Månadsblad för barnhälsovården
NR 2
08 618 63 83; Fax: 08 – 618 09 18,
E-post: [email protected]
Hemsida: www.bhvsll.se
Sverige inrättar larmnummer för
försvunna barn - 116 000
Ett larmnummer för försvunna barn, 116 000, har
tagits i drift på initiativ av regeringen.
Larmnumret är tillgängligt dygnet runt och går att
ringa oavsett i vilket EU-land man befinner sig.
Det är SOS Alarm AB som sköter verksamheten
med larmnumret 116 000.
När barn försvinner från familjer, från förskolor,
skolor eller från boenden för ensamkommande
flyktingbarn, är varje minut viktig för att sätta in
eftersökningsåtgärder. Ibland riskerar olika
processer att dröja för länge och ibland är
åtgärderna dåligt koordinerade.
Genom telefonsamtalet ska barnets anhöriga
kunna få kontakt med polis och andra
myndigheter. Avsikten är att de ska kunna agera
skyndsamt för att spåra och hitta det försvunna
barnet. Dessutom ska anhöriga vid behov kunna
få kontakt med andra aktörer, exempelvis med
socialtjänsten och frivilligorganisationer, som kan
bistå familjen med mer specifika råd och med
stöd av olika slag.
Källa: www.regeringen.se
(Pressmeddelande 8 januari 2014)
Barn till mammor med
utvecklingsstörning, en särskilt utsatt
grupp
Mellan 1 och 1,5 procent av Nordens befolkning
antas ha en lindrig utvecklingsstörning.
Barn vars mammor har en utvecklingsstörning
riskerar att utsättas för dubbla risker – dels en
ärftlig risk för funktionsnedsättning, dels risker
kopplade till bristande föräldrastöd och omsorg.
Det visar en avhandling vid Sahlgrenska
akademin.
Ida Lindblad har i sin avhandling intervjuat tio
unga vuxna i sydvästra Sverige vars mödrar har
2014
en utvecklingsstörning, samt följt upp ytterligare
21 personer i olika register. Studierna visar att
bland de totalt 31 unga individerna hade en dryg
tredjedel en egen lindrig utvecklingsstörning och
ytterligare en tredjedel hade ADHD.
Fjorton av de 31 unga i studien hade placerats i
familjehem eller haft en kontaktfamilj under
uppväxten.
– För att denna utsatta grupp ska få relevant
information och en förklaring till de svårigheter
som föreligger, samt för att de ska garanteras
tillgång till de stödinsatser som skolan,
sjukvården och samhället erbjuder, är
möjligheten att ställa diagnos helt avgörande,
säger Ida Lindblad.
Avhandlingen namn: Mild intellectual
disability: Diagnostic and outcome aspects
Källa: www.gu.se
Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin
Ny bok om barn med
uppgivenhetssyndrom
Från apati till aktivitet är titeln på en ny bok som
handlar om de barn som 2002 upptäcktes med en
ny symtombild inom barn- och
ungdomspsykiatrin i Sverige. Det var barn i
asylsökande familjer som uppvisade mycket
starka symtom på depression, tilltagande
passivitet, kontaktlöshet och tynande livsvilja.
Boken är den första i sitt slag och tar bl.a. upp
historiska erfarenheter av uppgivenhetssyndrom,
effekter av långvarig stress på föräldrabarnrelationen, biologiska effekter av trauma och
uppgivenhetssyndrom , förebyggande insatser
och beskrivning av olika behandlingsmetoder.
Boken riktar sig till alla som möter flyktingbarn
med svår psykisk ohälsa. Redaktörer är Henry
Ascher, professor i folkhälsovetenskap och
överläkare i barnmedicin samt Anders Hjern,
professor vid Karolinska institutet och barnläkare.
Från apati till aktivitet
Teori och behandling av flyktingbarn med svår
psykisk ohälsa. Studenlitteratur
I Sverige räknas samer, judar, romer,
sverigefinnar och tornedalingar som nationella
minoriteter. Minoritetsspråken är samiska,
jiddisch, romani chib (det romska språket), finska
och meänkieli (tornedalsfinska)
Kriterierna som avgjorde valet av de fem
minoriteterna är att:
Celiaki något vanligare efter sen
glutenintroduktion
I en studie som nyligen publicerades i Pediatrics
fann norska forskare en ökad förekomst av celiaki
hos barn med glutenintroduktion ≥7 månaders
ålder, jämfört med barn som introducerats för
gluten vid 5–6 månaders ålder.
Studien är en del av en norsk födelsekohortstudie
och inkluderar 82 167 barn födda 1999–2008,
varav 324 barn diagnostiserats med celiaki fram
till i genomsnitt 7 års ålder.
Uppgifter om glutenintroduktion och amning
samlades in via föräldraenkäter då barnen var 6
respektive 18 månader gamla. Barn med celiaki
identifierades genom en kombination av
enkätdata och data från det norska
patientregistret.
Det ska vara ett språk och inte en dialekt.
Det ska ha talats kontinuerligt i Sverige i
minst tre generationer eller ungefär hundra
år.
Gruppen ska ha en uttalad samhörighet,
som går att urskilja från den övriga
befolkningen.
Förekomsten av celiaki varierade från 4,15 till
3,68 per 1 000 barn efter glutenintroduktion vid
≥7 respektive 5–6 månaders ålder. Studien ger
stöd åt den rådande rekommendationen om
glutenintroduktion vid 4–6 månaders ålder för att
minska risken för celiaki.
Forskarna fann också en något ökad förekomst av
celiaki hos barn som ammats >12 månader
jämfört med amning <6 månader) Däremot såg
de ingen skyddande effekt av glutenintroduktion
under samtidig amning. Författarna manar dock
till försiktighet i tolkning av dessa fynd då de
baserats på en mindre subgrupp. Många tidigare
studier, dock inte alla [Welander A, et al.
Pediatrics. 2010;125(3):e530-6], har i stället visat
att amningslängd och amning vid tiden för
glutenintroduktion har en skyddande effekt mot
risken att insjukna i celiaki.
Källa Läkartidningen. 2014;111:CP4S
Minoritetsspråken Sverige
Det har beräknats att antalet nationella eller
etniska, religiösa och språkliga minoritetsgrupper
världen över utgör mer än en fjärdedel av jordens
befolkning. Europarådet har en ramkonvention
som syftar till att skydda nationella minoriteter
och nationella minoritetsspråks fortlevnad. Varje
land utser själv sina minoritetsgrupper.
Ha en religiös, språklig, traditionell eller
kulturell särart, som den inte delar med
andra.
Ha en uttalad vilja att behålla sin identitet.
Minoritetspolitiken i Sverige syftar till att stödja
rätten att bevara sitt språk, sin kultur samt rätten
att få vara olika.
Man ska t.ex. kunna använda finska, meänkieli
och samiska i kontakten med svenska
myndigheter i vissa kommuner som har en stor
andel samisk-, meänkieli- eller finsktalande.
Sverigefinska ungdomsförbundet har
sammanställt ett språkpaket till finskspråkiga
föräldrar så att de kan göra ett medvetet val om
vilket språk man vill tala till sina barn.
Språkpaketet består av en färgglad mapp
innehållande några informationsbroschyrer. Varje
BVC kommer få några mappar samt en affisch i
A4 format sig tillsänt om några veckor.
Sätt gärna upp affischen på anslagstavlan samt
några språkpaket i väntrummet.
Hälsningar
Nanaz, , Åsa, Lena, Helena,
Malin, Viktoria, Johanna och
Marianne
