Samrådsmöte med funktionshindersorganisationer 27/4 2015

Mötesanteckningar
Ledamöter i Skolverkets samråd
2015-05-20
1 (6)
Samrådsmöte med funktionshindersorganisationer 27/4 2015
Samrådets ledamöter:
Närvarande: Lotta Rapacioli, Cecilia Ekstrand, Åsa Henningsson, Ola Karlman,
Alexandra Olsson, Peter Nordqvist, Ann Andersson, Agneta Söder, Andreas
Knutsson, Tina Höglund, Maritha Sedvallson, Annika Sönnerhed, Anna
Gabrielsson.
Frånvarande: Kaj Nordquist.
Hörselskadades riksförbund rekryterar en utredare som kommer att ingå i
Skolverkets samråd under perioden 2015-2016.
Representanter från Skolverket:
Paula Hallberg från Kvalitetsutvecklingsenheten
Helene Backman från Kvalitetsutvecklingsenheten
Matthias Bock från Administrativa avdelningen enheten för internservice
Sophie Casson Lindbäck, Gustav Petersson och Anna Mannikoff från Analys och
utredningsenheten
Helena Karis från Förskole- och grundskoleenheten
(Samtliga deltagare från Skolverket nås genom fö[email protected]
alternativt fö[email protected])
Samrådsledamöterna inledde med en lunch mellan 12.00 – 13.00
Presentation av deltagarna och dagordning fastställs.
Dagordningen fastställdes. Inga övriga frågor.
Senaste mötesanteckningarna.
Mötesanteckningarna från mötet i november 2014 lades till handlingarna. (Dessa
bifogas i mailet)
Postadress: 106 20 Stockholm
Besöksadress: Fleminggatan 14
Telefon: 08-527 332 00
[email protected] www.skolverket.se
Förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för
genomförande av funktionshinderspolitiken. Matthias Bock från enheten för
Internservice. (Den powerpoint som visades och lästes upp finns bifogad i mailet.)
Myndigheten för delaktighet skickar ut en enkät varje år till myndigheter för att
följa upp förordningen 2001:526. Skolverket använder sig av Funka Nu för att
genomföra tillgänglighetsutredningar av bl.a. lokaler, parkering och entré.
Synpunkter från samrådsledamöterna om lokalerna mottogs. Flera kommentarer på
hissystemet där ett förval av våning behöver ske innan man går in i hissen. Det är
även svårt att orientera sig i trapphuset när det inte finns en reception på
bottenplan.
Skolverket arbetar med tillgängligheten på hemsidan samt i växeln och receptionen.
Skolverket sitter i en K-märkt fastighet. Det finns en utmaning i att behålla
kulturminnet samtidigt som man vill förbättra tillgängligheten. Det finns även en
utmaning i att följa förordningen när man hyr av privata fastighetsägare. Skolverket,
liksom de andra statliga myndigheterna på Fleminggatan 14, hyr lokalen från ett
företag. I och med att det finns flera statliga myndigheter samlat i samma hus kan
däremot myndigheterna samarbeta för påtryckning och utarbeta handlingsplaner
tillsammans.
Man inväntar godkännande från hyresvärden att få kontrastmarkera dörrkarmar för
ökad tillgänglighet. Matthias är intresserad av att ta emot synpunkter från samrådet
även fortsättningsvis. Myndighetens arbete enligt förordningen är även riktat inåt om våra lokaler är anpassade blir det en attraktiv arbetsplats för alla.
Varje statlig myndighet är bundet av upphandlingar och det är viktigt att det i
samtliga upphandlingar tas med krav på tillgänglighet. T.ex. vad vi har för
enkätverktyg.
Projektet Inkluderande skolor? Huvudmannens ansvar – skolornas praktik.
Sophie Casson Lindbäck, Gustav Pettersson och Anna Mannikoff från Analys och
utredningsenheten. (Det underlag som skickades ut per mail inför mötet finns
bifogad i mailet)
Studien ska göras inom ramen för de åtagagande som skolmyndigheterna har.
Samrådet ombads att lämna synpunkter på vilka frågor beträffande skolors och
skolhuvudmäns arbete med elever med funktionsnedsättning som är mest
angelägna för Skolverket att lyfta i en nationell undersökning. Exempel på sådant
som fungerar särskilt bra eller mindre bra i skolan för dessa elever. Exempel på
skolhuvudmän som kommit längre än andra vad gäller att arbeta för att anpassa
skolan så att den blir en skola för alla.
Synpunkter/frågor från samrådsmedlemmarna:
 En aspekt som lyftes fram var medicinska funktionsnedsättningar - att man
upplever att skolan inte följt sjukvårdens framsteg. Elever kan behöva hjälp
med av och påklädning, behöva ta sovmorgnar. etc.

Elevhälsan lyftes fram som central och specialpedagogen som viktig i det
förebyggande arbetet. Är det möjligt att undersöka tillgången till elevhälsa
eller tillgång till specialkompetens?

Det är inte alltid av ondo med särskilda studiegrupper.

Vilken norm använder man sig av när man planerar för skolans verksamhet.
Hur fördelar skolhuvudmannen resurserna till elever med funktionshinder
– är det ur det som blir kvar. Genomförs risk- och konsekvensanalyser
innan man gör insatser. Finns det någon beredskap för resursfördelning?
Finns det rutiner för att checka av?

Poängtera vilken ideologi Skolverket har kring inkludering

Frågor ställdes om inte särskolan skulle inkluderas i undersökningen.

Det saknas en diskussion om studie- och yrkesvägledare, hur ser det ut.
Finns det en brist på dem.

Hur arbetar man med komptens och kompetensutveckling för rektorer och
lärare.

Skolmaten; Hur jobbas det med rutiner kring skolmaten. Matsalsmiljön
lämnar mycket övrigt att önska.

Kommer studien att ta upp muntliga föredrag och presentationer? Vanligt
att inte veta hur man identifierar de elever som stammar, ämnet förs inte på
tal.

Hur tänker man kring tilläggsbeloppen? Schabloniseras de?

Övergångar mellan stadier och årskurser. Hur säkerställer man att
kunskapen om en elev finns med genom hela elevens skoltid?

Titta på hemmasittare och korridorvandrare.

Döva/ hörselskadade kan även ha annan funktionsnedsättning; hur ser
lösningarna ut i hemkommunerna? Hur ser kompetensen ut i teckenspråk?
Vem bedömer behovet av teckenspråk för en elev eller elevgrupp?

Hur arbetar man med att tidigt upptäcka diskriminering och kränkande
behandling av barn och elever med funktionsnedsättning?

Undersöka hur barn och elever drabbas när deras resurspersoner plockas in
på andra arbetsuppgifter vid t.ex. sjukdom. Lagen om anställningsskydd
som hindrar att personal inte får vara kvar och ge kontinuitet för eleven.

Finns det kunskap om medicinska funktionsnedsättningar som t.ex.
epilepsi.
Anna Mannikoff informerade kort om Skolverkets uppdrag att följa upp den
reformerade gymnasiesärskolan. SRF och FUB har deltagit på ett referensmöte
inom detta uppdrag.
Regeringsuppdrag om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets
uppdrag i Läroplanen. Helena Karis, Förskole- och grundskoleenheten.
(Den powerpoint som visades och lästes upp under mötet finns bifogas i mailet)
Uppdraget finns att ladda ner på Regeringens webbplats, följ länken nedan:
http://www.regeringen.se/sb/d/19891/a/254200
Skolverket ska redovisa förslag den 30 nov 2015. Verksamheterna har signalerat att
den text som finns inte är tillräckligt tydlig. Det handlar däremot inte om att
förändra och lägga till utan bara att förtydliga redan befintlig text. ”Meningsfull
fritid och rekreation” är ett exempel på något som behöver förtydligas.
Uppdraget består i att ta fram två nya avsnitt i läroplanerna för förskoleklassen och
fritidshemmet och kommer att bestå av en syftes- och en innehållsdel som ska
förtydliga uppdraget för fritidshemmet och förskoleklassen.
Synpunkter/frågor från samrådsmedlemmarna:

Fråga om förskoleklassen i specialskolan och om den kommer att omfattas.
Ja även förskoleklassen inom specialskolan berörs.

Synpunkt att ett viktigt förtydligande vore att få in aspekten tidiga insatser
för barn och elever med funktionsnedsättning.

Fråga om hur detta arbete går ihop med den eventuella tioåriga skolan där
förskoleklassen ska bli obligatorisk. Grundskoleutredningen utreder den
frågan. Skolverket har samtal med dem och de redovisar sin utredning i
slutet av september 2015.

Samrådet noterar att det inte finns förskoleklasser för elever som senare ska
tas emot i grundsärskolan eller för elever i särskilda behov. Man lyfter fram
vikten av att övergångarna blir så bra som möjligt för dessa elever.

Samrådet lyfte fram vikten av bra övergångar mellan förskola, förskoleklass
och skola för barn och elever med funktionsnedsättning. Man får inte
glömma bort övergångarna mellan årskurserna.

När det gäller elever som går från kommunal skola till specialskola. Vad är
det som ska lämnas över? Vikten av samverkan med andra aktörer, att man
utnyttjar den kunskap som finns om elevens behov.
Andra viktiga aspekter som kommer att tydliggöras i avsnitten är:
 Fritidshemmets och förskoleklassens specifika arbetssätt och karaktär
 Fritidshemmets pedagogik: möte eleverna på en annan plattform,
komplettera den undervisningen utveckla samma kunskap med andra
uttrycksformer
 Fritidshemmets betydelse för social interaktion: Mer stöd och hjälp för att
kunna utvecklas där. Fritidshemmet är en plats där det är en väldigt seriös
verksamhet och det saknas också systematiskt kvalitetsarbete. Skolskjuts?
Diskriminerings grund?
Gruppdiskussion
Under mötet kommer den 2 juni kommer det inte finnas någon punkt för övriga
frågor med diskussionen kan ligga till grund för frågor till myndigheterna som ska
vara inlämnade till Annika Lage Vianna på Skolinspektionen senast den 22 maj.
Synpunkterna redovisas i punktform:







Kunskap om stöd och elever med funktionsnedsättning i Rektorsutbildning
Inkludering, vikten att kommunicera ut det ut till huvudmän och
skolledning. Kan myndigheterna definiera vad inkludering innebär för det
finns olika tolkningar. (social, pedagogisk, fysisk och kognitiv inkludering)
I vilka skolor fungerar det bra och vad är det som gör att det fungerar bra –
vad kan man lära från dessa?
Vikten av ett systematiskt kvalitetsarbete
Kunskaper om medicinska funktionsnedsättningar
Se över fritidshemmens kompetens och strukturer i denna fråga
Använder sig skolan av den kompetens som elevhälsan har inom detta
område? Övergångar mellan stadier och årskurser för eleverna.












Hur ska kompetensen öka bland huvudmän, rektorer och lärare – vilka
satsningar kommer?
Hur tas elevernas röst tillvara? Vilket stöd vill eleven ha?
Höga förväntningar på elever med funktionsnedsättning.
Information om undantagsbestämmelsen.
Man upplever att skolan behöver arbeta mer med normkritik; det är en smal
syn på vad som är en ”normal elev”. Planerar utifrån föreställd norm istället
för att planera utifrån den reella gruppen
Man upplever att villkoren för eleverna i skolan har ändrats. Tuffare idag att
nå målen för funktionsnedsatta, alla ska nå målen på samma tid.
Rektorsutbildningen och det nya målet; som handlar om kunskap om
funktionsnedsättning, hur tänker skolmyndigheterna arbeta vidare med
detta?
Viktigt med satsningar på att förhindra mobbning och kränkande
behandling - elever med funktionsnedsättning är statistiskt sett med
mobbade än elever utan funktionsnedsättning. Vuxnas kränkningar mot
elever behöver tas upp.
Satsningar på samverkan lokalt kring stödet för dessa barn och elever.
Konsekvensutredningar innan nya metoder införs i skolorna.
Riskbedömningar.
Samverkan, att man betonar behovet av samverkan på lokal nivå. Skolan
behöver påtryckning för skolutveckling.
Skolmaten, finns det något underlag om hur skolor arbetar med elever med
överkänslighet eller allergi?
Övriga frågor.
Önskemål om att Skolverkets Generaldirektör eller Överdirektör deltar på
samrådsmötena.
Nästa sammanträde: 2:a juni på Skolinspektionen, Sveavägen 159, kl. 13.00 16.00
Samrådsledamöterna ombads skicka adresser för utskick av bokpaket med studier
och rapporter.
Samtliga deltagare från Skolverket nås genom fö[email protected]
alternativt fö[email protected]