Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider

Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider
Inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin
Ett arbetssätt med sitt ursprung från Saperemetoden
SAPERE (latin)= smaka, lukta, att ha smak, uppfatta smak(med sinnena). I bildlig
betydelse ha förstånd, vara vis.
Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider inom
handikappomsorgen och socialpsykiatrin.
Syftet med projektet
- Utvärdera metod och utbilda personal och brukare i aktiv sinnesträning kopplat till livsmedel
och måltider.
Klarlägga om metoden kan skapa utrymme för att vidga brukares
smakpreferenser som leder till ett mer varierat kostintag med inslag av grönsaker och frukt.
Mål
- Att få brukare aktivare i sin måltid och faktorer runt måltiden än innan projektet och att
personal med metodens hjälp kan bidra till detta tillsammans med brukaren.
Kärnan i SAPERE-metoden
”Utan
ord är det svårt att beskriva en
smakupplevelse.
Utan smakupplevelse är det svårt att
hitta orden.”
Våra sinnen
•
Fastslogs av Aristoteles på 300-talet före Kristus.
•
Människans sinnen finns till, dels för att förmedla informationen
om både yttervärlden och den själv, något som länge till stor
del tillfredsställt dennes behov och dels för att skydda denne,
på så sätt att sinnen ger varningssignaler vid fara för hälsan.
Receptor är en del av cellen som har till
funktion att fånga upp och vidarebefordra
signaler (retningar).
• Mekanoreceptorer, finns i innerörat, huden, muskler.
Stimuleras av mekaniska stimuli som beröring, tryck,
ljudvågor
• Termoreceptorer finns på huden och i hjärnan. Stimuleras av
värme och kyla
• Kemoreceptorer finns i munnen och näsan. Stimuleras av
kemiska stimuli som doft- och smakkomponenter
• Fotoreceptorer finns i ögat och stimuleras av ljus
• Smärtreceptorer finns i de flesta delar av kroppen och
stimuleras av olika typer av intensiva, ofta skadliga, stimuli
•Konsistens i munnen, munkänslan, kraft som behövs
för att bita av en korv
•Känna med handen, ger oss information om
konsistens, temperatur, fuktighet etc.
•Röra i t.ex. en gryta ger oss information om grötens
konsistens
•Lyfta mjölkpaket ger oss information om hur mycket
mjölk som finns kvar
• Smakceller kan registrera allt från en till fyra
grundsmaker (sött, salt, surt, beskt)
• Smakämnena måste var upplösta i saliv
• Filiforma papiller innehåller inga smaklökar
men har betydelse för upplevelse av
konsistens
•ref.Åsa Öström Grythytte Akademi Örebro Universitet
Kan ni hitta grundsmakerna i salladen?
•Ruccolasallad
•Alfalfagroddar,
solrosskott eller
ärtskott
•Cocktailtomater
•Päron
•Torkade
aprikoser
•Blåmögelost,
parmesan eller
fetaost
•Vinäger
•Valnötter
• Bilden vi ser skapar förväntningar som påverkas av
bl.a. kunskap, minne och tidigare erfarenhet
• Förväntningar som inte införlivas, kan göra oss
förvirrade
• Färg på saft eller vin har betydelse för att vi ska kunna
identifiera smaken
•Hörseln är viktig för den totala upplevelsen
•När våra sinnesintryck krockar -förvirring
• För krispiga produkter som knäckebröd,
dajm, chips, är det viktigt att låta rätt
• Varnar oss för faror (brandrök), men attraherar
också i positiv bemärkning (nybakade bullar)
•Stor betydelse för vår smakupplevelse
• Människan kan identifiera ca 10 000 dofter men
med träning ända upp till 20 000
•Starkt förknippat med minnen (platser, människor,
mat etc)
ref.Åsa Öström Grythytte Akademi Örebro Universitet
Avslutning: Trerätters middag
Resultat
•
•
•
•
•
•
Brukare vågar smaka sånt man tidigare inte velat prova
Gemensamma måltider efterfrågades
Vid gemensamma måltider såg man ett lugnare ättempo, man
åt av allt, grönsaker som annars slängdes i soporna
Flytande föda till fast föda
Materialet inspirerade till att tänka i andra banor vid inköp och
val av livsmedel/maträtter
Personalen upplevde att de har blivit mera medvetna om hur
olika faktorer från dukning till variation i grundsmaker påverkar
måltidsupplevelsen.