Omgivningens betydelse för hälsa,
välbefinnande och omvårdnad på äldre da´r
Forsknings- och erfarenhetsbaserad kunskap kring
omvårdnad, arkitektur och inredning
Helle Wijk
Sahlgrenska Akademin
Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa
Göteborgs Universitet
Sahlgrenska Akademin Institutionen för
Vårdvetenskap och Häsa Göteborgs Universitet
Visst är miljön betydelsefull, att det kan vara lite
hemtrevnad där man ska ligga, att det finns blommor och
att det finns sånt som man har hemma. Man känner sig
inte som att man är på sjukhus, en lång korridor med en
massa dörrar, så känner man det inte, utan man känner
sig lite mer hemma, här finns det en sorts hemtrevnad och
det känns lättare då
Sandman PO, Edvardsson D Symbolers betydelse I : Wijk Goda miljöer och aktiviteter för äldre 2004
Antalet platser i äldreboenden
minskar

Platser i äldreboenden
2000
100 418
2005
82 418
Antalet hembesök ökar





Platser i äldreboenden minskar
Platser i äldreboenden
2000
100 418
2005
82 418
Hembesök ökar
Personer som fick besök av hemtjänsten
2000
2005
120 418
135 000
Antalet vårdplatser på sjukhus minskar
2000-2005
2 500
Andelen äldre i befolkningen ökar
Ålder 2001
2010
65+ 1 533 000
1 722 000
2 266 000
2 376 000
493 000
755 000
898 000
87 000
114 000
183 000
80+
90+
465 000
68 000
2030
2050
Relationen mellan ålder och
demens





65 år
80 år
90 år
5%
20%
39%
100 000 måttlig/svår demenssjukdom
80-100 000 lättare demenssymtom
Att utgå från en värdegrund
Centrala begrepp inom omvårdnad
Hälsa
Individ
Miljö
Omvårdnad
Vad innebär det att bli äldre?
Kropp som sviktar
Intellekt som sviktar
Språk som sviktar
Social kompetens som sviktar
Inadekvat beteende
Beroende
Vad kännetecknar en miljö där det är
lätt att vara äldre?
Acceptans
Respekt
Vila/aktivitet
Självbestämmande
Vad kännetecknar en miljö där det är
lätt att vara vårdare ?
Värdegrund
Fysisk och psykosocial miljö som
stödjer värdegrunden
Vad vet vi ?
Evidensbaserad vård EBV
Utgå från den äldre personen
Åldrandet
Demens
* Synfunktion
* Psykomotorisk
snabbhet
* Inlärningsförmåga
* Rumsuppfattning
* Känner ej igen föremål
* Minnesfunktion
* Uppmärksamhet
Kompetens
Zonen för ett adekvat
beteende och
välbefinnande
Krav från
miljön
The ecological model of aging B = (f) C,E Lawton & Nahemow 1973
Läkande vårdmiljöer
Kontroll
Orientering
Socialt stöd
Positiv avledning
Att skapa
kontroll
Orientering
Var är min säng?
Vilka dörrar få
jag öppna?
Hallå syster, var
är du??
Avledning
Läkande vårdmiljöer
Positiv avledning
Vila från sin
sjukdom
Använda sina sinnen
Behagliga material
Bilder
Förströelse
Djur
Naturupplevelser
Socialt stöd
Rum för äldre
”Rum för äldre kan formges och bidra till praktiska,
sociala, kommunikativa och existentiella kvaliteter. Det
krävs öppenhet och vilja att till vara de erfarenheter som
finns.”
Paulsson, J. (2002). Det nya äldreboendet. Idéer och begrepp, byggnader och rum. (Andra reviderade
upplagan) Svensk Byggtjänst, Stockholm.
Betydelsen av bra belysning
Belysning i äldre personers miljöer har stora brister
Detta får konsekvenser för människors livskvalitet
Komplettera befintlig belysning med bättre och funktionella
armaturer
Brunnström, G., Sörensen, S., Alsterstad, K., Sjöstrand, J. (2004) Quality of Light and Quality of
Life
– The effect of lighting adaptation among people with low vision. Ophtalmic and Physiological Optics 24.
Goda och dåliga ljudmiljöer
Ljud som väcker igenkänning kan stödja minne och
välbefinnande
Oljud kan bidra till oro
Musik är ett verktyg i det praktiska dagliga vårdarbetet
Ragneskog, H., Asplund, K., Kihlgren, M. and Norberg, A. Individualized Music Played
for Demented Patients, Analysis of Video-recorded Observations. International Journal of
Nursing Practice 2001; 7, 146-155.
Luktsinnet i miljön
Lukter
Aktiverar minnet
Påverkar sinnesstämning
Spelar stor roll för smakupplevelser, aptit, känslor och
minnesaktiveringar
Larsson, M., Finkel, D. & Pedersen, N. L. (2000). Odor identification: Influences of age,
gender, cognition and personality. J Gerontol B Psychol Sci Soc Sci, 55B, P304-310.
Symbolers betydelse
Vilka symboler finns i våra vårdmiljöer
Vad de har för innebörd för oss
Vilken betydelse förmedlar de till dem vi vårdar
Sandman PO
Edvardsson, D. Atmosphere in care settings. Towards a broader understanding of the phenomenon. Umeå University
Medical Dissertations, New Series No 941.
Symbolers betydelse
… och det är inget smusslande och hyssjande när någon går
bort. Jag tycker det är så fint när dom tänder ljuset där
ute, och då vi vet att nu har någon, nu är vi en mindre,
man stannar till men livet går vidare, man hör ljud ifrån
köket och buller från torktumlaren, det kommer
någonstans från huset- och så vet man att kanske just nu
så står man och väntar på begravningsbilen. Precis
sådant är livet.
Symbolers betydelse
…det är verkligen fint här och personalen är jättetrevlig,
men det är så tyst, och du blir hela tiden påmind när du
ser ljuset och korten i entrén. …jag tycker att det är svårt
att vara här just därför att jag ständigt blir påmind,
därför det är någon som dör nästan varje dag, eller
åtminstone varje vecka.
Vårdatmosfärens betydelse för
välbefinnandet
Tid och utrymme för meningsfulla aktiviteter och social samvaro
Närvaro och tillgänglighet av personal som bekräftar den boendes
upplevelse av tillvaron och befrämjar känslan av att vara välkommen
Ett övergripande lugn där tempot tar utgångspunkt i den äldres
personliga rytm
En miljö som är bekant samt understödjer dennes personlighet
Tillgång till naturen
Trädgård
Ta del av naturen
via utsikt
Bygga in naturen i
vårdmiljön
Trädgårdsrum
Många olika möjligheter
Tillfredsställer olika känslolägen
Alternativ till att vara inomhus
Bengtsson, A. 2003. Utemiljöns betydelse för äldre och funktionshindrade. Statens Folkhälsoinstitut
2003:60, Stockholm
Grahn, P. 1999. Om helande trädgårdar, Svensk rehabilitering 3:99, s 26-28
Naturbaserade aktiviteters
betydelse
Samvaro med sällskapsdjur har inflytande på fysiskt
och psykiskt hälsoläge, stressreduktion, återhämtning,
egenvård och vårdberoende
Norling I. (2001): Naturens och trädgårdens betydelse för hälsa och livskvalitet.
Göteborgs botaniska trädgård ( 031 741 11 17) och Sektionen för vårdforskning,
Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.
Hur stödjer vi orienterbarhet och
tolkning och förhindrar förvirring?
Färg för tydliga rum
Som koder och ledtråd
För att väcka uppmärksamhet
Stärka igenkänning
Förskönande
Färg för tydliga rum
Diskriminering
Identifiering
Värdering
Igenkänning
Hur stödjer vi bevarade funktioner
och bidrar till säkerhet?
Täppan
SDN Kortdala
Syfte
Att studera effekter av en intervention av den
fysiska miljön inom ett äldreboende
Utvärdering

Boende

Minskning av antalet fall med 22%
Anhöriga mer nöjda med med miljön än vid baseline
”Jag tycker mamma är mycket bättre i höst, lugnare och gladare jmf
med i vintrar/våras. Hon tycker det är fint nu och det är bra. Jag är
inte alldeles säker på att det är viktigt för henne på ett medvetet plan
(miljön), även om det var mycket viktigt för henne förr i tiden.”
”Miljön är tydlig och bra för dementa”
”Korridoren känns inte längre som lång och smal.”
Utvärdering

Anställda
Mycket hög arbetstillfredsställelse 27%
Nöjda med miljön
Bra ljussättning, köket mycket bra, glad och varm färgsättning, snyggt
Målarna var bra.
Konklusion
Ökad
Säkerhet
Tillfredsställelse
Förtroende
En fågel gör ingen sommar och en enstaka
studie ger ingen evidens
Att implementera och kombinera kvalitetssäkrad
kunskap från omvårdnad och arkitektur i nära
samverkan med brukare och utförare
Syftet med studien är att
 Undersöka inverkan av fysisk och psykosocial miljö för
äldres välbefinnande, fallfrekvens, läkemedelsbehov,
förvirringstillstånd, omvårdnadens innehåll, hur boende
och vårdare spenderar sin tid, arbetstillfredsställelse och
skattning av arbetsklimat, i jämförelse med kontroller.
 Att dokumentera designprocessen av ett befintligt
äldreboende och att undersöka hur interaktionen mellan
arkitekt och vårdansvariga påverkar designen av
byggnaden.
Äldreomsorg är att dela sina sorger
med de äldre
Anton, 7 år