Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för grönsaksodling 30 juni 2010 Vattenkvalitet för grönsaksodling Beatrix Alsanius Frukt och grönt är basen för en hälsosam diet! Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 1 Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för grönsaksodling 30 juni 2010 Frukt och grönt är laddad med positiva värden! Hälsa Välbefinnande Det goda livet Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] Ända fram till år 2004 klassades hot för magsjukor från frukt och grönt som ringa! Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 2 Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för grönsaksodling 30 juni 2010 Utbrott relaterade till trädgårdsprodukter Till år 2004: hot för magsjukor från frukt och grönt klassas som ringa! Sverige: 1997-2009 Totalt: 45 utbrott med ca 2500 registrerade fall 7% 3% 17% 2005: EHEC relaterad till isbergssallad 49% 24% Berries Sprouts Leafy salad Fresh herbs Carrots Källa: L. Plym-Forshell, 2009 Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] Vilka smittvägar finns? Hur är de relaterade till vatten? Vilka tarmsmittor är relevanta? Vad är en acceptabel risk? Hur kan man motverka smittspridningen? Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 3 Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för grönsaksodling 30 juni 2010 Möjliga smittkällor och spridningsvägar Exkrement från djurhållning eller vilda djur, fåglar Vind, damm Insekter, Patogener Bevattningsvatten Urbana resp. jordbruksrelaterade föroreningar Skördeutrustning och -redskap Mänsklig kontakt Jordburna vektorer Organiska gödselmedel Efterskördehantering Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] Smittcykeln mellan kultur/gröda och människan måste brytas! Personal; konsument Fel som sker i ett tidigt skede av produktionskedjan kan inte tvunget motverkas i ett senare skede! Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 4 Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för grönsaksodling 30 juni 2010 II. Uppföljning av vattenhygien I. Vatten som smittbärare III. Åtgärder IV. Rekommendationer Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] I. Vatten som smittbärare Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 5 Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för grönsaksodling 30 juni 2010 Hortikulturellt vatten Foto: B. Alsanius Foto: B. Alsanius Vatten som används för Bevattning Applicering av gödselmedel och bekämpningsmedel Skörd Produktkonditionering Processvatten Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] Källor för bevattningsvatten Grundvattenbrunn Kommunalt vatten (dricksvatten) Uppsamlat regnvatten Ytvatten Vattendrag (bäck, sjö) bevattningsdamm Obehandlat eller behandlat avloppsvatten Fotos: B. Alsanius Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 6 Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för grönsaksodling 30 juni 2010 Vattenburna smittor tarmsmittor orsakar magsjuka av olika allvarlighetsgrad med illamående, kräkning, diarré och variande varaktighet Bakterier Virus • • Norovirus (vinterkräksjuka) • Hepatit A • • Verotoxinproducerande stammar (EHEC, VTEC; speciellt EC O157:H7) Patogena protozoa Giardia spp. • Cryptosporidium spp. • Salmonella spp. Escherichia coli • ETEC • • • • • Campylobacter spp. Shigella spp. Yersinia enterocolitica Listeria monocytogenes Aeromonas spp. Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] Smittvägar i frilandsodlingen Vilda djur, fåglar Bioaerosoler Insekter Vektorer Kontaminerade frö Kontaminerat bevattningsvatten Översvämningsvatten Okomposterat gödsel Exkrement Svampar, protozoa, nematoder, dagmaskar som vektorer Källa: Brandl, 2005 Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 7 Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för grönsaksodling 30 juni 2010 II. Vatten som smittbärare 1. Mikroorganismernas boplats på växter a. b. 2. Generella strategier På frilandsgrönsaker Överlevnad av E. coli O157:H7 (EHEC) a. b. c. I vatten På plantan I marken Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] The magic triangle of damage Växten är vektor! Värdorganism Växt/människa -Disposition -Mottaglighet - Patogenicitet - Aggressivitet Skada - Biotiskt - Abiotiskt Miljö Patogen Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 8 Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för grönsaksodling 30 juni 2010 Mikroorganismer och växter Karposfär: frukt 107/g Phyllosfär: blad 106/g Endosfär: växtens inre 105/g Rhizosfär: rot 1010/g Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] 1a. Mikroorganismernas boplatser på blad Viktiga faktorer för kolonisering över tid Bladytans utformning Bladets topografi Antal bakterier http://mapsof.net/uploads/static-maps/europe_nasa_satellite.jpg Kommunikation mellanFavoritplatser bakterier ”Biofilm”-bildning • Bladnerver • Stomata • näring Trichomaoch vatten Miljöfaktorer (tillgång till • Hydratoder samt UV-strålning, nederbörd, värme) • Sår http://www.visitingeuropa.com/weblog/wp-content/uploads/nota11.jpg Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 9 Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för grönsaksodling 30 juni 2010 1b. Mikroorganismer på frilandsgrönsaker Tysk studie; genomfört 1997-2005 Indikator för kortvarig fekal förorening: E. coli Indikator för långvarig fekal förorening: fekalstreptokocker Växtslag CFU/g Heterotrofa org. (36 °C) E. coli Totalkoliforma bakterier Fekalstreptokocker Förekomsten av indikatorer för fekala 104 – 106 102 – 104 nd* föroreningar på skördeprodukten varierar 3 Blomkål 105 – 106 104 – 105 – 10 Gurka för olika växtslag 106 – 107 103 – 105 – 102 Kål 105 Sallad – 106 104 – 106 – 102 Ingen förekomst av Salmonella konstateSpenat 106 – 107 104 – 106 – 102 rades i denna studie (2*25 g prov). Mynta 104 – 106 103 – 106 nd Gräslök 106 – 107 104 Persilja 105 – 106 102 Max. värde 106 – 107 – 106 – 104 105 - 106 – 103 – 102 – 104 – 102 – 102 – 103 – 102 – 103 – 102 – 102 102 – 103 103 – 104 Källa: Pfleger, 2007 Dr Beatrix Alsanius SLU Dept of Horticulture Microbial Horticulture Lab Alnarp email: beatrix alsanius@ltj slu se 2.a Överlevnad av E. coli O157:H7 i vatten 3 ● ♦■ ● ● ● ● ♦ ● ■ ■ ♦ ● ■ ♦ 2 8 °C ■ ● ● ♦ ■ ● ♦ ■ ● ♦ ● ♦ ■ ● ● ■ ● ♦ ■ ♦ ● ● ■ ♦● ■ ● ♦ ● E. coli O157:H7 (log CFU ml-1) ♦ ♦ ● ● Faktorer som avgör sjukdomsalstrares ● ■ ■ ● = filtrerat och 1 ● ● autoklaverat överlevnad i vatten: kommunalt vatten ● 0 ■ ♦ ● Temperatur ♦ 3 ■ ■ ♦ ● ● ● ♦ ● ■ 2 Solinstrålning 15 °C ♦ ● ■ ● ♦ ■ ● ♦ ♦ ● ● ● ● ● ■ ■ ■ ■ ♦ ♦ 1 ■ ♦ ♦ Grumlighet (partikelmängd) ■ ● ● ● ● 0 Organiskt ● ♦■ ●material 3 ♦ ● ■ ● ♦ ● ■ ♦ 1 2 ● ● ♦ = reservoir vatten ● ● ■ = sjövatten (Lake Jackson) ■ ♦ ♦ ■ ● = sjövatten (Lake 25 °C Herrick) ● ● ● ! OBS! Sjukdomsalstrare kan anrikas i ♦ 2 ■ ● ● bottensedimentet ■och virvlas upp vid storm ♦ ♦ ● 1 ● ● eller i kraftigt strömt vatten! ● ● ■ ● ■ ● ■ ♦ ♦ ● ● ● ♦ ■ ♦ ■ 0 0 3 4 5 6 ● 7 8 Veckor ■ ♦ 9 10 11 12 13 Källa: Wang & Doyle, 1998 Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 10 Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för grönsaksodling 30 juni 2010 2.b Överlevnad av E. coli O157:H7 på plantan Modellkultur: persilja Applikationssätt: organiskt gödsel eller vatten som bärare □ = ingen kompost E. coli O157:H7 kan överleva under ■ = komp. hönsgödsel ▲ = komp. kogödsel påtagligt lång tid på kulturer som vattnats ● = stabiliserat komp. med kontaminerat vatten kogödsel ○ = kontaminerat bevatttningsvatten Antal dagar efter plantering Källa: Islam et al., 2004 Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] 2.c Överlevnad av E. coli O157:H7 i marken □ = ingen kompost ■ = komp. hönsgödsel ▲ = komp. kogödsel Medium avgörande för E. coli O157:H7’s ● = stabiliserat komp. överlevnadslängd i marken kogödsel ○ = kontaminerat bevatttningsvatten Antal dagar efter plantering Källa: Islam et al., 2004 Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 11 Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för grönsaksodling 30 juni 2010 III. Uppföljning av vattenhygien Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] Vad är en acceptabel risk? Acceptabel risk kan ses ur olika perspektiv Folkhälsoperspektiv Ekonomiskt perspektiv Dos som framkallar sjukdom EHEC: 1-10 celler Vem avgör acceptabel risk? Salmonella: 10000 celler Vad används som bas för bedömningen? Vem tar ansvar för den acceptabla risken? Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 12 Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för grönsaksodling 30 juni 2010 Vattenkvalitet vid bevattning Ingen nationell lagstiftning som reglerar vattenkvalitet för bevattningsändamål i Sverige MEN: SOSFS 2004:7 Ingen internationell standard MEN: Riktlinje 2001/95/EG Några länder/delstater har nationella rekommendationer eller riktlinjer, t.ex. Tyskland: DIN 19650 Kanada: British Columbia, Ontario Riktlinjer för vattenkvalitet i Sverige Dricksvatten: SLVFS 2001:30 (Livsmedelsverket) Enskild brunn: SOSFS 2003:17 (Socialstyrelsen) Strandbadvatten: NFS 2008:8 (ersätter NFS 1996:6 MS:89) Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] Standarder och indikatorer Organismer DIN 19650 Processindikatorer Baseras på en provtagning • Mikroorganismer vid 22 ° C • E. coli, Fekalstreptokocker • Mikroorganismer vid 35 ° C • Salmonella, parasiter Indikatororganismer • Totala koliforma bakterier • Fekala koliforma bakterier • E. coli • Intestinala enterokocker Patogener Salmonella spp. • Pseudomonas aeruginosa • • Potentiellt infektiösa stadier av parasiter BC-standard Baseras på geometriskt medel av 5 provtagningar under en 30-dagarsperiod • Fekalkoliforma bakterier, fekalstreptokocker SOSFS 2004:7 Baseras på en provtagning • Mikroorganismer vid 35 ˚C • Pseudomonas aeruginosa Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 13 Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för grönsaksodling 30 juni 2010 Jämförelse av indikatorer Provtagning vid 2 ytvattenkällor i två provtagningsperioder à 30 dagar 100 prover Indikatorer Processindikatorer Rekommenderade indikatorer: 56.82 Mikroorganismer vid 22°C, M22 • E. coli Indikatororganismer 71.21 Fekala koliforma bakterier, FC • • Salmonella E. coli, EC • Intestinala enterokocker, FS spp. Similarity Totala • koliforma bakterier,enterokocker TC intestinala 85.61 Patogener • 100.00 Salmonella spp. M22 TC FC EC FS Variabler Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] Jämförelse av indikatorer Provtagning vid 2 ytvattenkällor i två provtagningsperioder à 30 dagar 100 prover Indikatorer Damm Serie 1 1 1 2 2 1 2 2 1.0 en period ingen bas för att Mikroorganismer vid situationen 22°C, M22 förutspå i ett senare skede Indikatororganismer Totala koliforma bakterier, TC Fekala koliforma bakterier, FC • E. coli, EC • Intestinala enterokocker, FS Patogener • Salmonella spp. 2:a komponent Processindikatorer Resultat från 0.5 0.0 -0.5 -1.0 -2 -1 0 1 2 3 1:a komponent Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 14 Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för grönsaksodling 30 juni 2010 Fallstudie från 5 ytvattenkällor Provtagning vid 5 ytvattenkällor; 1 borrad brunn som kontroll Analyser: 8 ggr; med tre upprepningar vid varje tillfälle 4 b b b 1 Borrad 2 brunn 3 -1 3 log CFU ml 4 Bäck Uppsamlings -damm 2 Sjö c a c 1 b b c 0 b d b a -1 b a a -2 M22 TC EC FS I 4 av 5 ytvattenkällor konstaterades Salmonella upprepade gånger under säsongen; bland dessa S. Typhimurium Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] Fallstudie från 5 ytvattenkällor; E. coli Provtagning vid 5 ytvattenkällor; 1 borrad brunn som kontroll Analyser: 8 ggr; med tre upprepningar vid varje tillfälle EC 2 log CFU ml-1 1 0 -1 -2 Halten E. coli varierar påtagligt under säsongen 6 Halten E. coli varierar också inom provtagningstillfället 5 3 4 Upprepade prover är nödvändiga för att komma till ett rättvisa resultat 1 2 -3 0 1 2 3 4 5 6 7 8 1 = borrad brunn; 2 = uppsamlingsdamm 1; 3 = uppsamlingsdamm 2; 4 = uppsamlingsdamm 3; 5 = bäck; 6 = sjö Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 15 Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för grönsaksodling 30 juni 2010 Gränsvärden i olika rekommendationer DIN 19650 Baseras på en provtagning • E. coli, Intest. enterokocker • Salmonella, parasiter BC-standard Baseras på geometriskt medel av 5 provtagningar under en 30-dagarsperiod • Fekala koliforma bakterier, Intestinala enterokocker SOSFS 2004:7 Baseras på en provtagning • Mikroorganismer vid 35 ˚C • Pseudomonas aeruginosa DIN BCSOSFS 19650 stand. 2004:7 NFS 2008:8 Mikroorg. 35 C1 * * ≤ 100 * Fekala koliforma bakt2 * ≤ 100 * * E. coli2 ≤ 200 ≤ 77 * ≤ 900 Intestinala enterokocker2 ≤ 100 ≤ 20 * ≤ 330 Salmonella ND * * * P. aeruginosa * * ≤1 * Parasiter ND * * * 1 levande cellhalt (CFU)/ml; 2 CFU/100 ml ND = ej detekterbar i 1000 ml * Ej del av denna förordning resp. operativ norm Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] Vad är en acceptabel risk? 10 veckors kultur; bevattning 2 ggr/vecka; mängd 5 mm; skörd 2 kg/m2 E. coli: 900 CFU/100 ml resp. 100 CFU/100 ml Mängd E.coli som vattnas ut per vecka 900 CFU/100 ml * 10 l/m2 = 9 CFU/ml * 10000 ml/m2 = 90000 CFU/m2 Mängd E. coli som vattnas ut under en 10 veckors kultur: 900000 CFU/m2 Andel EHEC: 0.1% av E. coli: 900 CFU EHEC/m2; 450 CFU EHEC/kg skörd Dvs om man äter 100 av den råa produkten, riskerar man att få 45 CFU EHEC i sig Infektiös dos: 1-10 celler Mängd E.coli som vattnas ut per vecka 100 CFU/100 ml * 10 l/m2 = 1 CFU/ml * 10000 ml/m2 = 10000 CFU/m2 Mängd E. coli som vattnas ut under en 10 veckors kultur: 100000 CFU/m2 Andel EHEC: 0.1% av E. coli: 100 CFU EHEC/m2; 50 CFU EHEC/kg skörd Dvs om man äter 100 av den råa produkten, riskerar man att få 5 CFU EHEC i sig Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 16 Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för grönsaksodling 30 juni 2010 Gränsvärden i olika rekommendationer DIN 19650 DIN BCSOSFS 19650 stand. 2004:7 Baseras på en provtagning • E. coli, Intest. enterokocker • Salmonella, parasiter BC-standard Baseras på geometriskt medel av 5 provtagningar under en 30-dagarsperiod • Fekala koliforma bakterier, Intestinala enterokocker SOSFS 2004:7 Baseras på en provtagning • Mikroorganismer vid 35 ˚C Mikroorg. 35 C1 * * ≤ 100 * Fekala koliforma bakt2 * ≤ 100 * * E. coli2 ≤ 200 ≤ 77 * ≤ 900 Intestinala enterokocker2 ≤ 100 ≤ 20 * ≤ 330 Salmonella ND * * * P. aeruginosa * * ≤1 * Parasiter ND * * * 1 • Pseudomonas aeruginosa NFS 2008:8 levande cellhalt (CFU)/ml; 2 CFU/100 ml ND = ej detekterbar i 1000 ml * Ej del av denna förordning resp. operativ norm Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] Hur ska man ta prov? Ta minst 5 prover under en 30-dagars period Sätt pumpen i gång 15 minuter innan provet tas Skicka provet omgående till labbet. Ska kylas, dock ej frysas och nå labbet inom 18 timmar Analysera med hänsyn till indikatorer nedan Bilda geometriskt medelvärde över proverna under en 30-dagarsperiod Gränsvärde E. coli1 Intestinala ≤ 77 enterokocker1 Salmonella 1 ≤ 20 ND CFU/100 ml ND = ej detekterbar i 1000 ml Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 17 Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för grönsaksodling 30 juni 2010 IV. Åtgärder 1. Generella åtgärder oavsedd vattenkälla 2. Rening a. b. Långsamfiltrering Fotokatalytisk rening Foto: B. Alsanius Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] Vägen till ökad produktsäkerhet Ledarskapsansvar ProduktsäkerhetsförsäkMikrobiella ring Utbildning riskmoment o träning God odlingssätt Vattenhygien Växtskydd Gödsel/ Hälsa o Städning Kompost pers. hyg. Hygienis. Spårbarhet Kris- Gårdsbiohantering säkerhet Källa: Gravani, 2006 Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 18 Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för grönsaksodling 30 juni 2010 1. Generella åtgärder oavsedd vattenkälla Ändamålsenlig lagring av rör Undvik markkontakt Håll fattningarna rena Helst slutna rör; öppna rör kan fungera som boplats för smådjur http://ucce.ucdavis.edu/files/repository/ calag/fig5405p74thumb.jpg Håll bevattningsrören rena! Ej strandbetande djur uppströms eller rikt djurliv i uppsamlingsdammen Kulturbegränsning Anpassa bevattningstillfälle till skörd Fotos: B. Alsanius Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] Kulturbegränsning Kulturbegränsning innebär att man minimerar risken för överföring av tarmsmittor från ytvatten genom att odla kulturer med låg risk! Hur förväntas produkten att konsumeras? Färsk eller efter minimal tillredning, inkl frysning Kokt eller processad Hög risk Färsk eller efter minimal tillredning Exempel: salladsgrönsaker, dvs alla typer av bladsallat, babyleaf, kryddor, gurka, paprika, frukt, bär, rotgrönsaker som konsumeras utan kokning/beredning Låg risk Produkter som enbart konsumeras efter kokning eller tillaggning i ugn Exempel: potatis Tänk på att konsumtionsvanor har ändrats under de senaste åren skiljer sig mellan etniska kulturer Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 19 Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för grönsaksodling 30 juni 2010 Bevattningssätt Hög risk Spridare Bevattningsramp Låg risk Droppbevattning OBS! inte ändamålsenlig i alla kulturer; rening kan vara ett gott alternativ Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] 1. Exempel: Intervall mellan bevattning och skörd en Modellkultur: krusbladig persilja Patogen: biokemisk E. coli O157:H7 Mängd i bevattningsvattnet: motsvarande 100, 1000, 10000 CFU/ml i giva på 5 mm Skörd: 3 h, 24 h, 48 h, 72 h efter bevattning Log CFU/100 g färskvikt Log CFU/försöksruta 10 9 8 7 6 5 4 3 2 10 9 8 7 40 50 60 70 80 c b b b b ab 2 0 30 b 3 0 20 b b 4 1 Timmar efter bevattning bc 6 5 1 10 c a a 3 a 24 a 48 a Timmar efter bevattning 72 Källa: Alsanius et al. 2009 Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 20 Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för grönsaksodling 30 juni 2010 Hur kan exponeringen minskas? Övrig god hygien Var inte blyg och prata om det man inte pratar om! Personal Säkerställ förutsättningar för god hygien under arbetsdagen Handskar Andra skyddskläder Konsument Exponering i butik Beredning (tvättning, kokning, tillagning i ugn) Fotos: B. Alsanius Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] a. Långsamfiltrering F3 filtermaterial flödeshastighet filteryta Foto: T. Brand Rening Foto: T. Brand genom kombinerad effekt av biologiska, kemiska och fysikaliska mekanismer OBS! Ingen backspolning Kräver mycket plats Effektiv mot Giardia spp. Foto: T. Brand Foto: T. Brand Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 21 Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för grönsaksodling 30 juni 2010 b. Advanced oxidation technology AOT Foto: B. Alsanius Foto: B. Alsanius Fotokatalytisk process Hög hydraulisk kapacitet (on-line applikation) Systemlösningar Stationär enhet Mobil enhet Effektiv mot Cryptosporidium Foto: B. Alsanius Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] Bevattningsramp 5 Behandling 1 3 2 Förfilter Provtagningsplatser 1 – före förfiltret 2 – efter förfiltret/före AOT 1 Pump Stationär AOT 3 – efter AOT 4– 5 – vid bevattningsrampen Damm (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 22 Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för grönsaksodling 30 juni 2010 Bevattningsramp 5 4 Behandling 2 Mobil AOT 2 Provtagningsplatser 1 – före förfiltret Förfilter 2 – efter förfiltret 1 3– Pump 4 – före AOT 5 – efter AOT/ vid bevattningsrampen Damm Effekt av fotokatalytisk rening på vattenhygien Sammanfattning av provtagningsplatserna och behandlingarna Behandling Före förfilter Efter förfilter Efter AOT Före AOT Bevattningsramp 4 5 1 2 3 1 stationär x x (före AOT) x 2 mobil x x x x x (efter AOT) Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 23 Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för grönsaksodling 30 juni 2010 Fotokatalytisk rening: effekt av position M 22 8000 8000 6000 5000 4000 3000 2000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 1000 0 0 0 1 2 3 0 4 1 Behandling 1 Antal CFU/100 ml Antal CFU/100 ml 6-Aug 20-Aug 27-Aug 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 0 1 2 2 3 4 Provtagningsplats Provtagningsplats E. coli mobil Behandling 2 2-Jul 20-Aug 27-Aug 7000 Antal CFU/ml Antal CFU/ml stationär Behandling 1 6-Aug 20-Aug 27-Aug 7000 3 4 2-Jul 20-Aug 27-Aug 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 0 Provtagningsplats Behandling 2 1 2 3 4 Provtagningsplats Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] Effekt av fotokatalytisk rening på vattenhygien 3.5 a b log CFU ml -1 2.5 2 1.5 1 0.5 0 stationär AOT före mobil/komb AOT före mobil AOT före a 3 b stationär AOT efter mobil/komb AOT efter mobil AOT efter Fotokatalytisk oxidering minskar halten a a av olika indikatororganismer. Placering av utrustning i ledningssystemet av betydelse. b b -0.5 a a b b -1 log Mikroorganismer vid 22 C log koliforma bakterier log E. coli Källa: Alsanius, Gustafsson & Stenman, 2009 Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 24 Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för grönsaksodling 30 juni 2010 Senaste fotokatalytisk utrustning Monterad på bevattningsmaskinen God effekt mot Salmonella i ett miljöprov hösten 2010 Foto: B. Alsanius Foto: B. Alsanius Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] Sammanfattning Hur påverkar olika åtgärder på hälsorisker från bevattningsvatten? Rekommendationer Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 25 Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för grönsaksodling 30 juni 2010 Hur påverkar olika åtgärder hälsorisker från bevattning med ytvatten? Hög risk Låg risk Säker Konsument Personal A = Kulturbegränsning B = Bevattningssätt C = Mänsklig exponering D = Partiell behandling Kultur Fält A B C D A+D C+D A+C Alla åtgärder Ingen åtgärd Ytvatten Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] Rekommendationer Gå i bräschen för produktsäkerhet! (hela värdekedjan) Lär känna förhållandena på ditt företag Vilka riskmoment finns i ditt företag? Ta vattenanalyser över säsongen Ta hygienanalyser av produkten Välj rätt vatten! Anpassa bevattningssätt! Överbevattning Droppbevattning Utbilda personalen på alla nivåer! Ha adekvat utrustning som så att hygien kan upprätthållas under arbetsdagen! Installera system för att kunna spåra produkten minst ett steg bakåt och ett steg framåt i kedjan! Ta fram en plan för krishantering! Fotos: B. Alsanius Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 26 Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för grönsaksodling Christine Larsson Stephen Burleigh Lilly Kristensen 30 juni 2010 Mehboob Alam Anna Karin Gustafsson Malin Hultberg µHORT Mer info: www.microhort.se www.phd-microhort.se Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected] (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 27