EUROPAPARLAMENTET
1999
 






 
2004
Utskottet för sysselsättning och socialfrågor
DEFINITIVT FÖRSLAG
1999/2159(COS)
24 maj 2000
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
om kommissionens meddelande Mot ett Europa för alla åldrar – Att främja
välfärd och solidaritet mellan generationerna
(KOM(1999) 221 – C5-0185/1999 – 1999/2159(COS))
Utskottet för sysselsättning och socialfrågor
Föredragande: Luciana Sbarbati
PR\386980SV.doc
SV
PE 232.596
SV
PE 232.596
SV
2/14
PR\386980SV.doc
INNEHÅLL
Sida
PROTOKOLLSIDA ................................................................................................................... 4
FÖRSLAG TILL RESOLUTION .............................................................................................. 5
MOTIVERING........................................................................................................................... 9
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER OCH
JÄMSTÄLLDHETSFRÅGOR ....................................................................................................
PR\386980SV.doc
3/14
PE 232.596
SV
PROTOKOLLSIDA
Med en skrivelse av den 25 maj 1999 förelade kommissionen parlamentet sitt meddelande
Mot ett Europa för alla åldrar – Att främja välfärd och solidaritet mellan generationerna
(KOM(1999) 221 – 1999/2159(COS)).
Vid plenarsammanträdet den 25 oktober 1999 tillkännagav talmannen att detta meddelande
hänvisats till utskottet för sysselsättning och socialfrågor, som utsetts till ansvarigt utskott,
och till utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor, som utsetts till rådgivande
utskott. (C5-0185/1999).
Vid utskottssammanträdet den 14 oktober 1999 hade utskottet för sysselsättning och
socialfrågor utsett Luciana Sbarbati till föredragande.
Vid utskottssammanträdet/na den ... behandlade utskottet kommissionens meddelande och
förslaget till betänkande.
Vid (detta/det sistnämnda) sammanträde(t) godkände utskottet (enhälligt) förslaget till
resolution med .. röster för, .. röster mot och .. nedlagda röster.
Följande var närvarande vid omröstningen: ... (ordförande/ordförande för sammanträdet), ...
(vice ordförande), ... (vice ordförande), ... (föredragande), ..., ... (suppleant för ...), ...
(suppleant för ... i enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen), ... och ... .
(Motiveringen kommer att avges muntligt i kammaren.)
Yttrandet/Yttrandena från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor (och
utskottet för ... bifogas detta betänkande.(Utskottet för ... beslutade den ... att inte avge något
yttrandet.)
Betänkandet ingavs den ....
Fristen för ändringsförslag till detta betänkande kommer att anges i förslaget till
föredragningslista för den sammanträdesperiod vid vilken betänkandet skall behandlas/har
fastställts till den ... kl....
PE 232.596
SV
4/14
PR\386980SV.doc
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande Mot ett Europa för alla
åldrar – Att främja välfärd och solidaritet mellan generationerna (KOM(1999) 221 –
C5-0185/1999 – 1999/2159(COS))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
- med beaktande av kommissionens meddelande (KOM(1999) 221 – C5-0185/1999 1),
- med beaktande av artikel 47.1 i arbetsordningen,
- med beaktande av EG-fördraget, i synnerhet artiklarna 2, 3, 13, 127 och 137,
- med beaktande av rådets rekommendation av den 24 juni 1992 om gemensamma kriterier
för tillräckliga resurser och förmåner i de sociala trygghetssystemen, 2
- med beaktande av rådets rekommendation av den 27 juli 1992 om en harmonisering av
mål och åtgärder när det gäller det sociala skyddet, 3
- med beaktande av rådets resolution av den 30 juni 1993 om flexibla bestämmelser för
pensionering, 4
- med beaktande av principförklaringen av Europeiska unionens råd och de i rådet
församlade socialministrarna av den 6 december 1993 med anledning av avslutningen av
det europeiska året för äldre människor och för solidaritet mellan generationerna (1993), 5
- med beaktande av sin resolution av den 24 februari 1994 om åtgärder till förmån för äldre
människor, 6
- med beaktande av sin resolution av den 16 februari 1999 om kommissionens meddelande
om en samordnad strategi för att modernisera den sociala tryggheten, 7
- med beaktande av rådets beslut 2000/228/EG av den 13 mars 2000 om riktlinjer för
medlemsstaternas sysselsättningspolitik för år 2000, 8
- med beaktande av den resolution som FN:s generalförsamling antog den 16 oktober 1992
EGT C …..
EGT L 245, 26.8.1992, s. 46.
3
EGT L 245, 26.8.1992, s. 49.
4
EGT C 188, 10.7.1993, s. 1.
5
EGT C 343, 21.12.1993, s. 1.
6
EGT C 77, 14.3.1994, s. 24.
7
EGT
8
EGT L 72, 21.3.2000, s. 15.
1
2
PR\386980SV.doc
5/14
PE 232.596
SV
om att utse 1999 till det internationella äldreåret, 1
- med beaktande av sin resolution av den 16 april 1999 om äldre människor i det tjugoförsta
århundradet - nya möjligheter i livet, 2
– med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och socialfrågor (och
yttrandet (yttrandena) från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor (och
utskottet för)) (A5-.../2000), och av följande skäl:
A. Ökningen av genomsnittsåldern kommer under de kommande årtiondena att leda till att
medlemsstaternas samhällsstruktur förändras.
B. Kommissionen uppmuntrar genom sin strategi medlemsstaterna och medborgarna att
skapa villkor för ett sunt och aktivt åldrande.
C. Stödet till en politik för aktivt åldrande förutsätter samstämmighet mellan gemenskapens
politik och strategier samt samordning av de nationella systemen för social trygghet och
kamp mot diskriminering.
D. Ytterligare åtgärder mot diskriminering på grund av ålder och utslagning från
arbetsmarknaden kan stödjas genom en bestämdare tolkning av artiklarna 13 och 137 i
fördraget.
E. Äldre arbetstagare drabbas mest då arbetslöshetsnivåerna är höga och den tekniska
utvecklingen snabb, vilket är fallet i samtliga medlemsstater.
F. Det är en nyhet att det hänvisas till äldre arbetstagare i riktlinjerna för
sysselsättningspolitiken och att skyddet för äldre arbetstagare har införts bland de
prioriterade områdena för rådets rekommendationer till medlemsstaterna.
G. Äldre arbetstagare står otillräckligt rustade inför den tekniska utvecklingen och nuvarande
program för omskolning och specialisering är felaktigt inriktade.
H. Ofta motsvarar arbetsorganisationen och arbetsvillkoren inte äldre personers verkliga
behov.
I. Ökningen av genomsnittsåldern ger upphov till ett betydande tryck på medlemsstaternas
system för social trygghet.
J. Ett stort antal sjuka är oförmögna att leva ett aktivt socialt liv och vissa obetydliga
sjukdomar får förödande konsekvenser på familjelivet.
K. Det är nödvändigt att låta förebyggande åtgärder åtföljas av specifika åtgärder till förmån
för äldre personer, i synnerhet kvinnor, som lever i fattigdom och osäkerhet.
1. Parlamentet insisterar på att anpassningen av samhället till ökningen av genomsnittsåldern
1
2
Resolution 47/5/1992.
EGT C 219, 30.7.1999, s. 506.
PE 232.596
SV
6/14
PR\386980SV.doc
måste innebära att äldre personer värdesätts, inte bara att de ensidigt skall anpassa sig till
arbetslivets krav,
2. stöder strategin för ett hälsosamt och aktivt åldrande men uppmanar kommissionen att
undvika den blir den enda bedömningsgrunden för att acceptera äldre personer i samhället,
3. ställer sig positivt till kommissionens helhetsinriktade förhållningssätt som grundar sig på
en samordnad strategi för sysselsättning, åtgärder mot diskriminering och modernisering
av pensions- och hälsovårdssystemen,
4. uppmanar kommissionen att se äldre personer som ”målgrupp” och samordna redan
befintliga gemenskapsåtgärder till förmån för dem,
5. anser att rådets förslag till direktiv om inrättande av allmänna ramar för likabehandling i
arbetslivet i fråga om arbete och sysselsättning inte är ägnat att garantera äldre personers
rättigheter; uppmanar därför kommissionen att på grundval av artikel 13 lägga fram ett
förslag till direktiv som är specifikt ägnat åt kampen mot åldersdiskriminering,
6. uppmanar kommissionen att på vederbörligt sätt ta hänsyn till omfattningen av och
allvaret i problemet med diskriminering av äldre i arbetslivet inom ramen för
gemenskapsinitiativet Equal,
7. uppmanar rådet att genomföra åtgärder för att kontrollera att rekommendationerna till
medlemsstaterna efterlevs i fråga om sysselsättningspolitik som specifikt berör äldre
arbetstagare,
8. anser att EU inom ramen för socialfonden bör uppmuntra medlemsstaterna att inrätta nya
program för omskolning som riktas till äldre arbetstagare för att
- anpassa dem till olika krav avseende inlärning,
- ta vara på äldre personer arbetstagarnas erfarenhet vid utbildning av unga,
- göra det möjligt för äldre arbetstagare att utnyttja de möjligheter som ny teknik
erbjuder,
9. uppmanar medlemsstaterna att stödja flexibla system för att reglera arbetstiden så att äldre
anställdas bidrag i yrkeslivet kan användas optimalt,
10. uppmanar kommissionen att stödja och finansiera studier och forskning, utbyte av resultat
och projekt som är avsedda att förbättra livskvaliteten för äldre personer som drabbats av
sjukdomar som är till förfång för personens värdighet, exempelvis stomiopererade eller
personer drabbade av Alzheimers sjukdom,
11. ställer sig positivt till kommissionens strävan att reformera pensionssystemen för att
begränsa möjligheten till förtidspensionering; uppmanar emellertid kommissionen att ta
hänsyn till den särskilda situation som de personer befinner sig i som inte kan fortsätta sitt
yrkesliv och deras familjemedlemmar,
PR\386980SV.doc
7/14
PE 232.596
SV
12. anser att äldre personers självständighet är oundgänglig för att garantera dem en värdig
livskvalitet; uppmanar därför kommissionen att finna lämpliga sätt för att främja ökad
rörlighet för äldre, användning av ny teknik och en lämpligare stadsmiljö,
13. uppmanar kommissionen att öka medlemsstaternas medvetenhet, inte bara om äldres
arbetsliv, utan även om vikten av att främja deras deltagande i det sociala och kulturella
livet genom att inrätta hedersuppdrag, universitet för äldre, eller platser för sport- eller
hobbyverksamhet,
14. uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
PE 232.596
SV
8/14
PR\386980SV.doc
MOTIVERING
I.
Inledning
Till följd av att medlemsstaternas befolkningar åldras måste unionen ompröva äldre personers
roll i samhället. Under 1999, vilket Förenta Nationerna utlyst till Internationella äldreåret, har
Europeiska unionen visat sig vilja bemöta problemet med den ökande genomsnittsåldern
genom att föreslå ett långsiktigt och helhetsinriktat förhållningssätt.
För att garantera en ökad solidaritet mellan generationerna har såväl parlamentet som
kommissionen nämligen understrukit behovet av samordning mellan sådana politikområden
som sysselsättning, social trygghet samt hälsovård och programplanering av
gemenskapsinitiativ och pilotprojekt.
Det första bidraget till stöd för Förenta Nationernas initiativ kom från Europaparlamentet,
som i samarbete med kommissionen anordnade en konferens om politik till förmån för äldre
den 1 och 2 oktober 1998. På grundval av de bidrag som då ingavs utarbetades betänkandet av
McMahon och Schiedermeier som antogs den 29 mars 1999 (A4-0160/1999). parlamentets
krav har därefter delvis bekräftats




II.
i kommissionens meddelande ”Mot ett Europa för alla åldrar” (KOM(1999) 221 slutlig)
av den 21 maj 1999,
genom godkännandet av riktlinje nr 9 om medlemsstaternas sysselsättningspolitik år 2000,
i åtgärdspaketet för bekämpning av diskriminering som utarbetats på grundval av
artikel 13 i Amsterdamfördraget,
i strategin för ett aktivt åldrande som kommissionen lade fram vid konferensen i Bryssel
den 15 och 16 november 1999.
Kommissionens förhållningssätt
I kommissionens meddelande ”Mot ett Europa för alla åldrar” fastställs huvuddragen i en
strategi som omfattar fyra områden:
a.
b.
c.
d.
att skydda äldre arbetstagare på arbetsmarknaden,
att begränsa trycket på pensionssystemen till följd av att den aktiva befolkningen åldras,
att begränsa den ökande efterfrågan på hälsovårdssystem,
att bekämpa alla former av diskriminering och social utslagning baserad på ålder.
2.1 Allmänna överväganden
Kommissionen avser inte att skapa en ny politik för äldre personer, utan att tillförsäkra dem
en bättre livskvalitet genom att anpassa strategierna för sysselsättning, social trygghet och
hälsovård till de krav som den demografiska utvecklingen ställer.
Ett sådant helhetsinriktat förhållningssätt är förvisso positivt och nödvändigt, men det får inte
orsaka överdriven splittring inom de enstaka åtgärderna som gör dem mindre effektiva. De
PR\386980SV.doc
9/14
PE 232.596
SV
vidtagna åtgärderna måste samordnas, inte bara i syfte att återinsätta äldre personer i
produktionsprocessen, utan framför allt för att skapa ett samhälle i vilket äldre personer
generationernas behov respekteras och som följaktligen är i stånd att i högsta grad dra nytta av
deras kapacitet och erfarenhet.
Föredraganden uppmanar därför kommissionen att föreslå rådet att vidta åtgärder för att
kontrollera den faktiska verkan av gemenskapsåtgärder för äldre personer, av rådets
rekommendationer till medlemsstaterna om arbetsmarknadspolitik och av riktlinjerna för
reformering av systemen för social trygghet.
Denna kontroll är oundgänglig för att stödja och utveckla en verklig samordning mellan de
nationella åtgärderna. Trots att behörigheten för de områden där dessa åtgärder måste vidtas
faktiskt tillkommer medlemsstaterna, kan den för nästan alla europeiska länder gemensamma
moderniseringen av pensions- och hälsovårdssystemen göra det möjligt för unionen att agera
tydligare genom att påverka omstruktureringsprocesserna tack vare spridning av god praxis
eller stöd till åtgärder som respekterar huvuddragen i gemenskapens politik och strategier.
2.2 Befolkningens åldrande och den europeiska sysselsättningsstrategin
Mot bakgrund av den rådande situationen som präglas av hög arbetslöshet och ständiga
förändringar av arbetsmarknadens krav, medför åldrandet och minskningen av arbetskraften
mer eller mindre direkt diskriminering av äldre arbetstagare.
För att motverka att äldre personers yrkeskapacitet förlorar sitt värde måste unionen
modernisera
- programmen för livslångt lärande,
- organisationen av arbetet,
- organiserad fritid.
Utbildning
I kommissionens meddelande påpekas tydligt risken för att den befolkningsgrupp som är
mellan 50 och 65 år slås ut från arbetsmarknaden. Således understryks nödvändigheten av att
ompröva personalförvaltningen och att främja livslångt lärande i samtliga ålderskategorier.
I meddelandet tas emellertid inte tillräcklig hänsyn till de särskilda behoven hos äldre
arbetstagare och inte heller till deras kapacitet.
För det första ställs det till följd av äldre personers kapacitet och inlärningshastighet helt
andra krav i fråga om metoder och uppmärksamhet än vad som är fallet för deras yngre
kollegor. För det andra tillmäts äldre personer arbetstagarnas erfarenhet inte tillräcklig
betydelse i definitionen av utbildning och inlärning.
Följaktligen upprepar föredraganden parlamentets begäran att programmen för
yrkesutbildning, vidareutbildning och omskolning skall anpassas till äldre personer
arbetstagarna, men begär samtidigt att den kompetens som förvärvats under årens lopp skall
PE 232.596
SV
10/14
PR\386980SV.doc
beaktas som en källa till utbildning för yngre arbetstagare.
Parlamentet begär således att undervisningsprogram skall inrättas i vilka generationsväxlingen
inte längre betraktas i endast en riktning, och i vilka äldre personers behov och kompetens
skall anses utgöra komplementära faktorer. Exempelvis skulle man inom ramen för
praktikperioder dra nytta av de arbetstagare som nått slutet av sitt yrkesverksamma liv.
Organisation av arbetet och arbetsmiljön
Att anpassa organisationen av arbetet till befolkningens åldrande är en grundläggande faktor
för att ta vara på äldre personers roll i det moderna samhället. Därigenom garanteras ett
”aktivt åldrande och en gradvis pensionering” som gör att äldre personer inte behöver känna
sig olämpade för arbetsvillkoren och således tvungna att själva utesluta sig från samhällets
aktiva del. Det är således viktigt att medge att de naturliga fysiska begränsningar som drabbar
äldre inte nödvändigtvis innebär att dessa inte kan förvärvsarbeta.
Föredraganden hoppas därför att kommissionens förslag, som syftar till att stödja åtgärder för
att garantera lämpliga arbetsvillkor för äldre arbetstagare, skall fullföljas med beslutsamhet.
Kommissionen skulle redan kunna agera i det syftet inom ramen för strukturfonderna och
femte ramprogrammet genom att prioritera projekt som är ägnade att anpassa offentliga och
privata strukturer till äldre personers dagliga krav.
2.3 Befolkningens åldrande och strategier för social trygghet
Den konstanta ökningen av medellivslängden skall inte ses som ett hot mot solidariteten
mellan generationerna i fråga om social trygghet. Insatserna för att garantera ett bättre
utnyttjande av äldre arbetstagare måste samordnas med åtgärder för att anpassa
pensionssystemen till den nya demografiska situationen.
Europaparlamentet har redan ställt sig positivt till kommissionens uppmaning att begränsa
möjligheterna till förtidspensionering. Parlamentet önskar emellertid att det skall tillses att
detta krav inte blir en outhärdlig börda för äldre personer som ofta är fysiskt svagare.
De åtgärder som syftar till att progressivt höja pensionsåldern måste åtföljas av konkreta
åtgärder för att förbättra äldre personers livskvalitet och att skapa arbetsvillkor som är mer
lämpade för dessa, samtidigt som den enskildes värdighet till fullo skall respekteras.
I det avseendet är det önskvärt att kommissionen, då den utarbetar strategin för samordning av
de sociala trygghetssystemen, föreskriver åtgärder i vilka utarbetandet av olika former av
övergång från arbetslivet till pension samordnas med moderniseringen av organisationen av
arbetet, exempelvis genom att i högre grad utnyttja former av delpension eller
arbetstidsförkortning.
Föredraganden ber i synnerhet kommissionen uppmana medlemsstaterna att garantera ett
lämpligt stöd såväl för äldre personer som redan innan de uppnår pensionsåldern inte längre
förmår fortsätta sitt yrkesverksamma liv, som för deras familjer då de berörda personerna inte
PR\386980SV.doc
11/14
PE 232.596
SV
längre kan klara sig själva.
Kommissionens avsikt att höja pensionsåldern är nämligen en förebyggande åtgärd som
kommer att ha verkan först på lång sikt. Ökningen av medellivslängden och skillnaden i
livslängd mellan könen kan komma att ge upphov till former av diskriminering som måste bli
föremål för specifika kompensationsåtgärder.
2.4 Befolkningens åldrande och hälsovården
I kommissionens meddelande understryks framför allt problemet med de kostnader som
befolkningens åldrande kommer att medföra för hälsovårdsutgifterna. I meddelandet fastslås
inriktningen på förebyggande åtgärder för att främja en bättre livsstil redan i ung ålder och
åtgärder för att förbättra arbetsmiljön genom att ta hänsyn till alla de förebyggande åtgärder
som kan möjliggöra ett sunt åldrande.
Även om ett sådant förhållningssätt förvisso bör stödjas, skulle det emellertid kunna ge
upphov till en farlig attityd i samhället, enligt vilken endast äldre personer som är friska
fortfarande skulle anses vara nyttiga och aktiva. Trots den medicinska utvecklingen och den
allmänna förbättringen av levnadsvillkoren riskerar äldre personer, i synnerhet de som uppnått
en mycket hög ålder, alltid att drabbas av sjukdomar och fysiska problem.
Endast genom att främja en kultur i vilken äldre personer accepteras i sig, kommer man
verkligen att lyckas dra nytta av deras kapacitet och erkänna deras väsentliga roll i samhället.
Även om åtgärder för att garantera alla ett hälsosamt och aktivt åldrande förvisso måste
stödjas med största beslutsamhet, bör man se till att detta inte blir det enda kriteriet för att
acceptera äldre personer i samhället.
I det syftet uppmanar föredraganden kommissionen att i större utsträckning stödja
servicenäringen genom att uppmana medlemsstaterna att tillämpa den metod kommissionen
föreslagit, nämligen att omvandla nya behov till nya verksamheter som skapar arbetstillfällen,
till förmån för en bättre balans mellan generationerna.
2.5 Åtgärder mot diskriminering och social utslagning
Den senaste utvecklingen av kommissionens ståndpunkter i fråga om kampen mot
åldersdiskriminering, exempelvis de åtgärder som vidtagits inom ramen för
sysselsättningsstrategin och förslaget till åtgärdspaket som antagits på grundval av artikel 13,
gör det befogat att hysa optimism avseende kommissionens faktiska vilja att genomföra den
politik som föreslagits för att omvärdera äldre personers roll i samhället. De steg som tagits är
emellertid ännu otillräckliga.
Föredraganden uppmanar kommissionen att med iakttagande av subsidiaritetsprincipen lägga
fram specifika lagstiftningsförslag för att komplettera rådets direktiv om inrättande av
allmänna ramar för likabehandling i arbetslivet, i syfte att garantera att äldre personer fullt ut
kan göra sina medborgerliga rättigheter gällande.
Kampen mot diskriminering måste nämligen föras på lagstiftningsnivå och måste komplettera
PE 232.596
SV
12/14
PR\386980SV.doc
åtgärderna mot social utslagning på arbetsmarknaden. Om så inte sker uppstår det en fara för
att alla avsiktsförklaringar blir verkningslösa och att det blir svårt att garantera den enskilde
medborgaren rätten att väcka talan vid domstolen.
III.
Särskilda anmärkningar
Föredraganden ser positivt på kommissionens avsikt att främja en ny syn på åldrandet i vilken
tonvikten läggs vid kvaliteten av den roll som äldre personer kan spela i det moderna
samhället. Vissa av kommissionens målsättningar måste emellertid kompletteras och
klargöras.
Även om kommissionen i sitt meddelande föreslår ett nytt helhetsinriktat förhållningssätt som
syftar till att främja en ny kultur för åldrandet, riktas i meddelandet uppmärksamheten nästan
uteslutande på den begränsade del av befolkningen som är potentiellt aktiv på
arbetsmarknaden.
Solidariteten mellan generationerna måste emellertid även ta hänsyn till den sena ålderdomens
villkor och således betrakta äldre personer inte bara som potentiella äldre arbetstagare, utan
som individer som kan ha olika roller i samhällets aktiva liv.
Kommissionen borde på ett mer bestämt och tydligt sätt betona att solidariteten mellan
generationerna inte grundar sig på att äldre personer ensidigt anpassar sig till villkoren i ett
åldrande samhälle, utan på ömsesidigt erkännande av de olika roller som generationerna
måste spela i samhället.
Förbättringen av äldre personers livskvalitet måste eftersträvas med samma målmedvetenhet
när dessa har uppnått pensionsåldern.
I det syftet borde kommissionen gynna vissa pilotprojekt som samtidigt skapar nya
arbetstillfällen och förbättrar äldre personers livskvalitet, exempelvis projekt om
semesterresor för äldre inom ramen för turistfrämjandet eller tillverkning av redskap för att
anpassa bostäder och kollektivtrafiken till rörelsehindrade personer.
Pensionärer måste dessutom finna alternativ till deltagandet i arbetslivet för att kunna spela en
initiativtagande roll i samhället, exempelvis genom deltagande i politiska beslut som direkt
avser skyddet av deras rättigheter. Dessutom borde kommissionen vid förvaltningen av
exempelvis sådana gemenskapsinitiativ som Urban ägna större uppmärksamhet åt bildandet
av grupper där flera generationer är representerade för att definiera och modernisera
stadsmiljöer.
Äldre personers livskvalitet och graden av deras deltagande i samhällets utveckling beror
nämligen på den miljö i vilken de lever och som således måste vara anpassad till deras
specifika krav. Man måste dessutom garantera att olika projekt som avser modernisering av
stadsmiljön med avseende på äldre samordnas för att undvika snedvridningar, exempelvis
sådana fall då byggnader som skolor eller kontor är anpassade för funktionshindrade men inte
kan nås för att det saknas lämplig kollektivtrafik.
PR\386980SV.doc
13/14
PE 232.596
SV
Kommissionens åtaganden för att göra unionen och medlemsstaterna medvetna om den roll
som äldre personer har att spela i moderniseringen av våra samhällen utgör endast grunden för
att genomföra en strategi för ett samhälle för alla åldrar i vilket äldre personers värdighet och
potential visas särskild respekt.
Europaparlamentet kommer att se till att strategin för ett aktivt åldrande genomförs på ett
effektivt och konkret sätt genom en mer finförgrenad och samordnad verksamhet inom ramen
för gemenskapens kompetensområde och genom kravet på större inflytande för unionen på
nationella politikområden i syfte att samordna ansträngningarna för en gemensam
målsättning.
PE 232.596
SV
14/14
PR\386980SV.doc