Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och

1
Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters
rättigheter
Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för
att söka skydd. Ca 80% av dem är kvinnor och barn. Största delen av dessa människor
lämnar sitt hemland på grund av krig eller konflikt och till följd av det en ökad risk för
människorättsbrott.
Många av de barn och unga som söker skydd kommer från länder där de upplevt
beväpnade anfall och strider. Deras familjemedlemmar och vänner har dött eller
försvunnit. För barn som lämnat allt bakom sig är förflyttandet från ställe till ställe och
land till land slitande och uttröttande. Under flykten kan de bli utsatta för många slag
av utnyttjande och omänsklig behandling.
Varje år dör hundratals flyktingar och migranter på vägen till EU och otaliga andra
avvisas med våld eller hamnar i länder som inte respekterar deras mänskliga
rättigheter.
En del av de barn som söker skydd hamnar på flyktingläger där största delen av
världens flyktingar bor. Omständigheterna på lägren är primitiva och livet på lägren
ofta otryggt. Väntan och hopplöshet stämplar det dagliga livet. Människorna har ingen
möjlighet att återvända till sitt hemland och har inte heller någon möjlighet att skapa
ett nytt liv på lägret.
Flyktingars och migranters rättigheter
Rätten att söka och åtnjuta asyl är en universell mänsklig rättighet och en av
folkrättens grundprinciper. FN:s flyktingkonvention tryggar grundläggande mänskliga
rättigheter åt flyktingar och förbjuder utvisning till områden där deras liv eller frihet är
hotade.
Människor söker internationellt skydd då deras liv, frihet och integritet är hotade i
deras hemland. Internationellt skydd är mer än bara fysisk säkerhet. Flyktingar bör
åtnjuta åtminstone samma rättigheter och få samma grundläggande hjälp som vilka
1
2
andra utlänningar som helst som har uppehållstillstånd i landet, och det inbegriper
tankefrihet, rörelsefrihet och att ingen får utsättas för tortyr eller förnedrande
behandling. Detsamma gäller ekonomiska och sociala rättigheter: flyktingar bör ha
tillgång till läkarvård, skolgång och rätt att arbeta. (UNHCR)
Detta gör Amnesty i kampanjen för migranters och flyktingars rättigheter
Amnesty International är världens största människorättsorganisation som utreder brott
mot de mänskliga rättigheterna och publicerar rapporter om dessa. Amnesty har
publicerat otaliga rapporter gällande flyktingars och asylsökandes rättigheter och hur
de behandlas på sin väg till säkerhet.
På basen av forskningsrapporterna arbetar Amnesty bl.a. för att uppnå följande mål.
• De mänskliga rättigheterna för barn och unga som söker skydd bör respekteras
vid ländernas gränser.
• Deras asylansökan bör behandlas rättvist.
• Dessutom bör länderna i Europa öka antalet kvotflyktingar och på så sätt
garantera de människor som är på flykt en trygg och laglig väg till säkerhet.
Omfattningen av flyktingsituationen
År 2014 ansökte 626 000 människor om asyl i Europa. På det största flyktinglägret i
Kenya bodde samma år över 332 000 flyktingar och Sydafrika tog emot 463 000
asylansökningar. Flest asylsökande i Europa hade Tyskland med 202 645 och Sverige
med 81 000. 2014 ansökte 3651 flyktingar om asyl i Finland av vilka flyktingsstatus
beviljades åt 1346 personer.
Centrala konventioner ovh dokument som definierar flyktingars rättigheter
FN:s flyktingkonvention
Konventionen definierar bland annat vem som skall beviljas asyl.
Europeiska människorättskonventionen
Konventionen definierar centrala mänskliga rättigheter och bl.a. att ingen får
återsändas till ett sådant område där han eller hon hotas av förföljelse eller tortyr.
2
3
Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna
Europeiska unionens centrala människorättsdokument som bl.a. tryggar asylsökandes
rättigheter.
Grundlagen
Grundlagen reglerar bl.a. att ingen får återsändas till ett land där han eller hon hotas av
dödsstraff, tortyr eller någon annan omänsklig behandling eller behandling som
kränker människovärdet.
Utlänningslagen
Utlänningslagen reglerar bl.a. utlänningars rätt att vistas i Finland, asylprocessen samt
tagandet i förvar.
Vem är då officiellt en flykting?
Flykting är en person som beviljats internationellt beskydd utanför sitt hemland.
Personen kan ha beviljats asyl i enlighet med FN:s konvention om flyktingars rättsliga
ställning för att han eller hon har en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin
härkomst, religiösa uppfattning, nationalitet eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp
eller på grund av sin politiska uppfattning.
Flyktingstatus får en person som någon stat beviljar asyl eller som FN:s
flyktingkommissariat UNHCR anser vara flykting.
Internflykting är en person som befinner sig på flykt inom sitt hemland. En del är
tvångsförflyttade från sin hemort, en del har flytt från landets interna konflikter. Det
finns uppskattningsvis 38 miljoner internflyktingar i världen.
Kvotflykting är en person som har beviljats asyl inom ramen för landets flyktingkvot.
Kvotflyktingar är personer som huvudsakligen omplaceras till andra länder från
flyktingläger. Vidarebosättning av flyktingar på basen av flyktingkvoter sker som en del
av FN:s flyktingorgan UNHCR: s hållbara lösning på flyktingproblemet.
Det är dock endast en bråkdel av världens stater som deltar i vidarebosättningen av
flyktingar genom att årligen ta emot en fastställd flyktingkvot. Flest platser erbjuder
USA, Australien och Canada. Även de nordiska länderna tar emot kvotflyktingar. De
trygga och välbärgade EU-länderna har dock överlag haft en mycket liten del i
vidarebosättningen av flyktingar. Finlands årliga flyktingkvot har de senaste åren varit
750 personer men höjdes ifjol till 1050 personer på grund av kriget i Syrien. Den
3
4
förhöjda flyktingkvoten verkar vara bestående. På förslag av UNHCR väljs sedan
kvotflyktingarna ut och de beviljas flyktingsstatus och får en trygg resa till
mottagarlandet.
Andra ord med anknytning till temat:
Invandrare är en person, som inte är finsk medborgare, som flyttar från ett land till ett
annat för att permanent bosätta sig i det andra landet. Invandrare är ett allmänt
begrepp som används för att beskriva alla personer som flyttar till ett land såsom
flyktingar, asylsökande, migranter och återflyttare. Ibland talar man även om
utlänningar, nyfinländare och etniska minoriteter som i sig redan inbergiper andra
etniska minoriteter såsom samer och romer.
Papperslös betyder en person som inte har uppehållstillståbnd i det land där han eller
hon vistas. De papperslösa möter ofta flera olika människorättskränkningar under sin
immigration. Papperslöshet ökar individens sårbarhet och risk för att bli utsatt för
utnyttjande på olika nivåer.
Migrant är en person som flyttat till ett annat land och bo för gott eller för en längre
tid. Orsaken till flytten kan vara bl.a. familj, studier, parförhållande eller arbete.
Och asylsökande då?
Asylsökande är en person som söker skydd i en främmande stat. Asylansökan görs
direkt då man anländer till landet eller så fort som möjligt efter det. Bara en liten del av
alla asylsökande beviljas den av FN:s flyktingkonvention fastställda flyktingstatus, som
grundar sig på personlig förföljelse. Däremot kan en asylsökande beviljas
uppehållstillstånd baserat på skyddsbehov (t.ex. omänsklig behandling hotar i
hemlandet) eller av humanitära orsaker (t.ex. återvändo omöjlig på grund av väpnad
konflikt eller miljökatastrof).
Asyl betyder tillstånd att leva, bo och verka i landet på grund av fara eller förföljelse på
det ursprungliga hemområdet.
4
5
Konflikten och flyktingsituationen i Somalia
Befolkning: 10 112 453 (2010)
Area: 637 660 km²
Huvudstad: Mogadishu
På flyktinglägrena i Kenya befinner sig 600 000 flyktingar varav största delen kommer
från Somalia. År 2013 rapporterade Amnesty om polisvåld, våld mot flyktingar och
godtyckliga arresteringar på flyktinglägrena i Kenya.
Omars historia: En 13-årig pojkes flykt undan krig
Då kriget bröt ut i var Omar tvungen att lämna sitt hem i Somalia. Han var 13 år
gammal och flydde ensam. Först fem år senare kom Omar till Sverige och i säkerhet. Då
Omar flydde sitt hem reste han först till Libyen för att arbeta. Sedan bröt ett
inbördeskrig ut även i Libyen. Situationen i landet blev kaotisk och Omar blev grovt
misshandlad av poliser. Han misste ena av sina njurar och det finns fortfarande kulor
kvar i hans mage och hans ben.
På grund av inbördeskriget i Libyen var Omar tvungen att fly igen, denhär gången till
Tunisien. " Det går inte att förestsälla sig ett krig. Jag har sett de värsta sidorna av krig
och jag vill inte se mera", berättar Omar. I Tunisien fick Omar bo på flyktinglägret i
Choucha. Livet på lägret präglades av rädsla för den osäkra framtiden. Omar har dock
haft tur jämfört med många andra unga som har flytt undan krig: han kom slutligen
bort från flyktinglägret och till Sverige i säkerhet. I undervisningspaketet för dagsverket
finns det fyra aktiverande övningar för att behandla Omars livsöde.
Amnesty international
Amnesty gundades i England år 1961. Nuförtiden är Amnesty världens största
människorättsorganisation på basen av antalet anhängare ( 7 miljoner anhängare).
Amnesty International är verksam i 150 länder. Amnestys Finländska sektion grundades
1967 (2015: 47 000 anhängare). Amnesty International fick sin början då den brittiska
advokaten Peter Benenson år 1961 skrev artikeln ”The Forgotten Prisoners” (De
5
6
glömda fångarna) som publicerades i tidningen The Observer. Han skrev om människor
som fängslats på grund av sin åsikt och utmanade läsarna att skriva brev för att frige
samvetsfångarna. Artikeln berörde flera människor och av en mans vädjan föddes en
massrörelse. Amnesty är en internationell organisation. Amnestys internationella
sekretariat arbetar i London med ca 450 anställda. Salil Shetty från Indien är Amnestys
generalsekreterare. Den Finländska sektionens kontor ligger i Helsingfors på
Sanduddsgatan. I Finland finns det ca 20 anställda och som verksamhetsledare fungerar
Frank Johansson.
Amnestys kampanj för flyktingars och migranters rättigheter
Amnesty gör påverkansarbete för att förbättra människorättssituationen i
ursprungsländerna. Flyktingarna bör garanteras en möjlighet att söka och åtnjuta
skydd. Amnesty kräver större flyktingkvoter i EU.
Att påverka människorättssituationen i ursprungsländerna
Amnestys mål är en värld där alla människor åtnjuter de rättigheter som ingår i Förenta
Nationernas förklaring om de mänskliga rättigheterna. Amnestys internationella
sekretariat gör omfattande utredningar om olika länders människorättssituation.
Internationella Amnesty får information direkt från brottsoffer, anhöriga, t.ex.
flyktingar, biståndsarbetare, läkare och journalister. På basen av informationen
publicerar Amnesty rapporter, ställningstaganden, pressmeddelanden samt olika
rekommendationer till ländernas regeringar och myndigheter för att få ett slut på
kränkningarna.
På basen av utredningsarbetet bedriver Amnestys medlemmar kampanjer (t.ex.
kampanjen för flyktingars och migranters rättigheter) mot brott mot de mänskliga
rättigheterna och agerar för enskilda människorättsbrottsoffer och
människorättsförsvarare överallt i världen.
Flyktingarna bör garanteras en möjlighet att söka och åtnjuta skydd
De europeiska staterna har de senaste åren stärkt sin gränsbevakning för att förhindra
migrationen till Europa. Skärpta gränsbevakningsåtgärder hotar flyktingars, migranters
och asylsökandes rättigheter och leder till allvarliga brott mot de mänskliga
6
7
rättigheterna. Människor i behov av skydd har med våld tvingats tillbaka till stater där
de hotas av brott mot de mänskliga rättigheterna såsom tortyr och godtyckliga
frihetsberövningar. I sin strävan efter att uteslutande begränsa invandringen har de
europeiska staterna till och med försummat sin skyldighet att hjälpa människor i
sjönöd.
Amnestys kampanj för flyktingars och migranters rättigheter
Amnesty gör påverkansarbete för att förbättra människorättssituationen i
ursprungsländerna. Flyktingarna bör garanteras en möjlighet att söka och åtnjuta
skydd. Amnesty kräver större flyktingkvoter i EU.
Priset för den skärpta gränsbevakningen är dyrt. Utkontrakteringen av
gränsbevakningen utanför Europas gränser samt bristen på övervakning och
transparens är allvarliga hot mot flyktingarnas rättsskydd. Förflyttandet av
bevakningsåtgärderna utom räckhåll för övervakande blickar fråntar dock inte staterna
deras skyldighet att säkerställa att de mänskliga rättigheterna förverkligas. Ingen får
återsändas till ett land där allvarliga människorättsbrott är hot mot personens liv. Den
skärpta gränsbevakningen motiveras med "flyktingströmmar" och "illegal invandring". I
verkligheten strömmar det inga flyktingar över våra gränser. Det finns många orsaker
till migration men inte en endaste människa är illegal. Även Europa bör ta sitt
internationella ansvar.
Större flyktingkvoter i EU
Kvotflykting är en person som har beviljats asyl inom ramen för landets flyktingkvot.
Kvotflyktingar är flyktingar som har lämnat sitt hemland eller landet de permanent bor
i och kommit till ett annat land där de inte heller kan bli kvar och bo. Dessa flyktingar
kan vidarebosättas till ett tredje land inom ramen för den så kallade flyktingkvoten.
Inom ramen för flyktingkvoten vidarebosätter Finland personer som FN:s flyktingorgan
UNHCR anser vara flykting eller andra utlänningar i behov av internationellt skydd.
Finland tar årligen emot ett visst antal flyktingar. Dessa väljs ut redan utomlands, t.ex.
på flyktingläger. Finlands årliga flyktingkvot höjdes i fjol till 1050 persone rpå grund av
kriget i Syrien. De kvotflyktingar som kommer via FN:s flyktingorgan UNHCR beviljas
7
8
flyktingststaus i Finland. Största delen av de kvotflyktingar som kommit till Finland de
senaste åren har varit Demokratiska republiken Kongos medborgare i Rwanda, Irakier i
Syrien och Jordanien, Myanmariska medborgare i Thailand samt Afghaner i Iran.
Ett sätt att underlätta de enskilda flyktingarnas situation och underlätta trycket på
lägrena är att öka flyktingkvoterna i världen. Av EU:s medlemsstater tar endast 18 emot
kvotflyktingar. EU:s medlemsstater bör öka antalet kvotflyktingar och alltfler
medlemsstater bör delta i vidraebosättningen av flyktingarna.
8