EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor DEFINITIVT FÖRSLAG 1999/2159(COS) 24 maj 2000 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kommissionens meddelande Mot ett Europa för alla åldrar – Att främja välfärd och solidaritet mellan generationerna (KOM(1999) 221 – C5-0185/1999 – 1999/2159(COS)) Utskottet för sysselsättning och socialfrågor Föredragande: Luciana Sbarbati PR\386980SV.doc SV PE 232.596 SV PE 232.596 SV 2/14 PR\386980SV.doc INNEHÅLL Sida PROTOKOLLSIDA ................................................................................................................... 4 FÖRSLAG TILL RESOLUTION .............................................................................................. 5 MOTIVERING........................................................................................................................... 9 YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER OCH JÄMSTÄLLDHETSFRÅGOR .................................................................................................... PR\386980SV.doc 3/14 PE 232.596 SV PROTOKOLLSIDA Med en skrivelse av den 25 maj 1999 förelade kommissionen parlamentet sitt meddelande Mot ett Europa för alla åldrar – Att främja välfärd och solidaritet mellan generationerna (KOM(1999) 221 – 1999/2159(COS)). Vid plenarsammanträdet den 25 oktober 1999 tillkännagav talmannen att detta meddelande hänvisats till utskottet för sysselsättning och socialfrågor, som utsetts till ansvarigt utskott, och till utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor, som utsetts till rådgivande utskott. (C5-0185/1999). Vid utskottssammanträdet den 14 oktober 1999 hade utskottet för sysselsättning och socialfrågor utsett Luciana Sbarbati till föredragande. Vid utskottssammanträdet/na den ... behandlade utskottet kommissionens meddelande och förslaget till betänkande. Vid (detta/det sistnämnda) sammanträde(t) godkände utskottet (enhälligt) förslaget till resolution med .. röster för, .. röster mot och .. nedlagda röster. Följande var närvarande vid omröstningen: ... (ordförande/ordförande för sammanträdet), ... (vice ordförande), ... (vice ordförande), ... (föredragande), ..., ... (suppleant för ...), ... (suppleant för ... i enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen), ... och ... . (Motiveringen kommer att avges muntligt i kammaren.) Yttrandet/Yttrandena från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor (och utskottet för ... bifogas detta betänkande.(Utskottet för ... beslutade den ... att inte avge något yttrandet.) Betänkandet ingavs den .... Fristen för ändringsförslag till detta betänkande kommer att anges i förslaget till föredragningslista för den sammanträdesperiod vid vilken betänkandet skall behandlas/har fastställts till den ... kl.... PE 232.596 SV 4/14 PR\386980SV.doc FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande Mot ett Europa för alla åldrar – Att främja välfärd och solidaritet mellan generationerna (KOM(1999) 221 – C5-0185/1999 – 1999/2159(COS)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution - med beaktande av kommissionens meddelande (KOM(1999) 221 – C5-0185/1999 1), - med beaktande av artikel 47.1 i arbetsordningen, - med beaktande av EG-fördraget, i synnerhet artiklarna 2, 3, 13, 127 och 137, - med beaktande av rådets rekommendation av den 24 juni 1992 om gemensamma kriterier för tillräckliga resurser och förmåner i de sociala trygghetssystemen, 2 - med beaktande av rådets rekommendation av den 27 juli 1992 om en harmonisering av mål och åtgärder när det gäller det sociala skyddet, 3 - med beaktande av rådets resolution av den 30 juni 1993 om flexibla bestämmelser för pensionering, 4 - med beaktande av principförklaringen av Europeiska unionens råd och de i rådet församlade socialministrarna av den 6 december 1993 med anledning av avslutningen av det europeiska året för äldre människor och för solidaritet mellan generationerna (1993), 5 - med beaktande av sin resolution av den 24 februari 1994 om åtgärder till förmån för äldre människor, 6 - med beaktande av sin resolution av den 16 februari 1999 om kommissionens meddelande om en samordnad strategi för att modernisera den sociala tryggheten, 7 - med beaktande av rådets beslut 2000/228/EG av den 13 mars 2000 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik för år 2000, 8 - med beaktande av den resolution som FN:s generalförsamling antog den 16 oktober 1992 EGT C ….. EGT L 245, 26.8.1992, s. 46. 3 EGT L 245, 26.8.1992, s. 49. 4 EGT C 188, 10.7.1993, s. 1. 5 EGT C 343, 21.12.1993, s. 1. 6 EGT C 77, 14.3.1994, s. 24. 7 EGT 8 EGT L 72, 21.3.2000, s. 15. 1 2 PR\386980SV.doc 5/14 PE 232.596 SV om att utse 1999 till det internationella äldreåret, 1 - med beaktande av sin resolution av den 16 april 1999 om äldre människor i det tjugoförsta århundradet - nya möjligheter i livet, 2 – med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och socialfrågor (och yttrandet (yttrandena) från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor (och utskottet för)) (A5-.../2000), och av följande skäl: A. Ökningen av genomsnittsåldern kommer under de kommande årtiondena att leda till att medlemsstaternas samhällsstruktur förändras. B. Kommissionen uppmuntrar genom sin strategi medlemsstaterna och medborgarna att skapa villkor för ett sunt och aktivt åldrande. C. Stödet till en politik för aktivt åldrande förutsätter samstämmighet mellan gemenskapens politik och strategier samt samordning av de nationella systemen för social trygghet och kamp mot diskriminering. D. Ytterligare åtgärder mot diskriminering på grund av ålder och utslagning från arbetsmarknaden kan stödjas genom en bestämdare tolkning av artiklarna 13 och 137 i fördraget. E. Äldre arbetstagare drabbas mest då arbetslöshetsnivåerna är höga och den tekniska utvecklingen snabb, vilket är fallet i samtliga medlemsstater. F. Det är en nyhet att det hänvisas till äldre arbetstagare i riktlinjerna för sysselsättningspolitiken och att skyddet för äldre arbetstagare har införts bland de prioriterade områdena för rådets rekommendationer till medlemsstaterna. G. Äldre arbetstagare står otillräckligt rustade inför den tekniska utvecklingen och nuvarande program för omskolning och specialisering är felaktigt inriktade. H. Ofta motsvarar arbetsorganisationen och arbetsvillkoren inte äldre personers verkliga behov. I. Ökningen av genomsnittsåldern ger upphov till ett betydande tryck på medlemsstaternas system för social trygghet. J. Ett stort antal sjuka är oförmögna att leva ett aktivt socialt liv och vissa obetydliga sjukdomar får förödande konsekvenser på familjelivet. K. Det är nödvändigt att låta förebyggande åtgärder åtföljas av specifika åtgärder till förmån för äldre personer, i synnerhet kvinnor, som lever i fattigdom och osäkerhet. 1. Parlamentet insisterar på att anpassningen av samhället till ökningen av genomsnittsåldern 1 2 Resolution 47/5/1992. EGT C 219, 30.7.1999, s. 506. PE 232.596 SV 6/14 PR\386980SV.doc måste innebära att äldre personer värdesätts, inte bara att de ensidigt skall anpassa sig till arbetslivets krav, 2. stöder strategin för ett hälsosamt och aktivt åldrande men uppmanar kommissionen att undvika den blir den enda bedömningsgrunden för att acceptera äldre personer i samhället, 3. ställer sig positivt till kommissionens helhetsinriktade förhållningssätt som grundar sig på en samordnad strategi för sysselsättning, åtgärder mot diskriminering och modernisering av pensions- och hälsovårdssystemen, 4. uppmanar kommissionen att se äldre personer som ”målgrupp” och samordna redan befintliga gemenskapsåtgärder till förmån för dem, 5. anser att rådets förslag till direktiv om inrättande av allmänna ramar för likabehandling i arbetslivet i fråga om arbete och sysselsättning inte är ägnat att garantera äldre personers rättigheter; uppmanar därför kommissionen att på grundval av artikel 13 lägga fram ett förslag till direktiv som är specifikt ägnat åt kampen mot åldersdiskriminering, 6. uppmanar kommissionen att på vederbörligt sätt ta hänsyn till omfattningen av och allvaret i problemet med diskriminering av äldre i arbetslivet inom ramen för gemenskapsinitiativet Equal, 7. uppmanar rådet att genomföra åtgärder för att kontrollera att rekommendationerna till medlemsstaterna efterlevs i fråga om sysselsättningspolitik som specifikt berör äldre arbetstagare, 8. anser att EU inom ramen för socialfonden bör uppmuntra medlemsstaterna att inrätta nya program för omskolning som riktas till äldre arbetstagare för att - anpassa dem till olika krav avseende inlärning, - ta vara på äldre personer arbetstagarnas erfarenhet vid utbildning av unga, - göra det möjligt för äldre arbetstagare att utnyttja de möjligheter som ny teknik erbjuder, 9. uppmanar medlemsstaterna att stödja flexibla system för att reglera arbetstiden så att äldre anställdas bidrag i yrkeslivet kan användas optimalt, 10. uppmanar kommissionen att stödja och finansiera studier och forskning, utbyte av resultat och projekt som är avsedda att förbättra livskvaliteten för äldre personer som drabbats av sjukdomar som är till förfång för personens värdighet, exempelvis stomiopererade eller personer drabbade av Alzheimers sjukdom, 11. ställer sig positivt till kommissionens strävan att reformera pensionssystemen för att begränsa möjligheten till förtidspensionering; uppmanar emellertid kommissionen att ta hänsyn till den särskilda situation som de personer befinner sig i som inte kan fortsätta sitt yrkesliv och deras familjemedlemmar, PR\386980SV.doc 7/14 PE 232.596 SV 12. anser att äldre personers självständighet är oundgänglig för att garantera dem en värdig livskvalitet; uppmanar därför kommissionen att finna lämpliga sätt för att främja ökad rörlighet för äldre, användning av ny teknik och en lämpligare stadsmiljö, 13. uppmanar kommissionen att öka medlemsstaternas medvetenhet, inte bara om äldres arbetsliv, utan även om vikten av att främja deras deltagande i det sociala och kulturella livet genom att inrätta hedersuppdrag, universitet för äldre, eller platser för sport- eller hobbyverksamhet, 14. uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. PE 232.596 SV 8/14 PR\386980SV.doc MOTIVERING I. Inledning Till följd av att medlemsstaternas befolkningar åldras måste unionen ompröva äldre personers roll i samhället. Under 1999, vilket Förenta Nationerna utlyst till Internationella äldreåret, har Europeiska unionen visat sig vilja bemöta problemet med den ökande genomsnittsåldern genom att föreslå ett långsiktigt och helhetsinriktat förhållningssätt. För att garantera en ökad solidaritet mellan generationerna har såväl parlamentet som kommissionen nämligen understrukit behovet av samordning mellan sådana politikområden som sysselsättning, social trygghet samt hälsovård och programplanering av gemenskapsinitiativ och pilotprojekt. Det första bidraget till stöd för Förenta Nationernas initiativ kom från Europaparlamentet, som i samarbete med kommissionen anordnade en konferens om politik till förmån för äldre den 1 och 2 oktober 1998. På grundval av de bidrag som då ingavs utarbetades betänkandet av McMahon och Schiedermeier som antogs den 29 mars 1999 (A4-0160/1999). parlamentets krav har därefter delvis bekräftats II. i kommissionens meddelande ”Mot ett Europa för alla åldrar” (KOM(1999) 221 slutlig) av den 21 maj 1999, genom godkännandet av riktlinje nr 9 om medlemsstaternas sysselsättningspolitik år 2000, i åtgärdspaketet för bekämpning av diskriminering som utarbetats på grundval av artikel 13 i Amsterdamfördraget, i strategin för ett aktivt åldrande som kommissionen lade fram vid konferensen i Bryssel den 15 och 16 november 1999. Kommissionens förhållningssätt I kommissionens meddelande ”Mot ett Europa för alla åldrar” fastställs huvuddragen i en strategi som omfattar fyra områden: a. b. c. d. att skydda äldre arbetstagare på arbetsmarknaden, att begränsa trycket på pensionssystemen till följd av att den aktiva befolkningen åldras, att begränsa den ökande efterfrågan på hälsovårdssystem, att bekämpa alla former av diskriminering och social utslagning baserad på ålder. 2.1 Allmänna överväganden Kommissionen avser inte att skapa en ny politik för äldre personer, utan att tillförsäkra dem en bättre livskvalitet genom att anpassa strategierna för sysselsättning, social trygghet och hälsovård till de krav som den demografiska utvecklingen ställer. Ett sådant helhetsinriktat förhållningssätt är förvisso positivt och nödvändigt, men det får inte orsaka överdriven splittring inom de enstaka åtgärderna som gör dem mindre effektiva. De PR\386980SV.doc 9/14 PE 232.596 SV vidtagna åtgärderna måste samordnas, inte bara i syfte att återinsätta äldre personer i produktionsprocessen, utan framför allt för att skapa ett samhälle i vilket äldre personer generationernas behov respekteras och som följaktligen är i stånd att i högsta grad dra nytta av deras kapacitet och erfarenhet. Föredraganden uppmanar därför kommissionen att föreslå rådet att vidta åtgärder för att kontrollera den faktiska verkan av gemenskapsåtgärder för äldre personer, av rådets rekommendationer till medlemsstaterna om arbetsmarknadspolitik och av riktlinjerna för reformering av systemen för social trygghet. Denna kontroll är oundgänglig för att stödja och utveckla en verklig samordning mellan de nationella åtgärderna. Trots att behörigheten för de områden där dessa åtgärder måste vidtas faktiskt tillkommer medlemsstaterna, kan den för nästan alla europeiska länder gemensamma moderniseringen av pensions- och hälsovårdssystemen göra det möjligt för unionen att agera tydligare genom att påverka omstruktureringsprocesserna tack vare spridning av god praxis eller stöd till åtgärder som respekterar huvuddragen i gemenskapens politik och strategier. 2.2 Befolkningens åldrande och den europeiska sysselsättningsstrategin Mot bakgrund av den rådande situationen som präglas av hög arbetslöshet och ständiga förändringar av arbetsmarknadens krav, medför åldrandet och minskningen av arbetskraften mer eller mindre direkt diskriminering av äldre arbetstagare. För att motverka att äldre personers yrkeskapacitet förlorar sitt värde måste unionen modernisera - programmen för livslångt lärande, - organisationen av arbetet, - organiserad fritid. Utbildning I kommissionens meddelande påpekas tydligt risken för att den befolkningsgrupp som är mellan 50 och 65 år slås ut från arbetsmarknaden. Således understryks nödvändigheten av att ompröva personalförvaltningen och att främja livslångt lärande i samtliga ålderskategorier. I meddelandet tas emellertid inte tillräcklig hänsyn till de särskilda behoven hos äldre arbetstagare och inte heller till deras kapacitet. För det första ställs det till följd av äldre personers kapacitet och inlärningshastighet helt andra krav i fråga om metoder och uppmärksamhet än vad som är fallet för deras yngre kollegor. För det andra tillmäts äldre personer arbetstagarnas erfarenhet inte tillräcklig betydelse i definitionen av utbildning och inlärning. Följaktligen upprepar föredraganden parlamentets begäran att programmen för yrkesutbildning, vidareutbildning och omskolning skall anpassas till äldre personer arbetstagarna, men begär samtidigt att den kompetens som förvärvats under årens lopp skall PE 232.596 SV 10/14 PR\386980SV.doc beaktas som en källa till utbildning för yngre arbetstagare. Parlamentet begär således att undervisningsprogram skall inrättas i vilka generationsväxlingen inte längre betraktas i endast en riktning, och i vilka äldre personers behov och kompetens skall anses utgöra komplementära faktorer. Exempelvis skulle man inom ramen för praktikperioder dra nytta av de arbetstagare som nått slutet av sitt yrkesverksamma liv. Organisation av arbetet och arbetsmiljön Att anpassa organisationen av arbetet till befolkningens åldrande är en grundläggande faktor för att ta vara på äldre personers roll i det moderna samhället. Därigenom garanteras ett ”aktivt åldrande och en gradvis pensionering” som gör att äldre personer inte behöver känna sig olämpade för arbetsvillkoren och således tvungna att själva utesluta sig från samhällets aktiva del. Det är således viktigt att medge att de naturliga fysiska begränsningar som drabbar äldre inte nödvändigtvis innebär att dessa inte kan förvärvsarbeta. Föredraganden hoppas därför att kommissionens förslag, som syftar till att stödja åtgärder för att garantera lämpliga arbetsvillkor för äldre arbetstagare, skall fullföljas med beslutsamhet. Kommissionen skulle redan kunna agera i det syftet inom ramen för strukturfonderna och femte ramprogrammet genom att prioritera projekt som är ägnade att anpassa offentliga och privata strukturer till äldre personers dagliga krav. 2.3 Befolkningens åldrande och strategier för social trygghet Den konstanta ökningen av medellivslängden skall inte ses som ett hot mot solidariteten mellan generationerna i fråga om social trygghet. Insatserna för att garantera ett bättre utnyttjande av äldre arbetstagare måste samordnas med åtgärder för att anpassa pensionssystemen till den nya demografiska situationen. Europaparlamentet har redan ställt sig positivt till kommissionens uppmaning att begränsa möjligheterna till förtidspensionering. Parlamentet önskar emellertid att det skall tillses att detta krav inte blir en outhärdlig börda för äldre personer som ofta är fysiskt svagare. De åtgärder som syftar till att progressivt höja pensionsåldern måste åtföljas av konkreta åtgärder för att förbättra äldre personers livskvalitet och att skapa arbetsvillkor som är mer lämpade för dessa, samtidigt som den enskildes värdighet till fullo skall respekteras. I det avseendet är det önskvärt att kommissionen, då den utarbetar strategin för samordning av de sociala trygghetssystemen, föreskriver åtgärder i vilka utarbetandet av olika former av övergång från arbetslivet till pension samordnas med moderniseringen av organisationen av arbetet, exempelvis genom att i högre grad utnyttja former av delpension eller arbetstidsförkortning. Föredraganden ber i synnerhet kommissionen uppmana medlemsstaterna att garantera ett lämpligt stöd såväl för äldre personer som redan innan de uppnår pensionsåldern inte längre förmår fortsätta sitt yrkesverksamma liv, som för deras familjer då de berörda personerna inte PR\386980SV.doc 11/14 PE 232.596 SV längre kan klara sig själva. Kommissionens avsikt att höja pensionsåldern är nämligen en förebyggande åtgärd som kommer att ha verkan först på lång sikt. Ökningen av medellivslängden och skillnaden i livslängd mellan könen kan komma att ge upphov till former av diskriminering som måste bli föremål för specifika kompensationsåtgärder. 2.4 Befolkningens åldrande och hälsovården I kommissionens meddelande understryks framför allt problemet med de kostnader som befolkningens åldrande kommer att medföra för hälsovårdsutgifterna. I meddelandet fastslås inriktningen på förebyggande åtgärder för att främja en bättre livsstil redan i ung ålder och åtgärder för att förbättra arbetsmiljön genom att ta hänsyn till alla de förebyggande åtgärder som kan möjliggöra ett sunt åldrande. Även om ett sådant förhållningssätt förvisso bör stödjas, skulle det emellertid kunna ge upphov till en farlig attityd i samhället, enligt vilken endast äldre personer som är friska fortfarande skulle anses vara nyttiga och aktiva. Trots den medicinska utvecklingen och den allmänna förbättringen av levnadsvillkoren riskerar äldre personer, i synnerhet de som uppnått en mycket hög ålder, alltid att drabbas av sjukdomar och fysiska problem. Endast genom att främja en kultur i vilken äldre personer accepteras i sig, kommer man verkligen att lyckas dra nytta av deras kapacitet och erkänna deras väsentliga roll i samhället. Även om åtgärder för att garantera alla ett hälsosamt och aktivt åldrande förvisso måste stödjas med största beslutsamhet, bör man se till att detta inte blir det enda kriteriet för att acceptera äldre personer i samhället. I det syftet uppmanar föredraganden kommissionen att i större utsträckning stödja servicenäringen genom att uppmana medlemsstaterna att tillämpa den metod kommissionen föreslagit, nämligen att omvandla nya behov till nya verksamheter som skapar arbetstillfällen, till förmån för en bättre balans mellan generationerna. 2.5 Åtgärder mot diskriminering och social utslagning Den senaste utvecklingen av kommissionens ståndpunkter i fråga om kampen mot åldersdiskriminering, exempelvis de åtgärder som vidtagits inom ramen för sysselsättningsstrategin och förslaget till åtgärdspaket som antagits på grundval av artikel 13, gör det befogat att hysa optimism avseende kommissionens faktiska vilja att genomföra den politik som föreslagits för att omvärdera äldre personers roll i samhället. De steg som tagits är emellertid ännu otillräckliga. Föredraganden uppmanar kommissionen att med iakttagande av subsidiaritetsprincipen lägga fram specifika lagstiftningsförslag för att komplettera rådets direktiv om inrättande av allmänna ramar för likabehandling i arbetslivet, i syfte att garantera att äldre personer fullt ut kan göra sina medborgerliga rättigheter gällande. Kampen mot diskriminering måste nämligen föras på lagstiftningsnivå och måste komplettera PE 232.596 SV 12/14 PR\386980SV.doc åtgärderna mot social utslagning på arbetsmarknaden. Om så inte sker uppstår det en fara för att alla avsiktsförklaringar blir verkningslösa och att det blir svårt att garantera den enskilde medborgaren rätten att väcka talan vid domstolen. III. Särskilda anmärkningar Föredraganden ser positivt på kommissionens avsikt att främja en ny syn på åldrandet i vilken tonvikten läggs vid kvaliteten av den roll som äldre personer kan spela i det moderna samhället. Vissa av kommissionens målsättningar måste emellertid kompletteras och klargöras. Även om kommissionen i sitt meddelande föreslår ett nytt helhetsinriktat förhållningssätt som syftar till att främja en ny kultur för åldrandet, riktas i meddelandet uppmärksamheten nästan uteslutande på den begränsade del av befolkningen som är potentiellt aktiv på arbetsmarknaden. Solidariteten mellan generationerna måste emellertid även ta hänsyn till den sena ålderdomens villkor och således betrakta äldre personer inte bara som potentiella äldre arbetstagare, utan som individer som kan ha olika roller i samhällets aktiva liv. Kommissionen borde på ett mer bestämt och tydligt sätt betona att solidariteten mellan generationerna inte grundar sig på att äldre personer ensidigt anpassar sig till villkoren i ett åldrande samhälle, utan på ömsesidigt erkännande av de olika roller som generationerna måste spela i samhället. Förbättringen av äldre personers livskvalitet måste eftersträvas med samma målmedvetenhet när dessa har uppnått pensionsåldern. I det syftet borde kommissionen gynna vissa pilotprojekt som samtidigt skapar nya arbetstillfällen och förbättrar äldre personers livskvalitet, exempelvis projekt om semesterresor för äldre inom ramen för turistfrämjandet eller tillverkning av redskap för att anpassa bostäder och kollektivtrafiken till rörelsehindrade personer. Pensionärer måste dessutom finna alternativ till deltagandet i arbetslivet för att kunna spela en initiativtagande roll i samhället, exempelvis genom deltagande i politiska beslut som direkt avser skyddet av deras rättigheter. Dessutom borde kommissionen vid förvaltningen av exempelvis sådana gemenskapsinitiativ som Urban ägna större uppmärksamhet åt bildandet av grupper där flera generationer är representerade för att definiera och modernisera stadsmiljöer. Äldre personers livskvalitet och graden av deras deltagande i samhällets utveckling beror nämligen på den miljö i vilken de lever och som således måste vara anpassad till deras specifika krav. Man måste dessutom garantera att olika projekt som avser modernisering av stadsmiljön med avseende på äldre samordnas för att undvika snedvridningar, exempelvis sådana fall då byggnader som skolor eller kontor är anpassade för funktionshindrade men inte kan nås för att det saknas lämplig kollektivtrafik. PR\386980SV.doc 13/14 PE 232.596 SV Kommissionens åtaganden för att göra unionen och medlemsstaterna medvetna om den roll som äldre personer har att spela i moderniseringen av våra samhällen utgör endast grunden för att genomföra en strategi för ett samhälle för alla åldrar i vilket äldre personers värdighet och potential visas särskild respekt. Europaparlamentet kommer att se till att strategin för ett aktivt åldrande genomförs på ett effektivt och konkret sätt genom en mer finförgrenad och samordnad verksamhet inom ramen för gemenskapens kompetensområde och genom kravet på större inflytande för unionen på nationella politikområden i syfte att samordna ansträngningarna för en gemensam målsättning. PE 232.596 SV 14/14 PR\386980SV.doc