Vem gör jobbet? - Nationella sekretariatet för genusforskning

№ 3/12
populärvetenskapligt MAGASIN Från Nationella sekretariatet för Genusforskning
Vem gör
jobbet?
Kvinnor och män jobbar fortfarande inom
olika områden.Vi synar ojämställda arbets­­
platser, värderingen av olika yrken och
varför vi fortfarande har lön efter kön.
№ 3 /12
Förlegad kvinnosyn
sänker arbetets värde
Könssegregationen på den svenska arbetsmarknaden
är utbredd. Inom vissa yrken finns nästan bara kvinnor
medan män är i majoritet inom andra. Kvinnor tjänar i
genomsnitt 85,9 procent av vad män tjänar och har 78
procent av mäns totala inkomster.
Hur kommer det sig att vi fortfarande dras med de
här skillnaderna? Yrkesval, säger en del. Kvinnor väljer traditionella kvinnoyrken och män traditionella
mansyrken och mellan dessa ser lönesättningen olika
ut. Förvisso är det fortfarande vanligt med könsstereotypa val till gymnasieskola och högskola, läs sidorna
14–15. Men bland unga som siktar på att bli exempelvis
läkare, lärare eller jurister är kvinnor i dag i majoritet.
Så när de unga kvinnorna blir gamla är kanske lönerna
för seniora läkare jämställda? Ja kanske, säger Claes
Stråth, generaldirektör för Medlingsinstiutet, i artikeln
om löner på sidan 17, om inte yrket förlorar i värde
när kvinnorna kommer in. Det kvinnligt märkta jobbet
värderas ofta lägre, menar nationalekonomen Katarina
Katz i samma artikel.
Det handlar inte bara om offentligt kontra privat
finansierade yrken, inte heller om tekniktyngd, muskelstyrka, ansvar eller kunskapsnivåer. Det handlar
om vilken kompetens som synliggörs. Är det hemtjänstens eller byggarbetarnas? Och vad anses kompetensen
vara värd (i pengar)? Det handlar om hur vi organiserar samhället. Vad ska det offentliga ta hand om och
2
vad tycker vi att individen
ska ta hand om själv? Olika
förväntningar och krav på
olika kön leder också till att
en del ”tar hand om själv”
mer än andra.
Det här numret av tidningen Genus lyfter fram
viktiga aspekter av arbetsmarknad och arbetsliv, som
värdet av det betalda och obetalda arbetet, yrkesval,
livspussel och löner. Ny genusforskning om balansen
mellan arbete och privatliv, sidorna 18–20, och om
hushållstjänster, sidorna 21–23, berör genus men också
klass, svart arbetsmarknad och migration.
Nationella sekretariatet för genusforskning, till-
sammans med Jämställ.nu och Nordisk information för
kunskap och kön, NIKK, har tema arbete i fokus under
hela 2013. På genus.se lägger vi ut artiklar och tipsar om
genusforskning och jämställdhetsinsatser på området.
Där hittar du också information om de aktiviteter på
temat som vi anordnar.
Inga-bodil ekselius
Redaktör
innehåll
GENUS ÄR EN PUBLIKATION FRÅN:
Nationella sekretariatet för genusforskning
Göteborgs universitet, Box 200
405 30 Göteborg
Telefon: 031-786 92 32
E-post: [email protected]
Ansvarig utgivare: Kerstin Alnebratt
E-post: [email protected]
Redaktör: Inga-Bodil Ekselius
E-post: [email protected]
Telefon: 031-786 92 34
Grafisk form: Emma Hässel
Layout: Inga-Bodil Exelius, Frida Lundberg
Tryckeri: Ale Tryckteam AB, Bohus
ISSN: 1403-8943
Referensgrupp:
Sharareh Akhavan, med. dr i folkhälsovetenskap,
Skövde, Kerstin Alnebratt, föreståndare, Nationella
sekretariatet för genusforskning, Ulrika Dahl, lektor
i genusvetenskap, Södertörn, Susanne Andersson,
handläggare, Vinnova, Ewa Gunnarsson, professor
i människa-maskin, Luleå, Lars Jalmert, professor i
pedagogik, Stockholm, Carina Listerborn, professor
i stadsbyggnad, Malmö, Kristina Lundgren, lektor
i journalistik och masskommunikation, Södertörn,
Annika Forssén, lektor i allmänmedicin, Umeå, Claes
Nyberg, kommunikationskonsult, Stockholm.
Prenumerera på genus
Genus utkommer med tre nummer/år.
Allt material i Genus tryckta upplaga publiceras
även på webben. Vill du ha Genus hem i brevlådan
så kan du prenumerera till självkostnadspris
(fn 100kr/år) på: www.genus.se eller e-posta till
[email protected]
Postgiro: 182 08 53-8, Nätverkstan Ekonomitjänst
Tel: 031-743 99 05
Fax: 031-743 99 06
Nya avhandlingar
4
Tema: arbete
6
Små steg mot ett jämställt
arbetsliv
7
Aktionsforskarna är med
där det händer
8
Kriget banade väg
ut på arbetsmarknaden
11
Kockarnas mix bryter mönstret
12
Ungas yrkesval hotar välfärden
14
Seglivat lönegap minskar
i ultrarapid
16
Tid för pusslande en fråga
om klass
18
Höga krav och låg lön
i rutbranschen
21
”Vi städar men vi tar ingen skit”
23
Krönika: Hillevi Engström
25
Porträttet: Anita Nyberg
26
Noterat
30
Tillbakablick
32
Böcker
33
Konferens
34
Ledare
35
Enkät
36
Omslagsbild detta nummer: Push Pictures/Corbis
Annonser: Handhas av redaktören
Nationella sekretariatet för genusforskning har som
uppdrag att:
• F örbättra villkoren för svensk genusforskning av
hög internationell klass.
• Synliggöra svensk genusforskning och bidra till
samverkan med omvärlden.
• Underlätta svensk genusforsknings internationalisering.
Läs mer om sekretariatets verksamhet och om
genusforskning på www.genus.se.
GENUS № 3 ⁄ 12
3
lysera hur sexualiteter förkroppsligas
och hur kroppar, rum och objekt,
sexualiseras. Michelle Göransson
studerar också vilken betydelse dessa
materialiteter har för hur normer, i
synnerhet heteronormer, upprättas,
upprätthålls och verkar. En röd tråd
i arbetet handlar om länkarna mellan
kroppar, ting och rum, aspekter som
forskaren argumenterar för är oskiljaktiga. Avhandlingen tar sin utgångspunkt i stadsrummet och närmar sig
sedan det privata eller intima, för att
slutligen landa i analyser av hur föreställningar förkroppsligas.
Japans gränser. På samma sätt kan
manga i dag beskrivas ”queera” ett
samtida internationellt serielandskap
genom att nya visuella zoner uppstår
där skilda bildtraditioner möts.
Unga utan stöd efter
avslutad tvångsvård
4
Skilsmässorna ökar
när klyftorna minskar
Foto: colourbox
I manga, tecknade serier skapade i
Japan, är en tomboy en flicka som rör
sig i maskulint kodade situationer. Det
svenska begrepp som ligger närmast
denna figur är pojkflicka. Genom att
studera tomboyfiguren i manga, argumenterar Ylva Sommerland i sin avhandling Tecknad tomboy – kalejdo­
skopiskt kön i manga för tonåringar,
för att tomboyfiguren förkroppsligar
queera situationer.
Materialet är avgränsat till
sportmanga och fantasymanga för
tonåringar. Huvudfokus är på en
tomboyfigur hämtad ur sportmanga
som är oerhört populärt i Japan och
som innehållsmässigt korsar de två
största genreindelningarna när det gäller manga, nämligen ålder och kön.
Motivet tecknad tomboy diskuteras
även med exempel från fantasymanga.
Här tar den gestal­tade tomboyen
formen av en flicka som intar en
prinsroll. Även mangans visuella stilar
analyseras utifrån genus. Mangan har
utvecklats genom växelverkan mellan
visuell påverkan innanför och utanför
Foto: colourbox
Det queera tar gestalt
i mangans pojkflicka
Ungdomar som lämnar låst institutionsvård får sällan riktad hjälp efter
utskrivningen. Deras sociala och
beteendemässiga problem kvarstår i
hög grad vid uppföljningar ett och två
år efter att de genomgått vård, visar
Maria Andersson Vogels avhandling
Särskilda ungdomshem och vårdked­
jor – om ungdomar, kön, klass och et­
nicitet. Detta gäller i synnerhet flickor
med allvarlig psykisk ohälsa.
Genomgående fokus i avhandlingen
är vilken betydelse deras kön, klass
och etniska bakgrund har för deras
problematik och för den hjälp de
fått. Institutionerna har alltid varit
anpassade för utåtagerande kriminella pojkar. Den relativt stora andel
flickor, med delvis annan problematik,
passar på så sätt inte in i vården och
har svårare att få hjälp, menar Maria
Andersson Vogel.
Heteronormativiteten
stöds av stadens rum
Avhandlingsprojektet Materialiserade
sexualiteter – om samskapande krop­
par, rum och ting bygger på intervjuer
med tjugo lesbiska, bisexuella och
queerdefinierade personer som bor i
Stockholm. Studiens syfte är att ana-
Varför ökade skilsmässofrekvensen
i Sverige under 1900-talet? Det har
Glenn Sandström undersökt i avhand­
lingen Ready, Willing and Able – the
Divorce Transition in Sweden 1915–
1974, som tydligt visar att utvecklingen
av välfärdssamhället, med utjämning
av inkomster mellan sociala klasser
och mellan könen, har gjort det lättare att skiljas. Skilsmässor var relativt
ovanliga på tidigt 1900-tal, men i
många höginkomsttagargrupper var de
faktiskt lika vanliga som i befolkningen
som helhet i dag. Från mycket stabila
äktenskap i början av 1900-talet ligger
skilsmässofrekvensen på 50 procent sedan 1975. När svenska välfärdsstaten
expanderade som mest förändrades
såväl försörjarmodellen som attityder
och normer kring familj, äktenskap
och sexualitet. Kvinnors ekonomiska
n y aX Xa Xv XhXaXnXdXlXi Xng
X Xa r
Tre romaner i det
offentliga samtalet
oberoende sammanföll med skilsmässofrekvensen under hela den undersökta
perioden. Kvinnor har också varit
mer benägna än män att aktivt söka
skilsmässa, en skillnad som etablerades
redan första hälften av 1900-talet efter
införandet av 1915 års skilsmässolag.
Foto: colourbox
Foto: polisen/Kristoffer Thessman
Vardagslivet för dagens småbarns­
föräldrar beskrivs ofta som ett stressigt
pusslande, där arbete, familjeliv och
fritidsaktiviteter konkurrerar om tiden.
Men avhandlingen Småbarnsföräldrars
vardagsliv – omsorg, moral och socialt
kapital av Therése Wissö visar att de
olika delarna snarare kompletterar
varandra. Hon har intervjuat 30 småbarnsföräldrar och 22 BVC-sköterskor
i tre olika stadsdelar i Göteborg, för
att undersöka tal och föreställningar
om småbarnsföräldrars vardagsliv.
Det finns en föreställning om att
föräldrar satsar på karriären på barnens bekostnad. Men Therese Wissös
resultat visar att arbetsplatsen är en
arena där småbarnsföräldrar kan få
råd och stöd som förälder.
Avhandlingen visar att småbarnsföräldrars vardagsliv i hög grad påverkas
av samhällets normer om familj samt
av moraliska uppfattningar om föräldraskapet. Vad småbarnsföräldrarna
saknar, enligt undersökningen, handlar
främst om praktisk hjälp och i mindre
utsträckning om utbildning eller formaliserad rådgivning i föräldraskapet.
I Immi Lundins avhandling Att föra
det egna till torgs: Berättande, stoff
och samtid i Kerstin Strandbergs,
Enel Melbergs och Eva Adolfssons
debutromaner, undersöks de tre författarnas debutromaner i relation till
de förändrade positionerna i den offentliga kvinno- och litteraturdebatten.
Avhandlingen söker svar på om romanerna har egenskaper som gör att de,
när de kom ut, passade in i det offentliga samtalet, samt om de stämde in i
tiden på ett sätt som gjorde det möjligt
för att deras författare att nå ut.
Undersökningen visar att relationen
mellan kvinnogenerationerna är ett
viktigt motiv i alla tre romanerna, som
konkreta mor-dotter-relationer men
också som en bild för historisk kontinuitet och traditionsöverförande.
Foto: colourbox
Så får barnfamiljer
ihop vardagslivet
mighet kring, så kommer vi att se en
mängd olika typer av jämställdhetsprojekt med olika betydelser, anser
Linda Ekström. Hon har undersökt
tre aktörer som dominerats av män
och som i dag har en tydlig jämställdhetsförespråkande hållning; Män för
jämställdhet, Rikspolisstyrelsen och
IF Metall. Avhandlingen visar att
jämställdhetsfrågan görs till det egna
projektet och utformas i linje med vad
organisationen alltid traditionellt sett
har strävat efter.
Jämställdhet i linje
med organisationen
Enligt Linda Ekström, som skrivit
avhandlingen Jämställdhet – för män­
nens, arbetarklassens och effektivite­
tens skull? En diskursiv policystudie
av jämställdhetsarbete i maskulina
miljöer, finns en allmän föreställning
att jämställdhetspolitiken länge har
fokuserat på kvinnor och att nu är
det dags att rikta strålkastarljuset på
män. En uppfattning är att nyckeln till
ett jämställt samhälle är mäns ökade
intresse för frågor om jämställdhet.
Men trots att jämställdhet officiellt sett
är ett värde som det råder samstäm-
Mätning av kompetens
genomsyras av genus
I avhandlingen Validering som kollek­
tiv process och dess effekter – stereoty­
pa könsskapande mönster undersöker
Agneta Lundgren validering, det vill
säga att man genomför en kartläggning
och värdering av en individs kunskaper och förmågor i arbete. Hon ställer
frågor som: Hur hanteras validering av
kunskap i arbetslivet? Hur konstrueras
den kompetens som mäts i validering
och hur genomsyras detta av genus?
Avhandlingen visar bland annat att i
validering blir den tidigare relativt tydliga uppdelningen mellan arbete och
utbildning mer otydlig, och skilda förståelser av genus kommer till uttryck.
Validering i mansjobb är inriktat mot
att anställda lär sig ny kunskap, medan
det i kvinnojobb är inriktat mot att
anställdas tidigare kunskap synliggörs.
Enligt Agneta Lundgren passar mäns
jobb med den nya offentliga omvandlingen av kompetens, medan kvinnors
omsorgskunskaper inte kan utvecklas i
valideringsprocessen.
GENUS № 3 ⁄ 12
5
arbete
Foto: colourbox
6
Få saker påverkar våra liv mer än en
plats på arbetsmarknaden. Och få platser
är lika könade. Värderingar och föreställ­
ningar om genus påverkar yrkesval, löner
och positioner och formar arbetsliv såväl som
privatliv. Vi tar en titt på varför det ser ut så och
vilka konsekvenser det får.
arbete
Små steg mot ett
jämställt arbetsliv
t e x t: T o r bj ö r n B e r g s t r ö m
f o t o : L u l e å t e k n i s k a u n i v e r s i t e t
Ojämställda arbetsplatser hämmar utveckling,
produktivitet och lönsamhet. Att propagera för
ett jämställt arbetsliv är inte längre särskilt kontroversiellt bland företag och organisationer. Men
när dolda maktstrukturer på arbetsplatsen synliggörs blir genast frågan mer brännbar.
Att vi i dag har män som arbetar som sjuksköterskor
och förskollärare, och kvinnor som kör lastmaskiner
i gruvorna långt ner i underjorden tolkas som ett gott
tecken på att arbetslivet blivit mera jämställt. Men lika
många män som kvinnor på arbetsplatserna är ingen
garanti för att maktstrukturerna förändras, menar
Lena Abrahamsson, professor i arbetsvetenskap som
forskar kring genus och organisationsteori.
– Än återstår det mycket att göra, men trots problemen har det ändå blivit mera jämställt i arbetslivet
under de senaste 30 åren. Det är i klassiska arbetaryrken som det är mest enkönat och traditionellt. Inom
de akademiska yrkena går det lättare att riva könsbarriärer, säger hon.
Lönsamhet viktigt argument
Lönsamhet är ett av de viktigaste argumenten för att
få näringslivet att ta till sig jämställdhetsarbetet. Enligt
Lena Abrahamsson är det allmänt vedertaget att blandade organisationer bidrar till nya perspektiv som ökar
chansen till utveckling. Man slipper de könsmärka arbetsuppgifterna så att vem som helst kan hoppa in och
fylla de luckor som uppstår.
– Det finns ny och spännande forskning som visar
att jämställdhet lönar sig ekonomiskt. Jag kan i mina
studier se att jämställda organisationer fungerar bättre.
I dag är det svårt att hitta företag och organisationer som aktivt motarbetar visionerna om ett jämställt
arbetsliv. Många känner på sig att det är otidsenligt att
hålla på gamla yrkestraditioner bara för att det alltid
har sett ut på ett visst sätt. Men steget till att börja
analysera arbetsplatsen med genusteoretiska glasögon
är stort. Många företagsledare har lätt för att ta till sig
budskapet om jämställdhet. Men när det kommer in
på genusanalys och genusteori så blir det genast mer
kontroversiellt, menar Lena Abrahamsson.
– Här får vi verkligen ligga i. Många har känslan
av att just deras företag är jämställt. När vi sedan
analyserar arbetsplatsen med genusteoretiska verktyg
»Många har känslan
av att just deras företag är jämställt.«
uppenbarar sig ofta stora brister som tyvärr inte alla
vill se. Det blir obehagligt när sanningen kryper för
nära, säger Lena Abrahamsson.
Förhastade slutsatser av numerär jämställdhet
Hon har märkt att många tror att arbetsplatserna automatiskt kan klassas som jämställda om det finns ungefär
lika många kvinnor som män. Visserligen finns exempel
på arbetsplatser där en jämn fördelning mellan män och
kvinnor bidragit till att arbetsuppgifterna har blivit mer
jämnt fördelade. Men det vanliga är att arbetsplatser
med ungefär lika många män som kvinnor har väldigt
könsuppdelade arbetsuppgifter. En sådan arbetsplats
kan vara betydligt mer ojämställd än en enkönad.
– Många blandade arbetsplatser har en tydlig könsmärkning av arbetet. Kvinnorna städar eller sköter det
administrativa, och männen tar hand om det tekniska.
Jobbet blir alltså mer könsuppdelat, och därmed blir
arbetsplatsen mindre jämställd.
– Däremot kan man på en enkönad arbetsplats,
som en gruva till exempel, ha nått långt med att aktivt jobba mot en machokultur som bidrar till svåra
arbetsplatsolyckor. På så sätt kan en enkönad, manlig
arbetsplats vara mer jämställd än en där det är jämnt
fördelat mellan antalet kvinnor och män.
T E M A ARB E T E
|
GENUS № 3 ⁄ 12
7
Gruvbolaget LKAB har behov av en genusanalys, menar bolagets personalchef. Trots att fysiska hinder, såsom tunga lyft, nu är undanröjda är endast fem till
sex procent av de som arbetar i gruvproduktionen kvinnor.
Aktionsforskarna är
med där det händer
t e x t: T o r bj ö r n B e r g s t r ö m
f o t o : LKA B / f r e d i c a l m o ch co lo u r b ox
Aktionsinriktad genusforskning kallas metoden som
bedrivs tillsammans med personal och chefer för att
konkret förändra invanda könsmönster. När företagen börjar förstå att lönsamhet och jämställdhet hör
ihop tar de gärna på sig genusglasögonen.
En minibuss tar oss allt längre ner under marken. Det
droppar från gråsvarta bergsidor som ramar in den leriga och slingrande vägen där vi möter traktorer och
lastfordon. Det finns 40 mil väg under berget i LKAB:s
Kirunagruva, så det gäller att följa skyltarna. Till sist
stannar vi på 775-metersnivån där en bastant 54 tons
lastmaskin med en skopa stor som ett mindre hus står
parkerad och väntar på service.
8
Trots att arbetsmiljön har förbättrats avsevärt under
de senaste 30 åren och att det förmodligen görs betydligt
fler tunga lyft på kvinnodominerade vård- och omsorgsarbetsplatser än nere i gruvgångarna så är gruvarbetet
fortfarande en manligt dominerad arbetsplats. Det är
inte många kvinnor man stöter ihop med nere i berget,
nästan en kilometer under markytan.
Gruvbolaget LKAB har ansträngt sig för att bryta
mansdominansen, men ändå är det bara fem till sex
procent av de som arbetar i gruvproduktionen som
är kvinnor.
– Det blir bättre stämning om vi får medarbetare av
båda könen. Och mer ordning och reda när det kommer in kvinnor. Men det förvånar att inte fler nappar nu
b Xe Xt e
XXXa
Xr
XX
XXXX
»Kvinnor i mansdominerade branscher får ofta
rollen som järnlady, maskot eller mamma som
förväntas hålla ordning.«
när det inte finns några fysiska hinder, berättar Mikael
Pudas, personalchef hos LKAB.
– Utgångsläget är ojämställdhet om du inte gjort något åt det.
Genusforskarna brukar framhålla att kvinnor ofta rekryteras för att det ska bli bättre för männen. Det är väl
precis vad du säger nu?
– Ja, vi kanske måste börja tänka mer i genustermer
och göra en genusanalys av företaget. Vi har inte fokuserat på det hittills. Vi lever i en speciell kultur och blir
lätt hemmablinda måste jag nog erkänna.
Den jämställda banken
På Hälsinglands sparbank har könsmärkningen bestått
i att männen framför allt arbetat med mer kvalificerade, och därmed bättre avlönade, rådgivningstjänster. Kvinnorna som utgör 70 procent av arbetsstyrkan
har ansvarat för mindre kvalificerade servicetjänster.
Bankens vd, Anders Thorson, deltog i en genusföreläsning mest av ren nyfikenhet. Det resulterade i en
genusspaning på sin egen bank som han uppfattade
som ganska jämställd.
– Arbetet tillsammans med forskarna blev en ögonöppnare för mig. Jag insåg att jag rekryterat personal
efter gamla schabloner, säger Anders Thorson som nu
anser att han förstått att det måste finnas en genus­teori
bakom förändringen för att kunna se orättvisorna.
Banken har utbildat all personal och hårdgnuggat cheferna i genuskunskap. Nu finns en större medvetenhet
om mötesformer och om hur man bemöter varandra.
Flera kvinnor har rekryterats till de banktjänster som
tidigare var reserverade för män.
Förr erbjöds de manliga företagskunderna hockeybiljetter och jaktupplevelser. Kvinnorna fick nöja sig
med trädgårdsresor. Den könsuppdelningen har banken
frångått.
– Jag hävdar att bankens ekonomiska framgångar till
stor del beror på vårt jämställdhetsarbete. Och jag kan
intyga att forskarna har rätt när de säger att jämställdhet
och lönsamhet hör ihop, säger Anders Thorson.
Att kartlägga mönstren
Konsulten och genusforskaren Eva Amundsdotter har i
flera år bedrivit aktionsinriktad genusforskning för att
bygga jämställda organisationer. Hon anser att ett stort
problem bland många företag som vill bredda rekryteringen är bristen på analys av de kultur- och könsmönster
som finns och som är svåra att se utan rätt verktyg.
Eva Amundsdotter arbetar med en metod som går ut
på att bedriva forskning tillsammas med personal och
chefer ute på arbetsgolvet. I ett första skede görs egna
genusobservationer där personal och forskare tillsammans upptäcker attityder och roller som man tidigare
inte sett. I nästa steg analyseras dessa så att det kan bli
en konkret förändring. Och i tredje skedet går man från
ord till handling för att förändra.
– Det här är ett jobb som tar tid, och som kan vara
mycket krävande. Det ger ofta omvälvande upptäckter
och kan vara smärtsamt för många. Har man en gång
tagit på sig genusglasögonen så vill man inte ta av dem
igen, säger Eva Amundsdotter.
Många företag och organisationer nöjer sig med att
räkna huvuden när de bedriver sitt jämställdhetsarbete.
Men det är betydligt mer krävande att gå på djupet och
lära sig könsmönstren, berättar Eva Amundsdotter som
aktionsforskat ute på flera stora arbetsplatser.
Konkret kan det handla om att se vilka som kommer
till tals på möten. Vem lyssnar man på? Vem har makt?
Hur ser karriärvägarna ut? Vilka blir chefer? Varför jobbar bara kvinnor vid vissa maskiner, och bara män vid
andra? Det är först när man tar tag i de frågorna som en
förändring kan ske. Och det är då som personalen börjar
se mönstret och upptäcker hur både arbetsuppgifter och
maskiner har en könsmärkning.
Aktiv genusspaning
En genusanalys av ett företag blottlägger de maktstrukturer som finns. Att män väljer män är välkänt. Men
också att kvinnor ofta väljer män. Män som kommer
in på kvinnodominerade arbetsplatser lyfts ofta fram
till olika ledarpositioner, enligt Eva Amundsdotter som
citerar ett uttryck från forskarkollegan Hans Robertsson:
”Män måste aktivt gå nerför rulltrappan för att inte bli
befordrade”.
– För kvinnor är det tvärtom. Kvinnor i mansdominerade branscher får ofta rollen som järnlady, maskot
eller mamma som förväntas hålla ordning, säger Eva
T E M A ARB E T E
www
| GENUS № 3 ⁄ 12
9
»Förr var det omedvetet
så att vi vände oss mer till
mamman när föräldrarna
kom på besök.«
www
Med ett mer jämställt bemötande av de heterosexuella föräldrapar som kom på besök ville Barnavårdcentralen i Torslanda locka fler pappor till föräldragrupperna.
Amundsdotter som har sett hur det ibland uppstår en
hård och icke tillåtande kultur bland kvinnor inom lågavlönade vårdarbeten. Att ständigt matas med budskapet
att arbetet är mindre viktigt än det som männen utför
påverkar kvinnorna som redan tidigare hade låga förväntningar på varandra.
– Det var först när de insåg att problemet var en
del av maktstrukturerna som en förändring kunde ske.
Efter det så jobbade vi tillsammans med att skapa en
ny kultur där de började värdera varandra. På personalmötena gick man laget runt. Alla fick prata och
påverka. De som ville förändra uppmuntrades istället
för att hållas nere.
Prisbelönt jämställdhetsarbete
Ett annat exempel på en kvinnodominerad arbetsplats
som bedrivit genusspaning är Barnavårdscentralen
i Torslanda, som nyligen belönades med Västra
Götalandsregionens jämställdhetspris. Personalen som
haft ambitionen att få fler pappor att medverka i för­
äldra­­grupperna har ställt sig frågan om deras beteende
och bemötande kan ha bidragit till att inte männen
lockats att delta. De har fått hjälp att besvara frågan
av handledare från Kunskapscentrum för jämlik vård.
Tillsammans har de analyserat vilka mönster och vilket
10
synsätt på män och kvinnor som lätt rotar sig i en enkönad arbetsgrupp.
– Förr var det omedvetet så att vi vände oss mer till
mamman när föräldrarna kom på besök, berättar barnssjuksköterskan Ylva Torgelsson.
– Nu pratar vi mycket mer i personalgruppen om hur
vi bemöter varandra och de föräldrar som kommer hit.
Privat har jag fått med mig en massa nyttig kunskap.
Jag är betydligt mer uppmärksam på genusfrågor nu.
Det är många osynliga mönster som uppstår när en arbetsplats med enbart kvinnor tar sig an frågor som rör
det som av gammal tradition varit kvinnornas domäner.
Då är det lätt att man inte reflekterar över hur man
bemöter varandra och de som kommer till BVC, konstaterar verksamhetschefen, Maria Ahlgren.
– De här frågorna har börjat diskuteras bland personalen, och det är jättebra. Vi kommer nog att låta
flera personalgrupper här på vårdcentralen genomgå
utbildningen.
Framtidsoptimism
Eva Amundsdotter konstaterar att medvetenheten och
kunskapen om genusmönster är större på myndigheter
och statliga verk än i det privata näringslivet. Det behövs
en insikt och kunskap om genusteori som är förankrad i
ledningen och bland chefer för att det ska bli en varaktig förändring. Det räcker inte med att företaget, som i
gruvbolaget LKAB:s fall, nöjer sig med att vilja rekrytera
kvinnor. Man måste ta itu med mekanismerna till varför
inte kvinnorna kommer trots lockropen.
– Företagen som verkligen gjort allvar av sitt jämställdhetsarbete börjar spridas som ringar på vattnet.
Det finns flera företagsledare som åker runt och berättar om den diskriminering som pågått mot framför allt
kvinnor och som de nu, med hjälp av ett genusmedvetet
perspektiv, börjat förändra. Så nog finns det anledning
till optimism, säger Eva Amundsdotter.
arbete
Kriget banade väg ut
på arbetsmarknaden
t e x t: C h r i s t e r W i g e r f e lt
f o t o : k v i n n s a m
Andra världskriget innebar att tusentals svenska
kvinnor gick ut på arbetsmarknaden, för att sedan,
i de flesta fall, lämna den när kriget tog slut. På
60-talet återkom kvinnorna, men än i dag ser vi
effekterna av de skilda arbetsvillkoren för kvinnor
och män under 1900-talet.
I industrisamhället har fabrikerna i huvudsak varit manliga bastioner. Kvinnorörelsen hoppades att krigsåren
skulle flytta fram kvinnornas positioner.
– Mellan 200 000 och 300 000 män blev inkallade till
beredskapstjänst i försvaret under kriget. Arbetsgivarna
trodde att de skulle kunna behålla nyckelpersoner men så
blev det inte. De tvingades därför att dammsuga bygden
på folk och då blev det naturligt att även rekrytera kvinnor, berättar Johanna Overud.
Statens arbetsmarknadskommission, tillsatt av social­
minister Gustav Möller, i kombination med effektiv organisering inom ideella Kvinnoföreningarnas beredskapskommitté innebar en avgörande förändring. Före kriget
hade kommittén skapat ett register med 800 000 namn i
ett nätverk för att kunna mobilisera kvinnlig arbetskraft.
Tillfälliga jobb sänkte intresset
Budskapet var från början att det handlade om tillfälliga jobb, vilket dämpade intresset från kvinnorna. Den
närmast obefintliga barnomsorgen var ett annat hinder.
Lönenivåerna för kvinnor var inte reglerade utan godtyckligt satta.
– Många kvinnor anställdes i mindre företag. De
mätningar som gjordes på industrier med mer än 50
anställda visade att andelen kvinnor inom industrin inte
ökade. Lönerna inom järnbruken var ofta bara hälften
av männens, men när avtal började tecknas höjdes de
till 80 procent.
Till slut blev det fackligt ohållbart med två olika lönenivåer för män och kvinnor och likalönsprincipen lyftes
upp på bordet. Samtidigt kom en utredning som föreslog
Kvinnor som arbetar i tobaksfabrik.
deltid som lösningen för den kvinnliga arbetskraften,
vilket samtidigt lättare skulle lösa andra samhälls- och
familjefrågor, som barnomsorgen.
Kortlivad men stark hemmafrukultur
Efter kriget utgick man ifrån att männen skulle återfå
sina jobb. Kvinnorna återvände i stor utsträckning till
hemmen. Det blev en kort period med stark hemmafrukultur, samtidigt som högkonjunkturen fortsatte i det av
kriget mindre drabbade Sverige med sina efterfrågade
varor. En lön räckte ofta till för att försörja en hel familj.
– En del kvinnor stannade kvar inom industrin, men
den stora efterfrågan på arbetskraft löstes främst med
importerad arbetskraft från de krigsdrabbade länderna,
som Ungern, Italien och Finland.
I början av 60-talet förordade fackförbundet LO en
satsning på inhemsk arbetskraft och kvinnorna återvände
till arbetslivet på bred front. Samtidigt expanderade den
offentliga sektorn och där hamnade de flesta kvinnorna,
vilket kom att förstärka segregationen inom arbetslivet.
På 70-talet byggdes barnomsorgen kraftigt ut, men de
så kallade rekordåren tog slut i och med oljekrisen och
arbetslösheten började stiga. Problemen med könssegregation på arbetsmarknaden har sedan varit bestående
in i våra dagar.
T E M A ARB E T E
|
GENUS № 3 ⁄ 12
11
Kockarnas mix
bryter mönstret
t e x t: A n n a N o r r b y
i l l u s t r at i o n : ch r i s t i n a a n d e r s s o n
Vad har kockar och kokerskor gemensamt med läkare och universitets- och högskolelärare? Jo, de
har Sveriges mest könsmixade yrken. Men större
delen av arbetsmarknaden, både här och i resten av
Europa, har långt kvar innan den når upp till samma
könsbalans.
Sverige är världens mest jämställda land – med Europas
mest könssegregerade arbetsmarknad. Känns påståendet
igen? I så fall kan det vara bra att veta att det inte är
hela sanningen.
– I Sverige är väldigt många kvinnor anställda inom
vård och omsorg, medan kvinnor i flera andra europeiska länder arbetar obetalt i hemmet med samma uppgifter.
Detta bidrar till könssegregeringen i arbetslivet, konstaterar Maria Hemström, huvudsekreterare i Delegationen
för jämställdhet i arbetslivet.
När ett yrke samlar mer än 60 procent av det ena könet ses det som könssegregerat, medan könsbalansering
sker när värdet hamnar mellan 40 och 60 procent. Det
är där kockarna, läkarna och universitetslärarna kommer in i bilden. Bland de 30 största yrkena i Sverige är
det enligt Statistiska centralbyrån, SCB, bara dessa tre
yrken som har en jämn könsfördelning.
Det mest kvinnodominerade yrket är kontorssekreterare och läkarsekreterare med 97 procent kvinnor. Men
det är inom vård och omsorg som flest kvinnor arbetar,
de utgör 84 procent av de anställda. Mest mansdominerade yrken är byggnadsträarbetare och inredningssnickare med 99 procent män.
Utbildningsval bakom könssegregeringen
I Sverige är det bara 13 procent av kvinnorna och 12
procent av männen som arbetar inom yrken som anses
könsbalanserade, allt enligt SCB-rapporten På tal om
kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2012.
En stor orsak till könssegregeringen på svensk arbets-
12
marknad är skillnaderna i
flickors och pojkars utbildningsval. Åsa Löfström,
docent i nationalekonomi vid
Umeå universitet, presenterade nyligen rapporten Betygsgapet mellan
flickor och pojkar – konsekvenser
för framtidens arbetsmarknad.
Hon beskriver bland annat
hur kvinnors
större intresse
för utbildning
börjar ge tydliga resultat i
jämställdheten på arbetsmarknaden. Kvinnors andel
inom tidigare mansdominerade yrken har ökat. Även i
chefskategorin har andelen kvinnor ökat från 31 till 42
procent under åren 2001–2010. Dessa förändringar kan
få stora konsekvenser för jämställdheten på framtidens
arbetsmarknad, konstaterade hon i samband med att
rapporten kom.
Sverige rankas i mitten
Forskare använder begreppen horisontell och vertikal
könssegregering för att studera fördelningen av män och
kvinnor på arbetsmarknaden. Horisontell avser fördelningen mellan könen inom olika branscher och yrken.
Med vertikal menas att män i högre utsträckning än
kvinnor är representerade på högre positioner på arbetsmarknaden, till exempel som chefer. I Sverige arbetar
kvinnor generellt sett på lägre nivåer och har jobb med
lägre prestige än män.
Uppfattningen om Sverige som ett land med hög könssegregering på arbetsmarknaden kommer bland annat
från studien Gender and Jobs (2001), av ILO-ekonomen
Richard Anker. Senare studier nyanserar den bilden, till
exempel EU-rapporten Progress on equality between
arbete
women and men från
2011.
– I den rapporten rankas
Sverige ungefär
i mitten jämfört
med andra
europeiska
länder, säger forskaren
Karin Halldén vid
Institutet för social
forskning,
SOFI,
Stock­holms universitet.
Hon deltar nu i
det internationella
forskningsprojektet ”Cross-National
Variations in Occupational
Sex Segregation” med
Kock- och högskoleläraryrket är mest könsmixat.
Största kvinnodominansen
återfinns bland kontors- och
läkarsekreterare med 97
procent kvinnor.
bland andra Stanfordprofessorn David Grusky. Här
undersöks variationer i könssegregering efter yrke i 24
europeiska länder samt USA. En ganska detaljerad yrkeskodning används.
– Om man använder ett ganska grovt yrkesmått kan
det se ut som att segregationen minskat i hög utsträckning, även om kvinnor och män fortfarande tenderar
att arbeta med olika saker. För att få en rättvisande bild
är det därför viktigt att ha en finindelad yrkesvariabel.
De studerar även om kulturella föreställningar kan
förklara yrkessegregering efter kön. Eventuell inverkan
av diskrimineringslagstiftning, föräldraförsäkring och
kvinnligt förvärvsarbetande undersöks också. Resultaten
kommer att presenteras vid American Sociology
Association Conference i New York i augusti 2013.
– Våra resultat tyder på att den vertikala könssegregeringen kan vara lättare att förändra, till exempel med
olika policys, där kvotering och mentorskapsprogram har
testats. Den horisontella könssegregeringen är däremot
svårare att komma åt. Föreställningar som att män anses
bra på vissa arbeten och kvinnor på andra är fortfarande
robusta, även om vi kan se att de varierar mellan länder.
Fler kvinnor på chefspositioner
Antalet kvinnor på chefspositioner har ökat
under 2000-talet, och det framgår bland annat
av Åsa Löfströms rapport att chefspositionen
enligt vissa nu betraktas som könsbalanserad.
Men chefsjobb finns inom många olika yrken
och på olika nivåer. Kvinnor når höga poster inom
vissa sektorer, men i andra håller glastaket emot
den som vill upp. En tidigare studie av Karin Halldén
visar ett tydligt könsgap avseende högre chefspositioner
på den svenska arbetsmarknaden generellt.
– Då kvinnor tenderar att ha fler och längre
arbetslivsavbrott, för till exempel föräldraledighet, kan arbetsgivare se det som en ”säkrare” investering att anställa eller befordra en man jämfört
med en kvinna, säger Karin Halldén.
Hon menar att transparanta, standardiserade rekryteringsprocesser vid intern och extern rekrytering kan ha
effekt, liksom en individuell föräldraförsäkring.
Utmaningarna avseende den horisontella könssegregeringen är av ett annat slag.
– Vad kvinnor och män är intresserade av eller uppmuntras till sitter djupare. Traditionella könsroller spelar
in. Av vikt här är bland annat att stimulera utbildningsval som inte är könstypiska.
Karin Halldén hoppas att forskningsprojektet ska öka
förståelsen om orsakerna till könssegregering, och att det
ska bidra till att identifiera olika strategier för att minska
könssegregeringen på arbetsmarknaden.
T E M A ARB E T E
|
GENUS № 3 ⁄ 12
13
Ungas yrkesval
hotar välfärden
t e x t: f r i d a L u n db e r g
i l l u s t r at i o n : co lo u r b ox / S C B
Heteronormen och föreställningar om manligt och
kvinnligt gör att unga män väljer bort vårdutbildningar. Men deras arbetskraft behövs. Om 30 år kommer det att saknas 30 000 sjuksköterskor i Sverige.
– Heteronormativiteten blir i det perspektivet ett
problem för framtidens välfärd, säger sociologen
Sofia B Karlsson.
Sofia B Karlsson arbetade under 2010 med projektet
”Spelar roll”, där Karolinska institutet, KI, samarbetade
med AIK fotboll för att få svar på frågan om varför
endast 24 procent av studenterna på KI:s grundutbildningar är män.
Intervjuerna med fotbollsspelarna, som var killar mellan 15 och 18 år, visade att tankarna kring utbildningsval påverkades starkt av föreställningar kring manlighet,
och att traditionella vårdyrken som sjuksköterska och
sjukgymnast var starkt kopplade till såväl kvinnlighet
som omanlighet. Intervjuerna visade också att även om
flera av killarna egentligen skulle kunna tänka sig att
arbeta inom vården, vägde vikten av att leva upp till
manlighetsnormen avsevärt tyngre.
– Rädslan för att verka omanlig om man gjorde ett
otraditionellt utbildningsval var överordnad, säger Sofia
B Karlsson.
Det blev under projektets gång också tydligt att det
fanns en felaktig bild av vad exempelvis sjuksköterskeyrket innebär.
– Att det är ett väldigt tungt och tekniskt yrke kom
»Att det är ett väldigt tungt
och tekniskt yrke kom inte
upp. Föreställningarna var
istället kopplade till sysslor
som att fluffa till en kudde.«
14
inte upp i diskussionen. Föreställningarna kring yrket var
istället kopplade till värdeord som signalerar kvinnlighet
och till sysslor som att fluffa till en kudde.
När unga kontaktar studievägledare och frågar ”vad
ska jag göra?”, då är ett bra tillfälle att öppna upp för att
sjuksköterskeyrket passar alla, menar Sofia B Karlsson.
– Studievägledare behöver vara medvetna om sina
egna föreställningar om kön och genus, och fundera över
hur yrken framställs och vilka råd som ges till vem.
– Jag tror att man måste fundera på hur man presenterar utbildningarna, vilka värdeord som används och
hur studenterna tas emot när de börjar.
Heteronormen och föreställningen om kvinnor och
män som två komplementära sinsemellan helt olika kön
är en starkt bidragande orsak till de könssegregerade
utbildningsvalen.
– Talet om kvinnors och mäns olikheter skapar föreställningar om vem som kan göra vad utanför planen
och hur ett arbetslag ska se ut. Det fanns en bild av att
tjejer skulle man bli kär i, inte arbeta med.
Problematiska grundpremisser för rekrytering
På landets teknikutbildningar är det istället den kraftiga dominansen av manliga studenter som är problemet.
Doktoranden Andreas Ottemo har genom sin analys av
de senaste 40 årens misslyckade försök att locka tjejer till
teknikutbildningar kommit fram till att själva utgångspunkterna för rekryteringsarbetet är problematiska.
– Standardfrågan är: ”Varför är kvinnor så få?”, och
standardsvaret: ”De har felaktiga uppfattningar och har
inte fattat att det är kul med teknik”. Standardstrategin
utifrån detta har blivit: Låt oss visa kvinnorna att de
har fel.
Problemet med detta synsätt är enligt Andreas Ottemo
att genusfrågan blir en kvinnofråga. Orsaken till snedrekryteringen förläggs till kvinnorna, som måste ”räddas”
från sina missuppfattningar.
– Det görs till ett problem som kan informeras bort, vil-
arbete
Kvinnor: 38 400
% 100 80 60 40
20
0
Män: 20 900
20 40 60 80 100
skeva val
Diagrammet visar examinerade på grundoch avancerad nivå
i högskolan 2010/11
efter inriktning och
könsfördelning i procent. Antalet examinerade räknas inom varje
område för sig. Vissa
personer har tagit ut
examen inom flera
områden.
Hälso- och sjukvård,
samt social omsorg
Pedagogik och
lärarutbildning
Lant- och skogsbruk
samt djursjukvård
Humaniora och konst
Källa: Studerande vid
universitet och högskolor, Högskoleverket
samt På tal om kvinnor och män. Lathund
om jämställdhet 2012
från SCB.
Samhällsvetenskap, juridik,
handel, administration
Tjänster
Naturvetenskap, data,matematik
Teknik och
tillverkning
% 100 80
60 40
20
0
20 40 60 80 100
ket gör det ointressant att förstå problematiken i grunden.
En av nycklarna till ökad framgång i att locka fler
kvinnor till teknikutbildningarna består, enligt Andreas
Ottemo, i ett normkritiskt förhållningssätt och ökad inomvetenskaplig självkritik.
– Man måste fråga sig vad det är som gör teknik till
en manlig sfär och titta kritiskt på teknikens ämnesinnehåll, hur kanon ser ut, vad som är status och vad som
betraktas som ”riktig” teknik.
Ett annat sorts rekryteringsarbete handlar också om
att förstå att ungas utbildningsval inte bara handlar om
att ha kul och få hög lön, utan också om identitet och
föreställningar om var man kan passa in. Likhetstecknet
mellan manlighet och teknik hindrar inte bara kvinnor
utan även män som inte kan identifiera sig med den
gängse normen, att söka sig till teknikutbildningar, menar Andreas Ottemo.
– Man behöver fundera på hur utbildningsmiljöerna
kan pluraliseras och skapa fler möjligheter för vad det
innebär att vara student på en teknisk högskola.
Lönar sig inte att välja annorlunda
Caroline Berggren från Göteborgs universitet har skrivit
sin avhandling om könsstereotypa utbildningsval. Enligt
statistiken gör både killar och tjejer genomgående myck-
et könsstereotypa val till såväl gymnasie- som universitets- och högskolestudier. Valen har inte blivit mindre
stereotypa under 2000-talet och enligt beräkningar från
Statistiska centralbyrån kommer mönstren att bestå under de närmaste decennierna. Caroline Berggren nämner
ett flertal bakomliggande orsaker.
– Som lönerna ser ut i dag finns inga incitament för
killar att göra könsatypiska utbildningsval. Ur ett livslöneperspektiv tjänar de mer än kvinnor utifrån de val
de gör i dag, så varför skulle de ändra sig?
Hon ser också problemet att de tjejer som söker sig
över könsgränserna blir straffade i sitt val.
– Många av de tjejer som väljer mansdominerade program i gymnasiet hoppar av eftersom de känner sig mobbade, utsätts för sexuella trakasserier och trivs dåligt.
Lösningen på de könssegregerade utbildningsvalen
och sedermera arbetsmarknaden består, enligt Caroline
Berggren, bland annat i att börja verka för jämställdhet
i klassrummen. Lärare och övrig skolpersonal behöver
utbildas för att få ökad genusmedvetenhet och bemöta
barnen på ett mer jämställt sätt.
– Ett sätt är att börja följa de lagar som redan finns. I
både högskole- och skollagen står att flickor och pojkar
ska behandlas lika. Men frågan är, blir det något mer än
en pappersprodukt?
T E M A ARB E T E
|
GENUS № 3 ⁄ 12
15
arbete
Seglivat lönegap
minskar i ultrarapid
t e x t: a n n a n o r r b y i l l u s t r at i o n : ch r i s t i n a a n d e r s s o n
Vägen mot jämställda löner är lång, och färden
går i snigelfart. I akademiska yrken där mans­
dominansen ger vika sker förändringen snabbast.
I omvårdnadsbranschen kan opinionsbildning och
förhandlingar ha större betydelse.
– Yrket är den enskilt största förklaringen till löneskillnaderna mellan män och kvinnor, säger Claes Stråth,
generaldirektör på Medlingsinstitutet, MI, som ansvarar
för svensk lönestatistik. Han spår att vi först när dagens
unga kvinnor kommit en bit i sin karriär kan förvänta oss
att lönegapet minskar i vissa yrken. Orsaken är att allt
fler kvinnor går in i mansdominerade yrken som fordrar
akademisk utbildning. Å andra sidan kanske dessa yrken
då kommer att värderas lägre.
– När kvinnor går in går lönen ned, så lyder ett gammalt talesätt. Nu försöker vi ta reda på om det stämmer,
säger Claes Stråth, och syftar på pågående studier på MI.
– Generellt sett har kvinnor och män olika yrken, och
dessa yrken har olika lön. Det blir väldigt tydligt hos
landstingens undersköterskor, en yrkesgrupp med stor
kvinnodominans, som har betydligt lägre löner än till
exempel läkare, säger Claes Stråth.
Läkarkårens mansdominans bryts
Men liksom i andra akademiska yrken är lönespridningen
stor bland läkare och äldre tjänar mer än nyexaminerade.
– Bland de seniora läkarna dominerar män, men nu
ser vi en intressant utveckling i och med att majoriteten
bland läkarstudenterna numera är kvinnor.
På sikt bryts mansdominansen inom kåren.
– Om 20 år, när de som nu är unga blir seniora, har
vi kanske en helt annan situation. Löneskillnader mellan könen kan minska på det sättet. Vi vet ännu inte
om det kommer att påverka läkarlönerna, men det är i
akademiska yrken de dramatiska förändringarna sker.
En studie från fackförbundet SACO visar att kvinnor
med akademiska yrken har tjänat på individuell lönesättning. Andra studier visar till exempel att kvinnor är sämre
än män på att förhandla upp sin lön, eller att individuell
lönesättning varken gör till eller från. Tarifflönesystemet,
där lönen höjs enligt strikta skalor som utifrån år i yrket,
ska ha gett jämställda löner inom vissa transportyrken.
Värdediskriminering kan förklara lönegapet
Frågan varför kvinnors och mäns traditionella yrkesområden värderas olika har inget enkelt svar, menar
Katarina Katz, nationalekonom vid Karlstads universitet.
– Det kan handla om värdediskriminering, att yrken
som är förknippade med kvinnlighet värderas lägre, men
det är svårt att sätta fingret på vilka mekanismerna är.
I studier där man jämfört arbetsuppgifter inom olika
yrken på samma arbetsplats har kvinnodominerade
yrken visat sig vara undervärderade jämfört med mansdominerade. Hemtjänst är ett bestickande exempel på
ett yrke som anses lågkvalificerat men som i själva verket
kräver många sorters kompetens, säger Katarina Katz.
I början av arbetslivet har män och kvinnor vanligen
rätt likartad lönenivå i många yrken. Men mäns löner
ökar stadigt nästan ända fram till pension, medan kvinnors löneutveckling bromsas i barnafödande ålder för
att åter ta lite fart igen i slutet av arbetslivet.
Man kan också tala om inkomstgap istället för lönegap. Kvinnor arbetar till exempel mycket mer deltid än
män. I standardvägd lönestatistik vill man ta reda på vad
löneskillnaden skulle vara mellan könen om kvinnor och
män fördelade sig lika vad gäller yrke, ålder, utbildning
och så vidare. För att se det räknas till exempel deltid
om till heltid. I verkligheten är alltså inkomstskillnaderna mellan könen större än vad den standardvägda
statistiken visar.
Facken försöker få upp löner och förbättra arbetsvillkoren i kvinnodominerade branscher. Det går framåt, men
i snigelfart. För att på sikt krympa lönegapet kan också
opinionsbildning vara verksamt, menar Claes Stråth.
– Fokus ligger ofta på att vissa grupper ska ha mer i
lön. Men kanske behövs det även en diskussion om vilka
som ska stå tillbaka till förmån för andra.
T E M A ARB E T E
|
GENUS № 3 ⁄ 12
17
Tid för pusslande
en fråga om klass
t e x t: C e c i l i a Kj ö l i n g
f o t o : co lo u r b ox
Ordet livspussel har fått stort genomslag. Men vilka
är det egentligen som pusslar? Fortfarande anser
många att det är viktigast att mamman är den närvarande föräldern. Men medan några kan välja att
gå ned i arbetstid eller anlita städhjälp, har andra
ingen ekonomisk möjlighet att pussla alls.
Svårigheter att få ihop livspusslet, att få en bra balans
mellan arbetsliv och privatliv, eller work-life balance som
är ett begrepp forskare använder, är inget nytt fenomen.
Lösningarna har sett lite olika ut, beroende på familjekonstellation, ålder och klass, berättar Linda Lane, ekonomhistoriker vid Göteborgs universitet.
– Familjeformen med mamma, pappa, barn står för
18
en övervägande del av familjerna i dag. Men man ska
inte marginalisera dem som inte ser ut så. Om 50–60
procent är mamma, pappa, barn, så är det 40–50 procent
som inte är det.
Därför har Linda Lane undersökt hur försöken att
få ihop alla delar av livet tar sig uttryck för de som inte
passar in i kärnfamiljskonceptet.
– De är ju också familjer. Eller är vi alla medelklass
här? Har vi alla radhus, två välartade barn, Volvo och
spenderar tre veckor i Thailand? Det är väldigt många
som inte lever så, men forskningen har hittills inte fokuserat på dessa grupper.
Den allra vanligaste lösningen för att få livet att gå
ihop är att någon går ner i arbetstid. Denna ”någon”
arbete
är oftast kvinna och det innebär att hon går miste om
pension, löneutveckling och fortbildning.
– Och så förväntar vi oss att de ska vara glada och
käcka och tycka att det här är den bästa av världar, tills
mannen hittar en ny partner. Då sitter de där, ensamstående med barn, 30 sekunder från fattigdom. Som klassoch genusforskare vill jag gärna problematisera detta.
Alla kan inte styra över sin tid
Linda Lane vill också problematisera synen på själva
begreppet work-life balance.
– När man hör politikernas retorik verkar den gå ut
på att de välavlönade ska ha möjlighet att få tid för sina
barn. Men är det bara tid det handlar om? Jag vill påstå
att det inte är det.
Att bara tala om balans mellan arbets- och privatliv
utifrån ett perspektiv där tiden är central menar Linda
Lane är att missa det faktum att många inte kan styra
sin arbetstid.
– Även om man vill så är det inte säkert att det finns
möjlighet att välja. Du kanske är tvungen att jobba all
den tid som erbjuds. Eller så kan det handla om ofrivillig
deltid. Då möter man ofta mindre förståelse för att man
har ett work-life balanceproblem. ”Vadå, du jobbar ju
bara 75 procent”. Men 75 procent av en kanske redan
låg lön. Det är stressande.
Att inte ha kontroll över sitt arbetsliv påverkar också
ens möjligheter att vara en bra förälder.
– Det handlar om hur jag mår när jag kommer hem
från jobbet, vad jag orkar med.
Linda Lane har intresserat sig för det outtalade kravet
att hämta på förskolan senast klockan 15, för att inte
ses som en dålig förälder. I den diskussionen glömmer
vi ofta att även förskoleläraren försöker få ihop sitt liv.
– De kanske också är föräldrar och vill vara goda
mödrar och fäder. Med sämre resurser och större barngrupper är det inte konstigt att personalen börjar fundera
på hur de kan påverka sin arbetssituation. Men när vi
inte ser hur det hänger ihop blir det lätt att vi bara tycker
att de stressar oss.
På samma sätt har personen som städar våra hem ett
eget hem att ta hand om. Linda Lane vill gärna att vi ska
tänka mer utifrån ett helhetsperspektiv.
– Det här med work-life balance är någonting som
vi alla är en del av och som vi borde försöka lösa gemensamt.
Vilka strategier är det då som fungerar?
– De som går ner i tjänst tycker att det funkar för
dem. Det löser problemen för ögonblicket och de blir
nöjda. Familjer som väljer att använda Rut-tjänster
tycker att det är lösningen för dem. Men för mig som
Under en vecka utför
kvinnor i genomsnitt cirka
26 timmar och män 21
timmar obetalt arbete.
År 1990/1991 utförde
kvinnor i genomsnitt 33
timmar obetalt arbete
och män 21 timmar per
vecka.
»Det är klassiskt att barnen
blir glada för allt pappan kan
erbjuda men blir besvikna
på mamman för att hon inte
alltid finns där.«
genusforskare gör det ont i själen. Ett bättre sätt hade
varit allt som uppmuntrar till ett jämställt samhälle
där män och kvinnor delar på både det betalda och
det obetalda arbetet.
Pappor som går mot strömmen
Sofia Björk är doktorand i sociologi och analyserar intervjuer med pappor som har gått mot strömmen och
arbetar deltid.
– Två procent av papporna och 30 procent av mammorna jobbar föräldradeltid. I procent tar pappor då ut
tio procent av deltiden och mammor 90 procent. Så deltidsarbetande pappor är ett väldigt marginellt fenomen,
trots allt prat om närvarande faderskap, livspussel och
kritik av deltidsarbete som en kvinnofälla, säger hon.
Hon har tittat närmare på vad som gör det möjligt för det här lilla antalet män att jobba deltid.
I en stressad tillvaro där så många mammor känner sig
tvungna att jobba deltid, varför är det så få pappor som
gör den sortens prioriteringar? Hon konstaterar att det
finns olika moraliska ideal för mammor och pappor och
att närvaro krävs på ett helt annat sätt av mammor.
– Fastän man pratar om närvarande pappor är det
T E M A ARB E T E
|
GENUS № 3 ⁄ 12
www
19
Män förvärvsarbetar
i dag i genomsnitt
37 timmar under en
vecka jämfört med 41
timmar år
1990/91.
År 2011 arbetade 68 procent
av alla sysselsatta kvinnor i
åldern 20–64 år heltid och
32 procent deltid.
Motsvarande andelar
för männen var 90
respektive 10 procent.
www
inte ett lika tvingande krav. Så det går ganska lätt att
prioritera arbetet. Och det blir begripligt för andra eftersom det är ett ansvarsfullt faderskap att dra in stålar.
Deltiden blir en identitetshandling i relation till andra
mindre jämställda män.
– Pappor är ju alltid bättre föräldrar än sina pappor, för de har i alla fall varit föräldralediga. De pratar
mycket om prioriteringar, det blir ett livsprojekt, de väger sin tid mot pengar och kommer fram till att tid är
viktigare. Det blir inte särskilt självuppoffrande medan
många kvinnor som jobbar deltid kan känna sig drivna
till det av nöden för att få ihop vardagen.
Det är oklart om deltidsarbetande män lider samma
förluster i karriärutvecklingen som kvinnor gör. Vissa
forskare hävdar att det blir ett större svek mot arbetsgivaren eftersom det är så ovanligt.
– Å andra sidan tror jag inte att män, så fort de är
på plats igen, ses som föräldrar på samma sätt. Om en
kvinna väl har fått barn så vet alla att där är en mamma
och henne kan vi inte be om vad som helst. Jag tror
inte att samma effekt existerar för män. Om han jobbar
deltid ett tag och sen jobbar heltid igen så tror jag att
det snabbt är glömt och förlåtet.
Mamman får skulden för långa dagisdagar
Även Sofia Björk tar upp dagistider som en stor fråga.
– Det är på mamman som skulden läggs ifall barnet
har långa dagisdagar. Deltiden kostar på att förhandla
sig till, både i relation till kollegor som kan få större
arbetsbörda och i relation till sin egen karriärutveckling
och lön. För att man då ska känna sig motiverad så måste
man ha någon slags moralisk kraft som gör att priorite-
20
Under 2011 ökade män sitt uttag av föräldrapenningdagar från 23,1 till 23,7 procent. Det är en
något mindre ökning än under de senaste åren.
Källor:
Statistiska
centralbyrån,
Försäkriningskassan.
ringen känns nödvändig. Och för män så finns inte det.
Papporna som trots detta jobbar deltid är en tydligt
avgränsad grupp. Det är medelklasspappor med en lång
föräldraledighet bakom sig.
– De har etablerat en relation till sina barn och också
ett mer konkret ansvar för barnets vardagliga väl och ve.
Fortfarande är det emellertid oftast mamman som är
huvudförälder.
– Det är klassiskt att barnen blir glada för allt pappan
kan erbjuda men blir besvikna på mamman för att hon
inte alltid finns där.
Stora skillnader i pappors föräldraledighet
Här spelar lång föräldraledighet in och även om det går
långsamt så är vi på rätt väg. Ann-Zofie Duvander är docent
i sociologi och forskar om familjepolitik vid Stockholms
universitet. Mäns föräldraledighet har ökat sedan 1995 då
den första reserverade pappamånaden infördes.
– Innan dess tog hälften av papporna inte ut någon
ledighet alls. Från att ha varit ett val så blev det norm och
sen har dagarna som män tar ut ökat efter det, säger hon.
I dag tar män ut nästan en fjärdedel av alla dagar. Men
det är stora skillnader mellan män. Ann-Zofie Duvander
tror att det viktigaste för framtida föräldraansvar är att
ha en period hemma där man själv har huvudansvaret.
– Att man får sköta allt och ta ansvar själv. Tar du
som pappa bara en månad kanske mamma har semester
samtidigt. Och det syns ju inte i siffrorna vem som tar
huvudansvaret, vem som ser till att barnet får med sig
rätt lapp till skolan, att läxorna blir gjorda. Och det
huvudansvaret tror jag fortfarande ligger hos kvinnan
och ockuperar en stor del av hennes tid.
arbete
Höga krav och låg
lön i rutbranschen
t e x t: A n n a N o r r b y f o t o : s t o c k . xch n g Rutavdrag infördes för att skapa jobb och stimulera näringslivet. Det skulle också gynna äldre,
barnfamiljer och kvinnors möjligheter att delta på
arbetsmarknaden. Men vilka är det som städar och
hur ser deras arbetsvillkor ut?
Det råder stor efterfrågan på hushållsnära tjänster och
företagen behöver knappt annonsera, utan får nya
kunder genom tips och sitt goda rykte. Det menar sociologen Elin Kvist, forskare vid Umeå centrum för
genusstudier. Men en del företag kan ändå inte tacka
ja till nya kunder.
– De företagare jag har intervjuat talar inte särskilt
mycket om expansion. De har nämligen svårt att rekrytera vad de uppfattar som bra personal, säger Elin
Kvist som forskar om de arbeten som skapats genom
rutavdraget.
I den här branschen är förtroende hårdvaluta, och det
får betydelse för rekryteringen och i slutänden även för
hur de anställda har det på sina arbeten.
Jobbannonsering tar för mycket tid när antalet ansökningar bara rasar in. I stället får nätverket kring
företagaren spela stor roll. Personliga rekommendationer väger tungt, liksom språkkunskaper och ibland
även ursprung.
Kunderna har dessutom ofta väldigt höga krav på
vem som ska få komma och städa.
– Många kunder har abonnemang på städning och
kräver att samma person ska komma varje gång. Andra
krav kan vara att städaren inte får vara man, ung eller
invandrare.
Personer utan nätverk och migranter får därför
svårt att komma in i den vita delen av branschen
för hushållsnära tjänster som Elin Kvist studerar.
Timanställningar och tillfälliga
anställningar är mycket vanliga.
– Orsaken är att uppdragen
är svåra att planera. Kunden
vill ha städning när de inte är
hemma och dessutom helst
i slutet av veckan och i ett
pass om tre, fyra timmar åt
gången. Företagen får svårt att
anställa någon på heltid när de
inte kan fylla arbetstiden med
jobb.
Om en kund avbokar blir
det svårt för arbetsgivaren att
på kort varsel hitta andra arbetsuppgifter. Då är det lättare med timanställningar.
Eftersom uppdraget finns
kvar så länge kunden är nöjd
är det lätt hänt att den som utför tjänsterna går med på att göra lite mer
än vad som har avtalats.
Dålig förhandlingsposition gentemot både
kunder och arbetsgivare i
kombination med obetald
eller lågt ersatt restid mel-
Språkkunskaper, personliga
rekommendationer och
ibland även ursprung
spelar roll för vilka
rutbranschens
kunder accep­
terar när det
gäller att få
sitt hem
städat.
www
T E M A ARB E T E
|
GENUS № 3 ⁄ 12
21
arbete
www
lan kunderna skapar jobb som är svåra att leva på.
Dessutom kan kunden spela ut företagen mot varandra.
– Priskonkurrensen är hård och vissa konkurrerar inte
bara med formella uppdrag utan även med svartarbete.
Resultatet blir låga löner och som följd av det städar en
del även svart vid sidan av, för att klara sig ekonomiskt.
Elin Kvist forskar även om skatteavdraget som konstruktion och hur det kan påverka förutsättningarna för
jämställdhet.
– Genom skattereduceringsmodellen som används i
Sverige sänks värdet på det utförda arbetet. Kvinnorna
i branschen blir både lågavlönade och lågt värderade.
Det skapas prekära arbeten, arbeten med osäkra arbetsvillkor.
Ung bransch
Rutavdraget och branschen har funnits i drygt fem år.
Därför är det fortfarande svårt att säga vad den har fört
med sig och hur den utvecklas. Men nu sker en forskningsboom eftersom det
finns ett sug efter mer
kunskap, konstaterar
Anna Gavanas, doktor
i socialantropologi och
docent i genusvetenskap,
som själv studerat städarbete
i snart tio år. Hon delar inte
bilden av att det är lätt för
företagen att få uppdrag.
– Det är hög konkurrens
och de riktigt små företagen brottas med att lägga
ett pussel med kunderna de får, kunder
som dessutom kan bo
utspridda över ett stort
Diskrimineringsgeografiskt område,
lagstiftningen ger
säger Anna Gavanas.
inte heltäckande
skydd för alla inom
Hur kunden ser
rutbranshen.En
på
sysslan och bekund kan utsätta
den som städar
handlar dem som
i hemmet för
utför
sysslorna
sexuella eller
rasistiska
trakasserier
utan att begå
lagbrott.
22
har med stora sociala frågor och synen på familjen att
göra.
– De som köper tjänsten tänker att de ska prioritera
om i sitt liv och istället betala någon annan för att utföra
hemarbetet. De kanske ser det som en jämbördig relation, men det handlar också om vad man har råd med
och anser att tjänsten är värd. Man kanske ser det som
ett okvalificerat yrke som vem som helst kan utföra,
som kvinnogöra.
Enligt Anna Gavanas är det här arbetet starkt feminiserat eftersom det är förknippat med familjen, hemmet
och handlar om privatlivet. Städning hamnar dessutom
alltid lägst i mätningar av olika yrkens status.
Honnörsorden i branschen är ”personligt förpackad
service” och ”flexibilitet”.
– Men om man ska stärka den här yrkesrollen måste
man nog också förbättra villkoren för dem som arbetar.
Vi forskare behöver problematisera kundernas värderingar och vilka relationer som utvecklas i de vita respektive
svarta segmenten av branschen.
Bara delvis skyddade av lagen
Catharina Calleman, docent i arbetsrätt, konstaterar
att jämställdheten inom hushållsnära tjänster är låg
eftersom det i stort sett bara är kvinnor som utför arbetet.
Många har inte kunskap om sina rättigheter och accepterar dåliga villkor.
– Arbetsgivarna har dessutom sällan kollektivavtal
och kan då sätta i stort sett vilka löner som helst, så
lönerna kan bli väldigt låga, säger Catharina Calleman.
Diskrimineringslagstiftningen gäller inte heller fullt
ut för den här gruppen.
– En arbetsgivare får inte diskriminera en anställd, men
från kundens sida finns inget sådant förbud. En kund kan
utsätta den som städar i hemmet för sexuella eller rasistiska trakasserier utan att begå lagbrott. Men sexualbrott
är förstås förbjudna även i de här situationerna.
Rutavdraget får också inverkan på jämställdheten på
andra plan.
– Utan hushållsnära tjänster är det kvinnor som utför
mesta delen av hemarbetet, medan män står för cirka 30
procent. Med rut är det kvinnor som utför hemarbetet
till nästan 100 procent. Det här betyder att man egentligen delar mindre på hushållsarbetet. Kanske är det färre
konflikter om jämställdhet i vissa hem, för man löser det
genom att anställa en annan kvinna.
”Vi städar
men vi tar
ingen skit”
t e x t: a n n a n o r r b y f o t o : L i n d a G r e n o ch co lo u r b ox
”Hemfridare”. Det är så Borit Karlssons yrkesroll
benämns av arbetsgivaren Hemfrid, en jätte inom
branschen för hushållsnära tjänster.
Borit Karlsson, som arbetar med hemservice och hushållsnära tjänster, är inte helt nöjd med den titel som
arbetsgivaren hittat på åt sina anställda.
– Det saknas ett visst mått av professionalitet i titeln
hemfridare. Även om det är okvalificerade arbetsuppgifter vi utför så är det ett tydligt och avgränsat yrke.
Om arbetsuppgifterna erkänns som ett yrke kan det
i sig ge en rad förbättringar, funderar hon.
– Många i mitt yrke saknar både arbetskläder och
skyddsutrustning, som en mask mot damm och kemikalier. Ingen lyfter på ögonbrynen när en kontorsstädare
har viss utrustning och ändamålsenliga kläder, men den
här branschen är inte där än. På Hemfrid får vi i alla
fall byxor och t-shirt.
Hon anser att arbetsuppgifterna inom hushållsnära
tjänster definitivt borde jämställas med hantverkarjobb.
– Den som lagar något trasigt i ett hem får dubbelt
så mycket betalt som den som städar och snyggar till i
samma bostad. Det där gör mig förbannad. Det här ska
vara ett jobb lika gott som att vara svetsare.
Skamligt anlita rut-städare
Borit Karlsson ser inga egentliga skillnader mellan kvinnor respektive män som arbetar med hushållsnära tjänster.
– Jo, kanske kan det vara en fördel att vara kille. Lite
lägre krav och förväntningar, lättare att få beröm av
kunden. Lite lättare att få känna sig duktig.
När rut-avdragen infördes fanns det kunder som uttryckligen bad om att rut-städaren skulle komma med
sin privata bil, berättar hon.
– Då var det lite skämmigt att använda sig av oss och
Att den som lagar något trasigt i ett hem får avsevärt mycket mer betalt än
den som gör rent i samma hem är absurt, anser Borit Karlsson, som bland
annat gick forskarutbildning i Idé- och lärdomshistoria innan hon började
arbeta för Hemfrid.
av rutavdraget. I det läget blir man verkligen ett tjänstehjon som inte ska synas. Nej, tvärtom ska det vara,
tjänstebil vore till exempel en självklarhet! Det här är
ett yrke och att det utförs i ett hem är irrelevant. Man
måste ha självrespekt.
Faktum är att Borit Karlsson gillar sitt jobb riktigt
bra. Hon ville ha ett fast jobb, det var så hon hamnade på
Hemfrid. Innan dess arbetade hon inom kyrkan och som
lärarvikarie, aldrig med fast tjänst. Hon har många år på
universitetet bakom sig, särskilt inom idé- och lärdomshistoria där hon även gått en forskarutbildning. Fast
den har inte lett till något arbete utanför universitetet.
Hemfridstjänsten sökte hon via en annons på platsbanken.
– Bra arbetskompisar och viss flexibilitet är viktigt,
och det är skönt att det är rörligt. Erfarenheterna från
T E M A ARB E T E
|
GENUS № 3 ⁄ 12
www
23
www
att ha arbetat inom hemtjänsten och som personlig assistent passade också bra.
Vid 51 års ålder har hon nu en fast tjänst på deltid
i Uppsala.
Kundens önskemål styr schemat
Kundernas önskemål styr hennes schema. Om
en kund avbokar eller en kollega är sjuk måste
pusslet läggas om. Det gör att det kan bli svårt
att få ihop en arbetsdag om åtta timmar. Men
Borit Karlsson är garanterad 75 procent och är
nöjd med det. Fast på kyrkogården hade hon
mycket bättre villkor, bortsett från att det inte
var ett fast jobb. Väl inrutade raster, rejäla arbetstider, full utrustning.
– Det är så typiskt att mansdominerade yrken
har tydligare struktur. Här är det precis som med alla
andra kvinnojobb, som inom vården. Att kvinnor förväntas ställa upp.
Hur hon tar sig mellan kunderna är ett annat kapitel.
Arbetsgivaren har endast ett fåtal tjänstebilar, så merparten av de anställda åker antingen med kollektivtrafiken
eller med egen bil. Tillfälliga kunder har inte heller alltid
den städutrustning som behövs.
– Det kan kännas löjligt och inte särskilt yrkesmässigt att böka in och ut med dammsugare och annan
städutrustning i sin egen bil.
Många svar på fackets enkät
Borit Karlsson är med i fackförbundet Kommunal, som
för en tid sedan skickade mejl och sms till medlemmar som arbetar med hushållsnära tjänster. Avsikten
var att få personlig kontakt och börja prata om jobbet.
Gensvaret blev stort. Telefonen ringde konstant i 40
timmar hos Ellinor Perlefelt på Kommunal. Alla som
var intresserade bjöds till en träff som ägde rum under
hösten. Målet var också att få fler i yrket att engagera
sig fackligt och vara delaktiga i nästa avtalsrörelse. Borit
Karlsson var en av dem som nappade.
I dagsläget är cirka var tionde anställd hos företag
med kollektivavtal som utför hushållsnära tjänster med
i facket. Det är ett mycket lågt antal som facket nu försöker höja. Det är Kommunal som tecknar avtalen med
arbetsgivarorganisationerna inom hemservicebranschen:
Almega tjänsteföretagen och KFO. Fast de allra flesta arbetsgivare i branschen är små firmor utan kollektivavtal.
Nu hoppas Borit Karlsson på att kunna vara med i
avtalsrörelsen när nya kollektivavtal ska spikas av arbetsgivarorganisationer och fack.
– Det ska bli jättekul! Jag vill förändra och rätta till
missförhållanden. Det är också spännande att vara med
och tillsammans försöka skapa en yrkesidentitet av det
24
En tisdag på jobbet
K
lockan är åtta på morgonen, kunden en ensam
pensionerad man. Jag vet precis vad jag ska
göra, följer en standardmodell med vissa
moment som alltid ingår: damma lister och hyllor,
sedan dammsuga överallt. Jag städar toa och bad­
rum och torkar runt lister, kontakter, strömbrytare,
dörrar. Sist tar jag köket och torkar golven. Det
tar fyra timmar. Sedan har jag en timme till nästa
kund, som också bor i stan. Därför hinner jag äta
lunch, och det är långt ifrån alltid som det hinns
med. Många arbetskamrater utan bil sitter på
bussen och äter medan de reser mellan kunder,
det är helt oacceptabelt. Jag har minskat pres�­
sen genom att använda min egen bil. Det går
jag back på, för milersättningen täcker varken
slitaget på bilen eller p-avgifterna.”
Berättat av Borit Karlsson för Anna Norrby
arbete vi gör. Vi behöver inte gå så långt tillbaka i tiden
för att hamna i hembiträdesrollen. Den ligger så pass
nära att den kan glida ihop identitetsmässigt med våra
arbetsuppgifter i dag, och i den osynligheten där man
kanske måste ställa upp på allt möjligt får vårt yrke inte
hamna. Rutavdraget får inte återskapa pigan.
Hemfrid har funnits i 15 år och företaget har kollektivavtal, inarbetade rutiner och en relativt stor tydlighet
gentemot kunden, upplever Borit Karlsson.
– Det är bra för oss anställda att kunna hänvisa till
regler. Vi ska inte plocka loss badkarsfronten även om
kunden vill det, för det ingår inte i arbetsuppgifterna.
Då får du boka en storstädning istället, kan jag lugnt
svara kunden. En tydlig yrkesroll ger oss trygghet att
inte behöva ställa upp på vad som helt. Vi städar, men
vi tar ingen skit.
krönika
Det jämställda samhället
börjar i hemmet
krönik a
Hillevi Engström
Sverige är ett av världens mest jämställda länder
– men vi är långt ifrån jämställda. För mig som feminist, mamma till två döttrar och arbetsmarknadsminister är det oacceptabelt att diskriminerande attityder
och värderingar fortfarande lever kvar. Svensk arbetsmarknad ska präglas av öppenhet och att möjligheter
och färdigheter inte stoppas eller begränsas av fördomar,
värderingar eller könsnormer. Fler måste inse att vi alla
har att vinna på ett jämställt samhälle där alla ses som
individer och kan få sina drömmar förverkligade.
Grunden till ett jämställt samhälle börjar hemma. Barn
gör som vi vuxna gör. Ett barn som växer upp i en
familj där mamman tar ansvar för hemmet, går på föräldramöten och arbetar deltid påverkas i sina senare livsval. Därför tror jag att ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen är en viktig fråga att arbeta vidare med.
Vi måste också bli bättre på att lyfta fram pro­
blemen. Att pojkar och flickor inte behandlas utifrån
sina egna behov, att unga kvinnor och män får olika
förutsättningar under studietiden och att kvinnor och
män arbetar i olika branscher med betydande löneskillnader. Kvinnor arbetar också ofta inom sektorer där
arbetsmiljöriskerna är stora och där mindre kunskap
finns om de bakomliggande problemen. Det medför att
kvinnor står för merparten av arbetsskadorna och har
en högre andel sjukfrånvaro än män. Fler kvinnor än
män tvingas också lämna arbetslivet i förtid på grund
av hälsoskäl. Högre sjukfrånvaro och tidigare utträde
från arbetslivet leder till sämre utvecklingsmöjligheter,
lägre pensioner och livsinkomster för många kvinnor.
Statens beredning för socialmedicinsk utvärdering i upp­
drag att utreda arbetsmiljöns betydelse för uppkomsten
av sjukdomar och särskilt belysa kvinnors arbetsmiljöer.
Alldeles för ofta får jag höra att ”jämställd-
heten går åt rätt håll, det löser sig med tiden”. Min
upp­fattning är att det inte fungerar så. Tvärtom ärvs
ofta mossiga åsikter mellan
generationerna. Att undanröja
fördomar, strukturer och hinder som konserverar en ojämställd arbetsmarknad är en av
regeringens viktiga uppgifter.
För att särskilt belysa utvecklingen, skapa opinion och debatt, samt komma med förslag
för att minska ojämställdheten har regeringen tillsatt
en delegation för jämställdhet
i arbetslivet. Delegationen, som består av engagerade
företrädare från såväl arbetsmarknadens parter som
från forskarvärlden, kommer bland annat att arrangera
konferenser för kunskapsutbyte och lägga fram skarpa
förslag till regeringen.
»För att nå dit
måste vi alla, varje
dag, överallt, utmana de strukturer som
stänger dörrar för
miljontals kvinnor.«
Jag vill ha ett samhälle där alla, oavsett kön, kan
delta under samma förutsättningar. För att nå dit måste
vi alla, varje dag, överallt, utmana de strukturer som
bygger hinder och stänger dörrar för miljontals kvinnor.
Bara så kan vi skapa en arbetsmarknad på lika villkor.
Regeringen har därför gett Arbetsmiljöverket i
uppdrag att utveckla och vidta åtgärder för att minska
riskerna för att kvinnor slås ut från arbetsmarknaden på
grund av arbetsmiljörelaterade besvär. Vi har också gett
KRÖNIKÖREN
Hillevi Engström, (M) är arbetsmarknadsminister.
T E M A ARB E T E
|
GENUS № 3 ⁄ 12
25
26
p o r t r ät t e t
Nybergs resa
i en klass för sig
t e x t: a n n a h e l lg r e n
f o t o : m a r i e s wa r t z
Hon är frågvis, gillar statistik och disputerade
som 49-åring. Anita Nyberg är en av Sveriges mest
namnkunniga forskare när det kommer till arbetsmarknad, ekonomi och genus. Möt professorn som
aldrig tog studenten.
om att deltidsarbete existerar så går könsskillnaderna
igen även inom den privata sektorn. I den kvinnodominerade detaljhandeln arbetar kvinnor deltid och män
heltid, i manstunga teknikaffärer är heltiderna, och männen, norm.
Anita Nyberg vill noga understryka det. I ett annat land,
eller i en annan tid hade hon, både kvinna och från arbetarklassen, aldrig kunnat bli professor.
– För en som jag har samhälleliga förhållanden mycket större betydelser än individuella egenskaper. Jag har
haft en himla tur.
I dag ser spelplanen för klassresor annorlunda ut.
Bara dagarna innan vi ses har Kommunalarbetaren publicerat nyheten att varannan kommunanställd kvinna
är deltidsarbetslös. Det är många, många fler än kommunerna själva uppger. Enligt Sveriges kommuner och
landsting, SKL, deltidsarbetade 172 000 kvinnor 2011,
men i själva verket och enligt Statistiska centralbyrån
är den riktiga siffran 288 000. Anledningen till den
stora skillnaden i siffrorna är att SKL bara räknar de
som enligt anställningskontraktet jobbar deltid, och
”glömmer” alla timanställda och de som jobbar heltid
på papper, men deltid i verkligheten.
Anita Nyberg, som intervjuades i den artikeln, säger
att det är typiskt. Mannen är normen även i statistiken,
och kvinnors arbete och arbetslöshet över- respektive
underskattas.
– Det finns väldigt många kvinnor som vill arbeta mer,
men för dem finns inga åtgärdsprogram. När det kommer till arbetslöshet räknas bara de som är arbetslösa
på heltid, inte de som ofrivilligt arbetar deltid. Kvinnors
arbetslöshet osynliggörs.
Och, fortsätter hon, även om det finns en medvetenhet
Statistik som inte speglar verkligheten
Hennes egen avhandling var banbrytande just på att visa
hur officiell statistik korresponderar dåligt med verkligheten. Den belyste att gifta kvinnors förvärvsarbete
historiskt sett både underskattats och osynliggjorts.
I Tekniken - kvinnornas befriare? som kom 1989, visar
Nyberg att de låga siffrorna för förvärvsarbete bland gifta
kvinnor från början av seklet – fyra procent 1920, åtta
1930 – helt enkelt inte stämde. Under en tid då Sverige var
ett jordbruksland, och där jordbukens kvinnor arbetade
hårt i både hemmet och i lantbruken, räknades inte det
arbete som majoriteten av kvinnorna utförde.
– Då när jag skrev den var den allmänna uppfattningen att kvinnor varit hemmafruar sen stenåldern fram till
1960-talet. Men egentligen var kvinnors förvärvsarbete
högt både i början och slutet av 1900-talet.
Allt sedan disputationen 1989 har Anita Nyberg ägnat sig åt arbetsmarknad, kvinnors och mäns inkomster
och jämställdhetspolitik. Hon säger att historiskt har
varje sektor på arbetsmarknaden som kvinnor brutit sig
in på sett en ökande könssegregering så fort kvinnorna
blivit tillräckligt många och yrket börjat uppfattas som
ett kvinnoyrke, men menar att det inte måste vara ett
problem.
– Kanske är det så att segregationen först måste öka
innan den till slut minskar. Som det är nu är det invandrade män som, framför allt i storstäderna, bryter upp kvinnodominerade områden som vård, omsorg och städarbete,
GENUS № 3 ⁄ 12
www
27
Anita Nyberg växte upp i en arbetarfamilj i Stockholmstrakten. Att hon skulle läsa vidare efter grundskolan var i princip helt otänkbart. Den stora livsvändningen kom under en resa till Tanzania.
www
28
medan kvinnor med högre utbildning gör inbrytningar
som läkare, tandläkare, jurister, psykologer, journalister.
Hur ser hon på dagens jämställdhetspolitik?
– Usch, ja, nej, det är svårt numera. Ett tag var jag
ganska pessimistisk, och med vårdnadsbidraget och förslaget om EU:s obligatoriska mammaledighet kändes det
som om politiken gjorde en u-sväng.
Å andra sidan, säger hon sedan, den som tittar på
statistiken kan trots bristen på progressiv politik se framtiden an med viss tillförsikt. Till exempel tar män i dag ut
24 procent av föräldraledigheten. Siffran i sig är kanske
inte så imponerande, tillägger hon, men ”pappamånaderna” var en politisk åtgärd som inte berörde kvinnors
arbetskraftsdeltagande och som åstadkom att andelen
fäder som tog ut föräldraledighet ökade dramatiskt.
Andra åtgärder, som allmän föräldraförsäkring, offentligt finansierad barnomsorg, rätt till kortare arbetstid för föräldrar och Rut-avdrag har tillkommit för att
underlätta för kvinnor att förena arbete och familj, men
har inte utmanat könsarbetsdelningen.
– En anledning till att jämställdheten trots allt går
framåt kan vara kvinnors allt högre utbildningsnivå jämfört med mäns, säger hon och visar en EU-översikt som
berättar att kvinnor i samtliga medlemstater har högre
utbildning än män, och särskilt stort är gapet i Sverige.
Exempel på hur jämställdhetspolitik spelar roll
När det kommer till hennes egen historia vill hon helst
inte lägga ut texten. Med fötterna på bordet och armarna i kors slår hon fast att hon själv inte är särskilt
intressant.
Men faktum är att Anita Nyberg är ett utmärkt exempel på att (jämställdhets)politik spelar roll. Född 1940 i
en arbetarfamilj i Spånga norr om Stockholm, och äldst
av tre syskon fick hon tidigt klara sig själv efter att pappan dog i TBC när hon var fem. Mamma var sjukvårdsbiträde och tvungen att jobba hårt för att ensam kunna
försörja familjen. Att Anita Nyberg skulle bli professor
eller ens läsa vidare efter grundskolan fanns inte i någons
allra vildaste fantasier.
– Men vi bodde bra. Precis innan pappa dog hade han
fått löfte om ett lån till ett egna hem-hus.
Efter åtta år obligatorisk skolgång (”jag var en jobbig
elev, pratade mycket och sa emot”) jobbade hon ett år
för att kunna köpa en moped, sen väntade yrkesskola
på internat i Upplands-Bro.
p o r t r ät t e t
»Som det är nu är det invandrade män som, framför
allt i storstäderna, bryter upp kvinnodominerade
områden som vård, omsorg och städarbete.«
– Långt senare upptäckte jag att det var en skola för
”begåvade men fattiga barn”. Det var tur att jag inte
såg det då, då hade jag nog inte satt min fot där, säger
hon och ler.
Hon berättar att skolan hade en väldigt tidstypisk
syn på arbetarbarn. Pojkarna skulle bli snickare, mekaniker eller jordbrukare och flickorna barnskötare. Efter
efter en kort tids arbete som barnskötare reste hon till
USA och arbetade som barnflicka i två år.
– Förutom att jag också reste mellan Alaska och
Mexiko och insåg att barn skulle jag inte jobba med så
lärde jag mig engelska. Det hade jag aldrig gjort annars.
Fick sparken från personalavdelningen
Hemma igen började hon jobba i växeln för ett amerikanskt företag. Efter att ha gjort karriär som sekreterare
för allt högre chefer nådde hon till slut vd:n som tyckte
att hon skulle göra mer av sitt liv än att vara sekreterare
och flyttade henne till personalavdelningen. När vd:n
fick nytt jobb fick hon sparken. Droppen blev när hon
ringde en överordnad och bad honom komma förbi och
skriva på ett brev.
– Det var ett väldigt hierarkiskt företag, inga fackföreningar, cheferna skulle nias. Det var som i skolan,
haha, jag var jobbig och bråkig, och utan beskydd från
vd:n fick jag gå. Men det var också jättebra! För då kom
jag därifrån.
Den stora livsvändningen kom oväntat i Tanzania.
Den nu Komvux-studerande Anita Nyberg åkte dit för
att hälsa på en fredskårist hon var tillsammans med och
under semestern fick hon frågan om hon inte ville börja
undervisa på en gymnasieskola.
– På den tiden var det så att om du var vit trodde
människor där att man automatiskt hade utbildning.
Varken jag eller någon annan hade dittills haft några
föreställningar om att jag skulle uträtta något bortom
det som förväntades av en ung arbetarklasskvinna.
Men om alla tror att man kan saker, börjar man tro
på det själv.
Hon fick välja vilka ämnen hon ville undervisa i, förutom samhällsvetenskap och swahili som det bara var
infödda tanzanier som fick lära ut, och blev skolans enda
kvinnliga lärare.
– Jag valde ekonomi för att det verkade lättare än
fysik, och jag klarade av det tack vare att det fanns ett
väldigt bra bibliotek där jag kunde läsa på ordentligt,
säger Anita Nyberg och skrattar.
Började studera nationalekonomi
När hon kom hem två år senare var hon gravid och flyttade med sin partner till Linköping där han jobbade på
universitetet. Och när arbetsförmedlingen inte hade några
jobb att erbjuda började Anita Nyberg läsa nationalekonomi, utan att ha tagit studenten. Dåvarande regler för
inträde gav äldre studenter med arbetslivserfarenhet samt
kunskaper i engelska och svenska motsvarande gymnasienivå möjlighet att studera på högskolor och universitet.
– Det var helt underbart, jätteroligt. När jag växte
upp visste jag inte ens att universitet existerade. När jag
väl började kunde jag inte sluta.
Efter ett par år som lärare i nationalekonomi, återigen
på en mansdominerad arena, började hon doktorera. Idén
till avhandlingen fick hon egentligen redan i Tanzania,
vars officiella statistik räknade med kvinnor som arbetade
i jordbruket och således hade en mycket högre andel förvärvsarbetande kvinnor än i det moderna Sverige.
Resten är, som det brukar heta, historia.
Anita Nyberg
Vem: Professor emerita i
könsperspektiv på arbete
och ekonomi på Stockholms
universitet. Född 1940 i
Spånga norr om Stockholm,
bor sedan en tid tillbaka på
Kungsholmen i Stockholm.
Har två vuxna barn och fem
barnbarn.
Gillar: Statistik. På fritiden att
resa, promenera, vandra och
bada. Läsa deckare och gå på
teater. Brukar promenera mellan hemmet och universitetet
för att kunna bada på vägen.
Karriär i urval: Ställde
uppfattningen om kvinnors
historiska förvärvsarbete
på ända med avhandlingen
Tekniken – kvinnornas be-
friare?. Var huvudsekreterare
i Kvinnomaktutredningen
(SOU 1998:6), som kartlade
fördelningen av ekonomisk
makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och
män. Arbetade därefter på
Arbetslivsinstitutet, ALI. År
2007 lades ALI ner av alliansregeringen och Anita Nyberg
utsågs till affilierad professor i genusvetenskap vid
Stockholms universitet.
Framtidsplaner: Att gå i
pension på riktigt. Hitta ett
meningsfullt frivilligarbete.
Vandra längs stranden mellan Split och Dubrovnik i
Kroatien, och därmed förena
intressena bad och promenader.
GENUS № 3 ⁄ 12
29
Medier är hårdare
mot kvinnor i politiken
Tobias Bromander har studerat 92 politiska skandaler mellan åren 1997 och
2010 genom analyser av 4 345 artiklar
i Sveriges största rikstäckande dagstidningar, Dagens Nyheter, Svenska
Dagbladet, Aftonbladet och Expressen.
– Den skandal de flesta minns bäst är
Mona Sahlins Tobleroneaffär, men den
finns inte med i min studie eftersom den
var 1995. Däremot finns skandaler som
Laila Freivalds när hon hade köpt sin
lägenhet, Maria Borelius som hade anlitat barnvakt svart, med mera, berättar
Tobias Bromander.
Kräver oftare kvinnors avgång
Resultatet av studierna visar att det
finns skillnader mellan hur män som
grupp behandlas av medierna jämfört
med kvinnor som grupp, men också att
det finns likheter.
– Män klarar sig inte alltid bättre än
kvinnorna. Kön förklarar inte allting,
men kön är en så viktig faktor att man
bör beakta den i större utsträckning än
Foto: colourbox
Män kommer lindrigare undan än
kvinnor i medier vid politiska skandaler. Vad som blir politisk skandal
beror också på kön. För kvinnor rör
det oftast en privat sfär, medan mäns
skandaler handlar om vad de gjort i
jobbet.
Hur mycket som skrivs i media om en politisk skandal
påverkas av vilket kön politikern tillhör, visar ny studie.
man har gjort tidigare, säger Tobias
Bromander.
Medier skriver enligt studien mer om
kvinnor än om män när det inträffat en
skandal. Medier kräver också i större
utsträckning att kvinnor avgår, vilket de
också oftare gör.
– Kvinnor tillskrivs ofta högre moral än män. Det kan vara bra, men i
politiska skandaler är det tvärtom och
väcker större uppmärksamhet. Kvinnors
skandaler handlar ofta om något som
skett i deras privata sfär, som till exempel att de inte har betalat TV-licensen
eller anlitat svart arbetskraft. Mäns
skandaler handlar mer om vad de har
gjort i jobbet, som exempelvis använt
regeringsplanet på ett tvivelaktigt sätt,
begärt fel ersättning eller på annat sätt
missbrukat skattebetalarnas pengar.
Tobias Bromander anser att medierna
har svårt att se egna brister.
– Man har en bild av sig själv som
opartisk, neutral och jämställd. ”Vi ställer samma frågor till kvinnor som till
män”, men det kan finnas andra skillnader. Problem uppstår om skillnaderna
blir allt för stora och om det systematiskt missgynnar ett kön. Därför är det
viktigt att analysera datamaterial på
gruppnivå och ett ganska stort material.
Ett medialt demokratiproblem
Han ser resultatet av sin studie som ett
tecken på att det finns ett demokratiproblem i mediernas rapportering kring
politiska skandaler. Bland annat för att
medborgarna är beroende av den information som de får via medierna för att
kunna fatta beslut inför nästa val.
– Medierna har makt över nyhetsvärdet. Det är de som bestämmer hur
mycket de ska skriva om en fråga och i
många fall lämnar de ifrån sig ansvaret.
”Vi skriver om det folk vill läsa och så
länge de vill läsa om det”. Men vi som
medborgare känner inte till det de inte
skriver om. Det gör att medierna förmedlar en felaktig verklighetsbild.
– På lång sikt kan det bli svårare att
hitta människor som vill arbeta politiskt. Det mediala priset är för högt.
Gamla lik i garderoben har inget bästföre-datum, säger Tobias Bromander.
AV: INga-Bodil Ekselius/Linnéuniversitetet
När det är som värst för mig så är det ändå bara en
bråkdel av de hot som kvinnliga skribenter som skriver
om samma saker som jag får.
C I TAT ET
30
Kawa zolfagaray, om floden av påhopp och hot efter utgivningen av sin bok
Vita, kränkta män, Sveriges Radio P3, 20 november 2012.
Foto: colourbox
N OT E RAT
Nya NIKK, Nordisk information för kunskap om kön har placerats på Nationella sekretariatet för genusforskning i Göteborg, på uppdrag av Nordiska ministerrådet, med start 1 oktober 2012.
NIKK har landat i Göteborg
Nordisk information om jämställdhetspolitik och forskning ska framöver samordnas från Nationella sekretariatet för genusforskning. Det har
Nordiska ministerrådet beslutat.
Nordiskt institut för kunskap om kön,
NIKK, lades ner 2011 som självständigt institut. Under våren 2012 gick
Nordiska ministerrådet ut med ett anbudsförfarande om värdskap för nya
NIKK, som nu heter Nordisk information för kunskap om kön. Ministerrådet
beslutade att lägga NIKK på Nationella
sekretariatet för genusforskning i
Göteborg.
Maria Grönroos, som lämnar sin
tjänst som föreståndare för Kilden – in-
formasjonssenter for kjønnsforskning i
Norge, börjar som ledare för NIKK 1
mars 2013.
– Det är bråttom att komma igång
igen. Vi skall rekonstruera det viktigaste
från det senaste året, men också se till
att vi får med oss allt av det äldre som
kan leva vidare på nya NIKK, säger hon.
NIKK befinner sig i gränslandet mellan jämställdhetspolitik och forskning.
Att öka tillgången och användningen
av köns-/genusmedveten kunskap i
hela Norden är enligt Maria Grönroos
NIKK:s viktigaste uppgift.
Uppstarten av NIKK sköts också av
Josefine Alvunger och Bosse Parbring,
anställda vid Nationella sekretariatet för
genusforskning.
Mer arbete under 2013
Under 2013 är arbetsliv och arbetsmarknad i fokus för verksamheten
på Nationella sekretariatet för genusforskning, Jämställ.nu och
NIKK. På genus.se kan du läsa artiklar på tema arbete, få tips om ny
forskning och olika jämställdhetsinsatser på området.
Vill du få nyheter från oss? Gå in på genus.se och anmäl dig till vårt
nyhetsbrev!
Bok om maktkritiskt lärande
först ut i ny skriftserie
Genusvetenskapens pedagogik och
didaktik handlar om vad som händer
i det genusvetenskapliga klassrummet, hur lärprocesserna
och utmaningarna ser
ut och om
pedagogiska
ställningstaganden.
Ett
flertal
lärare i genusvetenskap
be­skriver hur de på olika sätt arbetar
för att skapa goda villkor för lärande
för alla. Skriften är den första i en
serie i fem delar om genusvetenskap,
utgiven av Nationella sekretariatet
för genusforsk­ning i samarbete med
genusforskare. Beställ eller ladda ned
skriften gratis på www.genus.se
Pojkar i Sverige snällast
i internationell jämförelse
Svenska pojkar slåss minst av alla
pojkar enligt en internationell forskningsstudie. Studien gällde även utfrysning, skitsnack och hån och de svenska
pojkarna är även minst taskiga av alla
barn i studien, flickorna inräknat.
I Colombia, Filippinerna, Italien,
Jordanien, Kenya, Kina, Sverige,
Thailand och USA ställdes frågor till
minst 100 barn 7-10 år. Majoriteten,
76 procent, rapporterade varken fysisk
eller icke-fysisk aggression. Pojkarna
var mer våldsamma än flickorna i alla
länder, i linje med resultat från tidigare
studier. Emma Sorbring, Högskolan
väst i Trollhättan, har lett den svenska
delen av undersökningen.
– I Sverige har vi länge bedrivit ett
jämställdhetsarbete som man kan tänka
sig speglas i de här resultaten, säger hon.
I alla nio länderna fanns ett samband mellan fysisk och icke-fysisk aggression, så om det ena var lågt var
också det andra lågt.
GENUS № 3 ⁄ 12
31
tillbakablick
Möte för IRI i Elmau, Tyskland 1929 • Foto: Kvinnsam, Göteborgs universitetsbibliotek • Fakta: Journal of management history 2000.
International Institute for Industrial Relations
P
• Text: Inga-Bodil Ekselius
å ett möte i Frankrike 1922 grundades International
Institute for Industrial Relations, IRI, med syfte att
studera och förbättra mänskliga rättigheter och
villkor inom industrin. IRI växte från ett nästan exklusivt
kvinnligt medlemskap på 20 personer till ett institut med
över 300 medlemmar från flera länder och med olika
ideologiska bakgrunder. Ekonomer, sociologer, socialreformister, fackföreningsrepresentanter, personalarbetare
och fabriksägare i industrier med många kvinnliga arbetare anslöt sig.
IRI höll konferenser och sommarkurser och fick betydelse för tidens organisationsteorier. Institutet förutsatte
att vetenskap och fakta skulle göra allmänheten villig att
stödja långtgående reformer. Bilden är tagen på ett möte
i Tyskland 1929, där ”mänskliga relationer i en rationellt
organiserad industri” diskuterades. Mary Abby van Kleeck,
tongivande medlem från USA och institutets första ord-
32
förande, prövade efter mötet att ta fram en definition av
rationalisering som på ett vetenskapligt sätt visade att
arbetares välbefinnande var nödvändigt för ett företags
hälsa. Effektivitet, menade hon, kunde bara åstadkommas
om alla gruppers behov var tillgodosedda.
En viktig grupp som anslöt sig var kvinnliga yrkesinspektörer, statligt utsedda att se över fabriksarbeterskors
villkor, från nordiska länder, Österrike, Storbritannien och
USA. Kerstin Hesselgren, Sveriges första kvinnliga yrkesinspektör, var en av dem och hon var även ordförande i
IRI en period.
Världskongressen i Amsterdam 1931 var en höjdpunkt
i institutets historia, med över 200 deltagare från 26 olika
länder, som diskuterade social och ekonomisk planering.
Efter det klarade inte IRI att hålla samma takt och storlek
och i brist på finansiellt stöd stängdes IRI ned i samband
med andra världskrigets utbrott och avvecklades 1946.
böcker
TIINA ROSENBERG
Ilska, hopp och solidaritet med feministisk konst in i framtiden (Atlas)
och tillväxtambitioner på sikt? Boken visar
hur genusmedvetet ledarskap kan utveckla
organisationer till attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsplatser. Flera företag
har deltagit i ett projekt inom Verket för
innovationsforsknings satsning på genusforskning i Fiber Optic Valley. Förutom redaktören är Eva Amundsdotter, Susanne
Andersson, Christina Franzén och Marita
Svensson författare.
2000-talets första årtionde var decenniet då
den feministiska scenkonsten exploderade i
Sverige. En ny generation genusmedvetna
konstnärer har granskat, kritiserat och velat
ersätta sexistiska, rasistiska, hbt-fobiska och
klassbaserade normer, och ställt frågan: hur
har den vantrivsel som sprider sig i de kapitalistiska samhällena kunnat bli godtagbar?
Tiina Rosenberg har skrivit den första översiktshistoriken över den samtida svenska
feministiska scenkonsten, en rörelse som
är unik i internationell jämförelse.
EVA BLOMBERG OCH KIRSTI
NISKANEN (RED)
Arbete och jämställdhet:
Förändringar under femtio år (SNS)
I internationella jämförelser framstår Sverige
som ett av världens mest jämställda länder.
Men hur har vi kommit hit? Och vad återstår
att göra? Antologin tar avstamp i 1960-talets
jämställdhetsdiskussion då boken Kvinnors
liv och arbete (SNS 1962) bidrog till att starta
debatten om könsroller. Arbete och jämställdhet belyser vad som hänt i arbetslivet
och i jämställdhetsdiskussionen under femtio
år. Elva forskare från sex discipliner problematiserar och ger överblick över förändringar
på arbetsmarknaden, i social- och föräldraförsäkringar och i uttag av pappamånader.
BIBI JONSSON
Bruna pennor: Nazistiska
motiv i svenska kvinnors litteratur
(Carlssons)
Trots att kvinnor relativt sett var fåtaliga i
den nazistiska rörelsen, anslöt många kvinnor sig eller knöt an till den på 30-talet, såväl
i Tyskland som i Sverige. Bibi Jonsson berättar
om dem och deras betydelse för nazismens
etablering och fortsatta existens i Sverige.
Hon undersöker litteratur av de kvinnliga nazister som var författare och som gjorde till
sin uppgift att förmedla nazistisk ideologi till
THERESE NORDLUND EDVISSON
En osynlig företagshistoria:
Direktörshustrun i svenskt näringsliv (Sekel)
sina läsare och presumtiva anhängare. Bruna
pennor ger en ny bild av den politiska rörelse
som förbundits med män och manlighet och
visar att även kvinnor tillhörde nazismen.
HILLEVI GANETZ
Naturlikt: Människor, djur och växter i SVT:s naturmagasin (Gidlund)
Naturmagasin har funnits i svensk teve
sedan början av 1960-talet. Vid ett första
påseende skildrar de svensk natur, men i
själva verket iscensätter de högst mänskliga föreställningar om vad natur är. Boken
undersöker bland annat hur djur får genus, vilka sexualiteter som inte skildras i
naturmagasinen och varför älgar aldrig
tas på allvar. Men huvudberättelsen handlar om hur sammanflätad natursyn och
maskulinitet är och vilka konsekvenser
det har för hur vi sett på och behandlat
naturen under 50 år.
ANN-SOFIE DÄLDEHÖG (RED)
Genusmedvetet ledarskap (Liber)
Varför är det mest män som hamnar i toppen och tar ledningen i företag och verksamheter? Trots stadigt ökande utbud av
kvinnor med konkurrenskraftig kompetens, så återkommer dessa mönster. Hur
påverkar det ett företags innovationskraft
Direktörsfruar i svenskt näringsliv under
1900-talets första hälft levde i skuggan av
företaget, men var samtidigt en viktig del
av verksamheten på ett informellt plan.
Författaren studerar kvinnors osynliggörande över tid i stora organisationer och den
manliga normens dominans i näringslivet
genom titta på kvinnors informella ledarskap och förmåga att utöva inflytande i hem
och företag. Bland andra behandlas familjerna Wallenberg, Broström och Rydbeck.
Till stor del används tidigare outnyttjat
material, som arkiverade handlingar, korrespondens, anteckningar och dagböcker.
CATHARINA CALLEMAN OCH
ANNA GAVANAS
Hushållstjänster, migration och
globalisering (Makadam)
Författarna presenterar sin pågående forskning om hushållstjänster, med tonvikt på
svensk arbetsmarknad efter RUT-avdraget,
skattereduktionen för hushållstjänster. De
diskuterar även en växande efterfrågan på
hushållstjänster i resten av världen med
fokus på migration och internationell arbetsfördelning. Boken återger perspektiv
och erfarenheter bland både arbetsgivare,
hushållstjänstearbetare och andra inblandade aktörer. Författare utöver redaktörerna
är Catrin Lundström, Gladis Aguirre Vidal,
Oksana Shmulyar Gréen, Elin Peterson, Elin
Kvist samt Emma Strollo.
GENUS № 3 ⁄ 12
33
k o n f e r ens
Rektorn nyckel
till jämställd skola
t e x t: R ox a n a O r t i z
f o t o : paw e l f l at o
Det är viktigt att både Skolverket och kommunerna stärker skolledare och
lärare i jämställdhetsarbetet. Det sa jämställdhetsminister Nyamko Sabuni i
ett panelsamtal på Skolforum, anordnat av Genusskolan.se.
Två viktiga ingredienser för att lyckas med jämställdhetsarbetet i skolan är att förankra jämställdhetsfrågan på ledningsnivå och förstärka rektorns roll. Det
framfördes på Skolforum, i ett panelsamtal där bland
andra jämställdhetsministern medverkade.
Jämställdhetsarbetet måste förankras på högsta nivå
för att arbetet ska få genomslag i verksamheten och
för ett långsiktigt arbete måste ledningen äga frågan.
Det menade deltagarna i ett panelsamtal om skolledares
betydelse för jämställdhetsarbetet i förskola och skola,
som Nationella sekretariatet för genusforsknings skolsatsning Genusskolan.se arrangerade på Skolforum i
Stockholm.
– Jämställdhetsfrågan är vanligtvis inte prioriterad.
Därför blir det extra viktigt med tydligt ägarskap; hela
vägen från departementet vidare till Sveriges kommuner och landsting, till den politiska ledningen i kommunen, för att till sist förankra detta hos skolledningen, sa
Lennart Svensson, forskningsledare på Apel FoU.
34
Rensning bland rektorns arbetsuppgifter behövs också
för att denna ska kunna arbeta kontinuerligt med jämställdhet, menade Ann-Charlotte Eriksson, vice ordförande för Lärarförbundet.
– Att vara rektor är det roligaste och tuffaste uppdrag
en chef kan ha. En rektor ska vara administrativ chef,
personalchef, utvecklingschef, IT-chef, men ett av de viktigaste uppdragen är att vara pedagogisk ledare och detta
är en av nycklarna till framgång, sa hon.
– Det är viktigt att stärka skolledarnas roll genom
Skolverket. Men kommunerna har även ett ansvar att
uppmuntra sina rektorer och lärare att fortbilda sig, sa
jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, och poängterade
även lärarnas roll som bärare av skolans jämställdhetsarbete.
– Vi tror att vi behandlar alla lika. Men så är det inte.
Det är genom att tänka och bli medveten om hur man
arbetar i klassrummen som lärarna kan åstadkomma
förändring.
Läs hela texten på genus.se.
ledare
Hatet som tystar
k e r s t i n a l n e b r at t
f ö r e s tå n da r e
När Aftonbladets kultursida bestämde sig för
att granska de högerextrema webbsidorna på internet utlöste det en enorm hatvåg. I centrum för hatet
och hoten stod tidningens kulturchef Åsa Linderborg.
Situation blev så skarp att hon inte längre kunde bo kvar
hemma. Linderborg är inte ensam om att hotas för vad
hon skriver och säger. På nätforumet Flashback lisats
Sveriges hundra farligaste kvinnor. De flesta av dessa är
skribenter, men där finns också politiker av olika färg,
konstnärer och forskare.
I Göteborgs-Posten intervjuar författaren Mattias
Hagberg en av dem som kan beskrivas som näthatare.
En man i 40-årsåldern som ägnar sig åt att skriva aggressiva kommentarer på nätet och som dessutom, enligt
artikeln, har skickat hotfulla mail till politiker. Det är
för sent för åsikter, säger mannen, människor vill se
förändring. Enligt Hagberg är det typiskt för dessa män,
för det är främst män i 20-40-årsåldern som han kommit
i kontakt med när han undersökt näthatet. Det är män
som inte tycker att de blir lyssnade på och som upplever
att samhällsutvecklingen går åt fel håll. De provoceras
av människor med makt, vare sig det är journalister,
politiker eller myndighetspersoner.
Mest provoceras de av kvinnor i maktpositioner
och kvinnor som skriver om könsfrågor. I den nordiska
genustidskriften Nora undersökte Stephen J. Walton,
norsk professor vid Högskolan i Volda, Anders Behring
Breiviks manifest. Enligt J. Walton utgör feminismen
för Breivik en lika viktig del vad han uppfattar som
hot mot det norska, som islam gör. Att koppla ihop
det svenska näthatet med den norska terroristens idéer
brukar föranleda kritik och helt visst delar inte alla av
de som hatar på nätet Breiviks världsbild. I ljuset av vad
som hände efter Aftonbladets granskning är det ändå
slående – samma grupper som brukar peka ut muslimer
som våldtäktsbenägna och ett hot mot Sveriges kvinnor
skickar nattliga hot via sms och mail till Linderborg.
Hon hotas med sexualiserat våld av just dem som säger
sig vilja skydda de svenska kvinnorna från detta.
Breder hatet ut sig? Jag vet inte. För hundra år se-
dan förföljdes och hotades kvinnor som kämpade för
rösträtt. Hatet synliggörs på internet samtidigt som
de som vill trakassera kan gömma sig i anonymiteten.
Datainspektionen vill göra det lättare att straffa den
som gör sig skyldig till grova kränkningar på nätet och
det kan säkert behövas, men det är inte nätet i sig som
är problemet. Problemet är hatet i sig och de följder
som hoten får. Problemet uppstår när journalister och
forskare börjar tänka sig för innan de uttalar sig.
När självcensuren slår till för att man inte orkar
eller vågar bli uthängd en gång till, då hotas yttrandefriheten och forskningens frihet. Problemet är naturligtvis
också det mannen i Hagbergs GP-artikel uttryckte. En
till synes växande grupp yngre män känner vanmakt
inför samhällsutvecklingen och väljer att rikta sin vrede
mot kvinnor och feminister. Ofta går denna ilska hand
i hand med främlingsfientlighet i olika former. Och det
är inte bara ett svenskt fenomen. Tvärtom kan man
se motsvarande rörelser i många länder inte minst i
Europa. Att blunda och tro att det går över hjälper
inte. Historien lär oss det motsatta med överväldigande
tydlighet.
GENUS № 3 ⁄ 12
35
Posttidning B
Avs: Genus,
Nätverkstan Ekonomitjänst,
Box 31120, 400 32 Göteborg
Enk ät f r åg a n
Svensk arbetsmarknad är ojämställd på flera sätt. Kvinnors löner är generellt lägre än mäns
och kvinnor når mer sällan än män toppositioner. Kvinnor och män finns också delvis inom
olika yrkesområden, som vårdsektorn eller byggbranschen. Är det ett problem att kvinnor
och män väljer olika yrken och att vissa arbetsplatser består av bara kvinnor eller bara män?
Är enkönade arbetsplatser ett problem?
christina scholten
line holth
mathias ericson
Fil. dr i kulturgeografi och ekonomisk
geografi, Malmö högskola
Doktorand i arbetsvetenskap,
Karlstads universitet
Fil. dr i sociologi,
Karlstads universitet
»Problemet handlar om rådande
»Enkönade arbetsplatser är prob-
»Ja, eller flera problem! Enkönade ar-
föreställningar om kvinnor och män.
Trots att kvinnor utbildar sig och
presterar bättre i skolan är jobb på
kvinnodominerade arbetsplatser sämre
betalda än mansdominerade. Det visar
sig också när kvinnor söker sig till
yrken som tidigare varit dominerade
av män – lönenivån sjunker. För att
rätta till problemen är det dags att
sluta upp med kvotering av vissa män
till vissa exklusiva tjänster. Välj avidentifierade rekryteringsprocesser och
välj kompetens. Då blir förmodligen
mångfalden bredare, normen mindre
trång och lönen mer jämlik.
lematiska då de riskerar att skapa
och reproducera yrkesidentiteter,
arbetsplatskulturer och arbetsmiljöer
som är präglade av könsstereotypa
synsätt. Det gäller för både manliga
och kvinnliga arbetsplatser. Ofta sker
detta på symbolisk nivå där man exempelvis sammanblandar kompetens
och kön, som sedan ”naturaliseras”.
De kollektiva manliga eller kvinnliga
identiteter som uppstår vidmakthålls
och organisationsförändringar kan bli
svårare att genomföra. Detta kan även
skapa tröghet vid lärande, kompetensutveckling och jämställdhet.
betsplatser är ett symptom på exkluderingsprocesser och diskriminering.
Samtidigt skapar och legitimerar de
ojämlikhet. Mansdominerade och
kvinnodominerade yrken används
ofta som bevis för att män och kvinnor är eller väljer att vara olika. På
enkönade arbetsplatser utvecklas
också lätt underförstådda antaganden
om samhörighet och förtrolighet. Det
kan då bli svårt att lyfta frågor om
ifall könsdiskriminering döljs bakom
tal om kompetens, saklighet och
yrkespraktik.
.
På vår webbsida finns samtliga artiklar ur Genus, ytterligare material samt information om aktuella arrangemang. Besök oss på www.genus.se
36