LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP)
Upprättad av: Annicka Mattsson
Datum: 2016-01-15
Metoder och näringsrik kost
Årskurs och tidsperiod:
HKK årkurs 6
v. 2-9 avslutas med ett grupparbete med skriftlig ilämningsuppgift och muntlig redovisning,
som sker vecka 11 och 12.
Förmågor och arbetsformer
I årskurs 1-6
Mat, måltider och hälsa
Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och
begrepp för bakning och matlagning.
Bakning och matlagning och olika metoder för detta.
Planering och organisering av arbetet vid tillagning av måltider och andra uppgifter i
hemmet.
Olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade måltider samt
hur måltider kan fördelas över en dag.
Konsumtion och ekonomi
Skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation.
Miljö och livsstil
Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse.
Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de
påverkar miljö och hälsa.
Olika mattraditioner, till exempel vid firande av högtider.
Kunskapskrav och bedömning
Teoretiska och praktiska övningar.
Med skriftlig inlämning av uppgift och muntlig redovisning i liten grupp.
Skriftlig/muntligt
E
Kunskapskrav för
betyget E i slutet av
årskurs 6
C
Kunskapskrav för
betyget C i slutet av
årskurs 6.
A
Kunskapskrav för
betyget A i slutet av
årskurs 6
Därutöver kan
eleven föra enkla
Därutöver kan
eleven föra
Därutöver kan
eleven föra
LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP)
resonemang om
varierade och
balanserade
måltider.
Eleven kan föra
enkla resonemang
om relationen
mellan konsumtion
och privatekonomi
samt om några
vanligt
förekommande
varor och jämför då
varorna utifrån
deras pris och
påverkan på miljö
och hälsa. Dessutom
för eleven enkla
resonemang om
skillnader mellan
reklam och
konsumentinformati
on.
Praktiskt
Eleven kan tillaga
enkla måltider och
genomföra andra
uppgifter som hör
samman med
måltiden, och gör
det med viss
anpassning till
aktivitetens krav. I
arbetet kan eleven
använda metoder,
livsmedel och
redskap på ett i
huvudsak
fungerande och
säkert sätt. Eleven
kan också ge enkla
omdömen om
Upprättad av: Annicka Mattsson
Datum: 2016-01-15
utvecklade
välutvecklade
resonemang om
resonemang om
varierade och
varierade och
balanserade
balanserade
måltider.
måltider.
Eleven kan föra
utvecklade
resonemang om
relationen mellan
konsumtion och
privatekonomi samt
om några vanligt
förekommande
varor och jämför då
varorna utifrån
deras pris och
påverkan på miljö
och hälsa. Dessutom
för eleven
utvecklade
resonemang om
skillnader mellan
reklam och
konsumentinformati
on
Eleven kan tillaga
enkla måltider och
genomföra andra
uppgifter som hör
samman med
måltiden, och gör
det med relativt god
anpassning till
aktivitetens krav. I
arbetet kan eleven
använda metoder,
livsmedel och
redskap på ett
relativt väl
fungerande och
säkert sätt. Eleven
kan också ge
utvecklade
omdömen om
Eleven kan föra
välutvecklade
resonemang om
relationen mellan
konsumtion och
privatekonomi samt
om några vanligt
förekommande
varor och jämför då
varorna utifrån
deras pris och
påverkan på miljö
och hälsa. Dessutom
för eleven
välutvecklade
resonemang om
skillnader mellan
reklam och
konsumentinformati
on.
Eleven kan tillaga
enkla måltider och
genomföra andra
uppgifter som hör
samman med
måltiden, och gör
det med god
anpassning till
aktivitetens krav. I
arbetet kan eleven
använda metoder,
livsmedel och
redskap på ett väl
fungerande och
säkert sätt. Eleven
kan också ge
välutvecklade
omdömen om
LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP)
Upprättad av: Annicka Mattsson
Datum: 2016-01-15
arbetsprocessen och arbetsprocessen och arbetsprocessen och
resultatet.
resultatet.
resultatet.
Uppgift
Man får ofta höra att socker är onyttigt, att man skall äta grönsaker, ät ordentligt med fibrer osv.
men varför säger man så?
Ni skall bilda grupper om 5 elever där man tillsammans väljer att forska kring en typ av mat.
Vad är det i den här maten som är nyttigt?
Vad händer om man inte skulle äta denna typ av mat?
Finns det hälsogrupper (vegetarianer, veganer eller LCHF) /religioner/kulturer som inte äter
den typen av mat? Hur gör man då för att få i sig näringen då?
Ge ett exempel på en maträtt med er näringsgrupp som du tycker är god.
Om grönsaker och vitaminer:
http://www.ur.se/Produkter/165904-Har-har-du-din-mat-Om-tillsatser
Om kött och proteiner:
http://www.ur.se/Produkter/165901-Har-har-du-din-mat-Om-kott-och-korv
Om fisk:
http://www.ur.se/Produkter/165902-Har-har-du-din-mat-Om-fisk
Om skräpmat:
http://www.ur.se/Produkter/165903-Har-har-du-din-mat-Om-skrapmat
Om tillsatser:
http://www.ur.se/Produkter/165904-Har-har-du-din-mat-Om-tillsatser
Om bröd och fibrer:
http://www.ur.se/Produkter/165905-Har-har-du-din-mat-Om-brod
