folkhälsoinstitutet
behöver säkerställa kunskaper och stöd för länsstyrelser, regioner och landsting,
kommuner och andra som gör insatser inom folkhälsoområdet.
Utbildningssektorn spelar här en strategisk nyckelroll och Lärarförbundet anser därför att
vägen till en jämlik hälsa går via säkerställandet av en likvärdig skola genom hela
utbildningssystemet. En förskola som med resurser för uppdraget är den verksamhet där
barn från tidig ålder får möjlighet att bygga upp kunskaper på området för att kunna leva
ett hälsosamt och positivt liv. Förskola, fritidsverksamhet och skola är verksamheter som
är en del av barn och ungdomars dagliga liv och är därför ett gott stöd till föräldrar och
övriga samhället när det gäller att arbeta främjande för barn och ungdomars hälsa, vilket
också påverkar deras hälsa som vuxna.
Lärarförbundet
Box 12229, 102 26 Stockholm | Segelbåtsvägen 15, Stockholm | 0770-33 03 03
lararforbundet.se/kontakt | lararforbundet.se | Org. nr 802015-5050
2 [4]
Yttrande
22 maj 2017
En skola där kunskap om hälsa, alkohol, narkotika, doping, tobak och spel tas upp inom
olika naturliga undervisningsområden såsom ex samhällskunskap, biologi, fysik, idrott och
hälsa, hem- och konsumentkunskap, m.fl. för att ge barn och ungdomar kunskaper om hur
de kan agera för att undvika ohälsa, är oumbärlig. Därför bör förutsättningar för ett
kvalitativt utbildningssystem säkerställas genom att tillförsäkra de verksamma goda
arbetsvillkor, god arbetsmiljö och kompetensutvecklingsmöjligheter inom området
folkhälsa. Här behöver den politiska viljan att stärka utbildningssektorn påvisas genom
att prioritera resurser till området.
Enligt undersökningar utförda av bl a Skolverket och WHO så ökar den psykiska ohälsan
bland våra barn och elever med stigande ålder. Ökningen av psykiska och somatiska besvär
har avstannat bland 15-åringarna under 2009/2010, men tyvärr är dessa besvär mer än
dubbelt så vanliga jämfört med mitten av 1980-talet.
I undersökningarna framkommer även att användningen av mediciner mot huvudvärk och
magont ökar med åldern, framförallt hos flickor. 60 procent av 15-åriga flickor använder
medicin mot huvudvärk minst en gång i månaden jämfört med 40 procent hos jämngamla
pojkar.
Barn som har måttliga eller svåra funktionsnedsättningar, som neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar, exempelvis talfel, adhd och psykiska besvär, upplever inte alltid
trivsel i skolan. En bidragande faktor kan vara att de, enligt föräldrarna, presterar sämre i
skolan och är mer utsatta för mobbning.
Enligt samma undersökningar så ser man även att den psykosociala hälsan har försämrats
de senaste åren. Både elever och lärare upplever i större utsträckning kränkande
behandling. Bland elever i ex år 4-6 upplever var tionde elev sig vara utsatt samtidigt som
hela 22 procent av grundskollärarna, under det senaste året, varit utsatta för våld, hot eller
trakasserier i skolan.
Utifrån befintlig forskning och undersökningar framträder behovet av en fungerande
folkhälsopolitik mycket tydligt och ännu tydligare behovet av att starta redan i förskolan
för att säkerställa att barnen från början får med sig kunskap om hur en god hälsa uppnås.
Vikten av samarbete mellan de olika aktörerna inom folkhälsa kan inte nog understrykas.
Lärarförbundet vill även understryka att den politiska viljan därför även behöver prioritera
satsningar på den essentiella elevhälsan, där specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare,
kurator, skolpsykolog och skolsköterska ingår. Resurser för att stärka elevhälsan måste
tillföras så att den kan vara det stöd som barn, elever och lärare behöver i sin strävan mot
en god och jämlik folkhälsa. Att skolor idag, i en så utsatt situation som elever och lärare
befinner sig i där psykisk ohälsa är alldeles för hög, inte har tillräcklig tillgång till dessa
resurser är under all kritik.
För att lärare och andra vuxna i förskola, grundskola, gymnasium, folkhögskola,
universitet och högskola ska kunna ha goda förutsättningar för att lyckas i detta uppdrag
så behöver även deras arbetsmiljö och arbetsvillkor säkerställas. Idag är kåren drabbad av
höga sjuktal på grund av för hög arbetsbelastning efter år av nedskärningar inom
utbildningssektorn.
Därför ser Lärarförbundet att ett naturligt led i denna utredning om god och jämlik hälsa
torde vara bättre förebyggande arbete och bättre rehabiliteringsmöjligheter genom ett
säkerställande av kvalitativ företagshälsovård.
Lärarförbundet
Box 12229, 102 26 Stockholm | Segelbåtsvägen 15, Stockholm | 0770-33 03 03
lararforbundet.se/kontakt | lararforbundet.se | Org. nr 802015-5050
3 [4]
Yttrande
22 maj 2017
Lärarförbundet vill trycka på den viktiga samhälleliga roll som förskola, grund- och
gymnasieskola utgör och så även folkhögskola, universitet och högskolor. Lärarförbundet
ser därför det som önskvärt att aktörerna inom folkhälsoområdet stärker samarbetet med
utbildningssektorn.
Lärarförbundet
Johanna Jaara Åstrand
Ordförande
Cyrene Martinsson Waern
Ombudsman/Senior officer
Lärarförbundet
Box 12229, 102 26 Stockholm | Segelbåtsvägen 15, Stockholm | 0770-33 03 03
lararforbundet.se/kontakt | lararforbundet.se | Org. nr 802015-5050
4 [4]
