Finns det evidens för att antroposofisk livsstil kan skydda
mot utvecklandet av allergi hos barn?
En litteraturstudie
Christian Thulin Madsen, 2013
Habo Vårdcentral
Handledare Sven Engström med. dr
Primärvårdens FoU-enhet Jönköping
Innehållsförteckning
sida
Sammanfattning
3
Bakgrund
4
Allergireaktionen
4
Allergiprevalensen ökar
5
Vilka faktorer kan påverka prevalensen av allergi?
6
Antroposofi
8
Syfte
8
Frågeställning
8
Material och metod
9
Resultat
9
Resultat av artikelsökning
9
Resultat av artikelgranskning
10
Diskussion
12
Litteraturhänvisningar
14
Bilaga 1, tabell 1
16
2
Sammanfattning
Bakgrund: Utvecklandet av atopiska tillstånd och allergi har ökat markant under de senaste
decennierna och det pågår en diskussion om orsakerna till detta kan finnas i vår moderna
livsstil.
Syfte: Studera om det finns vetenskaplig evidens för att antroposofisk livsstil kan påverka
förekomsten av allergi hos barn.
Metod: Litteratursökning med fokus på faktorer i den antroposofiska livsstilen som kan ha
betydelse för utvecklandet av allergi och atopi.
Resultat: Det inkluderades 15 artiklar från sökningarna för en noggrannare granskning.
I flera av studierna har det bland barn med antroposofisk livsstil, jämfört med i
kontrollgrupperna, påvisats en lägre frekvens av en eller flera av följande tillstånd: atopisk
sensibilisering, allergisk rhinokonjunktivit, atopiskt eksem samt astma.
I en litteraturstudie konkluderades att livsstilsfaktorer hade ett starkare samband med
utveckling av allergi än luftföroreningar. Två studier visade att barn som levde på bondgårdar
hade en lägre prevalens av astma och atopi . I den ena studien såg man att uppväxt på
bondgård associerades med ännu lägre prevalens av atopi än antroposofisk livsstil.
I en studie såg man att antroposofisk livsstil var förknippat med ändringar av tarmfloran hos
barn. En av studierna fann att genomgången mässlingsinfektion associerades med lägre
prevalens av manifest allergisk sjukdom. Sistnämnda artikel visade även samband mellan
användande av antibiotika under första levnadsåret och en ökad risk för rhinokonjunktivit,
astma och atopiskt eksem. Även användande av antipyretika under första levnadsåret,
relaterades till en ökad risk för astma och atopiskt eksem.
Slutsats: Antroposofisk livsstil minskar risken för barn att utveckla atopisk allergi. En del av
de faktorer som ingår i en antroposofisk livsstil tycks kunna ge ett skydd mot utvecklandet av
allergi hos barn.
3
Bakgrund
Allergireaktionen
Immunförsvaret har utvecklats för att skydda individen från patogena mikroorganismer.
Ibland kan dock immunförsvaret reagera på ett icke ändamålsenligt sätt mot i sig ofarliga
ämnen. Det allergiska tillståndet innebär att kroppens immunförsvar missuppfattar ett ofarligt
ämne för någonting skadligt, och går till angrepp (1). De vanligaste allergierna riktar sig mot
pollen, pälsdjur, mögel, kvalster och olika födoämnen (2). Bland födoämnen är det vanligast
med allergi mot mjölk, ägg, vete, nötter, soja, fisk och skaldjur (3, 4).
Allergiska reaktioner uppstår när en individ producerar IgE- antikroppar mot för människan
ofarliga antigener, även kallade allergener (5). Vissa människor är benägna att producera IgEantikroppar mot många allergener, och sådana människor sägs vara atopiker (6, kapitel 12).
Det har påvisats en påtagligt ökad risk för atopi hos barn i familjer, där båda föräldrarna har
atopisk sjukdom (7). Därför förmodas det att genetiska faktorer är viktiga för utvecklandet av
allergi (8).
Immunsystemet kan delas in i det specifika (adaptiva, förvärvade) och det ospecifika (nativa,
medfödda) immunförsvaret. Det medfödda immunförsvaret fungerar som en första
försvarslinje mot infektioner. Detta system omfattar celler som finns tillgängliga direkt för att
bekämpa infektionen, varav makrofager och granulocyter tillhör de viktigaste celltyperna
(6,kapitel 1)
. Reaktionen sker således omedelbart, till skillnad mot det adaptiva immunförsvaret,
som tar cirka 4-7 dagar innan det uppnår full verkan (vid en förstagångsinfektion). Det
medfödda immunförsvaret har också uppgiften att initiera och dirigera det adaptiva
immunförsvaret (6, kapitel 1).
Det adaptiva immunförsvaret består av T- och B- lymfocyter, som ger en antigenspecifik
immunreaktion via antikroppar. Detta system står också för immunologiskt minne, vilket i
många fall kan ge livslång immunitet efter första mötet med ett patogen. Denna del av
immunsystemet kan ta hand om patogener som inte upptäcks eller som inte fullt ut kan
omhändertas av det medfödda immunförsvaret (3, kapitel 1).
4
Överkänslighetsreaktioner klassificeras i fyra olika typer (typ I-IV), och atopisk allergi
likställs med typ-I-överkänslighet (omedelbar, IgE-medierad hypersensitivitet) (6, kapitel 12). I
detta arbete görs en avgränsning till typ-I-överkänslighet.
Den allergiska typ-1- reaktionen uppkommer genom att IgE binds till receptorer på mastceller,
och då blir cellytereceptorer för antigen. När antigen binder till IgE aktiveras mastcellen, och
då utlöses en omedelbar degranulering av mastcellen. Det frigörs då en mängd substanser,
bland annat histamin och prostaglandiner. Dessa leder till en lokal reaktion med ökad
kärlpermeabilitet, vasodilatation och kontraktion av glatt muskulatur. Denna reaktion sker
inom sekunder, och kallas även den omedelbara allergiska reaktionen. Detta till skillnad från
den allergiska reaktionens sena fas, som tar cirka 8-12 timmar att utveckla. Senfasreaktionen
orsakas av ämnen som mastcellerna syntetiserar efter att de aktiverats, bland annat cytokiner
och leukotriener. Dessa leder till en rekrytering av inflammatoriska celler, främst eosinofiler
och antigenspecifika TH2-lymfocyter, till platsen. Om antigen finns kvar, riskerar en kronisk
inflammation uppstå, med fortsatt rekrytering av TH2-lymfocyer och eosinofiler och ökad
syntes av IgE. På så sätt underhålls glattmuskelkontraktion och ödem. Detta är mekanismen
för bland annat kronisk astma (6, kapitel 12., 9, kapitel 14).
Atopisk allergi är associerad med två huvudkarakteristika, nämligen som ovan beskrivits
förhöjd IgE syntes men även en obalans mellan olika typer av T-celler (10).
Allergiprevalensen ökar
Utvecklandet av atopiska tillstånd och allergi har ökat markant under de senaste
decennierna(11-14).
Enligt WHO´s rapport om prevention av allergi och allergisk astma, publicerad januari 2002,
estimeras det att mer än 20 % av världens befolkning har IgE-medierade allergier (15). Enligt
andra undersökningar uppskattas det att upp emot hälften av befolkningen i Nordamerika och
Europa har allergi mot i närmiljön vanligt förekommande ämnen (6, kapitel 12).
En dansk prevalensstudie gällande pricktest-positiv allergisk rhinit, visade under en 8 års
period (1990-98) en ökning från 12,9 % till 22,5 % hos vuxna danskar (16).
En frågeformulärstudie från Skåne från år 2001 där 8469 vuxna svarade (svarsprocent på
70,1%), hade 2768 personer (32,7 %) nasala symtom, av vilka 2200 personer (26,0 %) hade
5
återkommande och 568 personer (6,7 %) hade kroniska nasala symtom. De nasala symtomen
var framförallt nästäppa och tjock gul snuva. Nasala symtom var även riskfaktor för astma (17).
Vilka faktorer kan påverka prevalensen av allergi?
I den vetenskapliga litteraturen beskrivs en teori bakom ökningen i förekomsten av allergier,
den s.k. hygienhypotesen, baserad på en epidemiologisk studie. Den beskrev att förekomsten
av hösnuva (allergisk rhinit) hade ett markant negativt samband med antalet barn i familjen,
och att speciellt ett stort antal äldre syskon minskade förekomsten av hösnuva. Spekulationen
var att det kunde bero på ett ökat antal infektioner i barndomen på grund av smitta från äldre
syskon (18).
Andra faktorer som har diskuterats förklara den ökade allergiförekomsten är bland annat:
förändringar i den mikrobiella diversiteten i både miljö och i tarmflora samt bruk av
antibiotika, antipyretika, kortikosteroider och vaccinationer. Nedan följer exempel på studier
av dessa samband.
Belägg finns för att människor som lever i en mikrobrik närmiljö, till exempel på bondgårdar
eller under enkla levnadsförhållanden, uppvisar en lägre förekomst av astma och allergier (19).
Vad gäller betydelsen av antibiotikaanvändande som predisponerande faktor för astma, finns
en översiktsartikel där man granskat 20 artiklar. Man drog slutsatsen att
antibiotikaexponering under fostertiden eller under första levnadsåret, verkade ge en något
ökad risk för astma i barndomen. Sambandet var statistiskt signifikant men, som författarna
kommenterar, svagt (20).
En studie som bara fokuserade på följden av neonatal sepsis, konkluderade att neonatal sepsis
i sig var associerad med en ökad risk för senare utveckling av astma. Man menade att tidig
antibiotikaanvändning kanske kan bidra till detta samband (21).
Vid undersökning av 30 olika infektionsdiagnoser och deras samband med utvecklandet av
atopi, visade bara bronkiolit en svag association med en ökad risk för att utveckla hösnuva (22).
I en litteraturöversikt granskades 13 randomiserade placebokontrollerade studier, i vilka man
undersökt om probiotika kan minska allvarlighetsgraden av atopisk dermatit, alternativt
förebygga utvecklingen av atopisk dermatit hos spädbarn med hög atopirisk. Det visade sig i
6
flera av studierna att probiotika given till spädbarn och/ eller deras mödrar, verkade vara
effektivt för att minska risken för spädbarn att utveckla atopisk dermatit. I hälften av studierna
där man behandlade atopisk dermatit med probiotika såg man att allvarlighetsgraden
minskade (23).
Vad gäller både antipyretika och antibiotika, konkluderade en studie från Taiwan, att de mest
signifikanta faktorer som hade samband med astma hos barn i förskoleåldern, var tidig
förbrukning av antipyretika och antibiotika under första levnadsåret. I denna studie påvisades
även att om en av föräldrarna hade atopi, ökades risken att utveckla astma hos barnet med 2,4
gånger (24).
En studie visade att användning av paracetamol under första levnadsåret gav en ökad
förekomst av pipande andning, astma, hösnuva och eksem vid 6-7 års ålder. Det fanns även
koppling mellan aktuellt bruk av paracetamol minst en gång per månad, och ökad risk för
pipande andning, astma, rhinokonjunktivit och hösnuva (25).
En studie genomfördes av vuxnas (i åldern 16-49 år) användning av paracetamol och
acetylsalicylsyra relaterat till förekomsten av astma och rhinit. Det konkluderades att
upprepad användning av paracetamol kanske kan bidra till sjuklighet i astma och rhinit hos
vuxna. Allvarlighetsgraden var också ökad med ökad användning av paracetamol.
Associationen mellan astma och acetylsalicylsyra var inte konklusiv (26).
Användandet av paracetamol under graviditet och möjlig association till pipande andning och
astma i tidig barndom, undersöktes i en studie. Resultaten antyder att kraftig användning av
paracetamol under sen graviditet ökar förekomsten av långdragen pipande andning i tidig
barndom (27).
Ett möjligt samband mellan försäljningen av paracetamol och förekomsten av astma och
rhinit, studerades i en jämförelse mellan olika länder. Det kunde fastställas att försäljningen av
paracetamol var hög i engelsktalande länder, och var positivt associerad till astmasymtom,
eksem och allergisk rhinokonjunktivit hos 13-14 åringar. Även hos vuxna sågs en association
till diagnostiserad astma, rhinit och bronkiell reaktivitet (28).
7
En in vitro studie kunde visa att även om behandling av atopisk dermatit med kortisonsalva
var symtomlindrande, ökades dock IgE produktionen efter 2 veckors behandling. Det
konkluderades dock att ytterligare in vitro och in vivo studier i större skala behövdes innan
slutsatser kunde dras (29).
Antroposofi
Antroposofi baseras på den österrikiska filosofen Rudolf Steiners verk. Ordet härstammar från
grekiskans antropos, som betyder människa, samt sophia, som betyder vishet.
Steiners huvudintention var att eliminera motsättningen mellan naturvetenskapen och tron på
en andlig verklighet. Han betonar att antroposofi inte är en religion utan en forskningsmetod,
med vars hjälp människan kan få kontakt med ”de högre världarna” och som gör det möjligt
för henne att beskriva dem med vetenskaplig exakthet (30).
I denna litteraturstudie har jag utgått från definitionen av antroposofisk livsstil såsom den
beskrivs i bland annat Flöistrups artikel (31). I den antroposofiska livsstilen ingår bland annat
en restriktiv användning av antibiotika och vacciner, en begränsad användning av
antipyretika, samt en kost bestående av ekologisk eller biodynamiskt odlad mat. Ofta
förekommer också i dieten mjölksyrade grönsaker (innehåller levande laktobaciller) (9).
Syfte
Studera om det finns vetenskaplig evidens för att antroposofisk livsstil kan påverka
förekomsten av allergi hos barn.
Frågeställning
Finns det evidens för att en antroposofisk livsstil kan skydda mot utvecklandet av allergi?
Finns det faktorer i en antroposofisk livsstil som minskar risken för utvecklandet av allergi?
8
Material och Metod
En litteratursökning genomfördes med fokus på de faktorer i den antroposofiska livsstilen
som kan ha betydelse för utvecklandet av allergi och atopi. Dessutom skulle artiklarna
innehålla undersökningar där man jämförde frekvensen av allergi bland barn som levt
antroposofiskt och jämförde dessa med väl utvalda kontrollgrupper.
Artiklar har hämtats från sökningar på PubMed med sökorden:
1. "Hypersensitivity"[Mesh] AND "Anthroposophy"[Mesh]
2. "Life Style" [Mesh] AND "Hypersensitivity" [Mesh] AND "Anthropos*"
3. Fritextsökning med orden anthropos* + hypersensivity
I sökning nummer 1 påträffades en artikel som redogjorde för upplägget av KOALAstudien(32), som beskrev ett flertal planerade artiklar där man skulle redovisa fynden och
analyserna av materialet. Ingen av dessa artiklar fångades i sökning 1-3. För att finna dessa
artiklar gjordes därför även en
4. fritextsökning med orden ”The KOALA study”
Abstracts lästes för alla påträffade artiklar. De artiklar, som bedömdes kunna belysa
frågeställningarna, genomlästes i sin helhet. Artiklar, som då bedömdes kunna besvara
frågeställningarna och som uppfyllde inklusionskriterierna granskades sedan ytterligare.
Resultat
Resultat av artikelsökning
Vid sökning enligt nr 1 påträffades 8 artiklar varav 6 belyste frågeställningarna (32-34, 35, 36, 37).
Den 8:e studien handlade om den antroposofiska medicinens behandlingseffekt på barnastma.
Behandlingseffekt av en given behandling har inte varit föremål för studium i denna uppsats
och inkluderades därför inte. En annan studie hanterade validering av ett frågeformulär, och
inkluderades därför inte.
Sökning nr 2 resulterade i 9 artiklar varav de flesta fanns med i sökning nr 1, men det tillkom
ytterligare 2 relevanta artiklar (38, 39).
Vid sökning nr 3 påträffades 25 artiklar, inklusive alla från sökning 1. Utifrån ovannämnda
kriterier inkluderades ytterligare 4 artiklar (31, 40, 41, 42). Totalt inkluderades således 12 artiklar
från de tre sökningarna.
En fjärde sökning gjordes med sökorden The KOALA study, där det hittades 14 artiklar från
den studien, varav 3 utvaldes utifrån relevans för problemställningen (43, 44, 45).
9
Resultat av artikelgranskning
Här redovisas kort resultaten av de studier som ingår i analysen. För en mera strukturerad
redovisning av studierna se tabell 1.
Av de 15 artiklarna som granskades, var en av artiklarna en beskrivning av den så kallade
PARCIFAL studien (36) (för närmare beskrivning av denna studie, se tabell 1). Fem av de
andra artiklarna (31, 37, 40, 41, 42) baseras helt eller delvis på material från den studien.
I flera av studierna har det bland barn med antroposofisk livsstil jämfört med i
kontrollgrupperna, påvisats en lägre frekvens av en eller flera av följande faktorer: atopisk
sensibilisering, allergisk rhinokonjunktivit, atopiskt eksem samt astma (31, 33, 36, 39).
Två studier visade att barn som levde på bondgårdar hade en lägre prevalens av astma och
atopi, än barnen i kontrollgrupperna (36, 42). Den ena studien visade dessutom att prevalensen
av atopi och astma var lägre hos barn på bondgård jämfört med barn uppvuxna med
antroposofisk livsstil (36).
En av studierna undersökte olika faktorer i en lantlig miljö och deras relation till utvecklandet
av astma. Tidigare studier har nämligen visat olika resultat avseende just astma och lantlig
miljö: en del har visat en skyddande effekt, andra har visat ökad risk för astmautveckling av
lantlig miljö, och vissa studier har inte kunnat påvisa något samband alls. I denna studie såg
man att följande faktorer var associerade till en skyddande effekt för diagnosen astma:
grislantbruk, intag av (opastöriserad) bondgårdsmjölk, frekvent uppehåll i djurstall,
deltagande i höskörd och användande av ensilage (41).
En annan studie försökte bestämma faktorer dels i lantlig miljö, men även i antroposofisk
livsstil, som ger skydd mot atopiskt relaterad pipande andning hos barn. Man såg ett samband
mellan större mängder bakteriellt endotoxin och mögelkomponenter i hemmamiljön och lägre
prevalens av atopiskt relaterad pipande andning hos barn. Men dessa faktorer kunde inte
förklara den skyddande effekten av att växa upp i lantlig respektive antroposofisk miljö (40).
I en litteraturstudie konkluderades att miljöfaktorer spelar en viktig roll för utvecklandet av
allergi hos genetiskt predisponerade individer. Det sågs ett starkare samband med
10
livsstilsrelaterade faktorer (socioekonomisk status, antal syskon, infektionshistorik i
barndomen och kostvanor) än med luftföroreningar vad gäller utvecklande av allergi (38).
I en studie såg man ett möjligt inverst samband mellan exposition för hepatit A-virus och
atopi. Man gör antagandet att sambandet skulle kunna bero på faktorer relaterade till
ohygienisk mathantering med fekal kontamination, som påverkar den tarmassocierade
lymfoida vävnaden (GALT), och därigenom skydda mot atopi. Utifrån detta spekulerar de i
huruvida antroposofisk livsstil möjligtvis kan reducera risken för atopi genom att tarmens
lymfoida vävnad utsätts för en annorlunda mikrobiell stimulering vid en kritisk tidpunkt i
barndomen (34).
I en studie undersöktes tarmfloran hos barn <2 år i relation till livsstilsfaktorer förknippade
med antroposofisk livsstil. Man såg att dessa livsstilsfaktorer kunde medföra ändringar av
tarmfloran. Man såg också en ändring av bakteriesammansättningen i tarmen (en minskad
förekomst av enterokocker och laktobaciller) om barnen någon gång hade behandlats med
antibiotika (35).
I två artiklar undersöktes associationen mellan mässlingsvaccination och/eller
genomgången mässlingsinfektion, och en möjlig ökad risk för atopi (31, 37). I en studie
såg man att genomgången mässlingsinfektion gav en lägre prevalens av manifest
allergisk sjukdom. Däremot kunde man inte se någon relation mellan
mässlingsvaccination och allergisk sjukdom(37). I den andra studien sågs ett samband
mellan att barn vaccinerade med MPR(mässling, påssjuka, röda hund)-vaccinet, hade
en ökad risk för rhinokonjunktivit, medan genomgången mässlingsinfektion
associerades med minskad risk för atopiskt eksem (31).
Sistnämnda artikel visade även samband mellan användande av antibiotika under
första levnadsåret och en ökad risk för rhinokonjunktivit, astma och atopiskt eksem.
Även användande av antipyretika under första levnadsåret, relaterades till en ökad
risk för astma och atopiskt eksem (31).
Från artiklarna ur KOALA studien (för närmare beskrivning av denna studie, se tabell 1)
framkom följande: En studie granskade den mikrobiella sammansättningen i tarmen hos
spädbarn, och försökte identifiera ett eventuellt samband med utvecklandet av atopi och
11
sensibilisering. Det sågs att förekomst av Escherichia coli var associerad med en ökad risk för
utvecklandet av eksem, proportionellt med ökande antal bakterier. Kolonisering med
Clostridium difficile i tidig spädbarnsålder var associerad med ökad risk för alla atopiformer
(43)
.
Sambandet mellan antibiotika exposition i tidig barndom och en möjlig ökad risk för atopi
undersöktes. Det sågs att tidig antibiotikaanvändning under de första två levnadsåren, kunde
relateras till en ökad förekomst av pipande andning, men inte till eksem eller allergisk
sensibilisering. Det spekulerades i om den möjliga orsaken kunde ligga i olika biologiska
mekanismer mellan utveckling av pipande andning, jämfört med eksem och sensibilisering.
Antibiotikaanvändning under amningsperioden verkade öka risken för återkommande pipande
andning, men ytterligare forskning behövdes för att kunna fastställa detta sammanhang (44).
Ett möjligt samband mellan atopiska manifestationer och vaccinationer undersöktes.
Resultaten visade att det inte sågs någon skillnad i förekomsten av eksem eller pipande
andning vid ett års ålder, vid jämförelse mellan grupper av barn som genomgått fullständigt
vaccinationsprogram, delvis vaccinerade och barn som inte ingick i något
vaccinationsprogram alls (45).
Diskussion
Litteraturgenomgången tyder på att antroposofisk livsstil kan minska risken för utvecklandet
av atopi men det är inte utrett vilka specifika faktorer som är av störst vikt. Undvikande av
behandling med antibiotika och antipyretika under första levnadsåret gav minskad risk för
allergi. Det sågs även en minskad risk för allergi vid genomgången mässlingssjukdom, medan
forskningen avseende vaccinationer och allergi gett motstridiga resultat. Tarmens mikroflora
har effekter på utvecklandet av allergi. Tarmfloran påverkas av den antroposofisk inspirerade
kosten, samt även av att antroposofer är restriktiva till antibiotika. Av de analyserade studierna
avseende tarmflora kan man dock inte dra några säkra slutsatser kring vilken mikroflora som
skyddar mot atopi.
En livsstilrelaterad miljöfaktor som i flera studier har visat ge en skyddande effekt för
allergiska sjukdomar, är uppväxt på bondgård där vissa faktorer (grislantbruk, intag av
bondgårdsmjölk, frekvent uppehåll i djurstall, deltagande i höskörd, användande av ensilage)
12
var särskilt skyddande. Ju större den mikrobiella mångfalden var, desto lägre var risken att
utveckla astma och atopi.
Begränsningarna i denna litteraturgenomgång är att endast 15 artiklar kunde inkluderas och
att det i flera av dessa finns metodologiska svagheter. Litteratursökningen har dock
genomförts med en mycket bred ansats varför materialet sannolikt innefattar den nuvarande
kunskapen kring inverkan av antroposofisk livsstil på uppkomsten av allergi.
Bakom utvecklingen av allergi tycks finnas ett komplext samspel mellan en individs genetiska
förutsättningar och ett stort antal miljöfaktorer. Antroposofisk livsstil tycks skydda mot
allergi, och i livsstilen ingår ett antal komponenter som var och en har visats ge ett visst skydd
mot allergi. Det har i de artiklar som ingår i studien inte klart definierats huruvida de deltagare
som räknas till den antroposofiska gruppen tillämpat alla delar av den för antroposofi
karaktäristiska livsstilen.
Vidare forskning behövs för att om möjligt hejda den ”epidemi” av allergier som går över
världen. En intressant ansats skulle vara att göra studier i utvecklandet av allergi och atopi i
exempelvis utvecklingsländer där urbaniseringen ännu inte gått så långt, där många
människor ännu saknar vatten och avlopp, och där numera omfattande vaccinationsprogram
pågår, och där det också finns en ökande förskrivning av antibiotika.
13
Litteraturhänvisningar
(1): Kay AB. Review article. Allergy and allergic diseases. N Engl J Med 2001; 344: 30-37.
(2): Peden D, Reed CE. Environmental and occupational allergies. J Allergy Clin Immunol. 2010 Feb;125(2 Suppl 2):S150-60.
doi: 10.1016/j.jaci.2009.10.073
(3): Boye JI. Food allergies in developing and emerging economies: need for comprehensive data on prevalence rates. Clin
Transl Allergy. 2012 Dec 20;2(1):25
(4): Szépfalusi Z. Food allergy in childhood. Wien Med Wochenschr. 2012 Dec;162(23-24):525-532
(5): Cyril Martel, Gunnar D. Nielsen, driano Mari, Tine Rask Licht, Lars K. Poulsen. Bibliographic review on the potential of
microorganisms, microbial products and enzymes to induce respiratory sensitization. SCIENTIFIC / TECHNICAL REPORT
submitted to EFSA
(6): Janeway. Immuno Biology. The immune system in health and disease. Sixth edition 2005
(7): Duffy DL. Genetic epidemiology of asthma. Epidemiol Rev. 1997;19(1):129-43. Review.
(8): Bleecker ER, Postma DS, Meyers DA. Genetic susceptibility to asthma in a changing environment. Ciba Found Symp.
1997;206:90-9; discussion 99-105, 106-10. Review.
(9): P.R.Murray, et al. Medical Microbiology. 3.edition 1998
(10): Strannegård, Ö, Strannegård, I-L, Varför ökar allergiprävalensen? Läkartidningen. Volym 96. Nr 40. 1999
(11): M. Masoli, D. Fabian, S. Holt, R. Beasley for the Global Initiative for Asthma (GINA) Program. The global burden of
asthma: executive summary of the GINA Dissemination Committee Report. Allergy 2004: 59: 469–478
(12): Law M, Morris JK, Wald N, Luczynska C, Burney P. Changes in atopy over a quarter of a century, based on cross
sectional data at three time periods. BMJ. 2005 May 21;330(7501):1187-8. Epub 2005 Apr 15
(13): de Benedictis FM, Franceschini F, Hill D, Naspitz C, Simons FE, Wahn U, EPAAC Study Group. The allergic sensitization in
infants with atopic eczema from different countries. Allergy. 2009 Feb;64(2):295-303. doi: 10.1111/j.13989995.2008.01779.x. Epub 2008 Dec 31
(14): Moorman JE, Rudd RA, Johnson CA, King M, Minor P, Bailey C, et al. Centers for Disease Control and Prevention (CDC).
National surveillance for asthma-United States, 1980-2004. MMWR Surveill Summ. 2007 Oct 19;56(8):1-54
(15): http://whqlibdoc.who.int/hq/2003/WHO_NMH_MNC_CRA_03.2.pdf
(16): Linneberg A, Jørgensen T, Nielsen NH, Madsen F, Frølund L, Dirksen A. The prevalence of skin-test-positive allergic
rhinitis in Danish adults: two cross-sectional surveys 8 years apart. The Copenhagen Allergy Study. Allergy. 2000
Aug;55(8):767-72.
(17): Montnémery P, Svensson C, Adelroth E, Löfdahl CG, Andersson M, Greiff L, Persson CG. Prevalence of nasal symptoms
and their relation to self-reported asthma and chronic bronchitis/emphysema. Eur Respir J. 2001 Apr;17(4):596-603
(18): Strachan DP. Hay fever, hygiene, and household size. BMJ. 1989 Nov 18;299(6710):1259-60.
(19): L. C. von Hertzen, Savolainen, J., Hannuksela, M., Klaukka, T., Lauerma, A., Mäkelä, M. J., et al. Scientific rationale for
the Finnish Allergy Programme 2008–2018. Allergy 2009: 64: 678–701
(20): Murk W, Risnes KR, Bracken MB. Prenatal or early-life exposure to antibiotics and risk of childhood asthma: a
systematic review. Pediatrics. 2011 Jun;127(6):1125-38. doi: 10.1542/peds.2010-2092. Epub 2011 May 23.
(21): Sobko T, Schiött J, Ehlin A, Lundberg J, Montgomery S, Norman M. Neonatal sepsis, antibiotic therapy and later risk of
asthma and allergy. Paediatr Perinat Epidemiol. 2010 Jan;24(1):88-92. doi: 10.1111/j.1365-3016.2009.01080.x.
(22): Bremner SA, Carey IM, DeWilde S, Richards N, Maier WC, Hilton SR, et al. Infections presenting for clinical care in early
life and later risk of hay fever in two UK birth cohorts. Allergy. 2008 Mar;63(3):274-83. doi: 10.1111/j.13989995.2007.01599.x.
(23): Betsi GI, Papadavid E, Falagas ME. Probiotics for the treatment or prevention of atopic dermatitis: a review of the
evidence from randomized controlled trials. Am J Clin Dermatol. 2008;9(2):93-103. Review
(24): Yeh KW, Ou LS, Yao TC, Chen LC, Lee WI, Huang JL; PATCH Study Group. Prevalence and risk factors for early
presentation of asthma among preschool children in Taiwan. Asian Pac J Allergy Immunol. 2011 Jun;29(2):120-6.
(25): Catherine Cohet, Soo Cheng, Claire MacDonald, Michael Baker, Sunia Foliaki,Nyk Huntington, et al. Infections,
medication use, and the prevalence of symptoms of asthma, rhinitis, and eczema in childhood. J Epidemiol Community
Health 2004;58:852-857 doi:10.1136/jech.2003.019182
(26): Seif O Shaheen, Jonathan A C Sterne, Christina E Songhurst, Peter G J Burney. Frequent paracetamol use and asthma in
adults. Thorax 2000;55:266–270
(27): S O Shaheen, R B Newson, A Sherriff, A J Henderson, J E Heron, P G J Burney, et al. Paracetamol use in pregnancy and
wheezing in early childhood. Thorax 2002;57:958–963
(28): R.B. Newson, S.O. Shaheen, S. Chinn, P.G.J. Burney. Paracetamol sales and atopic disease in children and adults: an
ecological analysis. Eur Respir J 2000; 16: 817±823
(29): S. Hiratsuka, A. Yoshida, C. Ishioka, H. Kimata. Enhancement of in vitro spontaneous IgE production by topical steroids
in patients with atopic dermatitis. The Journal of Allergy and Clinical Immunology, Volume 98, Issue 1 , Pages 107-113, July
1996.
(30): National Encyklopedin vol 1, s 444, utgåva 1989
(31): Flöistrup H, Swartz J, Bergström A, Alm JS, Scheynius A, van Hage M, et al.; Parsifal Study Group. Allergic disease and
sensitization in Steiner school children. J Allergy Clin Immunol. 2006 Jan;117(1):59-66. Epub 2005 Nov 28.
14
(32): Kummeling I, Thijs C, Penders J, Snijders BE, Stelma F, Reimerink J, et al. Etiology of atopy in infancy: the KOALA Birth
Cohort Study. Pediatr Allergy Immunol. 2005 Dec;16(8):679-84.
(33): Alm JS, Swartz J, Lilja G, Scheynius A, Pershagen G. Atopy in children of families with an anthroposophic lifestyle.
Lancet. 1999 May 1;353(9163):1485-8.
(34): Matricardi PM, Rosmini F, Rapicetta M, Gasbarrini G, Stroffolini T. Atopy, hygiene, and anthroposophic lifestyle. San
Marino Study Group. Lancet. 1999 Jul 31;354(9176):430.
(35): Alm JS, Swartz J, Björkstén B, Engstrand L, Engström J, Kühn I, et al. An anthroposophic lifestyle and intestinal
microflora in infancy. Pediatr Allergy Immunol. 2002 Dec;13(6):402-11.
(36): Alfvén T, Braun-Fahrländer C, Brunekreef B, von Mutius E, Riedler J, Scheynius A, et al.; PARSIFAL study group. Allergic
diseases and atopic sensitization in children related to farming and anthroposophic lifestyle-the PARSIFAL study. Allergy.
2006 Apr;61(4):414-21.
(37): Rosenlund H, Bergström A, Alm JS, Swartz J, Scheynius A, van Hage M, et al.; PARSIFAL Study Group. Allergic disease
and atopic sensitization in children in relation to measles vaccination and measles infection. Pediatrics. 2009
Mar;123(3):771-8.
(38): von Mutius E. The environmental predictors of allergic disease. J Allergy Clin Immunol. 2000 Jan;105(1 Pt 1):9-19.
Review.
(39): Stenius F, Swartz J, Lilja G, Borres M, Bottai M, Pershagen G, et al. Lifestyle factors and sensitization in children - the
ALADDIN birth cohort. Allergy. 2011 Oct;66(10):1330-8. doi: 10.1111/j.1398-9995.2011.02662.x. Epub 2011 Jun 9.
(40): Schram-Bijkerk D, Doekes G, Douwes J, Boeve M, Riedler J, Ublagger E, et al.; PARSIFAL Study Group. Bacterial and
fungal agents in house dust and wheeze in children: the PARSIFAL study. Clin Exp Allergy. 2005 Oct;35(10):1272-8.
(41): Ege MJ, Frei R, Bieli C, Schram-Bijkerk D, Waser M, Benz MR, et al.; PARSIFAL Study team. Not all farming environments
protect against the development of asthma and wheeze in children. J Allergy Clin Immunol. 2007 May;119(5):1140-7.
(42): Ege MJ, Mayer M, Normand AC, Genuneit J, Cookson WO, Braun-Fahrländer C, et al.; GABRIELA Transregio 22 Study
Group. Exposure to environmental microorganisms and childhood asthma. N Engl J Med. 2011 Feb 24;364(8):701-9.
(43): Penders J, Thijs C, van den Brandt PA, Kummeling I, Snijders B, Stelma F, et al. Gut microbiota composition and
development of atopic manifestations in infancy: the KOALA Birth Cohort Study. Gut. 2007 May;56(5):661-7. Epub 2006 Oct
17.
(44): Kummeling I, Stelma FF, Dagnelie PC, Snijders BE, Penders J, Huber M, et al. Early life exposure to antibiotics and the
subsequent development of eczema, wheeze, and allergic sensitizationin the first 2 years of life: the KOALA Birth Cohort
Study. Pediatrics. 2007 Jan;119(1):e225-31.
(45): Kummeling I, Thijs C, Stelma F, Huber M, van den Brandt PA, Dagnelie PC. Diphtheria, pertussis, poliomyelitis, tetanus,
and Haemophilus influenzae type b vaccinations and risk of eczema and recurrent wheeze in the first year of life: The KOALA
Birth Cohort Study. Pediatrics. 2007 Feb;119(2):e367-73.
(46): Norin KE. Influence of antibiotics on some intestinal microflora associated characteristics. Anaerobe. 1997 Apr-Jun;3(23):145-8.
(47): Midtvedt AC, Carlstedt-Duke B, Norin KE, Saxerholt H, Midtvedt T. Development of five metabolic activities associated
with the intestinal microflora of healthy infants. J Pediatr Gastroenterol Nutr. 1988 Jul-Aug;7(4):559-67
(48): Asher MI, Keil U, Anderson HR, Beasley R, Crane J, Martinez F, et al.International Study of Asthma and Allergies in
Childhood (ISAAC): rationale and methods. Eur Respir J. 1995 Mar;8(3):483-91
15
Tabell över analyserade artiklar
Ref. Författare Material
Nr
33 J.S. Alm, et I en svensk tvärtsnittsstudie, jämfördes en grupp av 295
al
barn mellan 5-13 år från två Steinerskolor a, med 380 barn i
1999
samma ålder på två skolor i grannskapet. Man studerade
förekomst av atopi, genomgångna infektiösa sjukdomar,
antibiotika- och vaccinationsanvändning samt sociala och
miljömässiga faktorer. Det gjordes pricktest för 13 vanliga
allergener, samt blodprovsanalys från alla barn och
föräldrar för analys av allergenspecifika IgE.
34
38
Slutsats
Kommentar
Av barnen på Steinerskolorna hade 52 % fått
Antroposofisk livsstil
antibiotikabehandlingar, jämfört med 90 % i
verkar minska atopi,
kontrollgruppen. 18 % respektive 93 % av barnen hade
men otillräckliga fynd
vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund. 61 % för att fastställa att
av antroposofiska barn hade haft mässling.
just de studerade
I Steinerskolor hade 13 % av barnen antigen atopiska
faktorerna förklarade
sjukdomar i sjukhistorien eller aktuella atopiska symtom detta.
jämfört med 25 % av barnen i kontrollgruppen (p <0,001). Andra inte undersökta
Skillnaden var mest uttalad för pågående atopiskt eksem faktorer i den antrooch astma. Pricktest och blodprover visade att barnen på posofiska livsstilen
Steinerskolorna hade en lägre prevalens av atopi än
kan ha bidragit till
kontroll gruppen, med odds ratio 0,62. Således kunde man skillnaderna
påvisa en lägre prevalens av atopi hos barn med
grupperna emellan.
antroposofisk livsstil, både genom klinisk diagnos och
Inte alla barn på
objektiva mätmetoder (serologi och pricktest).
Steinerskolor lever
Det var en invers relation mellan det antal faktorer
strikt antroposofiskt,
ingående i en antroposofisk livsstil som barnen exponerats och det kan tänkas
för och risk för atopi.
påverka resultatet.
P.M.
En studie genomförd i San Marino med serumprovtagning Man såg ett möjligt inverst samband mellan exposition för Undersökningen
Matricardi, från 1527 slumpmässigt utvalda män och kvinnor ≥ 20 år. HAV och atopi. Sambandet skulle kunna bero på faktorer studerar en faktor som
et al
De testades för HAV (Hepatit A Virus)- antikroppar. Hos
relaterade till fekal kontamination i omgivningen samt
ingår i en
1999
1509 av deltagarna mättes nivåer av specifika IgE i serum ohygienisk mathantering, som påverkar den tarmassocie- antroposofisk livsstil,
mot vanliga luftburna allergener. Med detta material som rade lymfoida vävnaden (GALT), och därigenom skydda nämligen faktorer
utgångspunkt, jämförs hypoteser från Alm, et al, 1999 (ref mot atopi. De spekulerar i huruvida antroposofisk livsstil b relaterad till
33).
möjligtvis kan reducera risken för atopi genom att tarmens mikrobiell mångfald.
lymfoida vävnad utsätts för en annorlunda mikrobiell
stimulering vid en kritisk tidpunkt i barndomen.
E. von
En litteraturstudie med en genomgång av olika faktorer som Det konkluderas att miljömässiga faktorer spelar en viktig För tydligare
Mutius
förmodas ha en inverkan på utvecklandet av allergi.
roll för utvecklandet och manifestationen av allergiska
slutsatser behövs det
16
1999
35
32
Faktorer som undersöktes var luftföroreningar
(svaveldioxid, partiklar från trafiken, dieselavgaser, ozon),
socioekonomiskt status, kost, allergenexposition, antal
syskon, tidiga infektioner i barndomen, uppväxt på
bondgård eller i familj med antroposofisk livsstil.
tillstånd hos genetisk predisponerade individer. Ett
starkare samband med utvecklande av allergi sågs dock
för livsstilsrelaterade faktorer som socioekonomisk status,
antal syskon, infektionshistorik i barndomen och
kostvanor. Svagare samband med allergiutveckling sågs
för luftföroreningar.
J.S. Alm, et En svensk tvärsnittsstudie med syfte att undersöka
9 barn (15 %) i kontrollgruppen jämfört med 6 barn (9 %)
al
tarmfloran hos småbarn (<2 år) i relation till
i den antroposofiska gruppen diagnostiserades som
2002
livsstilsfaktorer förknippade med antroposofisk livsstil. 69 atopiska. Hos barnen yngre än 12 månader hittades i
barn från antroposofiska familjer jämfördes med 59 barn
kontrollgruppens faeces en ökad förekomst av coliforma
med traditionell livsstil som kontrollgrupp. Alla genomgick bakterier och enterokocker, medan mjölksyrebakterier
klinisk undersökning och föräldrarna fick besvara ett
hittades oftare hos den antroposofiska gruppen, dock var
frågeformulär. Avföringsprover analyserades avseende
skillnaden inte statistiskt signifikant. Det sågs en
c
bakteriemängd, bakterietyper och mätning av MACs .
minskning av enterokock- och laktobacillförekomst om
barnen någon gång hade behandlats med antibiotika. Flera
av MACs var associerade till livsstilsfaktorer, och hos
barn med antroposofisk livsstil sågs en högre respektive
lägre halt av två av metaboliterna som ingår i MACdefinitionen. Således såg man att livsstilsfaktorer
associerade till en antroposofisk livsstil, medför ändringar
av tarmfloran hos spädbarn. Denna livsstil har associerats
till en lägre prevalens av atopi. Möjligen kan resultaten
bidra till en ökad förståelse för orsaken till ökning i atopi.
d
I. Kumme- Beskrivning av KOALA Birth Cohort Study , en holländsk Beskrivning av KOALA studiens design och syfte.
ling, et al prospektiv kohortstudie, vars syfte var att identifiera
Presentation av fynd från studien finns från och med
2005
faktorer som påverkar klinisk förekomst av atopisk
mitten på 2006. (Se också under resultatavsnittet).
e
sjukdom, med huvudfokus på livsstilsfaktorer . En grupp
på 2343 gravida kvinnor med ”vanlig” livsstil jämfördes
med 491 gravida kvinnor med ”alternativ” livsstil.
Sistnämnda gruppen rekryterades genom annonsering i
ekologiska butiker, tidningar för vissa specialintressen, på
antroposofiska läkar-, barnmorske- och barnmottagningar
17
vidare forskning i
mikrobiell mångfald i
närmiljön och
samspelet med
individens genetiska
förutsättningar.
Svårt att dra säkra
slutsatser, då studien
var av begränsad
storlek. Livsstil tycks
påverka tarmfloran,
men det föreligger
komplexa samband
mellan livsstil,
infektioner,
medicinering och ett
komplext ekosystem
(mikrofloran), som
återstår att utforskas
närmare.
Det kan finnas en
överrepresentation av
barn från familjer med
allergiska besvär, då
det visat sig att
familjer med allergisk
sjukdom oftare deltar i
studier som studerar
just detta.
43
samt Steinerskolor. Kvinnorna inkluderades i studien
mellan graviditetsvecka 14-18. De fick besvara frågeformulär i graviditetsvecka 14-18, 30 och 34, samt när
barnen var 3, 7, 12 och 24 månader gamla.
En subgrupp av mödrar, från både konventionella och
alternativa gruppen, lämnade blodprov för analys av IgE
(n=1355). Från subgruppen insamlades också faecesprov
från barnen vid 1 månaders ålder (för att undersöka
sammansättning av tarmfloran, n=1176), och bröstmjölksprov vid 1 månaders ålder (för mätning av
immunologiska markörer och fettsyror, n=317). Man
samlade också in kapillära blodprover från barnen vid 1 års
ålder (n=956) och venösa blodprover vid 2 års ålder för
undersökning av infektionsserologier och nivåer av total
och specifika IgE. DNA-prov (från insida kind) insamlades
från båda föräldrarna och barnet. Slutligen gjordes
hembesök hos deltagarna i subgruppen när barnen var 2 år,
för att undersöka förekomst av atopiskt eksem. DNAinsamlingarna och hembesöken var inte helt genomförda
när artikeln skrevs.
J. Penders, Med ansats från KOALA studien genomfördes
et al
avföringsanalyser av 957 spädbarn efter 1 månad post
2007
partum. Det gjordes PCR analys avseende specifika
bakteriearter, samt kvantifiering av bakterieantal. Vid 2 års
ålder genomfördes hembesök av sjuksköterska hos 607 av
barnen för klinisk diagnostik av förekomsten av atopisk
dermatit. Vid det besöket togs även venöst blodprov för
total (n=590) och specifik (n=583) IgE analys.
Hälsomedveten livsstil
i den alternativa
gruppen, kan tänkas
medföra
överrapportering av
symtom.
Mera än hälften av barnen hade minst en förälder med
En relativt stor
läkardiagnosticerad atopi. Över 30 % av barnen hade
studiepopulation och
utvecklad atopi vid 2 års ålder, och pipande andning
med användning av
förekom hos 10 %. Det sågs vid kolonisering med C.
avancerade analys
difficile en ökad risk för utvecklandet av eksem
metoder. Transport
(OR=1,40), atopi (OR=1,73), pipande andning (OR= 1,75) tiden försöktes
och sensibilisering (OR=1,54). Ingen ökad risk sågs vid minimerad till 1 dygn
kolonisering med B fragilis. En fördubblad risk för
för faecesproverna.
utveckling av atopi sågs vid höga mängder E coli i
avföringen, dock sågs inte denna ökning för just atopisk
dermatit. Den totala IgE i serum vid 2 års ålder var icke
associerad till koloniseringsgrad eller antal bakterier.
18
44
45
I. Kumme- Baserad på KOALA studien. Syftet var att undersöka ett
817 barn fick konstaterad förekomst av eksem inom de
Förhållandevis stor
ling, et al eventuellt samband mellan tidig antibiotikaanvändning och första 2 levnadsåren (32 % av barnen i den konventionella population, men en
2007
ökad risk för atopi. Det inkluderades 2135 barn ifrån den grupp, och 30 % i den alternativa gruppen). Hos 12 % av något
konventionella grupp, och 463 barn från den ”alternativa” barnen i den konventionella gruppen och 6 % i den
mindre ”alternativ”
subgrupp (totalt 2598 barn). Från 815 barn togs även venöst alternativa gruppen, rapporterades återkommande pipande subgrupp
blodprov vid 2 års ålder för total och specifik IgE
andning. Föräldrarna till ungefär 5 % av barnen (6 % i
bestämmelse.
konventionell och 4 % i alternativgruppen) rapporterade
långvarig pipande andning.
IgE mätningarna i blodet visade att 29 % i konventionell
och 24 % i alternativ gruppen var sensibiliserade mot ett
eller flera allergener vid 2 års ålder. Det konkluderades att
exposition för antibiotika genom både bröstmjölk och
direkt medicinering inte var associerad med eksem.
Antibiotikaexposition genom bröstmjölk visade ökad risk
för återkommande pipande andning (OR=1,55), men inte
för långdragna besvär. Exposition för antibiotika genom
direkt medicinering var associerad med en ökad risk för
återkommande pipande andning (OR= 2,65) och
långdragen pipande andning (OR=2,35).
I. Kumme- Baserad på KOALA studien. Syftet med denna underUnder första levnadsåret var incidensen av eksem på 23 % Spädbarnseksem och
ling, et al sökning var att evaluera om spädbarn som inte påbörjat
(584 av 2537 inkluderade barn), och för återkommande återkommande
2007
vaccinationsprogram eller var inkomplett vaccinerade vid 6 pipande andning var incidensen 8,5 % (203 av 2402). Vid pipande andning vid 1
månaders ålder hade en lägre risk för eksem eller åter6 månaders ålder hade 1969 (77 %) av 2545 genomgått
års ålder kan anses
kommande pipande andning. Det insamlades information standard vaccinationsprogrammet, 393 (15 %) inkomplett vara förhållandevis
via frågeformulär. Standard vaccinationsprogrammet vid 6 vaccinerade, och 182 (7 %) aldrig vaccinerade. Det sågs ospecifik för atopi.
månaders ålder innefattade 3 doser med difteri, pertussis, ingen signifikant skillnad i förekomsten av eksem eller
poliomyelitis, tetanus och Haemophilus influenzae typ b, återkommande pipande andning mellan grupperna.
givna under månaderna 1-3. Ett inkomplett
vaccinationsprogram definierades som avvikande från
ovannämnda. Utvärderingen genomfördes med
frågeformulär när barnet var 7 och 12 månader gammalt.
19
36
40
31
T. Alfvén, Den så kallade PARCIFAL-studien f. En tvärsnitts,
Att växa upp på en bondgård verkade ha en skyddande
et al
internationell multicenterstudie som inkluderade 14 893
effekt mot rhinokonjunktivit, pipande andning, atopiskt
2005
barn i åldrarna 5-13 år, från Tyskland, Österrike, Schweiz, eksem samt astma och sensibilisering. Prevalensen av
Nederländerna och Sverige. Barnen kom från familjer som atopi var lägre också i gruppen av Steinerskolebarn
lever på bondgård, antroposofiska barn (rekryterade från
jämfört med referensgruppen, men inte lika låg som hos
Steinerskolor), samt referensbarn. Föräldrarna fick fylla i ett barnen på bondgårdar.
detaljerat frågeformulär g, och en subgrupp av barnen (4049
barn) fick lämna blodprov där man mätte allergenspecifika
IgE. Syftet var att jämföra prevalensen av allergiska
sjukdomar och sensibilisering mellan barn från bondgårdar,
barn från antroposofiska familjer (Steinerskolebarn) och
referensgrupper, för att identifiera möjliga skyddande
faktorer mot allergiska sjukdomar.
D. Schram- Baserad på PARCIFAL-studien. Syftet var att analysera
Det konkluderades att inte bara bakteriellt endotoxin men
Bijkerk,et sambandet mellan mikrobiella agens i husdamm och
också mögelkomponenter kan ge ett visst skydd mot
al
atopiskt luftrörspipande hos barn som lever i lantlig miljö, atopiskt relaterad pipande andning hos barn. Men den
2005
med antroposofisk livsstil samt referensgrupp. Nivån av
skyddande effekten av att växa upp i lantlig miljö
h
bakteriellt endotoxin och komponenter från mögelsvamp i respektive antroposofisk miljö kunde inte förklaras utifrån
sängmadrasser och golvdamm undersöktes hos ett urval av de undersökta faktorerna i denna studie.
PARCIFAL-barnen: 270 atopiska barn med självrapporterat
pipande andning, och 441 icke-atopiska, asymtomatiska
barn.
H.
Baserad på material från PARCIFAL-studien. Men man
Sammanfattningsvis hittades en signifikant minskad risk
20
Heterogenitet i
antroposofisk livsstil
kan tänkas påverka
resultatet. Inte alla
barn på Steinerskolor
lever strikt
antroposofiskt.
En faktor som också
författarna uppmärksammar är, att olika
dammsugare användes
i de olika länderna,
vilket kan ha påverkat
mängden av insamlat
damm, men också hur
länge dammsugningen
pågick och över hur
stor yta som
dammsögs varierade.
Deltagarna var
förvisso instruerade
att följa en
standardprocedur, men
avvikelser kan ju trots
det förekommit.
En styrka i studien var
Flöistrup, fokuserade på de barn som gick på Steinerskolor (dvs.
et al
antroposofiska barn) och en kontrollgrupp av barn som inte
2006
gick på Steinerskola. 6630 barn (4606 från Steinerskolor,
2024 från kontrollgrupp) mellan 5-13 år, inkluderades.
Syftet var att undersöka möjliga faktorer som kan bidra till
en lägre risk för allergi hos Steinerskolbarn.
41
37
hos barn från Steinerskolor när det gällde rhinokonatt man för att styrka
junktivit, atopiskt eksem, och atopisk sensibilisering
diagnosen allergi
(allergenspecifik IgE ≥0,35 kU/L). För läkardiaggjorde kombinationsnosticerad sjukdom (allergi), hittades en association
analys av blodprov
mellan användandet av antibiotika under det första
(nivåer allergenlevnadsåret och en ökad risk för rhinokonjunktivit, astma specifika IgE) och
och atopiskt eksem. Tidigt användande av antipyretika
enkät till föräldrarana.
relaterades till ökad risk för astma och atopiskt eksem.
Barn vaccinerade med MPR (mässling, påssjuka, röda
hund)-vaccinet visade ökad risk för rhinokonjunktivit,
medan genomgången infektion associerades med minskad
risk för atopiskt eksem.
M.J. Ege, Baserad på PARCIFAL studien och studien utförd av
En skyddande effekt för diagnosen astma sågs vara
Således är ”lantbruk”
et al
Schram-Bijkerk, et al (ref 40). Flera studier visat en
associerad till grislantbruk, intag av (opastöriserad)
och ”bondgård” breda
2007
skyddande effekt av att växa upp i lantlig miljö vad gäller bondgårdsmjölk, frekvent uppehåll i djurstall, deltagande i begrepp där många
utvecklande av hösnuva och atopisk sensibilisering hos
höskörd, samt användande av ensilage. Den skyddande olika komponenter
barn. Vad gäller astma, har dock resultaten visat i olika
effekten var relaterad till en större genexpression av CD14 ingår, vilka kan ha
riktningar: vissa studier har visat en skyddande effekt, andra och TLR. Detta innebär ökat uttryck av gener tillhörande olika inverkan på
har inte kunnat se något sådant samband, och flera studier det ospecifika immunförsvaret.
utvecklingen av
har snarare visat en ökad risk för astmautveckling av att
astma.
leva i lantlig miljö. Syftet med denna studie var undersöka
olika faktorer i en lantlig miljö och deras relation till
utvecklande av astmarelaterade hälsotillstånd. Det
inkluderades 8263 barn (från PARCIFAL-studiens material)
vilka vuxit upp i lantlig miljö. Man utgick dels från svaren
på frågeformulären, dels blodprovsanalys (från en subgrupp
på 2086 barn) för allergen specifik IgE för vanliga matsamt luft allergener. Dessutom mättes i en subgrupp av 268
schweiziska barn (av dessa 56 % lantbruksbarn)
genexpressionen av CD14 och Toll-like Receptor(TLR).
H.
Baserad på PARCIFAL-studien. 2353 barn exkluderades Det sågs en invers association mellan dels
En svårighet i
Rosenlund, p.g.a. inkompletta data. Således ingick 12 540 barn, varav mässlingsvaccination, dels mässlingsinfektion och atopisk tvärsnittstudier kring
21
et al, 2009 3378 barn hade lämnat blodprov för allergen-specifik IgE
analys. Fyra subgrupper barn ingick: barn boende på
bondgård, barn på Steinerskolor, samt två kontroll grupper.
Syftet var att undersöka mässlingsinfektionens och
mässlingsvaccinets betydelse för utvecklandet av allergi
och atopisk sensibilisering.
42
39
sensibilisering. Dock när man uteslöt de barn som haft
pipande andning och/eller eksem under första levnadsåret
(dvs. innan de fått mässlingsvaccination), sågs ingen
statistiskt signifikant association avseende
mässlingsvaccination men fortfarande fanns en invers
relation mellan genomgången mässlingsinfektion och
manifest allergisk sjukdom (antingen rapporterat som ett
eller flera allergiska symtom eller allergidiagnos av
läkare).
M.J. Ege, Baserad på två tvärsnittsstudier, PARCIFAL och
I båda studierna fann man lägre prevalens av astma och
i
et al
GABRIELA . Totalt ingick 6843 + 9668 barn från
atopi hos barn som levde på bondgårdar, och som också
2011
studierna. Det gjordes en jämförelse mellan barn som växte var exponerade för en större mikrobiell mångfald i sin
upp på bondgård och en referensgrupp med avseende på
närmiljö. Mikrobiell mångfald var inverst relaterat till
prevalensen av astma och atopi, i relation till mångfald i
risken att utveckla astma.
mikrobiell exposition. Mätningarna utfördes på damm från
sängmadrasser respektive barnens rum.
F. Stenius, Den så kallade ALADDIN j -studien, en prospektiv
Barn med antroposofisk livsstil hade markant (OR 0,25)
et al
kohortstudie av 330 barn, från familjer med antroposofisk, minskad risk (p=0,004) för atopisk sensibilisering under
2011
delvis antroposofisk och icke-antroposofisk livsstil. I
de två första levnadsåren, jämfört med barn från ickedatainsamlingen ingick upprepade frågeformulär,
antroposofiska familjer. Detta samband sågs även för barn
blodprovsanalys från föräldrar, samt blodprov från barnen med delvis antroposofisk livsstil (OR 0,31, p=0,002).
vid födsel, 6, 12 och 24 månaders ålder. Syftet var att
Det konkluderades att det i den antroposofiska livsstilen
klarlägga specifika faktorer i den antroposofiska livsstilen finns flera faktorer som diet, medicinsk behandling och
som kan ha en effekt att reducera risken för allergi hos barn. födelseplats (sjukhus eller hemförlossning), som kan
påverka risken för utvecklandet av allergi.
a
mässlingsvaccination
och mässlingsinsjuknande i relation
till allergiutvecklande
hos barn, är att
bedöma tidsförloppet
av händelser. Dvs. om
exposition föregås av
insjuknande eller inte.
En lägre prevalens av
astma och atopi har
inte kunnat relateras
till specifika mikrober.
Vidare forskning för
att definiera och
undersöka de i den
antroposofiska
livsstilen ingående
faktorerna, behövs.
: I Steinerskolor, även kallade Waldorfskolor, utgår man från så kallad Waldorfpedagogik, som är utformad med inspiration från Rudolf Steiners
tankar. En majoritet av barnen på Steinerskolor växer upp med en så kallad antroposofisk livsstil.
b
: I en antroposofisk livsstil ingår i detta sammanhang en kost ofta bestående av ekologiskt och biodynamiskt odlade matvaror, mjölksyrade
grönsaker samt restriktiv användning av antibiotika, antipyretika och vaccinationer.
c
: MACs, Microflora associated characteristics, MACs är ett sätt att undersöka tarmens mikroflora. En MAC definieras som antingen en
anatomisk struktur, immunologisk, biokemisk eller fysiologisk funktion i en organism som har blivit påverkad av mikrofloran(46). Exempel på
22
MACs är: produktion av short chain fatty acids (SCFAs), nedbrytning av mucin, omvandling av bilirubin till urobilinogen och kolesterol till
koprostanol, samt inaktivering av fecal tryptic activity (FTA) (47).
d
: KOALA Birth Cohort Study, holländsk akronym för Barn, Föräldrar och hälsa: Livsstil och Genetisk konstitution.
e
: Här menas till exempel antroposofisk livsstil, vaccinationer, antibiotika, kostvanor, amning, modersmjölkens sammansättning, intestinal
mikroflora, infektioner under första levnadsåret, samt miljö- och arv interaktion.
f
: PARCIFAL, Prevention of Allergy - Risk Factors for Sensitization in Children Related to Farming and Anthroposophic Lifestyle study.
g
: De flesta av frågorna togs från ISAAC protokollet och den svenska studien av Alm et al (ref. 33). ISAAC, International Study of Asthma and
Allergies in Childhood, ett internationellt standardiserat och validerat protokoll uppdelat i 3 faser. Fas 1 använder sig av kärnfrågeformuläret,
vars syfte var att uppskatta prevalensen och allvarlighetsgraden av astma och allergiska besvär i utvalda populationer. Fas 2 skulle utreda möjliga
etiologiska faktorer. Fas 3 skulle vara en repetition av fas 1 för att bedöma trender i prevalens (48).
h
: Fungala β(1,3)-glykaner och fungala extracellulära polysackarider (EPS).
i
: GABRIELA, Multidisciplinary Study to Identify the Genetic and Environmental Causes of Asthma in the European Community [GABRIEL]
Advanced Study. Från lantliga områden I Sydtyskland, Schweiz, Österrike och Polen.
j
: ALADDIN, Assessment of Lifestyle and Allergic Disease During Infancy.
23
