Kontaktperson
Boendestöd i ordinärt boende
Samtalsstöd
Daglig sysselsättning
Beslut om bostad med särskild service:
◦ (ex. kollektiva boenden som trapphusboende,
gruppboende, HVB- boende)
◦ Många patienter inom psykiatrin har ingen
kännedom om socialpsykiatri
Boendestödjare (SoL)
Arbetsterapeut (HSL)
Sjuksköterska (HSL)
Biståndsbedömare/socialsekreterare (SoL)
Kurator (SoL)
Ansökan från personen själv
Kontakt från anhöriga/ närstående,
hyresvärdar, psykiatri
Genom beslut om öppen rättspsykiatrisk vård
När man har långvariga konsekvenser av
psykisk sjukdom, alltså när man bedöms ha
psykiska funktionsnedsättningar som leder
till funktionshinder.
…Och därmed behöver stöd för att klara
vardagslivet.
Kartläggning av situation och behov
Grundläggande behov?
Sociala behov?
Medicinska behov?
Hur ser livssituationen ut? Boende, nätverk,
arbete/sysselsättning, ekonomi etc.
Kan behoven tillgodoses på andra sätt?
Vilka mål/önskemål har brukaren?
Resurser och förmågor viktiga att kartlägga
Vilka insatser kan man erbjuda/föreslå och hur
kan de anpassas till brukarens behov?
Information om insatser och utbud jätteviktigt!!!
I ett beslut är det viktigt att det tydligt framgå
vad ansökan eller begäran gäller
om beslutet innebär bifall, delvis bifall
alternativt delvis avslag eller
avslag på ansökan eller begäran
vad som beviljas
enligt vilket lagrum beslutet fattas
eventuella förbehåll inklusive
tidsbegränsning.
Den samordnade individuella planen ska
ange:
◦ vilka insatser som behövs
◦ vilka insatser som respektive huvudman ska
ansvara för
◦ vilka åtgärder som vidtas av någon annan än
landstinget eller kommunen
◦ vem av huvudmännen som ska ha det övergripande
ansvaret för planen.
om det ingår flera delar i insatsen och i så fall
vilka
vilka mål som gäller för insatsen eller delar av
den
när och hur insatsen eller delar av den ska
genomföras
på vilket sätt den enskilde har haft inflytande
över planeringen
vilka personer som deltog i planeringen
när planen fastställdes
när och hur planen ska följas upp.
Relationen
Komma ut
Planera sociala och praktiska aktiviteter
Stöd i genomförandet av aktiviteter
Att utvecklas i sin självständighet
”Boendestödet är lite mer kompisaktigt, han frågar vad jag vill göra
idag. Psykiatrin är mer professionellt, de frågar hur jag mår, om jag
har feber och om jag har tagit mina mediciner”.
Hjälp/påminnelse/stöttning kring personlig
hygien
Att förbättra, utveckla motionsvanor
Matvanor, planering av inköp
Stöd i kontakten med vårdgivare, tandläkare
Stöd i medicinhantering
Scheman
Väckarklockor
Bolltäcke/kedjetäcken
Handdatorer
Elektroniska medicindocetter
Uppmärkning av skåp, garderober
Timstockar
Möjligheten till avskildhet men också möjligheten till kontakt och
gemenskap, i den egna bostaden, i huset, i kvarteret och
grannskapet.
Möjligheten att dra sig undan och att vara samman.
Möjligheten till ett avskilt sovrum i den egna bostaden.
Den individuella friheten och tillfredsställelsen att själv göra
avvägningar
mellan olika behov och önskemål.
God ljudisolering, badkar.
Möjligheten till skapande verksamhet och meningsfulla uppgifter
i
bostaden, trädgården, kvarteret.
Möjligheten att klara sig själv, men också att få hjälp.
Närheten till bostadskomplement, service och arbetsplatser.
Möjligheten till identifikation, hemkänsla och tillhörighet.
Ett hem är Mitt Eget. Det är att ha någonstans att längta till, att komma
hem till, när man varit ute och rest. Att bo på ett ”boende”, det är
inte tänkbart en gång. Jag anser mig frisk och vill inte ha främmande
människor omkring som talar om vad jag ska göra. En gång i tiden när
jag sågs som ett ”hopplöst fall” bodde jag för mig själv i en lägenhet.
En godhjärtad människa, en sjuksköterska, kom hem till mig och hjälpte
mig att komma igång. Hon gav mig inga ”pekpinnar” utan ställde
sig bara och diskade. Självklar hjälp. Då härmade jag henne. Då kom
jag igång med att sköta mitt hem.
”Lisa”
Kontroll: Man kan vara sig själv och bestämma över sin vardag, kan
bestämma om vem som får komma in samt hur hemmet ska utformas
och disponeras.
Identitet: Hemmet är en viktig markör för den personliga
identiteten och platsen där man kan uttrycka sin personliga livsstil.
Relationer: Hemmet är en viktig plats för att
upprätthålla relationer.
Aktivitet: Hemmet kan ses som ett aktivitetscentrum.
(Det är mitt hem- vägledning om boende och boendestöd för personer
psykisk funktionsnedsättning, Socialstyrelsen 2010)
med
daglig sysselsättning, boende, mat, sociala kontakter,
ekonomi, skötseln av bostaden och fysisk hälsa.
mer hjälp och stöd vid svåra psykiatriska symtom, lägre
funktionsnivå, högre ålder och längre sjukdomstid.
Skillnader mellan kvinnors och mäns självskattade behov.
Fler kvinnor än män anser att de behöver vård och stöd
när det gäller den fysiska hälsan.
Män: i större utsträckning hjälp och stöd med att etablera
och/eller handskas med intima relationer, drogmissbruk,
boendesituationen samt mathållning och skötsel av det
egna hemmet [38].
Bostad med särskild service
Boendestöd i ordinärt boende
Hemtjänst i ordinärt boende
HVB, annan enskild verksamhet
Summa
6 200
13 000
2 400
2 000
23 600
Många patienter i öppenpsykiatrin vet inte
om att socialpsykiatrin finns.
1) Hyresbeloppet
2) Tryggt område
3) Bra skick
Tillgång till personal långt ner på listan
(medan personal skattade det som viktigt).
Att inte bo i områden/gruppboenden där
man riskerar bli utpekad som psykiskt sjuk
- lugnt och tyst och fridfullt
- fräscha lokaler, fin personal
- ha möbler, min musik, att människor kommer
och hälsar på, värme och kärlek
- rent och snyggt i trappuppgången, rent och
snyggt i tvättstugan, grannar som man litar
på, att trädgård, gårdsplan sköts ordentligt,
nyrenoverad, ej sliten
- rätt öppet, högt till tak, roligt tillsammans,
gemenskap
- säkerhet och trygghet, lugn och ro
- gemenskap med medboende
- fysisk miljö som gör det tryggt
- städat, ordning, snyggt, gemenskap, närhet
till andra människor
- att kunna se fåglar utanför fönstret, att
kunna se att det är liv ute – människor som
rör sig – arbetare, verksamhet, naturligt liv
- en trygg bas där man är behövd
- att ha en egen lägenhet med
förstahandskontrakt
- trygghet och harmoni runtomkring samt
möjlighet att krypa undan och också möjlighet
att ha sällskap
- att ha en egen bostad – det är mitt – där
man kan få hjälp och stöd och trygghet
- lämplighet i byggnadens utformning, bra
fungerande personalgrupp och individuell
kravnivå
- att kunna känna tryggheten och att stimuleras
till självständighet
- egen lägenhet, egen nyckel och eget kontrakt
som en Svensson, egen lägenhet med
trygghet
- att få vara själv när man själv vill det och
personal respekterar att det är de boendes
egna lägenheter
- ljusa, fina lägenheter med bra planlösning,
att man kan komma och gå som man vill och
nära till allt – post, bank, vårdcentral mm
- så hemtrevligt som möjligt och ej stökigt
och stimmigt
Öppna verksamheter (biståndsbeslut behövs inte)
Sysselsättningsverksamheter med olika
struktur
◦ Sociala kooperativ (Bed and Breakfast, hunddagis,
secondhandbutiker, bagerier, aktivitetshus)
◦ Kommunala inrättningar/arbetsmarknadsenheter
med fokus på att närma sig arbetsmarknaden
(kommunala
praktikplatser/lönebidragsanställningar)
◦ Placering hos privata arbetsgivare, svårt men
önskvärt.
PSYKISK
OHÄLSA
bland unga
Att sakna den psykiska förmågan som krävs
för att uppnå viktiga mål i livet
◦ Arbeta, sociala relationer, ta hand om sig, bilda familj
Att inte ha tillägnat sig eller kunna använda
de basala förmågor och dispositioner som
människor normalt har, relaterat till ålder och
kön
◦ Psykiska förmågor, verklighetsuppfattning, rationalitet, minne,
autonomi, självförtroende, motivation, energi
Att uppleva ett psykiskt hälsorelaterat lidande
◦ Ej känna generell glädje, lugn, harmoni, god självkänsla
Nedstämdhet
Sömnsvårigheter
Ängslan
Oro
Ångest
Trötthet
Låg självkänsla
Stress
Kroppsliga symptom: huvudvärk, ont i magen, värk
i kroppen
◦ Allmänt nedsatt psykiskt välbefinnande
◦
◦
◦
◦
◦
◦
◦
◦
◦
Duktiga barn….
Drar sig undan
Svårt att knyta an
Innesluten
Beteende
Skolprestationer
Mobbning
Håller sig hellre till vuxna, ängslig inför kontakt med jämnåriga, klängiga oroliga,
humörsutbrott
Irritation
Beslutsvånda
Hopplöshet, förtvivlan, nedvärderar sig själv
Infektionskänslighet, glåmighet
Psykotiska symtom också vid depression också. Höra röster tex.
Tappar intresse för aktiviteter,
Glädjelöshet
Missbruk
Skolk
Snatteri
Sexuellt riskbeteende
självskadebeteende
Anonyma undersökningar om ungdomars hälsa
brukar visa höga och ökande siffror för framför allt
stress, sömnstörningar och kroppsliga symtom.
Inom forskarvärlden diskuteras om det är en reell
ökning eller om resultaten beror på våra
förväntningar på att alltid må bra;
har vi fått en nolltolerans mot ohälsa för att vi vill må
toppen jämt?
◦ Vad tror ni att det beror på?
Unga kvinnor (15-24år), den enda grupp i
samhället där allvarlig psykisk ohälsa ökar
(socialstyrelsen 2008)
1996 17%
2006 29%
◦ I Värmland 2008, ca 30% av alla sjukskrivningar var
pga psykisk ohälsa.
◦ Av dessa var 70% kvinnor.
Psykisk ohälsa som naturligt förlopp
Utvecklingspsykologi
Utveckling
kris
Stagnation
Psykisk ohälsa vanlig i samband med fysisk
sjukdom.
Dock inte sannolikt som förklarande faktor
till unga ökade psykiska ohälsa
Obalans mellan kraven man upplever och
förmågan att hantera dem
Strävan efter att uppnå yttre förväntningar
Långvarig stress utan chans till återhämtning
kan leda till sjukdomstillstånd
Stress inte förklaringsfaktor utan konsekvens
av andra orsaker
Utvecklingen av självkänsla som förklaring till
psykisk ohälsa?
◦ Tonårsflickor mer negativ självbild än pojkar.
◦ Kroppsuppfattning kontra skönhetsideal
◦ Ökat tryck på att kvinnor ska vara mer som män,
men inte tvärtom
◦ Hanteringsstrategier:
Pojkar män gör saker som distraherar
Flickor funderar/grubblar kring orsaken kring sitt
mående
Kärlekslöshet
Otrygghet
Våld, sexuella övergrepp
Riskmiljöer
Sämre ekonomi i familjen
Skolans roll
Steget i vuxenlivet mer osäkert
Position i samhällshierarkin har starkt samband
mellan livslängd och hälsostatus
Utbildningsnivå spelar in
◦ Lågutbildade har generellt mer ohälsa
◦ Upplever färre möjligheter till kontroll och deltagande i
samhällslivet
◦ Arbetslöshet spelar stor roll
◦ Studerande kvinnor i V-land uppvisar dock mer besvär än arbetslösa
◦ Geografisk ort spelar roll:
kvinnor i storstäder uppvisar mer psykiska problem än på
landsbygd
Män i glesbygd har mer psykiska besvär än män i städer
Att inte ha socialt kapital en riskfaktor
Sociala relationer har stark koppling till hälsa
◦ Självkänsla
◦ Tillhörighet
◦ delaktighet
Ungdomsarbetslösheten 27% (dock räknas
studerande som kan/vill ta arbete in i
kategorin)
Förändrade arbetsvillkor- osäkra
anställningsformer
Arbete påverkar tillgången till
◦
◦
◦
◦
sociala relationer,
möjlighet till materiella tillgångar
status och självkänsla
identitet
Ekonomisk exklusion- ekonomiskt beroende av offentliga
instanser
Institutionell exklusion- utesluts från serviceinrättningar
som banker, försäkringsbolag, istället beroende av
offentliga samhällstjänster
Kulturell exklusion- att inte ha ekonomiska möjligheter att
leva ett liv som följer socialt accepterade normer
Social isolering- drar sig tillbaks från sociala
sammanhang,
Spatial (rumslig) exklusion- bostadssegregation, att bo i
områden med bristande infrastruktur och kulturutbud
Central känsla för identitetsutvecklingen
Varje gång man känner skam äventyras
självkänslan
Rädsla för andras överlägsna attityder( Norbert Elias)
I Västerländska samhällen används skambeläggande istället för fysiskt våld för att
straffa människor (Richard Sennet)
Undvikande, uteslutande
Rädslan för att misslyckas skapar skam
Dagens samhälle präglas av normlöshet,
gränslöshet
Traditionella roller upplösta
Gränsen mellan vuxenliv och ungdom mer
flytande (Zygmunt Bauman)
Ungas förväntningar ökar snabbare än deras
faktiska livsmöjligheter
Större möjligheter
Stora skillnader mellan gruppers
levnadsvillkor
Vi ifrågasätter det som tidigare var givet
Individuella problem ses inte som ”naturliga”
utan som ett ”fel” som kräver åtgärder.
Från kollektiv till egocentrering
Livet blir ett projekt som måste lyckas
Från industrisamhälle till konsumtionskultur
Hela världen är vår?
Integration- att kunna hantera både bra och
dåliga erfarenheter
◦ Tolka
◦ Betarbeta
◦ Införliva både vardagliga och traumatiska händelser
Vilka skills får barn och unga med sig?
Implementering= att sammanställa, utveckla kunskap
och se verkligheten som den är
Att reflekterande kunna anpassa sig till den
verkligheten
Val, livsval, information, könsroller
I Liv och hälsa-studien 2008, Värmland
Stress
Svagt socialt stöd
Nedlåtande behandling
Ekonomiska problem
◦ (källa: Nästan 4 av 10- en studie om kvinnor psykiska hälsa i Värmland, Andrén och
Kalander Blomquist.)
Finns det heltäckande förklaringar som kan
förklara människors upplevda psykiska
ohälsa?
Nej, varierande faktorer påverkar i de
enskilda fallen.
Kan man se generella tendenser?
