Frukt och grönt är basen för en hälsosam diet!

Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för
grönsaksodling
30 juni 2010
Vattenkvalitet för grönsaksodling
Beatrix Alsanius
Frukt och grönt är basen för en
hälsosam diet!
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
(C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp
1
Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för
grönsaksodling
30 juni 2010
Frukt och grönt är laddad med
positiva värden!
Hälsa
Välbefinnande
Det goda livet
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
Ända fram till år 2004
klassades hot för magsjukor
från frukt och grönt som ringa!
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
(C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp
2
Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för
grönsaksodling
30 juni 2010
Utbrott relaterade till trädgårdsprodukter
Till år 2004:
hot för
magsjukor från
frukt och grönt
klassas som
ringa!
Sverige: 1997-2009
Totalt: 45 utbrott med ca 2500 registrerade fall
7%
3%
17%
2005: EHEC
relaterad till
isbergssallad
49%
24%
Berries
Sprouts
Leafy salad
Fresh herbs
Carrots
Källa: L. Plym-Forshell, 2009
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
 Vilka smittvägar finns?
 Hur är de relaterade till vatten?
 Vilka tarmsmittor är relevanta?
 Vad är en acceptabel risk?
 Hur kan man motverka smittspridningen?
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
(C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp
3
Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för
grönsaksodling
30 juni 2010
Möjliga smittkällor och spridningsvägar
Exkrement från
djurhållning
eller vilda djur,
fåglar
Vind, damm
Insekter,
Patogener
Bevattningsvatten
Urbana resp.
jordbruksrelaterade
föroreningar
Skördeutrustning
och -redskap
Mänsklig kontakt
Jordburna
vektorer
Organiska
gödselmedel
Efterskördehantering
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
 Smittcykeln mellan kultur/gröda och
människan måste brytas!
 Personal; konsument
 Fel som sker i ett tidigt skede av
produktionskedjan kan inte tvunget
motverkas i ett senare skede!
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
(C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp
4
Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för
grönsaksodling
30 juni 2010
II. Uppföljning av
vattenhygien
I. Vatten som
smittbärare
III. Åtgärder
IV. Rekommendationer
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
I. Vatten som smittbärare
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
(C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp
5
Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för
grönsaksodling
30 juni 2010
Hortikulturellt vatten
Foto: B. Alsanius
Foto: B. Alsanius
Vatten som används för





Bevattning
Applicering av gödselmedel och bekämpningsmedel
Skörd
Produktkonditionering
Processvatten
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
Källor för bevattningsvatten
 Grundvattenbrunn
 Kommunalt vatten (dricksvatten)
 Uppsamlat regnvatten
 Ytvatten
Vattendrag (bäck, sjö)
bevattningsdamm
 Obehandlat eller behandlat
avloppsvatten
Fotos: B. Alsanius
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
(C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp
6
Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för
grönsaksodling
30 juni 2010
Vattenburna smittor
tarmsmittor
orsakar magsjuka av olika allvarlighetsgrad med
illamående, kräkning, diarré och variande varaktighet
Bakterier
Virus
•
•
Norovirus (vinterkräksjuka)
•
Hepatit A
•
• Verotoxinproducerande
stammar (EHEC, VTEC;
speciellt EC O157:H7)
Patogena protozoa
Giardia spp.
• Cryptosporidium spp.
•
Salmonella spp.
Escherichia coli
• ETEC
•
•
•
•
•
Campylobacter spp.
Shigella spp.
Yersinia enterocolitica
Listeria monocytogenes
Aeromonas spp.
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
Smittvägar i frilandsodlingen
Vilda djur,
fåglar
Bioaerosoler
Insekter
Vektorer
Kontaminerade
frö
Kontaminerat
bevattningsvatten
Översvämningsvatten
Okomposterat
gödsel
Exkrement
Svampar, protozoa,
nematoder, dagmaskar som
vektorer
Källa: Brandl, 2005
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
(C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp
7
Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för
grönsaksodling
30 juni 2010
II. Vatten som smittbärare
1.
Mikroorganismernas boplats på växter
a.
b.
2.
Generella strategier
På frilandsgrönsaker
Överlevnad av E. coli O157:H7 (EHEC)
a.
b.
c.
I vatten
På plantan
I marken
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
The magic triangle of damage
 Växten är vektor!
Värdorganism
Växt/människa
-Disposition
-Mottaglighet
- Patogenicitet
- Aggressivitet
Skada
- Biotiskt
- Abiotiskt
Miljö
Patogen
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
(C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp
8
Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för
grönsaksodling
30 juni 2010
Mikroorganismer och växter
Karposfär: frukt 107/g
Phyllosfär: blad 106/g
Endosfär: växtens inre 105/g
Rhizosfär: rot 1010/g
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
1a. Mikroorganismernas boplatser på blad
Viktiga faktorer för kolonisering över tid
 Bladytans utformning
 Bladets topografi
 Antal bakterier
http://mapsof.net/uploads/static-maps/europe_nasa_satellite.jpg
 Kommunikation mellanFavoritplatser
bakterier
 ”Biofilm”-bildning
•
Bladnerver
•
Stomata
• näring
Trichomaoch vatten
 Miljöfaktorer (tillgång till
• Hydratoder
samt UV-strålning, nederbörd,
värme)
•
Sår
http://www.visitingeuropa.com/weblog/wp-content/uploads/nota11.jpg
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
(C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp
9
Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för
grönsaksodling
30 juni 2010
1b. Mikroorganismer på frilandsgrönsaker
Tysk studie; genomfört 1997-2005
Indikator för kortvarig fekal förorening: E. coli
Indikator för långvarig fekal förorening: fekalstreptokocker
Växtslag
CFU/g
Heterotrofa
org. (36 °C)
E. coli
Totalkoliforma
bakterier
Fekalstreptokocker
Förekomsten
av indikatorer
för fekala
104 – 106
102 – 104
nd*
föroreningar
på
skördeprodukten
varierar
3
Blomkål
105 – 106
104 – 105
– 10
Gurka för olika växtslag
106 – 107
103 – 105
– 102
Kål
105
Sallad
–
106
104
–
106
–
102
Ingen förekomst
av Salmonella
konstateSpenat
106 – 107
104 – 106
– 102
rades
i
denna
studie
(2*25
g
prov).
Mynta
104 – 106
103 – 106
nd
Gräslök
106
–
107
104
Persilja
105
–
106
102
Max. värde
106 – 107
–
106
–
104
105 - 106
– 103
– 102
– 104
– 102
– 102
– 103
–
102
– 103
–
102
– 102
102 – 103
103 – 104
Källa: Pfleger, 2007
Dr Beatrix Alsanius SLU Dept of Horticulture Microbial Horticulture Lab Alnarp email: beatrix alsanius@ltj slu se
2.a Överlevnad av E. coli O157:H7 i vatten
3
●
♦■
●
●
● ●
♦ ●
■
■
♦ ●
■ ♦
2
8 °C
■
●
●
♦ ■
●
♦
■
●
♦
●
♦
■
●
●
■
●
♦
■
♦ ●
●
■
♦● ■
●
♦ ●
E. coli O157:H7 (log CFU ml-1)
♦ ♦
● ●
Faktorer som
avgör sjukdomsalstrares
● ■ ■
● = filtrerat och
1
● ●
autoklaverat
överlevnad i vatten:
kommunalt vatten
●
0
■
♦
●
 Temperatur
♦
3
■
■
♦ ●
●
●
♦
●
■
2
 Solinstrålning
15 °C
♦
●
■
●
♦
■
●
♦
♦
●
●
●
●
●
■
■ ■
■
♦
♦
1
■
♦ ♦
 Grumlighet
(partikelmängd)
■
● ●
●
●
0
 Organiskt
●
♦■ ●material
3
♦
●
■
●
♦ ●
■
♦
1
2
●
●
♦ = reservoir
vatten
●
●
■ = sjövatten (Lake
Jackson)
■
♦
♦
■
● = sjövatten (Lake
25 °C
Herrick)
●
● ●
! OBS! Sjukdomsalstrare
kan anrikas i
♦
2
■
●
●
bottensedimentet ■och
virvlas
upp vid storm
♦
♦
●
1
●
●
eller i kraftigt strömt
vatten!
● ● ■
● ■
● ■
♦ ♦ ● ● ●
♦ ■
♦ ■
0
0
3
4
5
6
●
7
8
Veckor
■ ♦
9 10 11 12 13
Källa: Wang & Doyle, 1998
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
(C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp
10
Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för
grönsaksodling
30 juni 2010
2.b Överlevnad av E. coli O157:H7 på plantan
Modellkultur: persilja
Applikationssätt: organiskt gödsel eller vatten som bärare
□ = ingen kompost
E. coli O157:H7 kan överleva under
■ = komp. hönsgödsel
▲ = komp. kogödsel
påtagligt lång tid på kulturer som vattnats
● = stabiliserat komp.
med kontaminerat vatten
kogödsel
○ = kontaminerat
bevatttningsvatten
Antal dagar efter plantering
Källa: Islam et al., 2004
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
2.c Överlevnad av E. coli O157:H7 i marken
□ = ingen kompost
■ = komp. hönsgödsel
▲ = komp. kogödsel
Medium avgörande för E. coli O157:H7’s
● = stabiliserat komp.
överlevnadslängd i marken
kogödsel
○ = kontaminerat
bevatttningsvatten
Antal dagar efter plantering
Källa: Islam et al., 2004
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
(C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp
11
Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för
grönsaksodling
30 juni 2010
III. Uppföljning av vattenhygien
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
Vad är en acceptabel risk?
 Acceptabel risk kan ses ur olika perspektiv
 Folkhälsoperspektiv
 Ekonomiskt perspektiv
 Dos som framkallar sjukdom
 EHEC: 1-10 celler
Vem avgör acceptabel risk?
 Salmonella: 10000 celler
Vad används som bas för
bedömningen?
Vem tar ansvar för den
acceptabla risken?
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
(C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp
12
Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för
grönsaksodling
30 juni 2010
Vattenkvalitet vid bevattning
 Ingen nationell lagstiftning som reglerar vattenkvalitet
för bevattningsändamål i Sverige
 MEN: SOSFS 2004:7
 Ingen internationell standard
 MEN: Riktlinje 2001/95/EG
 Några länder/delstater har nationella
rekommendationer eller riktlinjer, t.ex.
Tyskland: DIN 19650
Kanada: British Columbia, Ontario
 Riktlinjer för vattenkvalitet i Sverige
Dricksvatten: SLVFS 2001:30 (Livsmedelsverket)
Enskild brunn: SOSFS 2003:17 (Socialstyrelsen)
Strandbadvatten: NFS 2008:8 (ersätter NFS 1996:6 MS:89)
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
Standarder och indikatorer
Organismer
DIN 19650
Processindikatorer
Baseras på en provtagning
•
Mikroorganismer vid 22 ° C
• E. coli, Fekalstreptokocker
•
Mikroorganismer vid 35 ° C
• Salmonella, parasiter
Indikatororganismer
•
Totala koliforma bakterier
•
Fekala koliforma bakterier
•
E. coli
•
Intestinala enterokocker
Patogener
Salmonella spp.
• Pseudomonas aeruginosa
•
•
Potentiellt infektiösa stadier
av parasiter
BC-standard
Baseras på geometriskt
medel av 5 provtagningar
under en 30-dagarsperiod
• Fekalkoliforma bakterier,
fekalstreptokocker
SOSFS 2004:7
Baseras på en provtagning
• Mikroorganismer vid 35 ˚C
• Pseudomonas aeruginosa
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
(C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp
13
Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för
grönsaksodling
30 juni 2010
Jämförelse av indikatorer
 Provtagning vid 2 ytvattenkällor i två provtagningsperioder à 30 dagar
 100 prover
Indikatorer
Processindikatorer
Rekommenderade
indikatorer:
56.82
Mikroorganismer vid 22°C, M22
• E. coli
Indikatororganismer
71.21
Fekala koliforma bakterier, FC
•
• Salmonella
E. coli,
EC
•
Intestinala enterokocker, FS
spp.
Similarity
Totala •
koliforma
bakterier,enterokocker
TC
intestinala
85.61
Patogener
•
100.00
Salmonella spp.
M22
TC
FC
EC
FS
Variabler
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
Jämförelse av indikatorer
 Provtagning vid 2 ytvattenkällor i två provtagningsperioder à 30 dagar
 100 prover
Indikatorer
Damm Serie
1
1
1
2
2
1
2
2
1.0
en period
ingen bas för att
Mikroorganismer
vid situationen
22°C, M22
förutspå
i ett senare skede
Indikatororganismer
Totala koliforma bakterier, TC
Fekala koliforma bakterier, FC
•
E. coli, EC
•
Intestinala enterokocker, FS
Patogener
•
Salmonella spp.
2:a komponent
Processindikatorer
Resultat från
0.5
0.0
-0.5
-1.0
-2
-1
0
1
2
3
1:a komponent
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
(C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp
14
Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för
grönsaksodling
30 juni 2010
Fallstudie från 5 ytvattenkällor
 Provtagning vid 5 ytvattenkällor; 1 borrad brunn som kontroll
 Analyser: 8 ggr; med tre upprepningar vid varje tillfälle
4
b
b
b
1 Borrad
2 brunn 3
-1
3
log CFU ml
4
Bäck
Uppsamlings
-damm
2
Sjö
c
a
c
1
b
b
c
0
b
d
b
a
-1
b
a
a
-2
M22
TC
EC
FS
I 4 av 5 ytvattenkällor konstaterades Salmonella upprepade gånger
under säsongen; bland dessa S. Typhimurium
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
Fallstudie från 5 ytvattenkällor; E. coli
 Provtagning vid 5 ytvattenkällor; 1 borrad brunn som kontroll
 Analyser: 8 ggr; med tre upprepningar vid varje tillfälle
EC
2
log CFU ml-1
1
0
-1
-2
Halten E. coli varierar påtagligt under
säsongen
6
Halten E. coli varierar också inom
provtagningstillfället
5
3
4
Upprepade prover är nödvändiga för att
komma till ett rättvisa resultat
1
2
-3
0
1
2
3
4
5
6
7
8
1 = borrad brunn; 2 = uppsamlingsdamm 1; 3 = uppsamlingsdamm 2; 4 = uppsamlingsdamm 3;
5 = bäck; 6 = sjö
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
(C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp
15
Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för
grönsaksodling
30 juni 2010
Gränsvärden i olika rekommendationer
DIN 19650
Baseras på en provtagning
• E. coli, Intest. enterokocker
• Salmonella, parasiter
BC-standard
Baseras på geometriskt medel
av 5 provtagningar under en
30-dagarsperiod
• Fekala koliforma bakterier,
Intestinala enterokocker
SOSFS 2004:7
Baseras på en provtagning
• Mikroorganismer vid 35 ˚C
• Pseudomonas aeruginosa
DIN
BCSOSFS
19650 stand. 2004:7
NFS
2008:8
Mikroorg. 35 C1
*
*
≤ 100
*
Fekala
koliforma bakt2
*
≤ 100
*
*
E. coli2
≤ 200
≤ 77
*
≤ 900
Intestinala
enterokocker2
≤ 100
≤ 20
*
≤ 330
Salmonella
ND
*
*
*
P. aeruginosa
*
*
≤1
*
Parasiter
ND
*
*
*
1
levande cellhalt (CFU)/ml;
2
CFU/100 ml
ND = ej detekterbar i 1000 ml
* Ej del av denna förordning resp. operativ norm
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
Vad är en acceptabel risk?
 10 veckors kultur; bevattning 2 ggr/vecka; mängd 5 mm; skörd 2 kg/m2
 E. coli: 900 CFU/100 ml resp. 100 CFU/100 ml
 Mängd E.coli som vattnas ut per vecka
900 CFU/100 ml * 10 l/m2 = 9 CFU/ml * 10000 ml/m2 = 90000 CFU/m2
 Mängd E. coli som vattnas ut under en 10 veckors kultur: 900000 CFU/m2
 Andel EHEC: 0.1% av E. coli: 900 CFU EHEC/m2; 450 CFU EHEC/kg skörd
 Dvs om man äter 100 av den råa produkten, riskerar man att få
45 CFU EHEC i sig
 Infektiös dos: 1-10 celler
 Mängd E.coli som vattnas ut per vecka
100 CFU/100 ml * 10 l/m2 = 1 CFU/ml * 10000 ml/m2 = 10000 CFU/m2
 Mängd E. coli som vattnas ut under en 10 veckors kultur: 100000 CFU/m2
 Andel EHEC: 0.1% av E. coli: 100 CFU EHEC/m2; 50 CFU EHEC/kg skörd
 Dvs om man äter 100 av den råa produkten, riskerar man att få
5 CFU EHEC i sig
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
(C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp
16
Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för
grönsaksodling
30 juni 2010
Gränsvärden i olika rekommendationer
DIN 19650
DIN
BCSOSFS
19650 stand. 2004:7
Baseras på en provtagning
• E. coli, Intest. enterokocker
• Salmonella, parasiter
BC-standard
Baseras på geometriskt medel
av 5 provtagningar under en
30-dagarsperiod
• Fekala koliforma bakterier,
Intestinala enterokocker
SOSFS 2004:7
Baseras på en provtagning
• Mikroorganismer vid 35 ˚C
Mikroorg. 35 C1
*
*
≤ 100
*
Fekala
koliforma bakt2
*
≤ 100
*
*
E. coli2
≤ 200
≤ 77
*
≤ 900
Intestinala
enterokocker2
≤ 100
≤ 20
*
≤ 330
Salmonella
ND
*
*
*
P. aeruginosa
*
*
≤1
*
Parasiter
ND
*
*
*
1
• Pseudomonas aeruginosa
NFS
2008:8
levande cellhalt (CFU)/ml;
2
CFU/100 ml
ND = ej detekterbar i 1000 ml
* Ej del av denna förordning resp. operativ norm
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
Hur ska man ta prov?
 Ta minst 5 prover under en 30-dagars period
 Sätt pumpen i gång 15 minuter innan provet tas
 Skicka provet omgående till labbet. Ska kylas, dock ej frysas och nå
labbet inom 18 timmar
 Analysera med hänsyn till indikatorer nedan
 Bilda geometriskt medelvärde över proverna under en 30-dagarsperiod
Gränsvärde
E. coli1
Intestinala
≤ 77
enterokocker1
Salmonella
1
≤ 20
ND
CFU/100 ml
ND = ej detekterbar i 1000 ml
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
(C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp
17
Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för
grönsaksodling
30 juni 2010
IV. Åtgärder
1.
Generella åtgärder
oavsedd vattenkälla
2.
Rening
a.
b.
Långsamfiltrering
Fotokatalytisk rening
Foto: B. Alsanius
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
Vägen till ökad produktsäkerhet
Ledarskapsansvar
ProduktsäkerhetsförsäkMikrobiella ring Utbildning
riskmoment
o träning
God odlingssätt
Vattenhygien
Växtskydd
Gödsel/ Hälsa o Städning
Kompost pers. hyg. Hygienis.
Spårbarhet
Kris- Gårdsbiohantering säkerhet
Källa: Gravani, 2006
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
(C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp
18
Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för
grönsaksodling
30 juni 2010
1. Generella åtgärder oavsedd vattenkälla
 Ändamålsenlig lagring av rör
Undvik markkontakt
Håll fattningarna rena
Helst slutna rör; öppna rör kan fungera som
boplats för smådjur
http://ucce.ucdavis.edu/files/repository/
calag/fig5405p74thumb.jpg
 Håll bevattningsrören rena!
 Ej strandbetande djur uppströms eller
rikt djurliv i uppsamlingsdammen
 Kulturbegränsning
 Anpassa bevattningstillfälle till skörd
Fotos: B. Alsanius
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
Kulturbegränsning
 Kulturbegränsning innebär att man minimerar risken för
överföring av tarmsmittor från ytvatten genom att odla kulturer med
låg risk!
 Hur förväntas produkten att konsumeras?
 Färsk eller efter minimal tillredning, inkl frysning
 Kokt eller processad
 Hög risk
 Färsk eller efter minimal tillredning
 Exempel: salladsgrönsaker, dvs alla typer av bladsallat, babyleaf,
kryddor, gurka, paprika, frukt, bär, rotgrönsaker som konsumeras utan
kokning/beredning
 Låg risk
 Produkter som enbart konsumeras efter kokning eller tillaggning i ugn
 Exempel: potatis
 Tänk på att konsumtionsvanor
 har ändrats under de senaste åren
 skiljer sig mellan etniska kulturer
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
(C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp
19
Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för
grönsaksodling
30 juni 2010
Bevattningssätt
 Hög risk
 Spridare
 Bevattningsramp
 Låg risk
 Droppbevattning
 OBS! inte ändamålsenlig i alla
kulturer; rening kan vara ett gott
alternativ
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
1. Exempel: Intervall mellan bevattning och skörd



en

Modellkultur: krusbladig persilja
Patogen: biokemisk E. coli O157:H7
Mängd i bevattningsvattnet: motsvarande 100, 1000, 10000 CFU/ml i
giva på 5 mm
Skörd: 3 h, 24 h, 48 h, 72 h efter bevattning
Log CFU/100 g färskvikt
Log CFU/försöksruta
10
9
8
7
6
5
4
3
2
10
9
8
7
40
50
60
70
80
c
b
b
b
b
ab
2
0
30
b
3
0
20
b
b
4
1
Timmar efter bevattning
bc
6
5
1
10
c
a
a
3
a
24
a
48
a
Timmar efter bevattning
72
Källa: Alsanius et al. 2009
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
(C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp
20
Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för
grönsaksodling
30 juni 2010
Hur kan exponeringen minskas?
 Övrig god hygien
Var inte blyg och prata om det man
inte pratar om!
Personal
 Säkerställ förutsättningar
för god hygien under
arbetsdagen
 Handskar
 Andra skyddskläder
Konsument
 Exponering i butik
 Beredning (tvättning,
kokning, tillagning i ugn)
Fotos: B. Alsanius
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
a. Långsamfiltrering
 F3
filtermaterial
flödeshastighet
filteryta
Foto: T. Brand
 Rening
Foto: T. Brand
genom kombinerad effekt av
biologiska, kemiska och fysikaliska
mekanismer
OBS! Ingen backspolning
 Kräver mycket plats
 Effektiv mot Giardia spp.
Foto: T. Brand
Foto: T. Brand
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
(C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp
21
Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för
grönsaksodling
30 juni 2010
b. Advanced oxidation technology AOT
Foto: B. Alsanius
Foto: B. Alsanius
 Fotokatalytisk process
 Hög hydraulisk kapacitet
(on-line applikation)
 Systemlösningar
Stationär enhet
Mobil enhet
 Effektiv mot Cryptosporidium
Foto: B. Alsanius
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
Bevattningsramp
5
Behandling 1
3
2
Förfilter
Provtagningsplatser
1 – före förfiltret
2 – efter förfiltret/före AOT
1
Pump
Stationär
AOT
3 – efter AOT
4–
5 – vid bevattningsrampen
Damm
(C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp
22
Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för
grönsaksodling
30 juni 2010
Bevattningsramp
5
4
Behandling 2
Mobil AOT
2
Provtagningsplatser
1 – före förfiltret
Förfilter
2 – efter förfiltret
1
3–
Pump
4 – före AOT
5 – efter AOT/ vid bevattningsrampen
Damm
Effekt av fotokatalytisk rening på vattenhygien
 Sammanfattning av provtagningsplatserna och behandlingarna
Behandling
Före
förfilter
Efter
förfilter
Efter AOT
Före AOT
Bevattningsramp
4
5
1
2
3
1
stationär
x
x
(före AOT)
x
2
mobil
x
x
x
x
x
(efter AOT)
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
(C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp
23
Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för
grönsaksodling
30 juni 2010
Fotokatalytisk rening: effekt av position
M 22
8000
8000
6000
5000
4000
3000
2000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
1000
0
0
0
1
2
3
0
4
1
Behandling 1
Antal CFU/100 ml
Antal CFU/100 ml
6-Aug
20-Aug
27-Aug
450
400
350
300
250
200
150
100
50
0
0
1
2
2
3
4
Provtagningsplats
Provtagningsplats
E. coli
mobil
Behandling 2
2-Jul
20-Aug
27-Aug
7000
Antal CFU/ml
Antal CFU/ml
stationär
Behandling 1
6-Aug
20-Aug
27-Aug
7000
3
4
2-Jul
20-Aug
27-Aug
450
400
350
300
250
200
150
100
50
0
0
Provtagningsplats
Behandling 2
1
2
3
4
Provtagningsplats
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
Effekt av fotokatalytisk rening på vattenhygien
3.5
a
b
log CFU ml
-1
2.5
2
1.5
1
0.5
0
stationär AOT före
mobil/komb
AOT före
mobil
AOT före
a
3
b
stationär AOT efter
mobil/komb
AOT efter
mobil AOT efter
 Fotokatalytisk oxidering minskar halten
a
a
av olika indikatororganismer.
 Placering av utrustning i ledningssystemet av betydelse. b
b
-0.5
a
a
b
b
-1
log Mikroorganismer vid 22 C
log koliforma bakterier
log E. coli
Källa: Alsanius, Gustafsson & Stenman, 2009
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
(C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp
24
Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för
grönsaksodling
30 juni 2010
Senaste fotokatalytisk utrustning
 Monterad på
bevattningsmaskinen
 God effekt mot
Salmonella i ett
miljöprov hösten
2010
Foto: B. Alsanius
Foto: B. Alsanius
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
Sammanfattning
 Hur påverkar olika åtgärder på hälsorisker
från bevattningsvatten?
 Rekommendationer
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
(C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp
25
Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för
grönsaksodling
30 juni 2010
Hur påverkar olika åtgärder hälsorisker
från bevattning med ytvatten?
Hög risk
Låg risk
Säker
Konsument
Personal
A = Kulturbegränsning
B = Bevattningssätt
C = Mänsklig exponering
D = Partiell behandling
Kultur
Fält
A
B
C
D
A+D C+D A+C
Alla åtgärder
Ingen åtgärd
Ytvatten
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
Rekommendationer
 Gå i bräschen för produktsäkerhet! (hela värdekedjan)
 Lär känna förhållandena på ditt företag
Vilka riskmoment finns i ditt företag?
Ta vattenanalyser över säsongen
Ta hygienanalyser av produkten
 Välj rätt vatten!
 Anpassa bevattningssätt!
Överbevattning
Droppbevattning
 Utbilda personalen på alla nivåer!
 Ha adekvat utrustning som så att hygien kan upprätthållas under
arbetsdagen!
 Installera system för att kunna spåra produkten minst ett steg bakåt och
ett steg framåt i kedjan!
 Ta fram en plan för krishantering!
Fotos: B. Alsanius
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
(C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp
26
Borgeby fältdagar; Vattenkvalitet för
grönsaksodling
Christine Larsson
Stephen Burleigh Lilly Kristensen
30 juni 2010
Mehboob Alam Anna Karin
Gustafsson
Malin Hultberg
µHORT
Mer info:
www.microhort.se
www.phd-microhort.se
Dr. Beatrix Alsanius, SLU, Dept of Horticulture, Microbial Horticulture Lab, Alnarp, email: [email protected]
(C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp
27