PROCESSBESKRIVNING
2012-03-13
Marit Ragnarsson
Länsstyrelsen Dalarna
[email protected]
Tel 023-810 65
Mobil 070-334 1065
Miljödrivna marknader
- Processbeskrivning
Förord
Dalarna har utsetts till Pilotlän för grön utveckling. Uppdraget leds av Energiintelligent Dalarna.
I uppdraget ingår bl a att visa vägen hur klimat- och energiomställningen kan bidra till tillväxt
och ökad sysselsättning. Länsstyrelsen har huvudansvar för strategisk samordning och ledning av
det regionala arbetet för energieffektivisering. I PM ”Nya jobb och stärkt konkurrenskraft genom
miljödriven utveckling” redovisar Länsstyrelsen och Energiintelligent Dalarna sin syn på hur
detta kan uppnås.
Två områden samspelar här med varandra. Näringslivets kapacitet att miljöanpassa sin
verksamhet är en förutsättning för efterfrågan och att affärsområden för miljöteknikföretag ska
uppstå och växa. Samtidigt krävs att nya tekniska lösningar görs tillgängliga för att näringslivet i
ökad utsträckning ska kunna miljöanpassa sin verksamhet, d v s ökat utbud.
Hur regionala offentliga aktörer kan arbeta med att förstärka viljan till energiomställning och öka
efterfrågan på miljölösningar genom energieffektivisering beskrivs i dokumentet ”Ett
energieffektivare näringsliv – Handlingsplan”.
I ”Näringsliv på miljödrivna marknader – Processbeskrivning” beskrivs det regionala arbetet med
att stödja miljödriven tillväxt och utveckling genom produkter och tjänster inom nya
affärsområden, s k miljöteknik-företagande. Förslag till tänkbara konkreta åtgärder inom Pilotlän
Dalarna i form av ökad kunskap, samverkan, gemensamma framtidsbilder identifieras, men
behöver diskuteras vidare med berörda aktörer.
Förslag: Processbeskrivningen har upprättats i samråd med Region Dalarna,
kommunernas näringslivstjänstemän och Green Business Region. Styrgruppen för
Energiintelligent Dalarna har behandlat den.
Uppdraget
Länsstyrelsens har genom regleringsbrevet uppdraget att stimulera företagen till miljödriven
affärsutveckling och att använda miljöhänsyn som ett medel för att stärka sin konkurrenskraft.
Länsstyrelserna ska redovisa exempel på planerade och genomförda aktiviteter och
förekommande åtgärds- och utvecklingsbehov på nationell och regional nivå.
Regeringen anger i sin skrivelse ”Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft,
entreprenörskap och sysselsättning” att arbetet med en miljödriven näringsutveckling bör
utvecklas på den regionala nivån och ses som en integrerad del av det regionala tillväxtarbetet,
med särskilt fokus på små och medelstora företag.
1
PROCESSBESKRIVNING
I uppdraget för Pilotlän Dalarna ingår att:
Utgöra en sammanhållande länk mellan olika regionala och lokala aktörer inom näringsliv,
offentlig sektor och ideella organisationer för att fånga upp och stödja idéer som kan ingå i
pilotlänssatsningen.
Utveckla och analysera olika arbetsmetoder och verktyg som stimulerar en minskad
klimatpåverkan och energiomställning regionalt och samtidigt bidrar till att främja en grön
utveckling.
Aktivt arbeta för att inspirera, stödja samt sprida vägledning och erfarenheter till andra län i
deras arbete med att utveckla arbetet med klimat- och energistrategier och därigenom
omställningen till en grön utveckling.
Genomföra fördjupade analyser av konsekvenser av nationella styrmedel för minskad
klimatpåverkan och energiomställning på regional nivå för att identifiera brister, hinder och
möjligheter och behov av justeringar och kompletteringar av dessa.
Vara regional kontaktyta och dialogpart för regeringen och nationella myndigheter under
arbetets gång för att påvisa hinder och föreslå prioriteringar och förbättringsmöjligheter ur ett
regionalt perspektiv beträffande nationella insatser och åtgärder för klimat- och
energiutmaningarna och för hur de kan främja en grön utveckling.
Berörda nationella myndigheter, däribland Tillväxtverket, har fått uppdraget att vara ett stöd i
Pilotlänens arbete.
I verksamhetsplanen för Pilotlän Dalarna har beslutats om ett processinriktat arbete i nära
samverkan mellan Länsstyrelsen och Region Dalarna. Den nybildade plattformen Green
Business Region, vilken ger affärsmässigt stöd till miljöteknikföretagande, är en av många andra
viktiga parter. Vidare ska en kartläggning av Dalarnas näringsliv göras utifrån miljödrivna
faktorer och grön utveckling ska integreras i regionala tillväxtplaner inför kommande
strukturfondsperiod.
Definition av miljödriven utveckling
Miljödriven näringslivsutveckling är ett relativt nytt område inom arbetet med regional tillväxt.
Det är ett svårfångat begrepp. I teorin inkluderar det alla de insatser som har en instrumentell syn
på miljö i vid bemärkelse – där miljö ses som ett medel för tillväxt – i alla branscher. Produktion
av förnybar energi är ett tydligt exempel på miljödriven utveckling, men många fler områden
omfattas.
Det finns flera närliggande begrepp för miljömässig utveckling, varav flera är en direkt
översättning från engelskan. Det kan vara på sin plats med några förklaringar av begrepp:
Utveckling och tillväxt – För dessa begrepp är det svårt att hitta någon entydig definition.
Regional utveckling är i någon mening ett sammanfattande uttryck för hur levnadsförhållanden,
miljö och ekonomi förändras i en region. Med tillväxt avses i detta dokument ekonomiskt tillväxt
som något förenklat kan definieras som en långsiktig ökning av produktionsvärdet i en ekonomi.
I praktiken kan man säga att utveckling är ett vidare perspektiv och omfattar fler aktörer än om
man begränsar sig till tillväxtområdet, varför det känns mer motiverat att i detta arbete använda
begreppet utveckling.
Hållbar utveckling – Med detta avses ett brett perspektiv, där alla tre aspekter av hållbar
utveckling inkluderas, d v s ekonomisk, miljömässigt och socialt hållbar utveckling.
Miljöanpassad utveckling – Med anpassas menas att ordinarie verksamheter, oavsett syfte med
produktionen, minskar sin negativa miljöpåverkan.
2
PROCESSBESKRIVNING
Miljödriven utveckling– Denna utveckling avser den som är driven av miljödimensionen, där
miljö ses som ett medel för tillväxt och kan finnas i alla branscher. I Tillväxtverkets rapport ”På
grön kvist” definieras miljödriven näringslivsutveckling ”som alla de insatser i det regionala
tillväxtarbetet där ambitionen är att använda miljö som medel för att utveckla näringslivet. Det
innebär att strategier och projekt som har positiva effekter på miljön inte nödvändigtvis är en del
av den miljödrivna näringslivsutvecklingen, om det inte samtidigt är just miljödimensionen som
ska bidra till att förverkliga näringslivsutveckling.”
Grön utveckling/grön tillväxt – För grön utveckling finns inte någon vedertagen definition,
men vi tolkar det som att det i princip är samma sak som miljödriven utveckling. På engelska
används ofta begreppet ”Green growth.”, men syftar då oftast till miljöanpassad utveckling.
Grön tillväxt brukar ställas mot brun tillväxt, vilket motsvarar ”business as usual”.
Miljöteknik – Tillväxtverket definierar i rapporten ”På grön kvist” miljöteknik som all teknik
som direkt eller indirekt bidrar till en bättre miljö. Miljöteknik innefattar sådana varor, system,
processer och tjänster som ger tydliga miljöfördelar i förhållande till befintliga eller alternativa
lösningar, sett ur ett livscykelperspektiv. Miljötekniken genomsyrar alla ekonomiska
verksamheter och sektorer.
Samtidigt som det kan vara en sektor i sig är det också del av en generell drivkraft för företag och
organisationer att förbättra sina miljöprestanda.
Cleantech – Cleantech används för teknologiska lösningar och affärsmodeller som förutom att
de ger lösningar på globala miljöutmaningar klarar kravet att ge konkurrenskraftig avkastning på
investeringar. Av många riskkapitalister är Cleantech betraktat som ett av de hetaste
investeringsområdena just nu.
Ekoeffektiv ekonomi, grön ekonomi – Som målbild för samhällsutvecklingen lyfte Sverige
under ordförandeskapet i EU fram det samlade begreppet ekoeffektiv ekonomi att använda i
Sverige och EU. Begreppet avser både minskad klimatpåverkan och ökad energi- och
resurseffektivitet. Inom FN används begreppet grön ekonomi för en utveckling med förbättrade
levnadsvillkor och social jämställdhet samtidigt miljöriskerna minskar. Ett närliggande begrepp
som ofta används internationellt ”Low carbon economy”, vilket ibland på svenska översätts med
koldioxidsnål ekonomi.
Förgröning av ekonomin – Detta är en direkt översättning av det i engelskan relativt
nyuppfunna begreppet ”to green the economy” eller ”greenish” och avser ett brett spektra av
faktorer som inverkar på ambitionen att nå en effektiv användning av resurser och för att minimera
miljöpåfrestningar.
Slutsats och behov av processinriktat arbete
Det råder begreppsförvirring kring den miljödrivna utvecklingen. Olika organisationer och
personer använder olika begrepp. Följden blir att vi riskerar att missförstå varandra eller att vissa
p g a osäkerhet inte vill ge sig in i diskussionen. Det finns också en uppenbar källa till
konfliktrisker, mellan t ex ”miljövänner” och ”näringslivsutvecklare” beroende på vad man lägger
i ord som tillväxt och hållbarhet.
Behov: Det finns behov av att skapa samsyn om begrepp och enas om vilken inriktning som vi
bör ha i vårt arbete, samt vilket begrepp som i första hand bör användas för detta.
Omvärldsanalys
Betydelsen av att driva på mot en grön strukturomvandling lyfts fram från många håll.
Myndigheter och organisationer med analyser och strategier som behandlar miljöteknikområdet
3
PROCESSBESKRIVNING
är bl a OECD, EU, Regeringen, Tillväxtverket, Myndigheten för tillväxtanalys och Vinnova.
Många efterfrågar tydliga signaler, information och styrmedel från nationella, regionala och lokala
aktörer. Allt fler pekar på möjligheterna med miljödriven utveckling som ett kostnadseffektivt
sätt att nå miljömål.
OECD
OECD har på eget uppdrag under 2011 utkommit med en användbar rapport om grön tillväxt
under namnet ”Towards green growth”. I rapporten görs en omfattande analys av motiv att
agera, källor till grön tillväxt och viktiga beståndsdelar i strategier för att styra mot en grönare
tillväxt.
Källor för grön tillväxt enligt rapporten:
- Produktivitet. Incitament till att resurser och naturtillgångar används mer effektivt: förbättrad
produktivitet,
minskat slöseri och minskad energiförbrukning
- Innovation. Innovationsmöjligheter som stimuleras av politik och ramförhållanden
- Nya marknader. Utveckling av nya marknader genom att stimulera efterfrågan på gröna
teknologier, varor
och tjänster, vilket skapar möjligheter till nya arbetstillfällen.
- Förtroende. Öka investerares förtroende genom större förutsägbarhet och stabilitet i hur
offentliga
förvaltningar hanterar viktiga miljöfrågor.
- Stabilitet. Mer balans i den ekonomiska politiken.
OECD utgår från att det inte finns någon universell standardformel för strategier för grön
tillväxt. Viktigast av allt är att en bra ekonomisk politik som är flexibel och dynamisk. Förgröning
av tillväxten kräver att många politikområden involveras.
En strategi för grön tillväxt bör fokusera på kostnadseffektiva sätt att minska miljöpåfrestningar
och åstadkomma en övergång till nya tillväxtmönster som undviker att överskrida kritiska lokal,
regionala och globala miljömässiga tröskelgränser. Innovation kommer att spela en nyckelroll om
vi ska hålla oss inom tröskelvärdena. En strategi för grön tillväxt erkänner även att en fokusering
på BNP som ett mått för ekonomisk utveckling leder till att man förbiser hur naturtillgångar
bidrar till välstånd, hälsa och välbefinnande. Fungerande mätmetoder behövs för att följa upp
den gröna utvecklingen, vilket OECD utvecklar metoder för i en en kompletterande rapport,
”Towards Green Growth: Monitoring progress - OECD Indicators”.
Om man bara tittar på storleken av de branscher som deltar i produktionen av miljömässiga
varor och tjänster är dagens 'gröna ekonomi' relativt liten. Dock kan ekonomiska möjligheter,
entreprenörskap och innovation i samband med grön tillväxt uppstå inom alla sektorer, varför
miljörelaterade verksamheter ofta underskattas.
Några viktiga delar i strategier för grön tillväxt enligt OECD:
- Innovation.
- Satsningar i grön infrastruktur
- Säkerställa en smidig arbetsmarknadsövergång. Grönare tillväxt kommer att leda till att nya
arbetstillfällen skapas. Nödvändigt att underlätta omfördelningen av arbetare från krympande till
expanderande sektorer.
- Internationellt samarbete för grön tillväxt
- Mäta utvecklingen av grön tillväxt
EU
EU:s tillväxtstrategi för nästa utvecklingsperiod, EU 2020, har fem övergripande mål som ska vara
uppfyllda år 2020. Förutom ökad sysselsättning så ingår det att medlemsländerna tillsammans ska
ha uppnått beslutade klimat- och energimål. För att nå målen fokuseras på tre
4
PROCESSBESKRIVNING
utvecklingsstrategier;
- Smart tillväxt (Smart growth)- utbildning, FoU och IT
- Hållbar tillväxt (Sustainable growth)- eko-effektiv ekonomi, miljöskydd, miljöteknik, underlätta
för små- och medelstora företag, konsumentval
- Tillväxt för alla (Inclusive growth) – sysselsättning och ekonomisk, social och territoriell
sammanhållning
Genomförandet av strategin kommer att ske inom sju områden, däribland ”Ett resurseffektivt
Europa” med mål att koppla isär ekonomisk tillväxt och resursanvändning, stödja omställningen
till en koldioxidsnål ekonomi, öka användningen av förnybara energikällor, modernisera vår
transportsektor och främja energieffektivitet. Trygg och ekonomiskt hållbar energiförsörjning
anges som viktiga drivkrafter.
Energiomställningen beräknas skapa över en miljon nya arbetstillfällen inom EU. Strategin tar
fasta på att EU bör fortsätta att vara ledande på marknaden för miljövänlig teknik och att
utsläppsminskningarna ska genomföras på ett sätt som maximerar fördelarna och minimerar
kostnaderna.
För egen del kommer EU enligt strategin att genomföra en reviderad handlingsplan för
energieffektivitet och främja ett omfattande program för resurseffektivitet genom att använda
EUs fonder samt även att skapa en vision för de strukturella och tekniska förändringar som
krävs för att uppnå en koldioxidsnål, resurseffektiv och klimattålig ekonomi senast 2050. På
nationell nivå måste medlemsstaterna använda både ekonomiska (inkl strukturfonder) och
administrativa styrmedel för att minska energi- och resursanvändningen.
EU:s mål ska omvandlas till nationella och regionala strategier. Strategin anger att det kommer att
ske en starkare ekonomisk styrning i fortsättningen så att all EU-politik och alla tillgängliga
instrument mobiliseras för att uppnå strategins mål.
EU:s sammanhållningspolitik (regionalpolitik), vilken ligger till grund för EU:s regionala
utvecklingsmedel, för nästa planeringsperiod är ännu inte fastlagd, men förslaget visar effekten
av ambitionen att styra tillgängliga medel hårdare. Krav finns på att medlemsländerna ska
uppvisa en nationella klimat- och energipolitik som motsvarar EU:s ambitiösa mål. Minst 80 %
av stödet inom Europeiska regionala utvecklingsfonden, för de mer utvecklade regionerna, ska gå
till energieffektivitet, förnybar energi, innovation och stöd till SME. Medlen ska stödja
övergången till en ”low-carbon-economy”. Minimibelopp är öronmärkta för investeringar i
energieffektivitet och förnybara energikällor för alla regioner.
EU:s miljöteknikplan, ETAP, är en strategi med prioriterade insatsområden, vilken inarbetats av
Swentec.
Regeringen
I skrivelsen ”Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning” anger
regeringen att samtliga dimensioner av hållbar tillväxt ska beaktas vid framtagande och
genomförande av program och insatser inom det regionala tillväxtarbetet. Man ser gärna att
begreppet eko-effektiv ekonomi används. Vikten av att ta tillvara möjligheterna att samordna och
använda synergier mellan miljöpolitiken, t.ex. miljömålsarbetet, energipolitiken och det regionala
tillväxtarbetet betonas.
Regeringen har även antagit en strategi för utveckling och export av miljöteknik. Där definieras
miljöteknik som all teknik som är mindre skadlig för miljön än tillgängliga alternativ. Strategins
mål är att åstadkomma goda förutsättningar för att främja framväxt och utveckling av
miljöteknikföretag, export av svensk miljöteknik samt att främja forskning och innovation inom
miljöteknik.
5
PROCESSBESKRIVNING
Regeringen förväntar sig att strategin ska leda till att såväl export av svensk miljöteknik som antal
anställda och omsättning i svenska miljöteknikföretag bör kunna öka mer än genomsnittet för
svenskt näringsliv under perioden 2010–2015. Uppdrag och ansvar för olika statliga aktörer
kommer att klargöras.
Den statliga innovationsutredningen hade uppdraget lämna förslag som ökar tillämpningen av
offentlig innovationsupphandling. Utredningen skiljer på innovationsvänlig upphandling och
innovationsupphandling. I princip all offentlig upphandling bör bli innovationsvänlig. Med detta
menas att nya innovativa lösningar inte utestängs eller missgynnas. Att inte slentrianmässigt
efterfråga samma lösning som förra gången. Funktionsupphandling kan vara ett sätt.
Utredningen skiljer på innovation och invention. En invention kan beskrivas som en uppfinning
som inte nödvändigtvis svarar mot en efterfrågan, medan däremot en innovation är en ny vara,
process eller tjänst för vilken det finns en efterfrågan. Det nyskapande innebär därmed en
värdehöjning,
Innovationsupphandling beskrivs som upphandling av i förväg okända lösningar på ett definierat
problem eller behov för vilka det ibland ännu inte har etablerats någon marknad. Detta sker i
mycket begränsad omfattning och begränsas i viss mån av gällande lagstiftning. Utredningen
föreslår att en förkommersiell upphandlingsform av forsknings- och utvecklingstjänster införs
där en offentlig aktör kan finansiera utvecklingen av en produkt fram till kommersialisering.
I andra sammanhang vill en offentlig aktör påverka förhållanden i samhället i en bestämd
riktning. Då kan det finnas skäl att stimulera att nya lösningar sprids till olika användare som
företag, kommuner och privatpersoner. Utredningen har valt att använda begreppet katalytisk
upphandling för företeelsen när en myndighet stimulerar tillkomsten av innovationer eller
spridning av nya varor eller tjänster, produkter genom ett systematiskt arbete med utveckling och
utvärdering i syfte att påverka marknaden. Energimyndighetens tekniktävlingar har medverkat till
att få fram förbättrad teknik som medför minskad energiförbrukning.
Att genomföra en katalytisk upphandling medför ett avsteg från principen att offentliga organ
inte ska förorda varor eller tjänster från vissa producenter. Därför bör katalytisk upphandling
bara nyttjas när det finns starka skäl. Det kan enligt utredningen inte uteslutas att det kan finnas
skäl även för kommuner och landsting genomföra katalytisk upphandling.
Ett förfarande som kan vara betydelsefullt inte minst när det gäller ansträngningar att få fram
miljöanpassade innovationer, är avsiktsförklaring avseende kommande upphandling – AAKU,
det som på
engelska kallas ”forward commitment procurement”. Det är juridiskt icke bindande men
moraliskt förpliktigande utfästelse som en upphandlande enhet gör. Om det kommer en ny
lösning förbättrade egenskaper kommer den att upphandla produkten, under förutsättning att
den uppfyller ett antal andra krav, t.ex. beträffande pris och funktion. AAKU har givetvis störst
effekt på marknadens innovationsarbete om det är flera upphandlande myndigheter eller enheter
som överenskommer om likalydande utfästelser.
Utredningen ser en potential för innovationsupphandling inom bl a infrastruktur och miljö (s k
grön upphandling), men konstaterar att få offentliga aktörer har kompetensen att göra det.
Vinnova har i kontakter med utredningen uttryckt intresse att arbeta med stöd till
innovationsupphandling.
Tillväxtverket
Tillväxtverket menar i sin rapport om Miljödriven näringslivsutveckling i det regionala
tillväxtarbetet; ”På grön kvist” att det främsta verktyget i genomförandearbetet är det regionala
utvecklingsprogrammet (RUP), men konstaterar att det som regel saknas som strategisk ansats. I
de fall den miljödrivna näringslivsutvecklingen syns i de regionala utvecklingsprogrammen,
6
PROCESSBESKRIVNING
kopplas den tydligt till miljö- och energiteknikområdet. En strategisk ansats där miljödriven
näringslivsutveckling ses som medel för tillväxt och vänder sig till näringslivet i stort är mindre
vanligt förekommande.
Swentec, Sveriges miljöteknikråd, har även en genomgång av Svenska strategier och initiativ för
främjande av miljöteknik, vilket utgör en bra grund för styrmedelsanalysen nedan. De slutsatser
man kom fram till var:
1 Miljöteknik gör det möjligt att samtidigt få ekonomisk tillväxt och en bra miljö.
2 Miljöteknik är både en sektor i sig, men också del av en generell drivkraft för företag och
organisationer att förbättra sina miljöprestanda.
3 Det finns en bred enighet bland de flesta aktörer om vilka de svenska styrkeområdena är
4 Sverige har en styrka när det gäller integrerade systemlösningar
5 Det är viktigt att både öka efterfrågan på och utbudet av god miljöteknik.
6 Efterfrågan på god miljöteknik bör stimuleras. Staten har en avgörande funktion för
utvecklingen. Staten kan genom styrmedel och incitament bidra till att ge miljöfrågorna ett
tydligare marknadsvärde genom bland annat standarder, miljökrav vid offentlig upphandling, en
utveckling av teknik- och innovationsupphandling, offensiv användning av offentlig finansiering
för att stärka den svenska hemmamarknaden, inte minst genom att skapa fler demonstrationsoch referensanläggningar.
Statliga och andra myndigheter bör själva vara starka miljöförebilder.
7 Samverkanslösningar och nya affärsmodeller bör även fortsättningsvis utvecklas
8 Kommunernas kompetens bör kunna utnyttjas strategiskt för innovations- och
teknikupphandling samt för kommersialisering.
9 Det är viktigt att betona betydelsen av utländsk miljöteknik och investerare i Sverige
Delegationen tog 2010 även på regeringens uppdrag fram en strategi för svensk miljöteknik.
Uppdrag har tagits över av Tillväxtverket. Swentec pekar i strategin ut fem strategiska
åtgärdsområden för miljöteknikutvecklingen: Politisk styrning, kompetens för hållbar utveckling,
kommersialisering, affärsmodeller och samverkan.
Myndigheten för tillväxtanalys
I en färskare rapport från Myndigheten för tillväxtanalys analyseras förutsättningar för
miljödriven näringslivsutveckling nationellt och regionalt. Resultatet av analysen visar att det
krävs en mix av styrmedel; generella ekonomiska styrmedel kompletterat med selektiva styrmedel
speciellt för kommersialisering och implementering av miljöeffektiv teknik. Se vidare nedan
under analys av möjliga styrmedel.
Tillväxtanalys ser åtminstone tre områden där det behövs mer kunskap:
- selektiva styrmedels roll för att gynna uppkomst och spridning av miljöteknik.
- hur insatser skall samordnas på olika nivåer, inte minst kommuners och regioners betydelse för
en miljödriven näringslivsutveckling
- hur indikatorer kan användas i ett strukturerat arbete för en miljödriven utveckling.
Vinnova
Viinnova har sedan tidigare en nationell innovations- och forskningsstrategi för området
miljödriven teknikutveckling där man anger sex områden att verka utifrån:
- Stärk kompetensen i svenska innovationssystem. Det behövs miljökunskaper, teknikkunskaper
och marknadskunskap i företag, utbildningar och i stödjande organisationer.
- Satsa på tillämpningsområden med svenska konkurrensfördelar: Gröna material och bioenergi,
hållbara transporter, lätta och avancerade material och hållbart samhällsbyggande
- Kraftsamla och öka samverkan för att främja systeminnovationer
- Demonstrera och pröva teknik som ännu inte är kommersiellt konkurrenskraftig
- Öka prioriteten för tvärdisciplinär forskning
7
PROCESSBESKRIVNING
- Stärk det internationella samarbetet
Slutsats och behov av processinriktat arbete
Många organisationer lyfter fram miljödriven utveckling. Det finns stöd att få i form av
internationella och nationella rapporter, men ingen verkar ha ett färdigt koncept som kan
användas för det strategiska arbetet på regional nivå. Flera organisationer pekar på behovet av att
omsätta ambitionerna till konkret agerande på regional och lokal nivå. Något regionalt arbete
kring detta har vi ännu inte hittat.
Behov: Det finns behov av att söka stöd från i första hand nationella myndigheter för det arbete
som ska bedrivas på regional nivå. Omvärldsanalysen kan behöva kompletteras med initiativ som
missats i denna sammanställning och som kan vara till nytta i det fortsatta arbetet. Finns någon
framtagen modell som vi kan arbeta utifrån?
Ekonomiska motiv för miljödriven tillväxt
Analyser som gjorts visar enligt OECD på att den miljömässiga och resursmässiga
produktiviteten har ökat, men att denna inte åtföljts av minskningar i miljöpåfrestningar eller en
hållbar användning av naturtillgångar. Ökad vattenbrist, resursbegränsningar, luft- och
vattenföroreningar, klimatförändringar och oåterkallelig förlust av biologisk mångfald är
miljöpåverkan som riskerar att begränsa möjligheterna till ekonomisk tillväxt.
De ekonomiska kostnader som utsläppen av vissa föroreningar och överexploateringen av vissa
resurser ger upphov till är enligt OECD relativt välkända. Åtgärder som vidtas nu innebär att
betydande ekonomiska kostnader undviks i framtiden.
Den relevant fråga som många ställer sig är om det överhuvudtaget går att kombinera hållbar
utveckling med ekonomisk tillväxt. UNEP vill, i sin strategi för grön tillväxt, inte bara visa att
grön tillväxt inte bara är till för de bäst ställda. De vill med fakta avliva myten om att hållbar
utveckling och ekonomisk utveckling inte kan gå hand i hand. Med 2 % av länders BNP
investerat i nyckelområden för grön ekonomi kan tvärtom omställningen till en koldioxidsnål
och resurseffektiv ekonomi kick-starta, vilken kan leverera högre BNP-tillväxt och mer jobb
än fortsatt brun ekonomi kan. EU vill med strategin EU 2020 visa vägen för hur ekonomisk
tillväxt kan kopplas isär från ökad uttag av naturresurser.
Ett tungt argument som förs fram från den nationella nivån om varför vi bör stödja en
miljödriven affärsutveckling är behovet av reducera kostnaderna att uppnå miljöpolitiska mål i tid
och att det finns möjligheter att härigenom åstadkomma en konkurrensfördel för svenskt
näringsliv. De länder och företag som systematiskt utvecklar sig åt rätt håll kommer att vara av
intresse för hela världen
Slutsats och behov av processinriktat arbete
De ekonomiska motiven för att styra utvecklingen mot en mer miljödriven tillväxt har kartlagts,
men har vad vi vet inte brutits ner till regional nivå eller presenterats på ett sätt så att de blir
praktiskt användbara i det regionala utvecklingsarbetet.
Behov: Ekonomiska kostnader för att inte agera mot miljöproblem, och omvänt, vinsterna med
att agera i närtid bör göras tillgängliga för den regionala nivån på ett sätt som gör uppgifterna
användbara i det regionala utvecklingsarbetet.
8
PROCESSBESKRIVNING
I vilken omfattning vill vi styra utvecklingen?
Vi kan aldrig spå framtiden och bedöma vilka segment av ekonomin som kommer att ha störst
tillväxtskapande potential. Genom de fria marknadskrafterna utnyttjas samhällets resurser på det
mest optimala sättet. Missriktade politiska strategier och marknadsbegränsningar alla leder till
eller uppstår från marknadsstörningar.
Det finns dock tillfällen när marknadskrafterna sätts ur spel, t ex beroende på att kunden saknar
fullständig information för att göra effektiva val, att det saknas pris på föroreningar eller att
kostnader får bäras av andra. Alla miljöproblem kan sägas vara marknadsmisslyckanden. För att
möta dessa negativa delar i en marknadsekonomi har Sverige likt de flesta länder en
blandekonomi där det offentliga reglerar marknaderna på olika sätt. En effektiv miljöpolitik
förutsätter en kombination av styrmedel, i lämplig omfattning.
Myndigheten för tillväxtanalys har haft regeringens uppdrag att sammanställa argument för
selektiva styrmedel som komplement till mer generella för att bl a gynna miljödriven tillväxt.
Argument förutom behovet av att reducera kostnaderna för att uppnå miljöpolitiska mål är:
- Generella ekonomiska styrmedel ger allt för svagt stöd för kommersialisering av ny
teknik. Orsaken till detta är bland annat a. att teknikutveckling riskera hamna i dödens
dal mitt mellan demonstration och kommersialisering pga. höga investeringsbehov och
hög risk.
- Behov av parallell implementering av befintlig och konkurrerande teknik för att snabbt
nå resultat avseende miljöeffektivitet och kostnadseffektivitet. Generella styrmedel
såsom t ex koldioxidskatten leder till att den i dagsläget billigaste tekniken
implementeras, dvs. mogen billig teknik.
- Det offentliga har begränsade resurser och måste välja för att satsningarna inte skall bli
allt för utsmetade och tunna.
När det gäller val av teknik för en viss uppgift så finns en stark skepsis mot att företrädare för
det offentliga ska göra detta val. Tillräcklig kompetens saknas och rollen bör istället vara att
skapa förutsättningar och incitament för en bred teknikutveckling. I praktiken gör vi dock många
val, t ex: satsning på miljöbilspremie som pekar ut bilen som teknisk lösning för transporter eller
satsning på dubbelspårig järnväg som pekar ut tåg som teknisk lösning för godstransporter. Vi
ger företagsstöd till vissa branscher.
Slutsats och behov av processinriktat arbete
Det finns faktorer som både talar för och emot för offentliga aktörer att försöka styra
marknadsutvecklingen. För att råda bot på miljöproblem är det nödvändigt med selektiva
styrmedel som komplement till mer generella.
Behov: Offentliga aktörer i Dalarna behöver hitta en lämplig avvägning av i vilken omfattning
och för vilka syften selektiva styrmedel är motiverade för att styra mot en miljödriven utveckling.
Ett tillfälle att ange övergripande formuleringar är vid framtagning av RUP och
programskrivningar för kommande strukturfondsperiod.
Kunskapsunderlag Dalarnas möjligheter
Vinnova uttrycker möjligheterna i form av att världens sociala, ekonomiska och miljömässiga
utmaningar driver fram samhälliga regler och överenskommelser som gör att köpare ställer krav
på miljöprestanda. Detta skapar en miljödriven marknad för produkter, tjänster och system. De
9
PROCESSBESKRIVNING
stora tillväxtmöjligheterna finns på en global marknad. Den svenska marknaden är dock viktig
för att introducera och kommersialisera teknik.
Swentec menar i sin strategi för svensk miljöteknik att svenska företag har stora möjligheter att
fortsätta att växa och nya skapas. Potentialen för miljöanpassade varor och tjänster är mycket
stor och efterfrågan kommer att tillta i takt med att medvetenheten i samhället ökar. Det sker
mycket forskning och utveckling i Sverige kring miljöteknik, varför det finns många
miljöteknikföretag som skulle kunna ta steget ut på en internationell marknad. Under de
kommande åren kommer enorma investeringar att göras runt om i världen. Framgångsrik
miljöteknik från Dalarna har stora möjligheter att nå exportframgång.
Inom Region Dalarna pågår ett arbete att ta fram ett statistisk kartering av Dalarnas näringsliv.
De områden där Dalarnas näringsliv har störst möjlighet att nå framgång är områden där vi
redan har kunskap eller naturliga förutsättningar, t ex inom områdena stål, papper, elöverföring
och smarta nät. I Dalarna finns spetskunskap inom t ex solvärme, energieffektivisering i bostäder
och rening av lustgas vid sjukhus. Stor utvecklingspotential finns även inom området trä och
bygg, där vi har många starka företag och där vi kan se både en stor inhemsk marknad och stor
exportpotential för bl a tekniska lösningar kopplat till olika boenden. Dock behövs ytterligare
satsningar på produkt- och tjänsteutveckling för att behålla och förbättra konkurrenskraften.
Genom Trafikverkets lokalisering finns en hög kompetens inom länet när det gäller transporter,
samhällsplanering samt informationsteknologi inom transportsektorn. Dalarna har en betydande
turismnäring och många stora evenemang som kan vara en motor för att utveckla kunskap och
kompetens om hållbara lösningar inom detta område
Green Busines Regions mål är att Dalarna år 2015 ses som en ledande region inom miljöteknik –
en region där många företag vågar växa genom att utveckla hållbara och miljöanpassade lösningar
som skapar nya jobb. GBR har påbörjat kartläggning av Dalarnas entreprenörer och
tillväxtföretag inom miljötekniksektorn. En erfarenhet är att det varit svårt att avgränsa vad som
bör betraktas som miljöteknikföretag och inte, särskilt som många företag endast delvis har
miljöteknikprodukter i sitt utbud. Ett bättre kvalitativt kunskapsunderlag vore värdefullt, inte
minst som underlag för beslutsfattare. Metoden att kartlägga bedöms vara genom personliga
genomgångar med kommunernas näringslivstjänstemän samt med olika kluster.
GBR har under 2011 inlett nära samverkan med nationella och regionala nätverk och är nu
medlem i föreningen för Svensk miljöteknik, Asset. Ett nära samarbete med Gävleborg har
inletts och kommer att fördjupas under 2012.
Framgångsrika insatser bedöms av GBR vara:
- Hållbar affärsutveckling. Att genom företagsinkubatorer ge kunskap, metoder och verktyg för
att företagen ska kunna utvecklas på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt.
- Kompetensuppbyggnad. Genom seminarier, workshops och nätverksträffar ge företagen
inspiration, nya idéer och goda exempel.
- Stödja innovationer och nya idéer i samverkan med Högskolan Dalarnas Energi- och
Miljökompetens Centrum, EMC.
Erfarenheter visar att det kan vara effektivast att fokusera på de företag som verkligen vill växa
och att det inte måste handla om en stor mängd företag för att det ska ske betydande tillväxt.
Hinder som GBR identifierat för tillväxt är tillgång till kapital och att man kan vara låst i tankar.
Slutsats och behov av processinriktat arbete
Det finns en växande marknad för miljöteknik. Dalarna har genom Green Business Region en
bra start för stöd till företagsutveckling. Samverkan med andra regioner behövs. Dalarnas
10
PROCESSBESKRIVNING
miljöteknikföretag har kartlagts, men en bättre bild behövs. SCB bör bjudas in för att i en
workshop diskutera vilket kunskapsunderlag de kan förse oss med.
Behov: Ökad kunskap om Dalarnas miljöteknikföretag. Vilka är de och på vilka marknader finns
de? Hur ser tillväxten ut i dessa företag? Vilka är drivkrafterna och vilka är hindren för tillväxt?
Vilka potentialer för tillväxt finns och vilka vill växa? Vad kan ”Dalarna” göra för att hjälpa dig
växa? Vilka är de demografiska utmaningarna? Vad är Dalarnas styrkor? Hur stora investeringar
görs idag på detta område och hur stora planeras?
Innovation
Grunden för tillväxt på miljödrivna marknader är att nya idéer kan förverkligas och nå nya kunder.
Innovationer på miljödrivna marknader kan bestå av nya varor, tjänster, processer, former att
organisera en verksamhet, nya marknader eller kompetenser. För att innovationer ska uppstå och nå
marknaden krävs samspel mellan många aktörer:
- visionären som kläcker en idé
- entreprenören som förverkligar idén
- säljaren som kommersialiserar eller sprider lösningen
- finansiären som tror på idén
- kunden som efterfrågar nya lösningar
För båda dessa områden finns komplexa regionala system med många olika ansvariga. Det handlar både
om att skapa grundläggande goda förutsättningar för innovation, att uppmuntra och stödja samt att
samordna. Detta bör omhändertas i en för Dalarna särskild innovationsstrategi.
Slutsats och behov av processinriktat arbete
Det samlade greppet kring innovation i Dalarna bör tas i en särskild innovationsstrategi.
Behov: Identifiera sätt att stödja fler innovationer på just miljöteknikområdet. Detta görs genom
övriga aktiviteter som identifierats inom denna plan.
Analys av möjliga styrmedel
Många företag drivs av ett engagemang för miljöfrågorna. I en marknadsekonomi är det
entreprenörens uppgift att identifiera nya marknader och nya affärsmöjligheter, ta risker och
skörda framgångar. Men det kan finnas hinder som de små entreprenörerna inte tar sig förbi på
egen hand, t ex att samverka och dela på risker vid stora affärer. Andra hinder kan vara ett
resultat av politiska beslut, brist på riskkapital eller brist på kunskap. Det behövs därför offentliga
insatser för den angelägna uppgiften att hjälpa fram miljödrivna företagsidéer.
Myndigheten för tillväxtanalys har kartlagt forskning som har försökt besvara frågan vad
tillväxtpolitik på lokal och regional nivå allmänt bör fokusera på för att uppnå goda resultat, samt
vad den bör undvika att använda offentliga medel till. Slutsatsen är att det är mycket svårt att se
några samband mellan insatser och verkliga resultat. Tillväxtpolitiken måste skräddarsys efter
regionens speciella förutsättningar. Mycket tyder på att framgångsrik tillväxtpolitik handlar om
att skapa goda grundläggande förutsättningar såsom en god infrastruktur, minimal byråkrati samt
en optimal skola, vuxenutbildning och barnomsorg.
Här görs en analys i form av en bruttolista av traditionella styrmedel som finns och vilka av dessa
som vi på regional nivå kan använda oss av för att stödja miljödriven näringslivsutveckling.
11
PROCESSBESKRIVNING
(Att öka efterfrågan på miljöanpassade lösningar är självklart avgörande för
miljöteknikföretagens utveckling, men den aspekten behandlas i andra dokumentet.)
Ekonomiska styrmedel – Grundprincipen för dessa styrmedel är att de ska stimulera en
utveckling i rätt riktning. Möjligheter finns för lokala och regionala aktörer att nyttja ekonomiska
styrmedel för att stödja önskad näringslivsutveckling, t ex i form av projekt- och företagsstöd
som kan underlätta produkt- och företagsutveckling.
Innovationsvänlig upphandling- Att inte missgynna innovativa lösningar i upphandlingar
genom att begränsa förfrågningsunderlaget är ett sätt underlätta innovation.
Innovationsupphandling – Begreppet innovationsupphandling har ersatt begreppet
teknikupphandling och avser i praktiken oftast en hel process med målet att upphandla en i
förväg okänd lösning på ett definierat problem eller behov för vilka det ibland ännu inte har
etablerats någon marknad. Vid förkommersiell upphandling finansieras utvecklingen av en ny
produkt fram till kommersialisering. Vid katalytisk upphandling stimuleras tillkomsten av
innovationer eller spridning av nya lösningar i syfte att påverka marknaden (ex
teknikupphandlingar). Ett annat sätt är att lämna avsiktsförklaringar avseende kommande
upphandlingar, s k AAKU, med utfästelse om att upphandla produkten om den uppfyller
vissa krav.
Kunskap/utbildning – För att Dalarna ska bli framgångsrikt krävs att det finns personer och
företag som vill utveckla nya idéer och lösningar för hållbar utveckling. För att åstadkomma detta
behöver kompetensnivån höjas inom såväl politiken som inom näringslivet. Kopplingen mellan
entreprenörskap och hållbar utveckling måste stärkas. Därför krävs förändrade attityder och nytt
fokus redan från grundskolenivå. Stöd för att upptäcka möjligheter till miljödriven
produktutveckling kan underlätta för företagen att nå miljödriven tillväxt. En grönare tillväxt
kommer att leda till att nya arbetstillfällen skapas, och det är viktigt att kompetensförsörjningen
motsvarar behoven från krympande till expanderande sektorer. Både offentliga upphandlare och
privata inköpare har behov av ökad kunskap om innovationsupphandling.
Forskning och utveckling - Resultat från forskning på energi- och klimatområdet behöver i
ökad utsträckning omvandlas till affärsutveckling. I en internationell jämförelse är Sverige inte så
bra på att omvandla innovationer till växande företag. Högskolan ska vara ett kompetenscentrum
för att stärka konkurrenskraften för främst regionala företag verksamma inom förnybar energi
och energieffektivisering genom att stödja produkt-, metod-, kompetens- och
marknadsutveckling. Inom EMC bygger Högskolan upp ett energitekniskt laboratorium med
kontinuerlig samverkan med regionens näringsliv samt stöd till företag och utvecklingsprojekt.
Genom ökad kommersialiseringskompetens inom de utvecklings- och teknikområden som utgör
Dalarnas styrkor kan vidareutveckling och avknoppning till nya företag underlättas.
Främja entreprenörskap och stöd till affärsutveckling – Offentliga organisationers stöd till
sådd, start och tillväxtfaser i innovativa företag har betydelse för företagens möjlighet att
affärsutveckla, liksom inkubatorers roll att fånga upp idéer och stödja start av nya företag. Green
Business Region är en samverkans- och innovationsarena inom miljöteknikområdet för
regionens näringsliv. Initiativet skall åstadkomma regional tillväxt, stärkt entreprenörskap och
ökad konkurrenskraft hos regionens företag samt verka för fler samarbetsprojekt mellan akademi
och näringsliv. Även DalaSådd, Almi Företagspartner, Innovationsbron, Nutek och Vinnova ger
stöd till företagsutveckling. Stödinsatser mot kluster snarare än enskilda företag underlättar
samverkan och fler företag kan erbjudas tjänster.
Tillgängliggöra miljöteknik – Spridning, marknadsföring och ökad information om
miljöteknik breddar företagens inledande marknader och underlättar företagens
tillväxtmöjligheter. Offentliga aktörer kan i olika former bidra till detta, både inom och utom
länet/landet.
12
PROCESSBESKRIVNING
Samordning – Fungerande samverkansformer mellan aktörer som arbetar för att stödja den
miljödrivna utvecklingen effektiviserar länets arbete och minskar risken för att företag ska
uppleva att rollfördelningen är otydlig och minskar risken för att viktiga frågor faller mellan
stolarna. Tvärgående teman kring miljödriven näringslivsutveckling kan med fördel skapas
inom befintliga samverkansorgan. Genom Högskolans EMC och Green Business Region har en
god grund lagts för regional samverkan och stöd till miljödriven tillväxt. Dessa initiativ bör ges
förutsättningar att utvecklas i planerad riktning.
Företagsnätverk och kluster – Redan existerande företagskluster i länet är en användbar
kunskapsnod för att nå ut med information och fånga upp hinder som offentliga aktörer kan
bidra till att undanröja. Eventuellt finns behov av ytterligare klusterbildningar. Ett s k Advisory
Board har bildats som ska stödja klustren i sin utveckling. En följd av att miljöteknikföretagen
ofta är små, är att de ofta är beroende av draghjälp av större företag och/eller offentliga insatser
för att kunna växa internationellt. Industrin etablerade kontaktnät är en resurs för de mindre
företagen.
Uppföljning/mätning – Att utforma metoder att mäta och följa upp den miljödrivna
utvecklingen är viktigt för att kunna följa utvecklingen och motivera till ytterligare insatser.
Slutsats och behov av processinriktat arbete
Det finns flera tänkbara styrmedel som kan nyttjas på regional nivå för att stärka den miljödrivna
utvecklingen. En heltäckande bild saknas dock. För att göra denna kan extern kompetens och
hinderanalyser att behöva göras.
Behov: Kartläggningen av möjliga och lämpliga styrmedel som kan nyttjas på regional och lokal
nivå för att stärka miljödriven utveckling behöver kompletteras. Ansvariga aktörer behöver ta
ställning till vilka av tillgängliga styrmedel som de vill prioritera.
Miljödriven utveckling i regionala utvecklingsplaner
Det är viktigt att ambitionen om en miljödriven utveckling ges avtryck i strategiska
styrdokument, framförallt i Dalarnas kommande RUP, landsbygdsprogram och program för
EU:s kommande strukturfonder och territoriella samarbetsprogram.
På europeisk nivå har EU så långt utryckt en tydlig politisk vilja om denna utveckling i strategin
EU 2020 och i sammanhållningspolitiken/regionalpolitiken. I den senare villkoras EU-medel i
kommande period med att en mängd villkor, som ska underlätta för miljödriven utveckling,
måste vara uppfyllda.
Med tanke på EU-medlens betydelse för länet är det av stor betydelse att de europeiska
strategiska styrdokumenten implementeras på ett bra sätt på regional nivå. De regionala
styrdokumentens viljeinriktning har även, oavsett tillgång till EU-medel, en funktion för att nå ut
med och få uppslutning kring viljan om en miljödriven utveckling. Utrymmet för att öka
kunskapen om olika utvecklingsfrågor i själva processen att ta fram dokumenten ska inte
underskattas.
Slutsats och behov av processinriktat arbete
Det är av strategisk betydelse att implementera miljödriven utveckling i länets strategiska
styrdokument och framtagningen av dessa utgör samtidigt ett utrymme för kunskapsspridning.
13
PROCESSBESKRIVNING
Behov: EU 2020 och EU:s regionalpolitik implementeras i Dalarnas strategiska styrdokument.
Processen är ett bra tillfälle att skapa samsyn om gemensamma framtidsbilder och används även
för att öka kunskapen om miljödriven utveckling.
Uppföljning och indikatorer
För att veta vilka effekter som uppnås med de insatser som görs så behövs någon form av
uppföljning, vilket kan ske inom det regionala innovationssystemet samt regionens ordinarie
lärandeprocess.
Det är uppenbart att många efterlyser sätt att mäta måluppfyllelse när det gäller bl a miljödriven
utveckling. OECD genomför under 2011 ett arbete inom sin strategi för grön tillväxt med att ta
fram indikatorer för utveckling av eko-effektivitet, eko-innovationer, gröna småföretag och grönt
entreprenörskap. En lista på indikatorer för produktivitet i användningen av miljötillgångar och
naturresurser;, basen av naturtillgångar;, den miljömässiga dimensionerna för livskvaliteten; samt
politiska reaktioner och ekonomiska möjligheter tas fram i ”Towards Green Growth: Monitoring
progress - OECD Indicators”.
Slutsats och behov av processinriktat arbete
Det saknas metoder att mäta miljödriven och hållbar utveckling. OECD verkar vara de som
kommit längst i frågan.
Behov: Hitta metoder som utvecklats för att följa upp och mäta miljödriven utveckling.
Regionala aktörer och medverkan från nationella myndigheter
Offentliga aktörer som har det främsta ansvaret kring miljödriven utveckling och vars
engagemang är avgörande för att stärka den miljödrivna utvecklingen:
Region Dalarnas formella ansvar för regional utveckling genom att skapa goda förutsättningar
för tillväxt ger organisationen den mest centrala rollen i processen.
Länsstyrelsen Dalarna har ett huvudansvar för arbetet inom Pilotlän Dalarna och har därtill
genom dess näringslivsenhet och lantbruksenhet ett delansvar för regional utveckling.
Dalarnas kommuner avgör verksamhetsinriktningen för Region Dalarna och har en egen
central roll i den regionala utvecklingen. De är därtill länets största verksamhetsutövare och stora
upphandlare av varor och tjänster. Kommunerna samordnar även arbetet med klimat- och
energistrategier för hela det geografiska kommunområdet
Högskolan har ett särskilt ansvar för kompetensförsörjning samt forskning och utveckling. De
driver även energi- och miljökompetenscenter, EMC där förstudier och andra utvecklingsprojekt
bedrivs.
Stiftelsen Teknikdalen och Green Business Region är som inkubator för hållbar
affärsutveckling och plattform för miljöteknikföretag är en av de mest centrala organisationerna
för stöd till miljöteknikföretag.
14
PROCESSBESKRIVNING
Almi har som företagsrådgivare och kunskapsstöd till företag en god möjlighet att stödja
miljödriven näringslivsutveckling.
Företagskluster där näringsliv, offentlig sektor och universitet samarbetar kring forskning och
utveckling såsom High Voltage Valley, Triple Steelix, DalaBit, Vindkraftscentrum Främby hallar
och Destination Dalarna är viktiga för att hitta nya produkter inom området för miljöteknik.
Energiintelligent Dalarna är med sin samlade kompetens en tillgång när det gäller att förankra
och manövrera processen framåt.
De nationella myndigheter som i första hand bör bjudas in att medverka i processen inom
Pilotlän Dalarna är: Tillväxtverket, Vinnova, NUTEK och Naturvårdsverket. Tillväxtverket
och Naturvårdsverket har redan regeringens uppdrag att vara ett stöd i arbetet och har anmält
intresse, utan att konkreta aktiviteter diskuterats.
Inom och mellan dessa organisationer råder i viss mån olika synsätt på tillväxtfrågor och
miljödriven utveckling. Detta kan förbättras genom ökad kunskap, men det krävs också att olika
aktörer närmar sig i en gemensam dialog om framtidsfrågor. Detta gäller inte minst mellan
”miljöfolk” och ”näringslivsutvecklare”, vilka av naturliga skäl har lite olika perspektiv och
traditioner på området.
Slutsats och behov av processinriktat arbete
Det finns flera centrala organisationer med ansvar för området miljödriven näringslivsutveckling
både på nationell och regional nivå, vars engagemang är avgörande för att stärka den miljödrivna
utvecklingen. Dessa behöver engageras i processen i så stor utsträckning som möjligt och i ökad
utsträckning dra åt samma håll.
Behov: Aktörer som förväntas delta i det processinriktade arbetet behöver involveras och ges en
roll. Aktörernas synpunkter på processbeskrivningen och intresse att delta behöver inarbetas
innan det tas beslut om den. Dialogen mellan aktörerna behöver utvecklas i syfte att skapa
samsyn mellan olika organisationer och kulturer.
Spridning av erfarenheter till andra län
Regeringen betonar uppdraget att inom Pilotlän sprida erfarenheter till andra län kring de
metoder som vi utvecklar och får erfarenheter från. Representanter från Pilotlän bör medverka i
lämpliga forum för detta. För att det ska gå lättare att objektivt sammanfatta erfarenheter och
vad som gjorts inom processen är det en fördel om någon utomstående anlitas för detta.
Slutsats och behov av processinriktat arbete
Erfarenheter ska spridas till andra län från processen.
Behov: Analysera lämpliga forum att träffa andra län för att utbyta erfarenheter kring arbetet
med miljödriven utveckling. En extern person, t ex den följeforskare som redan har uppdraget
att följa pilotlänen, anlitas för ett uppdrag att dokumentera reflektioner från processen.
15
PROCESSBESKRIVNING
AKTIVITETSPLAN
Planen sammanfattar de processbehov som identifierats i analysen samt kompletteras där det är
möjligt med konkreta aktiviteter. En dialog sker därefter med berörda aktörer för att ytterligare
konkretisera aktivitetsplanen och forma ett genomförandeprojekt.
Sammanfattning av processbehov och planerade aktiviteter
1 Definition och kunskap om vad miljödriven utveckling är
Behov: Det finns behov av att skapa samsyn om begrepp och enas om vilken inriktning som vi
bör ha i vårt arbete, samt vilket begrepp som vi i första hand bör använda för detta.
Planerade aktiviteter:
1.1 Workshop och diskussioner med styrgruppen för EID m fl under de kommande åren.
1.2 Seminarier för beslutsfattare och kommuner för att öka kunskapen om miljödriven tillväxt.
2 Omvärldsanalys
Behov: Det finns behov av att söka stöd från i första hand nationella myndigheter för det arbete
som ska bedrivas på regional nivå. Omvärldsanalysen kan behöva kompletteras med initiativ som
missats i denna sammanställning och som kan vara till nytta i det fortsatta arbetet. Finns någon
framtagen modell som vi kan arbeta utifrån?
Planerade aktiviteter:
2.1 Samråd med nationella myndigheter om de känner till modell att arbeta utifrån. Kartlägg ev
regionala modeller i andra länder.
2.2 Stäm av om det finns intresse från någon aktör att göra ett arbete på regional nivå.
3 Ekonomiska motiv för miljödriven tillväxt
Behov: Ekonomiska kostnader för att inte agera mot miljöproblem, och omvänt, vinsterna med
att agera i närtid bör göras tillgängliga för den regionala nivån på ett sätt som gör uppgifterna
användbara i det regionala utvecklingsarbetet.
Planerade aktiviteter:
3.1 Pilotlän Dalarna efterfrågar i lämpliga sammanhang att det på nationell nivå tas fram ett
material som är användbart för alla län på regional nivå, bl a i leveransen av underlag till Färdplan
2050.
4 I vilken omfattning vill vi styra utvecklingen?
Behov: Offentliga aktörer i Dalarna behöver hitta en lämplig avvägning av i vilken omfattning
och för vilka syften selektiva styrmedel är motiverade för att styra mot en miljödriven utveckling.
Ett tillfälle att ange övergripande formuleringar är vid framtagning av RUP och
programskrivningar för kommande strukturfondsperiod.
Planerade aktiviteter:
16
PROCESSBESKRIVNING
4.1 För diskussioner i samband med samråd om framtagning av nya RUP och nya
strukturfondsprogram m fl lämpliga forum.
5 Kunskapsunderlag Dalarnas möjligheter
Behov: Ökad kunskap om Dalarnas miljöteknikföretag. Vilka är de och på vilka marknader finns
de? Hur ser tillväxten ut i dessa företag? Vilka är drivkrafterna och vilka är hindren för tillväxt?
Vilka potentialer för tillväxt finns och vilka vill växa? Vad kan ”Dalarna” göra för att hjälpa dig
växa? Vilka är de demografiska utmaningarna? Vad är Dalarnas styrkor? Hur stora investeringar
görs idag på detta område och hur stora planeras?
Planerade aktiviteter:
5.1 Forma ett projekt för att göra en kartläggning av Dalarnas näringsliv. Dialog med SCB kring
framtagning av statistikunderlag. Mer än statistik kommer dock att krävas. Högskolan och/eller
konsulter kan behövas för att både föreslå modell för kartläggning och för att genomföra den.
5.2 Kunskapsunderlaget sprids och används som grund för RUP, skrivningar i
strukturfondsprogram och landsbygdsprogram.
6 Analys av möjliga styrmedel
Behov: Kartläggningen av möjliga och lämpliga styrmedel som kan nyttjas på regional och lokal
nivå för att stärka miljödriven utveckling behöver kompletteras. Ansvariga aktörer behöver ta
ställning till vilka av tillgängliga styrmedel som de vill prioritera.
Planerade aktiviteter:
6.1 Genomför workshops med regionala aktörer om vilka styrmedel de kan och vill använda
samt hur det praktiskt ska genomföras i ökad utsträckning.
6.2 Öka kunskapen om innovationsupphandling samt göra någon eller några konkreta
upphandlingar i olika organisationer för att få referensobjekt.
6.3 En ”Green Growth Booster” prövas på försök mot några utvalda företag för att se vad
kompetens utifrån, trendspanare och produktutvecklare kan bidra med när det gäller företags
förmåga att identifiera tillväxtpotentialer på miljödrivna marknader.
Boostern kan även fungera för företag som fastnat i utvecklingen för att komma på nya idéer.
Modellen marknadsförs så att alla företag får chansen att medverka.
6.4 Stärka konkret samverkan mellan Högskolan och näringslivet för att stärka det fortsatta
innovationsarbetet.
6.5 GBR fortsätter sitt arbete att besöka miljöteknikföretag, att jobba med individer som har
idéer och ta hand om dessa.
6.6 Utforma projekt- och företagsstöd på ett sätt så att de i ännu större grad stimulera
miljödriven affärsutveckling.
6.7 Kartlägg potentiella utländska marknader för Dalarnas miljöteknikföretag och bygg upp
kontaktytor och samverkansprojekt med dessa inom både Sverige, Norden, Östersjöregionen
och Europa.
6.8 Anordna teknikmässor för spridning av miljöteknik inom och utom Sverige.
6.9 Ge exporthjälp till miljöteknikföretag, t ex paketering.
17
PROCESSBESKRIVNING
7 Miljödriven utveckling i regionala utvecklingsplaner
Behov: EU 2020 och EU:s regionalpolitik implementeras i Dalarnas strategiska styrdokument.
Processen är ett bra tillfälle att skapa samsyn om gemensamma framtidsbilder och används även
för att öka kunskapen om miljödriven utveckling.
Planerade aktiviteter:
7.1 Fortsatt arbete och dialog om principfrågor inom samverkansforumet mellan Region
Dalarna, Länsstyrelsen och Landstinget kring Dalarna 2020, samt med andra berörda parter.
7.2 När kunskapsunderlag finns framme utgör dessa grund för konkreta skrivningar och
prioriteringar i landsbygdsprogram och RUP.
8 Uppföljning och indikatorer
Behov: Hitta metoder som utvecklats för att följa upp och mäta miljödriven utveckling.
Planerade aktiviteter:
8.1 Följ upp om det finns metoder för detta som vi kan använda oss av
8.2 Ett pilotförsök görs med annat utvecklingsmått än BNP, t ex hållbarhetsindex eller
lyckoindex. Kan göras av Dalarnas kommuner utifrån någon av existerande modeller, t ex
OECDs better life index www.oecdbetterlifeindex.org, Happy Planet index,
www.happyplanetindex.org, Dow Jones Hållbarhetsindex, www.sustainability-index.com
9 Regionala aktörer och medverkan från nationella myndigheter
Behov: Aktörer som förväntas delta i det processinriktade arbetet behöver involveras och ges en
roll. Aktörernas synpunkter på processbeskrivningen och intresse att delta behöver inarbetas
innan det tas beslut om den. Dialogen mellan aktörerna behöver utvecklas i syfte att skapa
samsyn mellan olika organisationer och kulturer.
Planerade aktiviteter:
9.1 Möten anordnas med berörda nationella och regionala parter för att samråda om denna
processbeskrivning, stämma av deras intresse att medverka samt planera aktiviteter.
9.2 Möten med befintliga företagskluster och Advisory Board för dialog om miljödriven
utveckling och vilka aktiviteter som vi bör satsa på.
9.3 Underlätta för dialog mellan aktörer för att utveckla samsyn om miljödriven tillväxt.
10 Spridning av erfarenheter till andra län
Behov: Analysera lämpliga forum att träffa andra län för att utbyta erfarenheter kring arbetet
med miljödriven utveckling. En extern person, t ex den följeforskare som redan har uppdraget
att följa pilotlänen, anlitas för ett uppdrag att dokumentera reflektioner från processen.
Planerade aktiviteter:
10.1 Bevaka om lämpliga forum där detta kan diskuteras dyker upp och försök medverka.
18
PROCESSBESKRIVNING
10.2 Organisera runda-bords-samtal med länen i vår region enligt uppdelningen mellan pilotlänen
10.3 Bidra med något ur denna process till Naturvårdsverkets arbete med Färdplan 2050
Bilagor:
Omvärldsanalys, Miljödriven utveckling
19
PROCESSBESKRIVNING
Processchema
2011
2012
2013
Aktörsmedverkan
Definition
Kartlägg
arbetsmodeller
Ekonomiska motiv
Kunskapsunderlag
Principer
styrmedel
Prioritering styrmedel
Styrdokument
Metod uppföljning
Erfarenhetsspridning
20
PROCESSBESKRIVNING
21
