Linköpings universitet Lärarprogrammet Oscar Tillaeus & Patrick Tarawalie Det fria skolvalet En systematisk litteraturstudie om det fria skolvalet och dess påverkan på etnisk och socioekonomisk segregation Examensarbete 15 hp Handledare: Per Jansson HT 13 Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling Abstract Syftet med vår litteraturstudie är att undersöka om det fria skolvalet påverkat den etniska och den socioekonomiska skolsegregationen i Sverige. Detta genom att se till resultaten av valda delar av forskningen som bedrivits på området från friskolereformens införande 1992 till året 2013. Studien innefattar såväl officiell statistik på makronivå som exempel från enskilda skolor och intervjuer med föräldrar, elever, beslutsfattande, skolledning och lärare. Våra resultat visar att skolsegregationen ökat sedan 1990-talets början gällande både etnisk och socioekonomisk segregation. Vidare så har vi tydligt sett att friskolor främst attraherar barn till högutbildade, detta oberoende av etnisk bakgrund. Barn till föräldrar med lägre utbildningsnivå, oavsett etnisk bakgrund, nyttjar i långt mindre utsträckning det fria skolvalet och blir därmed kvar vid sin tilldelade skola. Innehållsförteckning Inledning ...................................................................................................................................................... 4 Bakgrund ..................................................................................................................................................... 5 Syfte .......................................................................................................................................................... 6 Metod ....................................................................................................................................................... 6 Tillvägagångssätt................................................................................................................................. 7 Begreppet segregation ............................................................................................................................ 8 Resultat ...................................................................................................................................................... 10 Hur har det fria skolvalet påverkat den etniska segregationen mellan olika elevgrupper? ...... 10 Hur har det fria skolvalet påverkat den socioekonomiska segregationen mellan olika elevgrupper? ...................................................................................................................................... 28 Diskussion .................................................................................................................................................. 38 Hur har det fria skolvalet påverkat den etniska segregationen mellan olika elevgrupper? ...... 38 Hur har det fria skolvalet påverkat den socioekonomiska segregationen mellan olika elevgrupper? ...................................................................................................................................... 42 Avslutande diskussion ...................................................................................................................... 44 Förslag till vidare forskning ............................................................................................................. 45 Referenser .................................................................................................................................................. 46 Inledning ”Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag.” 1 Så uttrycker skollagen elevers juridiska rätt till utbildning. Men hur ser det ut i verkligheten? Finns det segregerande faktorer i val av utbildning? Har alla elever samma möjligheter att välja skola, och nyttjar de dem i så fall, oavsett ursprung och bakgrund? Vi har i vår uppsats valt att se till aktuell forskning för att se om, och i sådant fall hur valfriheten påverkat segregationen gällande etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sedan 1992 har föräldrar och barn fritt kunnat välja den profilering som passar dem bäst på en fri skolmarknad där olika kommunala och fristående skolalternativ konkurrerar om eleven. Redan innan det fria skolvalet möjliggjordes politiskt debatterades farhågorna om att konsekvenserna skulle bli en ökad segregation mellan olika grupper i samhället. En debatt som sedan dess fortgått på ledarsidor, i insändare, i etermedia, i plenisalen, i lärarrummet och hemma vid köksbordet. Debatten har väckt nyfikenhet hos oss som snart är yrkesverksamma lärare, och vi har därför valt att blicka in i aktuell forskning för att försöka att förstå om det fria skolvalet faktiskt verkat segregerande. Det är våra framtida arbetsplatser och vår kommande verklighet som debatteras och det är relevant för oss att förstå och ha vetenskaplig kunskap om det system vi ska arbeta inom. 1 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/ 4 Bakgrund I början på 1990-talet blåste nyliberala idéer och tankar över Europa om hur skolan, vården och omsorgen skulle organiseras samt bedrivas för att bli så effektiv som möjligt. Ledord i den så kallade New Public Management modellen är valfrihet, konkurrens, privatisering och decentralisering. 2 Svenska politiker inspirerades av de liberala idéerna och riksdagen antog propositioner som avreglerade skolverksamheten. Reformerna innehöll riktlinjer om att det kommunala skolmonopolet skulle brytas upp och elever och föräldrar fick möjlighet att välja skola. Reformen innehöll även förändringar i huvudmannafrågan. Nu tillåts fristående skolor att etablera sig på skolmarknaden och det är även möjligt att ta ut vinst ur verksamheten. För att finansiera skolverksamheten tilldelas varje elev en skolpeng som följer med eleven till den valda skolan. Syftet med reformen var att konkurrensen mellan skolorna skulle höja kvaliteten i hela skolsystemet. Den ökade valfriheten var även tänkt att stimulera elevers och föräldrars engagemang och inflytande i skolan. En tredje tanke var att reformen skulle leda till pedagogisk förnyelse och mångfald i skolvärlden. En annan utgångspunkt var att skolan ska verka som en integrerande faktor mellan olika grupper i samhället, och motverka främlingsfientlighet, rasism och diskriminering. Ett fritt skolval ansågs kunna motverka dessa attityder genom att valfriheten ger elever från olika bakgrunder möjligheter att mötas i skolan. Valfriheten skulle även motverka den segregerande skolmiljön som elever var låsta inom, på grund av den rådande bostadssegregationen samt att skolorna tillämpade närhetsprincipen vid skolplaceringar. 3 Risken att det fria skolvalet ska öka segregationen i samhället har debatterats sedan reformens införande med varierande tonläge. Segregation i det här sammanhanget innebär att elever med olika etnisk, social och kulturell bakgrund inte tillbringar tid tillsammans under skoltiden. Ett annat argument som florerar i debatten, är att det fria skolvalet minskar segregationen genom att elever som bor i segregerade områden ges möjlighet att söka sig till andra områden, och därmed bryter bostadssegregationens mönster. Läroplanen betonar att skolan har ansvar för att eleverna utvecklar en tolerans för människors olikheter och förståelse för andra grupper i samhället. 4 Alla skolor i Sverige ska även bedriva en likvärdig undervisning oberoende av skolans geografiska 2 Bunar 2008 s. 11 Skolverket 1996 s. 10ff 4 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 s. 7 3 5 läge. Samtliga skolor ska också vara tillgängliga för alla elever oavsett vilken huvudman som ansvarar för skolverksamheten, och det får inte förekomma någon diskriminering överhuvudtaget. Regelverket är dock inte lika hårt för fristående skolor som för kommunala skolor gällande antagningsregler. Fristående skolor kan tillämpa närhetsprincipen, syskonförtur och tidpunkt för anmälan vid tilldelning av platser på skolan. Det bör betonas att inga skolor är tillåtna att välja ut vilka elever som ska ges plats på skolan utöver ovanstående urvalsprinciper. 5 Syfte Vårt syfte med studien är att undersöka om det fria skolvalet har påverkat segregationen mellan olika elevgrupper i den svenska skolan och i sådant fall hur. För att besvara syftet har vi haft följande frågeställningar som utgångspunkter. Hur har det fria skolvalet påverkat den etniska segregationen mellan olika elevgrupper? Hur har det fria skolvalet påverkat den socioekonomiska segregationen mellan olika elevgrupper? Metod För att besvara vårt syfte har vi använt oss av metoden systematiskt litteraturstudie. Enligt Forsberg & Wengström innebär en systematisk litteraturstudie ”att systematiskt söka, granska och sammanställa litteraturen inom ett valt ämne eller problemområde” 6 Efter att vi definierat vårt problemområde formulerade vi frågeställningar som vi sedan utgick ifrån vid sökning efter adekvat litteratur för studien. I nästa steg konstruerade vi sökord som vi ansåg skulle resultera i relevant litteratur, genom sökning i olika databaser. Vi läste sedan igenom litteraturen med utgångpunkt ifrån våra frågeställningar. De verken som vi ansåg relevanta analyserade vi sedan noggrant, och litteraturen som visade sig irrelevant förbisågs i analysprocessen. Litteraturens referenslistor studerades noggrant för att finna mer lämplig litteratur. 7 5 Hellman 2005 s. 32 Forsberg & Wengström 2003 s. 29 7 Ibid s. 86 6 6 För att få en bred undersökning sökte vi efter blandad vetenskaplig litteratur i form av artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter, avhandlingar, böcker och offentliga forskningsrapporter. Majoriteten av litteraturen i studien är publicerad i Sverige, men vi har även analyserat internationell litteratur för att få ett bredare perspektiv över problemområdet. Litteraturen som ingår i studien består av kvantitativa studier såväl som kvalitativa undersökningar för att få en mångfacetterad bild av fenomenet. Vårt urval har systematiskt styrts efter syfte och frågeställningar. Vi har endast inkluderat studier som tydligt behandlar det fria skolvalet och dess kopplingar till segregation mellan olika grupper i samhället. Hartman betonar att för att uppnå validitet i en undersökning är det viktigt att materialet är väl avgränsat och relevant för forskningsfrågan. Det ska även finnas en tydlig koppling mellan frågeställningarna och undersökningsmaterialet, ett förhållningssätt som genomgående har präglat vår undersökning. Ett annat urvalskriterium var att litteraturen skulle vara kritisk granskad av oberoende parter, för att vi helt enkelt skulle kunna lita på att materialet är trovärdigt, vilket Hartman menar är ett sätt att uppnå reliabilitet. 8 Tidsperspektiv för vår studie har vi avgränsat till perioden 1992-2013. Vi valde att starta undersökningsperioden vid 1992 för att beslutet om det fria skolvalet klubbades i riksdagen det året. Skälet till att vi sträckte ut studien till 2013 var att vi även ville inkludera högaktuell forskning kring området. Ett vanligt förkommande problem vid litteraturstudier, som även vi stötte på, är kontakten med stora textmassor och valet om vad och hur mycket litteratur som ska ingå i studien. Forsberg och Wengström menar att det inte finns några explicita regler om antalet studier som ska ingå i en litteraturstudie. Det optimala är att inkludera all forskning som berör området, men hänsyn måste tas till de praktiska omständigheterna som till exempel tid och utrymme. 9 Hartman har ett liknade resonemang då han hävdar att det i regel inte är bristen på litteratur utan att det snarare oftast finns ett överskott av information. Problemet kan istället vara att orientera sig genom mängden litteratur och hitta kärnan. 10 Tillvägagångssätt Uppsatsen bör utgöras av primärt källmaterial, vi påbörjade därför datainsamling på enklast sätt 8 Hartman 2003 s. 44 Forsberg och Wengström s. 30 10 Hartman s. 51 9 7 genom att använda skolverkets söktjänst. Skolverket är den statistikansvariga myndigheten för officiell statistik om skolväsendet. 11 Vi använde sökorden: ”skolsegregation”, ”segregation”, ”valfrihet segregation”, ”segregering”, ”friskolor segregation”, ”etnicitet” och ”socio-ekonomisk bakgrund” då dessa nyckelord motsvarade vad vi syftade till att undersöka. En omedelbar avgränsning skedde för varje sökord då vi valde att filtrera så att endast skolverkets publikationer visades. Detta gjordes för att exkludera material som inte var studier utan istället utgjordes av kommunikéer, pressmeddelanden och läro- och kursplaner. Sammantaget gav sökningarna 38 träffar, varav några träffar förekom mer än en gång per sökord. Sju stycken av dessa har används i studien eftersom vi fann dem relevanta, övriga har exkluderats ur studien med hänvisning till att de är irrelevanta för att besvara syftets frågeställningar. Vidare så har vi använt oss av Linköpings universitets bibliotekskatalog 12 för att hitta relevant litteratur och avhandlingar att använda oss av i vår studie. Vi använde oss utav sökorden: ”segregation”, ”skolsegregation”, ”segregation skola”, ”etnisk segregation”, ”socioekonomisk segregation”, ”valfrihet segregation”, ”friskolor segregation”, ”friskolor”. Dessa sökord gav totalt 353 träffar varav 14 inkluderats i studien. För att finna internationella studier så gjordes ytterligare en sökning på orden: ”free schools”, ”free schools segregation”, ” school segregation”, ”school choice” och ”school segregation” vilket resulterade i 153 träffar av vilka två studier används i uppsatsen. En första exkluderingsprocess inleddes direkt då träffar som var tidsmässigt irrelevanta (publicerade före 1992) sorterades bort samt när titelnamnet angav att studien inte behandlade det som vi syftar till att undersöka. Kvarvarande material, vilket utgjorde en minoritet av sökträffarna, sorterades därefter in efter om de antingen behandlade etnisk eller socio-ekonomisk segregation eller båda ämnena. Begreppet segregation Segregation kan definieras som en rumslig separation av olika befolkningsgrupper i ett samhälle. Rumslig åtskillnad mellan människor kan ha många olika orsaker som till exempel etniska, socioekonomiska, könsliga eller religiösa förtecken. Segregationen kan vara i ett fast tillstånd men även en pågående process. En segregationsprocess innebär att sociala normer och 11 http://skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik 12 https://katalog.bibl.liu.se/uhtbin/cgisirsi.exe/ 8 institutioner i samhället upprätthåller eller förstärker åtskiljandet av grupper. Ett segregerat samhälle kan få konsekvenser i form av intolerans och fördomar med stereotypa uppfattningar om andra grupper. Det kan leda till flera andra negativa följder som till exempel våld mellan grupper, diskriminering och social ojämlikhet. Det är ofta minoriteter i samhället som drabbas av marginalisering och stigmatisering i sviterna av ett splittrat samhälle. 13 I vår undersökning så menar vi att när en ökad grad av homogenisering kan urskiljas i skolmiljön över tid gällande etnisk och socio-ekonomisk elevsammansättning, så markerar detta att skolsegregationen har ökat. 14 Etnicitet är ett begrepp som innefattar skillnader mellan olika gruppers kulturella uttryck, värderingar och sociala normer. Etnicitet är ett socialt konstruerat fenomen som skiljer grupper av människor ifrån varandra. De vanligaste särskiljande faktorerna mellan grupper är språk, historia, religion, ursprung och klädsel. Medlemmar av en etnisk grupp uppfattar sig oftast som kulturellt avskilda från andra grupper i samhället, och den uppfattningen delas i regel av det omgivande samhället. 15 I uppsatsen har vi definierat elever med annan etnisk bakgrund än svensk om de är födda utomlands eller av två utrikesfödda föräldrar. Socioekonomisk status är svårdefinierbart och omstritt bland forskare om hur det ska definieras och vad som ska mätas. Det mest förekommande är att se till strukturer i anställning och yrke då det fortfarande är mest betydelsefullt för den sociala och ekonomiska ställningen i dagens samhälle. Enligt SCB så indelas socialgrupper i Sverige enligt en modell utefter yrke och utbildning, där ledningsarbete placeras högst och arbeten utan yrkesutbildning lägst. 16 I vår uppsats är det föräldrarnas utbildningsnivå som utgjort definitionen av elevens socioekonomiska status, främst har vi då utgått från om föräldrarna har förgymnasial, gymnasial eller eftergymnasial utbildning. 13 Blomqvis & Rothstein 2005 s. 70ff Arnman, Järnek & Lindskog 2004 s. 17 15 Giddens & Griffiths 2007 s. 394 16 Ibid s. 264f 14 9 Resultat Hur har det fria skolvalet påverkat den etniska segregationen mellan olika elevgrupper? Makles och Schneider har undersökt hur den etniska segregationen påverkats av att politiska reformer nyligen möjliggjort fria skolval i den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen. Syftet med lagförändringen var att överlag höja kvalitén på skolorna genom konkurrens men även att försöka minska segregationen. 17 Studien sträcker sig över en treårs-period mellan läsåren 2006/07 till 2008/09 och omfattar omkring 3300 skolor och 180 000 elever i årskurs 1 i Nordrhein-Westfalens samtliga 396 kommuner. Avskaffandet av skoldistrikten som medförde valfrihet skedde i undersökningens slutår med undantag för 15 kommuner som genomförde reformen ett år tidigare. Dessa har då analyserats separat. 18 Vidare så har författarna sett till segregationen mellan turkiska och icke-turkiska elever, tyska och icke-tyska elever samt muslimska och icke-muslimska elever. Bland de 15 kommuner som tidigt avskaffade skoldistrikten så ökade segregationen mellan turkiska och icke-turkiska elever signifikant (med 5 %) de första två åren och osignifikant det tredje året. I de övriga kommunerna så ökade segregationen signifikant mellan de första två undersökningsåren trots att valfriheten inte fanns, men så även under tiden efter dess införande. För icke-tyska elever så är segregationsökningen mindre än för turkiska elever och även för muslimska elever. Alla tre minoritetsgrupper följer samma segregationsmönster med en ökning av segregationen de första två åren och en minskning av utvecklingen det tredje året. Vidare så konstateras det att elevantalet sjunker under studiens gång (på grund av demografiska förändringar) och författarna menar att när minoritetsgruppen blir mindre så ökar segregationen. Noterbart är att det 2007 även sker en lagförändring som gör det lättare för turkiska barn att få tyskt medborgarskap och därför minskar denna grupp statistiskt. Makles och Schneider har även undersökt delstaten på kommunal nivå för att se om det föreligger skillnader mellan kommunerna och om utvecklingen skiljer sig åt mellan dessa. Här har kommuner som endast har en grundskola eller saknar minoriteter inte medtagits i undersökningen. Resultaten visar ingen 17 18 Makles & Schneider 2011 s. 2ff Ibid s. 7ff 10 entydig trend, fjorton kommuner uppvisar signifikanta segregationsökningar för skolåret 2007/08 och fjorton kommuner uppvisar en minskning. I många kommuner sker en ökad segregation men i de flesta är den osignifikant. Endast i en kommun ökar segregationen två år i följd för de turkiska eleverna, likaså minskar segregationen signifikant i endast en kommun. Författarna menar dock att tolkningen av dessa resultat ska ske med försiktighet då många kommuner är små och ibland inhyser en proportionellt mindre minoritetsgrupp. Kommuner som endast har en skoltyp, konfessionell eller kommunal, har också lägre segregation. Vilket författarna ser som en indikation på att valfriheten ökar segregationen. Makles och Schneider har vidare undersökt de 20 största städerna i Nordrhein-Westfalen för att se om segregationen påverkas i samband med den ökade möjligheten att välja skola. Makles och Schneider påvisar att det föreligger stora skillnader mellan städerna, där segregationen ökade mångdubbelt mer i exempelvis staden Herne. Författarna visar också att mönstret skiljer sig åt mellan städerna, då segregationen ökar och minskar under olika år. Makles och Schneider konstaterade en generell ökning i de större städerna och dess ökade valfrihet genom att påvisa att ju fler skolor som existerar inom en två km-radie desto högre blir segregationen. Slutligen så menar författarna att segregationen mellan muslimer och icke-muslimer är mindre än mellan tyskar och icke-tyskar när grupperna är proportionerligt större i kommuner. Dock förändras detta om det finns konfessionella skolor, som i det flesta fall är katolska i Tyskland, i kommunen. Då dessa inte attraherar muslimska elever och då ökar segregationen genom att endast ickemuslimska elever söker sig dit. 19 Anders Trumberg har studerat liknande fenomen i Sverige och publicerat sina resultat i en avhandling. Trumberg har studerat hur det fria skolvalet påverkar den socioekonomiska och etniska sammansättningen på skolor i Örebro. Trumberg har valt att göra studien i Örebro med anledning av att de flesta undersökningar kring skolvalets effekter på segregationen är gjord i storstadsområden. Tidigare forskning har visat att segregationen är störst i storstäder men även att segregationsproblem existerar på mindre orter. Som teoretisk ram har Trumberg använt sig av Bourdieus kapitalbegrepp. 20 Undersökningens huvudfokus är elever som går i nionde klass under åren 1992, 1998 och 2004. Trumberg har även gjort en analys av boendesegregationen för 19 20 Ibid s. 12ff Trumberg 2011 s. 121 11 att utreda om det finns några korrelationer med sammansättningen av elever i skolan. För att fastställa den rumsliga fördelningen av elever har Trumberg identifierat var eleven bor och vilken skola eleven går på, för att sedan undersöka om eleven går i skolan som ligger närmast hemmet. 21 Trumberg menar att skolvalet inte har någon utjämnande effekt, reformen har snarare en motverkande effekt där etniska skillnader mellan skolorna har ökat. Trumbergs forskning visar att elever med utländsk bakgrund ofta blir kvar på ursprungsskolan eller samlas i vissa skolor, och på andra skolor samlas elever med svensk bakgrund. Det skapar homogena skolor med skilda elevsammansättningar och olika förutsättningar för att skapa en jämlik skola. 22 Segregationen mellan bostadsområden har ökat sedan mitten av 90-talet, men Trumberg hävdar att segregationsprocessen i skolorna sker snabbare. En tänkbar anledning till det är att det är lättare för elever att byta skola än att flytta sitt boende. Trumbergs undersökning visar att socioekonomiskt starka elever försvinner från ett område och elever med en annan etnisk bakgrund än svensk blir kvar. Skolans lokalisering har stor betydelse för elevsammansättningen. Om skolan ligger i ett mångkulturellt område i utkanten av staden är det stor chans att elevsammansättningen är homogen. Om skolan däremot är centralt belägen och har ett gott rykte ökar chansen för rekrytering från alla samhällsgrupper, vilket resulterar i en integrerande effekt. 23 Skolverket konstaterar i rapporten, Samhällsekonomiska effekter av ökad valfrihet inom skolsektorn, att elever med en annan etnisk bakgrund än svensk och med välutbildade föräldrar tenderar att nyttja valfriheten i större grad än de som har lågutbildade föräldrar. 24 Paula Blomqvist och Bo Rothstein har riktat sitt fokus på den internationella skolvärlden och funnit liknande trender i andra länder. I studien Välfärdensstatens nya ansikte belyses den ökande valfriheten inom traditionella välfärdssektorer ur ett internationellt perspektiv. Undersökningen visar att de som utnyttjar valfriheten i stor utsträckning har högre utbildning och hög socioekonomisk status. Trenden är genomgående i ett flertal europeiska länder som ingår i studien. Studien ger även belägg för att etnisk segregation kan minska genom valfrihet. Utbildningsnivån bland minoritetsgrupper varierar, och även välutbildade minoritetsgrupper 21 Ibid s. 124 Ibid s. 227 23 Ibid s. 228f 24 Skolverket 1998 s. 29 22 12 uppvisar benägenhet att välja skola åt sina barn, även om de bor i segregerade bostadsområden som ofta påvisar etnisk homogenitet. 25 Anledning till skolbyte är i första hand att den valda skolan påvisar bättre resultat än den förra. En annan faktor som visade sig ha stor betydelse för skolvalet är den socioekonomiska och etniska elevsammansättningen på skolan. Föräldrar med akademisk bakgrund värderade skolans akademiska kvalitet högt. Arbetarklassföräldrar delade inte dessa preferenser, för dem spelade geografisk närhet och den sociala trivseln en större roll. 26 Informationen om skolors kvalitet är övergripande bristfällig, vilket gör att valen ofta grundas på andra faktorer som till exempel elevsammansättningen och skolans rykte. I några länder som har en ökande andel av elever från andra kulturer har fenomenet ”white flight” uppstått, vilket innebär att elever som tillhör landets majoritetsbefolkning lämnar skolor som har en hög andel elever med invandrarbakgrund. Valmönstret är dock inte entydigt, det finns en ökad efterfrågan bland religiösa grupper att placera sina barn i skolor som präglas av deras trosuppfattning. 27 Skolverket har undersökt friskolans och valfrihetens effekt på etnisk och socio-ekonomisk segregation. De hänvisar här till en studie från 2003, som menar att valfriheten tenderar att förstärka etnisk segregering. Skolverket menar vidare genom att se till en studie från 1997, där etniska, språkliga och konfessionella skolor undersökts, att dessa skoltyper har en förstärkande effekt gällande just etnisk segregering. De fann att föräldrar med en muslimsk bakgrund valt en religiös skola för att de var för få invandrarbarn i den kommunala, samt för rädslan att deras barn skulle komma i kontakt med alkohol eller narkotika. De ville även att barnen skulle få kunskaper om hemlandets seder och kultur och underlätta för sina barn att följa religiösa regler så som bönetider. 28 Rapporten skildrar även en motsatt bild av friskolans etniskt segregerande effekt genom att påvisa att andelen elever med utländsk bakgrund är högre i fristående skolor. Dock har dessa, precis som svenska elevers föräldrar, i snitt en högre utbildning. Här konstateras även att andel elever med utländsk bakgrund sjunkit från 22 % år 1995 till 18 % år 2003, medan den förblivit oförändrad, på 14 %, i den kommunala skolan. 29 25 Blomqvist & Rothstein 2005 s. 80f Ibid s. 86f 27 Ibid s. 88f 28 Skolverket 2005 s. 16ff 29 Ibid s. 34f 26 13 Skolverket har i studien även tillfrågat kommunernas skolchefer i sin kartläggning av friskolans effekter. Ungefär hälften menar att varken den etniska eller socio-ekonomiska segregationen har ökat sedan etableringen av fristående skolor. En tredjedel anser att segregationen har ökat ”i ganska liten grad” och 10 % ser att den har ökat i ”ganska” eller ”mycket hög grad”. De skolchefer som har upplevt en negativ utveckling arbetar i större städer medan de i små kommuner i mycket större utsträckning inte svarat att det märkt av en ökat segregering. 30 Skolverket menar att valfriheten innebär att föräldrar kan välja bort ett socialt sammanhang för ett annat mer önskvärt. Detta har inneburit att friskolan har uppvisat socioekonomiskt och etniskt segregerande tendenser genom att högutbildade föräldrar, oavsett etnisk bakgrund och i mycket större utsträckning, visat sig välja ett fristående alternativt. Invandrade föräldrar, med lägre utbildning men med religiös tro, tycks också finna det önskvärt att skolans värderingar ska motsvara hemmets och väljer då religiösa friskolor. 31 Sandström hävdar att elever med till exempel muslimsk bakgrund självfallet söker sig till skolor med inriktning mot Islam, i större utsträckning än barn med kristen bakgrund. Det är inget problem i sig, utan det är meningen att föräldrar och elever ska kunna välja skolor efter egna preferenser, vilket är syftet med det fria skolvalet. Det finns ett stort antal barn med invandrarbakgrund som bor i segregerade och socialt utsatta förorter till landets storstäder. Sandström menar att bostadssegregationen är den egentliga orsaken till segregationen i dagens samhälle. Det fria skolvalet ger barnen i dessa segregerade förorter möjligheten att välja skolor i andra delar av städerna och därmed ökar integrationen mellan elevgrupper. Om närhetsprincipen istället hade gällt skulle segregationen vara större, då eleverna är tvungna att gå i skolan som är belägen närmast hemmet, och med den stora bostadssegregationen skulle samhället vara ännu mer segregerat. 32 Skolverket har under vår- och höstterminen 1999, på uppdrag av regeringen, undersökt elevsammansättningen på fristående och kommunala grundskolor i avseendet etnisk och socioekonomisk bakgrund. De har utöver denna övergripande datasammanställning undersökt hur stor procentandel av ovan nämnda grupper som går i en friskola med specifik profil eller 30 Ibid s. 47f Ibid s. 65f 32 Sandström 2002 s. 39f 31 14 inriktning, vilket ytterligare tydliggör om friskolorna har en segregerande effekt (exempelvis om samtliga elever med utländsk bakgrund går i språkliga eller etniska skolor). 33 Undersökningens resultat, gällande årskurs nio, visar att andelen elever med utländsk bakgrund i fristående skolor är långt större (21 % jämfört med 14 % i kommunala skolor). Dock adderar skolverket att nominellt sett så är andelen elever i friskolor år 1999 totalt bara omkring 2000, varav cirka 400 är av utländsk bakgrund. Dessutom menar de att i kommuner där det finns både fristående och kommunala skolor så är procentandelen för elever med utländsk bakgrund lika stor i båda skolformerna (cirka 20 %). Skolverket ser även till variationerna i elevsammansättningen mellan olika friskoleinriktningar. Här redovisar de en överrepresentation i språkliga och etniska skolor, där utgör gruppen 54 % av eleverna samt i friskolor med specialiserad ämnesprofil där utgör de 35 % av eleverna. I friskolor med andra inriktningar så är elever med utländsk bakgrund underrepresenterade, exempelvis i skolor med speciell pedagogisk profil som i genomsnitt består av 11 % (detta är omkring hälften av genomsnittsrepresentationen på 21 %). Skolverket påvisar även att stora skillnader föreligger mellan olika friskolor i Sverige, en tredjedel av dem har mellan 0-5 % elever med utländsk bakgrund. I andra änden av skalan finner vi de 6 % av friskolorna där gruppen utgör över 70 % av eleverna. Skolverket redovisar även i ett diagram hur stor andel elever med utländsk bakgrund, i avseendet föräldrarnas utbildningsnivå, som går i kommunala respektive fristående skolor. Procentandelen vars föräldrar saknar gymnasial utbildning är 15 % i fristående skolor och 25 % i kommunala skolor vilket båda är högre än genomsnittet (det vill säga hur stor andelen är i gruppen med svenska elever och elever med utländsk bakgrund sammanslaget, som tidigare redovisats för). Elever med högutbildade föräldrar utgör 48 % i friskolor samt 31 % i kommunala skolor, vilket är lägre än genomsnittet. 34 Skolverket har under våren 1997 undersökt, på begäran av dåvarande regering, huruvida etniska, språkliga och konfessionella friskolor bidrar till ökad segregationen. Detta genom att barnen i dessa skolor i framtiden skulle få svårt att integreras i det svenska samhället. 35 De fann i sin kartläggning att föräldrar som placerade sina barn i arabiska eller muslimska skolor gjorde det i stor utsträckning för att separera dessa från vad de ansåg som farliga influenser 33 Skolverket 2000 s. 1 Skolverket 2000 s. 4ff 35 Skolverket 1997 s. 1 34 15 utifrån (så som alkohol och narkotika), för en moralisk fostran och för att skolan lättare skulle tillgodose deras böne- och fastetider samt förstå deras kulturella och religiösa bakgrund. Föräldrarna till denna grupp var relativt nyanlända invandrare, från en utsatt socioekonomisk grupp, som såg Sverige som en tillfällig tillflyktsort och ville därför att barnen skulle fostras i skolan för att lättare kunna återvända till hemlandet. Dessa typer av skolor har enligt skolverket en segregerande effekt, de underminerar elevernas förutsättningar att ta sig in i samhället. Gällande språkliga skolor, i detta fall estniska och svenskfinska, så fann de ingen segregerande effekt. Dessa skolor valdes av föräldrarna av främst undervisningsskäl, då skolorna i undersökningen hade ett gott rykte (en del barn i estniska skolan hade själva inte estnisk bakgrund). De kristna och judiska skolorna uppvisade inte heller några segregerande tendenser. Eleverna i de katolska skolorna var i stor utsträckning av invandrarbakgrund men hade en självuppfattning som svensk och katolik. De judiska familjerna i undersökning har i stor utsträckning varit integrerade i det svenska samhället under generationer, dock ansåg föräldrarna att det var viktigt att de förstod sitt religiösa och kulturella arv samt att skolan serverade mat enligt judiska religiösa regler. Viktigt för föräldragrupperna på dessa skolor var den höga utbildningsstandarden, inte främst de religiösa aspekterna. 36 I studien När marknaden kom till förorten har Nihad Bunar intervjuat skolpersonal, lärare och skolledare i områden med mångkulturella skolor. Han undersöker bland annat hur det fria skolvalet påverkar elever med invandrarbakgrund som får sin utbildning i mångkulturella skolor. Det är ett antal elever som är bofasta i området, men som väljer att söka sig till en skola utanför närområdet. En anledning till att de inte vill gå i skolan närmast hemmet är bristen på elever som talar svenska utan brister. Det är i princip endast personalen på skolan som har svenska som modersmål, och många anser att endast den kontakten med det välutvecklade språket är för liten för att tillgodogöra sig önskvärda kunskaper i det svenska språket. 37 Eleverna byter i huvudsak inte skola på grund av bristande kvalitet på undervisningen, utan det är den höga koncentrationen av invandrare som föräldrarna anser hämmar barnens inlärning och utveckling av det svenska språket. Undervisningen på skolorna i innerstaden är ofta på en högre 36 37 Skolverket 1997 s. 14ff Bunar 2009 s. 120 16 språklig nivå och bedrivs i ett högre tempo än vad elever från förorten är vana vid. Lärarna på innerstadsskolorna har däremot inte samma erfarenheter av tvåspråkiga elever som lärarna på de mångkulturella skolorna menar några lärare i studien. 38 Det förekommer att elever kommer tillbaka till ursprungsskolan, för att de upplever ett bristande stöd och förståelse för deras sociala situation och bakgrund. Elever byter skola för att komma ur ett utanförskap men känner att de har hamnat i ett nytt utanförskap på den nya skolan. 39 Respondenterna upplever även ett ökat utflöde av elever till religiösa friskolor, i synnerhet muslimska friskolor. De menar att de religiösa skolornas drivkraft är att föräldrar och elever känner en trygghet att gå i en skola som de har en kulturell koppling till, och samtidigt slipper de att konfronteras med de främmande samhället på samma sätt som i en kommunal skola. 40 Utströmningen från skolorna har ingen specifik etnisk koppling, men respondenterna hävdar att de få eleverna med etnisk svensk bakgrund tenderar att söka sig till andra skolor. De elever som i störst grad utnyttjar det fria skolvalet är de som är studiemotiverade och högpresterande. De intervjuade menar att det är dessa elever som de gärna vill behålla, för att de har en motiverande effekt på andra elever. Undersökningen visar även att flickor söker sig till andra skolor i högre utsträckning än pojkar. Det är den upplevda stökiga miljön på de mångkulturella skolorna samt föräldrarnas konservativa syn på flickors utbildning och beteende som bidrar till att de söker sig till framförallt religiösa friskolor. De mångkulturella skolorna är redan segregerande på grund av bostadssegregationen och det fria skolvalet förstärker den effekten när många av de få svenskarna söker sig till andra skolor. När eleverna som har höga betyg lämnar skolorna påverkar det skolornas meritpoäng, vilket leder till lägre status, sämre rykte och i slutändan ett minskat elevunderlag som leder till en mindre budget och sämre förutsättningar för verksamheten. 41 Skolan har enligt politiska makthavare en nyckelroll i mötet mellan elever från olika sociala- och kulturella bakgrunder, där ska huvudarbetet för integration ske. Bunar menar att friskolereformen varit en anledning till att integreringen mellan svenskar och invandrare inte skett, då delvis för att friskolor med attraktiv profil inte förlagts i invandrartäta områden. Författaren ser att en åtgärd mot skolsegregationen 38 Ibid s. 128 Ibid s. 132 40 Ibid s. 138 41 Ibid s. 146f 39 17 skulle vara att förändra upptagningsområdena för skolorna samt att skjutsa svenska elever till skolor med högre andel invandrade elever, något som motarbetats från politiskt håll och från föräldrar som ansett att valfriheten är viktigast. 42 Bunar ser även att barn i områden med hög andel invandring och lägre socioekonomisk status i stor utsträckning går i skolan närmast hemmet, dessa får en negativ status, oavsett vilka resultat de kan uppvisa, och väljs aktivt bort av föräldrar utifrån området. De högutbildade inom bostadsområdet väljer även i störst utsträckning skolor i andra bostadsområden åt sina barn. 43 En förklaring till den negativa synen på invandrardominerade skolor, enligt Bunar, är en definition av invandrare som en individ som brister i det svenska (majoritets)språket och att dem och deras föräldrars kultur är annorlunda i negativ bemärkelse. En fastslagen svag social position i samhället. Den stigmatiserande termen ”invandrarskolor” i sig uppstod på 1990-talet som en motpol till ”svenska skolor”. Författaren menar att den medborgerliga rättigheten till likvärdig skolgång fråntagits elever med annan etnisk bakgrund och av lägre socioekonomisk klass som en följd av friskolereformen, att denne i praktiken verkar segregerande. Samtidigt som skolan som institution paradoxalt sett, i och med valfrihetsreformerna, förändrades med syfte att modernisera, öka mångfalden och möjliggöra för elever att gå vilken skola de önskade, inte endast den närmaste. Bunar vill bryta trenden med att barn till högutbildade eller svenskar flyr eller väljer bort skolor i invandrardominerade områden genom att synen på det kulturella medborgarskapet, det vill säga att en annan kulturell bakgrund än majoritetens ses på som jämlik, måste förankras på makro-nivå. 44 Bunar har i studien, Här känner man sig som en medlem typ, vidare undersökt hur elever i socialt utsatta områden med mångkulturella skolor påverkas av det fria skolvalet. Han har samlat in data genom att intervjua elever på två skolor i Stockholms förorter. Eleverna upplever sina skolor som trivsamma och är överlag nöjda med lärarna och undervisningen. De uttrycker dock viss kritik mot skolornas utrustning samt att vissa lärare har bristande kunskaper i det svenska språket. Samtliga elever är upplysta kring det fria skolvalet och möjligheten att fritt välja skola att gå i. Det övergripande argumentet för att inte byta skola är relationerna till vännerna i den nuvarande skolan. Pendling och att behöva stiga upp tidigare på morgonen avskräcker även 42 Ibid s. 84ff Bunar 2001 s. 183 44 Ibid s. 259ff 43 18 många av eleverna. Barnen är medvetna om att deras skolor har ett dåligt rykte i det omgivande samhället, och att dessa föreställningar kan påverka dem negativt längre fram i livet. 45 Eleverna uttrycker en oro att de i framtiden kommer att diskrimineras på arbetsmarknaden, med anledning av att de har växt upp i ett socioekonomiskt utsatt område samt gått i en mångkulturell skola med dåligt rykte. Flera av de intervjuade ungdomarna har tydliga drömmar om vad de vill ha som yrke i framtiden och de ser positivt på deras individuella chanser att nå sina mål. Men de uttrycker även en oro för att samhällets strukturella förhållanden ska stå i vägen för deras möjligheter att nå sin fulla potential. Eleverna med invandrarbakgrund menar att deras etnicitet kan komprimera deras chanser i arbetslivet, och att de dessutom har växt upp i ett invandrartätt bostadsområde och haft sin skolgång på en invandrartät skola försämrar deras förutsättningar markant. Eleverna tycks även acceptera den förväntande diskrimineringen på arbetsmarknaden. De anser att det är självklart att svenskar ges företräde på arbetsmarknaden på bekostnad av personer med en annan etnisk bakgrund. Även om flera av eleverna är födda i Sverige anser de sig att vara invandrare. De är medvetna om att det inte är acceptabelt att människor diskrimineras på grund av sin etniska bakgrund, och att det även är moraliskt förkastligt. Men de hävdar att verkligheten ser ut så och att det inte går att bortse från den krassa verkligheten. 46 Jenny Kallstenius refererar till tidigare forskning och skriver att en stor andel av de elever som byter skola söker sig från skolor i socioekonomiskt utsatta områden med många invandrare till mer välbärgade områden där etniska svenskar är i majoritet. Kallstenius syftar till att undersöka om det fria skolvalet har lett till en ökad integration eller om reformen istället bidragit till en ökad segregation. 47 Utifrån ett etniskt och socioekonomiskt perspektiv kan Stockholm ses som en segregerad stad. Resultaten i skolan speglar den differentieringen genom att det genomsnittliga meritvärdet i regel är högre i de stadsdelar där utbildningskapitalet är högre. 48 Ett resultat av valfrihets- och friskolereformerna är att elevströmmen mellan skolor har ökat. Det är i allmänhet elever från hem med hög socioekonomisk status och i synnerhet ett stort utbildningskapital som utnyttjar det fria skolvalet. Det är även samma kategori som är överrepresenterade i sökandet från kommunala 45 Bunar & Kallstenius 2007, delrapport 4 s. 39 Ibid s. 41f 47 Bunar & Kallstenius 2007, Delrapport 2 s. 5 48 Ibid s. 15 46 19 skolor till friskolor. Det finns även en betydande ström av elever som är bosatta i förorterna som söker sig från skolor i den egna stadsdelen till skolor i välbärgade områden med högre status och bättre rykte. 49 Kallstenius har studerat konsekvenserna av det fira skolvalet på två specifika skolor i Stockholms innerstad. Elevsammansättning har förändrats med anledning av det fria skolvalet, en stor andel av eleverna i skolorna är mantalsskrivna i socialt utsatta områden i Stockholms utkanter. Eleverna från dessa områden har ofta en annan etnisk bakgrund än svensk vilket har lett till heterogena mångkulturella skolor. Mångfalden av elever har skapat andra förutsättningar för undervisningen. Det råder en stor skillnad i behärskning av språket och andra kunskapsfält mellan eleverna. Skolpersonalen anser att det sociala klimatet har förändrats och att det uppstår mer konflikter av etnisk, kulturell och socioekonomisk karaktär. Det fria skolvalet har gjort att skolorna i innerstaden numera speglar det mångkulturella samhället, förorten har kommit till innerstaden. 50 Majoriteten av de skolbytande eleverna i Kallstenius undersökning upplever att de efter bytet av skola ser på sig själva ur ett annat perspektiv. De upplever sig annorlunda gentemot sina nya klasskamrater och den nya sociala skolmiljön. Både människorna och skolans organisation uppfattades som annorlunda mot deras tidigare erfarenheter. En aspekt som flera elever lyfte, var förändringen från att vara en av de främsta i klassen till att nu behöva kämpa hårt för nå upp till en medelnivå. Eleverna som ansågs vara bland de bättre i klassen på det svenska språket ansågs vara i behov av undervisning i svenska som andraspråk. Elevernas medvetenhet om majoritetssamhällets uppfattningar om deras bostadsområden ökade genom att dessa fördomar överförs på eleverna per automatik. 51 Ett flertal av föräldrarna till barnen som bor i Stockholms innerstad upplever att den förändrade sammansättningen i skolorna för med sig negativa konsekvenser. Föräldrarna anser att skolans kultur förändras på ett icke önskvärt sätt, i form av ett förändrat språkbruk, klädsel och i ett förändrat beteende mellan eleverna. Föräldrarna upplever att deras barn anammar vissa slanguttryck som är typiska för förorter med hög andel invandrare. Det uppstår även mer konflikter på grund av att de nya eleverna har andra referensramar kring sociala normer. En 49 Ibid s. 16 Ibid s. 40 51 Ibid s. 54f 50 20 konsekvens av detta är att eleverna har grupperat sig med andra elever som de känner delar samma bakgrund och värderingar. Grupperna är av både socioekonomisk och etnisk karaktär och eleverna söker sig till den gruppen som de anser sig passa in i. Det uppstår ofta konflikter mellan dessa grupperingar och föräldrarna är oroliga för att deras barn ska utveckla rasistiska tankar och handlingar. Föräldrarna uttrycker även oro för att kvaliteten på undervisningen ska försämras på grund av att lärarna måste anpassa språket så att elever med bristande kunskaper i det svenska språket kan tillgodogöra sig undervisningen. 52 Majoriteten av föräldrarna upplever förändringarna i skolmiljön som negativa, men det är inte en genomgående attityd hos föräldragruppen. En del föräldrar tycker att det är bra att elever med en annan social bakgrund integreras med deras barn. De anser att det är positivt och nödvändigt att skolmiljön blivit mer heterogen, då skolans elevsammansättning motsvarar dagens samhälle. Om elever möter elever från andra sociala bakgrunder kan det öka deras förståelse och tolerans för andra gruppers förutsättningar och uppfattningar. Eleverna får också en ökad förståelse för hur de själva uppfattas och bemöts av människor från en annan bakgrund. 53 För att mäta integration mellan olika elevgrupper, har Kallstenius studerat elevernas relationsmönster. Undersökningen visar att en majoritet av eleverna umgås med de som bor i samma område och har liknande bakgrund. Trots att skolorna i innerstaden är blandade med elever från olika socioekonomiska bakgrunder, umgås 80 % av eleverna med svenska som modersmål med individer som bor i centrala Stockholm. Eleverna med ett annat modersmål än svenska är mer benägna att umgås med kamrater som inte bor inom samma område, de visar ett större intresse av att umgås med elever som har en annan bakgrund. Det blandade umgänget är dock mest framträdande under skoldagen, på fritiden är umgänget över de socioekonomiska och etniska gränserna mindre förekommande. 54 Mellan 1970- och 1990-talet så genomfördes politiska reformer av skolväsendet i USA som möjliggjorde fria skolval i många delstater. Detta med ett syfte att verka för integrationen mellan vita och svarta. 55 Bifulco, Ladd och Ross har undersökt om fria skolval påverkat segregationen mellan vita och svarta elever samt mellan de med collegeutbildade föräldrar och dem med 52 Ibid s. 60ff Ibid s. 64 54 Ibid s. 86ff 55 Bifulco, Ladd & Ross 2009 s. 2 53 21 föräldrar som saknar högre utbildning. De har studerat orten Durham i delstaten North Carolina som erbjuder fria skolval. Studien gjordes 2002 till 2003 och omfattar omkring 15 000 elever i tredje till åttonde klass. 56 Författarna fann att elever med college-utbildade föräldrar var 11 % mer benägna att välja en annan skola än den tilldelade, även bland svarta högutbildade var benägenheten större. De såg att barn till vita föräldrar bytte skola i större utsträckning om den tilldelade skolan utgjordes av en större procentuell grupp svarta barn och effekten var starkare i årskurs 6-8. Benägenheten att byta skola för vita barn blir lägre om andelen vita barn i den tilldelade skolan är högre och signifikant lägre om andelen barn till college-utbildade är högre. Bifulco, Ladd och Ross såg att svarta studenter i grundskolan (årskurs 3-5) var mindre benägna att göra rassegregerande skolval, men i årskurs 6-8 var benägenheten lika stora hos både grupperna. I årskurs 3-5 valde svarta elever dubbelt så ofta att göra integrerande skolval, 11 % mot 6 % hos vita elever. Generellt visar studien att svarta tenderar till att välja skolor med en högre koncentration av svarta elever och vita elever väljer det motsatta. Genomsnittligt är det 11 % lägre andel svarta i skolan som vita väljer jämfört med den tilldelade. Generellt sett så har koncentrationen av vita och svarta elever på olika skolor i Durham ökat till följd av valfriheten jämfört med hur höga de varit om eleverna gått i den tilldelade skolan. Antalet svarta barn i skolor där elevsammansättningen utgörs av trefjärdedelar av svarta barn är 50 % högre på grund av det fria skolvalet. 57 Skolverket har i rapporten, Valfrihet och dess effekter inom skolområdet, analyserat huruvida skolsegrationen Sverige har ökat i och med valfriheten, med utgångspunkt främst gällande den etniska. Skolverket har i en fallstudie jämfört två bostadsområden, ett i Västerås och ett i Sollentuna, med snarlik invånarsammansättning och erbjudna skolprofiler. Dessa områden har minst en kommunal och en fristående skola i upptagningsområdet. Ett annat skäl, till val av undersökningsorter, är att valfriheten är mycket utbredd i Sollentuna och Västerås samt en generell aktualitet i städer och förortskommuner medan landsbygden omfattas i ganska liten utsträckning av dessa frågor. Rapporten visar tydligt 56 Ibid s. 11ff 57 Ibid s. 22ff 22 att resultaten av fallstudierna inte är generaliserbara men ger tydliga mönster och uppvisar de tendenser i samhället som valfriheten medfört. 58 För S:t Illian, en kommunal skola i Västerås, så har den etniska segregationen ökat kraftigt under undersökningens fyra år (1998-2001). Från att skolan utgjorts av 24 % elever med utländsk bakgrund under 1998 till 42 % år 2001. Rapporten ställer dessa resultat mot att andelen elever med utländsk bakgrund i upptagningsområdet bara ökat med fyra procent (från 25 % till 29 %). En förklaring är att skolan i lokal media kantrats av ett dåligt rykte och av negativt färgade begrepp så som ”invandrarskola”. Därför har högutbildade svenska föräldrar i villaområdet valt bort skolan till högstadiet. Detta har intervjustudier kunnat visa, däremot väljer föräldrar med invandrarbakgrund inte bort S:t Illian utan låtar istället barnen gå kvar. Rapporten jämför sedan S:t Illians med en fristående skola, Fryxellska skolan, under samma tidsperiod och i samma upptagningsområde. Här syns en annan utveckling då andelen elever med utländsk bakgrund sjunkit med drygt två tredjedelar (från 14 % till 5 %) från 1998 till 2001. Skolan tenderar att bli väldigt homogen i sin elevsammansättning. 59 Skolverket har vidare undersökt Turebergskolan i Sollentuna kommun som liknar S:t Illian. Här är andelen elever med utländsk bakgrund i upptagningsområdet 15 % (men 26 % av invånarna hör till denna grupp). Den omgärdas, precis som sin motsvarighet i Västerås, av ett dåligt ryckte. Mycket på grund av sin höga andel invandrare. Andelen elever med utländsk bakgrund har ökat från 42 % till 50 % mellan åren 1998 till 2001. Skolan väljs aktivt bort av svenska föräldrar enligt intervjustudier på grund av sitt rykte. Dessa siffror jämförs med en fristående skola i samma område, Johanssons skola (som endast har data för tre år 1998-2000). Andelen elever med utländsk bakgrund är betydligt lägre, 1998 utgjorde de 14 % på skolan som sedan sjunkit till 11 % år 2000. Vidare menar skolverket att om en skola, på grund av valfriheten, får en större andel elever med utländsk bakgrund, så som i fallet Turebergskolan och S:t Illian, så innebär det således att valfriheten lett till segregation. De menar att det problematiska med segregation är att det aldrig leder till ett naturligt möte mellan olika sociala grupper samt mellan invandrare och svenskar. 58 59 Skolverket 2003 s. 130ff Ibid. 136ff 23 Konsekvensen kan långsiktigt bli att det saknas förståelse, respekt och tolerans mellan och för olika grupper i samhället på makronivå. 60 Skolverket har i en annan rapport undersökt tio kommuner mellan åren 1994-1996, där cirka en femtedel av landets grundskoleelever ingått. De har i studien utgått från skolornas upptagningsområden av vilka skolverket skapat sex jämförbara skolområden för varje kommun baserat på en demografisk kartläggning av den sociala strukturen. Område nummer ett innefattar en betydande del av svenskfödda och högutbildade, andelen av denna grupp minskar sedan i område nummer två för att slutligen domineras av lågutbildade och utomnordiskt födda i område sex. Rapporten gör även en indelning, där den utöver svensk- och utlandsfödda, undersöker kategorin nordiskfödda elever, det vill säga barn födda i andra nordiska länder än Sverige. 61 Undersökningen visar att elever med nordisk bakgrund är de som nyttjar det fria skolvalet främst, detta oavsett föräldrarnas utbildningsbakgrund. Utomnordiska elever byter skolor i högre utsträckning än vad som statistiskt kan förväntas medan svenska elever är mindre aktiva i sina skolval än vad som förväntats. Den nordiska elevgruppen byter aktivt skola i dubbelt så stor utsträckning, procentuellt sett, än den svenska och ungefär en tredjedel mer än den utomnordiska. För alla tre grupper är fördelningen jämn i avseendet vilket huvudmannaskap skolan de byter till har. Eleverna väljer dubbelt så ofta en kommunal skola jämfört med en fristående (totalt är skolbytet till friskolor omkring 30 %). Vidare menar skolverket att utomnordiskt födda föräldrar med eftergymnasial utbildning är långt mer aktiva i sina skolval jämfört med lågutbildade inom samma grupp (dock väljer lågutbildade föräldrar, i långt större utsträckning än högutbildade invandrare, en annan skola åt sina barn i skolområdet 4). Samma tendenser ses hos svenskfödda föräldrar men skillnaden är betydligt mindre. 62 Skolverket konstaterar vidare att elever som valt friskolor, jämfört med kommunala skolor, har i långt högre utsträckning högutbildade föräldrar oavsett nationell bakgrund. Andelen elever som bytte skola utgjorde 7 % av den totala elevpopulationen under läsåret 1994/95. 63 I rapporten, Likvärdig utbildning i svensk grundskola? en kvantitativ analys av likvärdighet över tid, lyfter skolverket fram socioekonomisk och etnisk segregation, dess statistiska data är 60 Ibid s. 141ff Skolverket 1996 s. 28 62 Ibid s. 60ff 63 Ibid s. 106 61 24 vidspännande och pågår mellan 1998-2011 samt 2001-2010. Inledningsvis noterar de att sedan valfrihetsreformen implementerats så har en stor del elever valt en annan skola än den de skulle varit utplacerade på om närhetsprincipen fortfarande rådde. De saknar dock exakta data för att analysera senare års skolval, men drar sin konklusion utifrån enkäter rörande skolval som besvarats av föräldrar och författarna Burenstams, 2007 och Trumbergs, 2011 forskning om vilka elever i Örebro och Stockholm som väljer att gå i skola någon annanstans än den geografiskt närmsta. 64 De påvisar, rörande socioekonomisk segregation, om vi ser till det första kartlagda året 1998, att standardavvikelsen är 15 procent. Det innebär att den skiljer sig så mycket från det nationella genomsnittet med andel elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning. Vidare fastlår rapporten att den svenska skolsegregationen, med internationella mått, är låg enligt skolverkets rapport 2010c. Det har skett en segregationsökning med 5 procentenheter under tidsperioden 1998 till 2011, men progressionen följer inte en jämn kurva. År 2001 och år 2006 är skolsegrationen lika stor som i kartläggningens första år. I rapporten hänvisas också till PISA:s data som har tittat på skolsegration från år 2000 till år 2009. De har ett bredare, också mer utvecklat, mått för att mäta socioekonomisk status. PISA ser också en mindre ökning utifrån deras kvartilavståndsmätning i skolors tvärsnittliga socioekonomiska index, från 0,50 (2000) till 0,42 (2009). Den etniska skolsegregationsutvecklingen under åren 1998 till 2011 utifrån etnicitet presenteras här i två separata kurvor, rörande utlandsfödda elever och elever med utländsk bakgrund (definieras här som född i Sverige med föräldrar födda i annat land). Etnisk segregation är betydligt högre bland elever med utländsk bakgrund, ca 19 procentenheter jämfört med ungefär 9 för elever som är utlandsfödda, vilket är 111 % högre. Skolverket visar att år 1998 låg segregationsnivån på strax över 14 procentenheter för elever med utländsk bakgrund och dessa nivåer har inte uppnåtts på någon av punkterna igen, även om en liten nedgång sker 2005. Istället har en någorlunda ständig ökning skett som de senaste åren (2008-2011) har ökat markant. Från 2008 fram till undersökningens slutår 2011 så har segregationen för elever med utländsk bakgrund ökat med 30 %. För utlandsfödda elevers skolsegregation så är utvecklingen den motsatta, dessa har inte segregerats ytterligare då 1998 års nivåer är desamma som för 2011. 64 Skolverket 2012 s. 61 25 Mellan 1999 till 2003 låg nivån konstant på nästan 10 procentenheter varefter den dalade under kommande fem år med 20 % och från år 2008 till 2011 så påvisas en ökning på 13 %, vilket resulterar i att segregationen är tillbaka på samma nivåer som vid undersökningens första mätning. Skolverket presenterar sina mätningar utan att dra en konklusion varför de två olika elevgrupperna som går under samlingsnamnet utländsk bakgrund, har helt separata nivåer uppmätta och separata utvecklingstrender. Det är dock relevant att uppmärksamma denna officiella statistik över skolsegration som påvisar att det inom dessa grupper inte existerar en enhetlig trend. 65 Skolverket redovisar även statistik för etnisk skolsegration, siffrorna presenteras för åren 20012010. Där undersöks utlandsfödda elever och elever med utlandsfödda föräldrar tillsammans. Rapporten menar återigen att storstäderna är tydligt mest segregerade (32 %), även gällande etnicitet. Det är mer än dubbelt så stort som det näst högst uppmätta nominella värdet, vilket gäller för gruppen större städer (ungefär 15 %). De visar en negativ utvecklingstrend, en konstant segregationsökning från 2001 års uppmätta värde på 27 procentenheter, med två undantag: 2005 och 2008. Då sjunker skolsegregationen något, dock aldrig tillbaka till nivån för undersökningens första mätning. Större städer, förortskommuner och övriga kommuner med mer än 25 000 invånare följer samma trend med ökad skolsegregation. Ingen av grupperna (med undantaget av förortskommuner år 2002, där en marginell nedgång sker just det året) uppvisar något mätår där skolsegrationen var lägre än den första mätningen 2001. Samtliga grupper har dessutom en större segregation år 2011, som sämst är det i större städer där segregationen närmast fördubblats på nio år (från 8 % till nästan 16 %). 66 För att se vilken effekt valfrihets- och friskolereformen har och har haft på skolsegregationen så har institutet för framtidsstudier kombinerat data om var elever bor och vilken skola de studerar på, för att kunna särskilja boendesegration från skolsegregation. Undersökningen nyttjar de två ändperioderna av tillgänglig data, åren 1990 och 2004 och har sett till skolområdens sammansättning av elevgrupper i Malmö, Göteborg och Stockholm. För att mäta segregationen utifrån etnicitet har de utgått från att både se till elever födda utomlands och i Sverige med två utländska föräldrar. 65 66 Ibid s.62ff Ibid s. 65ff 26 De visar att valfrihetens segregerande effekt utifrån ett etniskt perspektiv har ökat mellan åren 1990 och 2004, oavsett om man beaktar boendesegregationen. Detta resultat understödjs också utifrån Gustavssons, 2006 och Anderssons, 2000 forskning. Genom författarnas teoretiska närhetsplacering av eleverna som urskiljer vad valfriheten har för påverkan från boendesegregationen så ser man att valfriheten står för 1 % av 14 % av den faktiska segregationsökningen. Slutsatsen görs gällande att medparten av den etniska skolsegrationen, i fråga om valfrihetens påverkan, utgörs av boendesegrationen. 67 Författarna visar att skolsegregationen ser olikartad ut i storstäderna, i Göteborg har den etniska segregationen sedan valfrihetsreformens införande ökat med 5 % medan den etniska segregationen sänkts med 4 % i Malmö. Studien kan jämföras med Bunar och Kallstenius tidigare forskning rörande ett antal invandrartäta förorter i Stockholm (Kista, Rinkeby, Skärholmen och Spånga-Tensta). Där de statistiskt tittat på de elever som ”blivit kvar” på kommunala skolor i områdena. De resultat, av deras ganska breda analys, som är relevant för vår studie är att skolorna inhyser färre elever vars föräldrar har en högre utbildning och arbete, samt färre elever födda i Sverige och färre elever med svenskfödda föräldrar och föräldrar födda i norden eller annat EU-land. Ungefär 40 % av elevgrupperna i områdena som studerats, har valt att gå i skolor i andra områden. 68 Institutionen för framtidsstudier har även producerat en andra forskningsdel i sin studie, vars huvudsyfte är att se vilken effekt friskolorna har på skolsegregationen i Sverige. De har återigen undersökt Stockholm, Göteborg och Malmö. För att mäta etnisk segregation har de valt att se till om eleven är född i Sverige men även om de har två föräldrar födda i annat land. Studiens resultat visar, gällande den etniska segregationseffekten av friskolor, att den går åt båda håll när man ser på elevsammansättningen. Gällande elever födda utomlands utgör de 18 % av kommunala skolor medan de utgör 13 % i fristående, en skillnad på 5 %. Författarna påvisar en motsatt bild om man ser till elever med två föräldrar födda utomlands. Där utgör den elevgruppen 15 % av den kommunala skolans elevsammansättning men representerar 22 % av de 67 68 Lindbom 2007, s. 96f Ibid s. 98f 27 fristående skolorna. En markant skillnad på 7 % som påvisar att elever med utländsk bakgrund är överrepresenterade på friskolor. 69 Dessa data kan inte fullt ut användas för att belägga friskolornas segregerande effekt, då de som i valfrihetsstudien, kan ha med boendesegrationen att göra. Därför har författarna undersöks de tre storstäderna och då särskilt boende- och skolsegregationseffekten gällande friskolor. De menar då att den etniska segregationen sjunker (uppmätt utifrån andel elever som ej är födda i Sverige) med 0.60 enheter. Det förklaras med att fristående skolor återfinns i stadsdelar med en annan etnisk invånarsammansättning. Författarna menar att friskolorna har en större segregerande påverkan än boendet. Vidare ser författarna till enskilda städer, i Göteborg fungerar friskolorna segregerande gällande etnicitet, den segregerande effekten är här starkare än boendets. I procentenheter uppmätt så återfinns ca 10 % färre invandrade elever i en fristående skola jämfört med en kommunal skola i samma stadsdel. Rörande friskolornas etniskt segregerande effekt så är den försvinnande liten, studien visar att det inte finns någon större procentuell skillnad i andel invandrade elever i friskolor respektive kommunala. Författarna menar att allmänna friskolor har en tydligt segregerande effekt men även till viss del friskolor med en särskild pedagogisk inriktning och skolorna med speciell ämnesinriktning uppvisar en liten etniskt segregerande effekt. 70 Hur har det fria skolvalet påverkat den socioekonomiska segregationen mellan olika elevgrupper? Trumberg har i studien den delade skolan - segregationsprocesser i det svenska skolsystemet kopplat olika socioekonomiska mått till eleverna och genom det kunnat redogöra för socioekonomiska skillnader mellan skolor. 71 Tidigare forskning visar att majoriteten av eleverna i Örebro kommun går i skolan närmast hemmet. Antalet skolval har dock ökat och fler elever väljer en annan skola än den närmaste. Skolornas upptagningsområden har genomgått en stor förändring från att 1992 vara koncentrerat till närområdet. Under år 2004 har skolornas upptagningsområde växt till att innefatta hela staden. Trumberg menar att det tog cirka 10 år för skolvalsreformen att slå igenom på allvar och att det runt millennieskiftet går att se tydliga effekter av reformen genom att elever väljer andra skolor än den närmaste. En orsak till den 69 Ibid s. 100ff Ibid s. 106ff 71 Trumberg 2011 s. 124 70 28 ökande andelen skolval är att det helt enkelt etablerades mer friskolor med profileringar vilket bidrog till fler valmöjligheter för eleverna. Trumberg menar att den generella tendensen är att de elever som bor i resursfattiga områden är mindre benägna att välja en skola som ligger utanför närområdet. Det är bristen på ekonomiskt, kulturellt och utbildningsmässigt kapital som begränsar elevernas valmöjligheter. Trumbergs studie visar att elever med en socioekonomisk svagare bakgrund relativt ofta blir kvar eller koncentreras i vissa skolor, på andra skolor samlas elever från hem med goda socioekonomiska förhållanden. 72 Valfrihetsreformen har alltså inte, enligt författaren, den utjämnande effekten den syftade till, reformen har snarare en tydligt motverkande effekt. Vidare så ser författaren att var skolan är belägen i staden är av stor betydelse för graden av homogenitet i elevsammansättningen. En skola liggandes i ett lägre beställt socioekonomiskt område i stadens utkant tenderar att ha en likformad elevtillströmning. Är lokalen centralt belägen, omgärdat av ett gott rykte, så ökar chansen att föräldrar från samtliga samhällsgrupper väljer skolan, vilket genererar integration. 73 Skolverket konstaterar i rapporten valfrihet och dess effekter inom skolområdet att konsekvensen av socioekonomisk segregation långsiktigt kan bli att det saknas förståelse, respekt och tolerans mellan och för olika grupper i samhället på makronivå. Dock är valfriheten djupt förankrad hos föräldrar och barn i alla samhällsgrupper och önskvärd, men de som aktivt väljer skola är främst högutbildade föräldrar (60-70 % av dem har högskoleutbildning). Rapporten har även undersökt de styrandes uppfattning. I större städer, storstäder och förortskommuner har förvaltningschefer angett till 35 % att de tror att valfriheten ökar den socio-ekonomiska segregationen. 74 Skolverket har i studien skolor som alla andra? – med fristående skolor i systemet 1991–2004 återigen tillfrågat kommunernas skolchefer i sin kartläggning av friskolans effekter. Ungefär hälften menar att den socioekonomiska segregationen har ökat sedan etableringen av fristående skolor. En tredjedel anser att segregationen har ökat ”i ganska liten grad” och 10 % anser att den har ökat i ”ganska” eller ”mycket hög grad”. De skolchefer som uppskattar en negativ segregationsutveckling arbetar främst i större städer, skolchefer i små kommuner anger inte att 72 Ibid s. 227 Ibid s. 228f 74 Skolverket 2003 s. 136ff 73 29 de märkt av en ökad segregering. 75 Skolverket menar vidare att valfriheten innebär att föräldrar kan välja bort ett socialt sammanhang för ett annat mer önskvärt. Detta har inneburit att friskolor har uppvisat socioekonomiskt segregerande tendenser genom att högutbildade föräldrar, oavsett etnisk bakgrund och i mycket större utsträckning, visat sig välja ett fristående alternativt. 76 Likaså ser skolforskaren Mikael Sandström i sin studie att det fria skolvalet leder till segregering mellan elever med skilda socioekonomiska bakgrunder. 77 Skolverket har i rapporten kartläggning av elever i fristående skolor redovisat data för fördelningen av barn efter deras föräldrars utbildningsnivå i fristående och kommunala skolor eller socio-ekonomisk bakgrund. De visar här att 65 % av föräldrarna i friskolor har eftergymnasial utbildning medan motsvarande andel är 41 % på kommunala skolor. Andelen föräldrar med endast förgymnasial utbildning utgör 7 % i fristående skolor och 11 % i kommunala skolor. Skolverket konstaterar således att barn på friskolor har en högre andel högutbildade föräldrar. Skolverket redovisar vidare skillnader inom friskolesystemet genom att se till hur elevsammansättningen ser ut i olika inriktningar. Här utmärker sig friskolor med speciell pedagogisk inriktning och specialinriktad ämnesprofil (med 73 % respektive 72,6 % högutbildade föräldrar). I andra änden finns undersökningsgrupperna övriga friskolor och språkliga/etniska friskolor (där 20 % samt 14 % av föräldrarna endast har förgymnasial utbildning). 78 Rapporten samhällsekonomiska effekter av ökad valfrihet inom skolsektorn ger en förklaring till denna procentuella fördelning genom att visa att elever som har föräldrar med högre socioekonomisk status är mer benägna att utnyttja det fria skolvalet. Studien påvisar även att socioekonomisk status har större betydelse för skolsegregation än etnisk bakgrund 79 Rapporten att välja skola - effekter av valmöjligheter i grundskolan visar, när den ser till skolbyten i skolområden baserat på social struktur, att svenska högutbildade föräldrar väljer att söka sig bort ifrån de två skolområden som har lägst andel elever med svensk bakgrund och eftergymnasial utbildning. Detta oberoende om deras boende ligger i ett område med hög socioekonomisk status eller inte, vilket skolverket menar ökar graden av homogenitet i dessa 75 Skolverket 2005 s. 47f Ibid s. 65f 77 Sandström 2002 s. 39f 78 Skolverket 2000 s. 4ff 79 Skolverket 1998 s. 29 76 30 områden. 80 Skolverket konstaterar vidare att elever som valt friskolor, jämfört med kommunala skolor, har i långt högre utsträckning högutbildade föräldrar oavsett nationell bakgrund. Andelen elever som bytte skola utgjorde 7 % av den totala elevpopulationen under läsåret 1994/95. 81 Rapporten menar vidare att i områden med högre andel lågutbildade och invandrare (skolområdestyp fyra till sex) så byter högutbildade svenska föräldrar till fristående skolor. Den elevgrupp som i lägst utsträckning nyttjar sin valfrihet är barn till lågutbildade och svenskfödda i mer socialt utsatta områden. 82 Effekterna av det fria skolvalet blir att skolor som före valfrihetsreformerna hade ett negativt rykte får ett ännu sämre rykte när elever nu väljer bort dessa skolor. 83 Utöver kvaliteten på lärare och undervisning som var faktorer som påverkade föräldrarna vid val av skola. Skolorna ligger ofta i områden med en hög andel invandrare och hög arbetslöshet och elevunderskottet ”förbistrar” skolklimatet, vilket gör dem ännu mer oattraktiva. 84 Rapporten Likvärdig utbildning i svensk grundskola?: en kvantitativ analys av likvärdighet över tid påvisar skillnader inom kommunal nivå, genom att redovisa siffror för socioekonomisk skolsegregation mellan åren 2001 till 2010. Den är absolut störst i storstäderna (d.v.s. Stockholm, Göteborg och Malmö). Här är den mer än dubbelt så stor som i gruppen större städer, skolsegrationen kan alltså i huvudsak ses på som problematiskt för de stora städerna och mest kritiskt i de tre största (här är också valfriheten som mest utbredd och ett större utbud av skolor existerar). De har en genomsnittlig segregationsnivå på 13 % som är avsevärt högre än större städer, förortskommuner och övriga kommuner. Under undersökningens nio år så har skolsegregationen minskat marginellt i storstäderna, dock var den som lägst år 2006. I övrigt påvisar rapporten en marginell ökning (förutom för övriga kommuner där utvecklingskurvan är relativt linjär och segregationen är kvar på 1998 års nivåer, strax under 2 %). För Sveriges till antalet mindre befolkade kommuner så är segregationsnivåerna inte ett reellt problem då de är så pass låga, som störst ca 6,5 % för större städer (mindre än hälften av storstädernas nivåer). 85 80 Ibid s. 60ff Ibid s. 106 82 Ibid s. 77f 83 Ibid s. 100 84 Ibid s. 117 85 Skolverket 2012 s. 61ff 81 31 Lindbom har även undersökt skillnader i socioekonomisk segregation i studien Friskolorna och framtiden - segregation, kostnader och effektivitet. Socioekonomisk status utmäts i Lindbloms studie utifrån ett relativt vedertaget synsätt inom forskningsområdet nämligen föräldrarnas utbildningsnivå som mäts på 1-3 skala. 1 står för genomgången grundskola, 2 för genomgången gymnasielinje (på högst tre år) och 3 för 20 högskolepoäng eller ett fjärde gymnasieår på tekniskt linje. 86 3Lindbom menar att den socioekonomiska segregationen har ökat betydligt mindre än den etniska, totalt med 5 % från 1990 till 2004. Skolsegregationen ser dock olikartad ut i storstäderna, i Göteborg har den socioekonomiska segregationen minskat med 1 % sedan valfrihetsreformens införande, i Malmö har den socioekonomiska segregationen ökat med 3 %. 87 I institutionen för framtidsstudiers andra studie har de fortsatt använt föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå som mått. Författarna menar att gällande socioekonomisk segregation så har friskolorna ett högre uppmätt värde som skiljer 0,179 enheter på denna tregradiga, tidigare redogjorda för, skala. Alltså finns en större andel elever med högre socioekonomisk status i friskolor jämfört med de kommunala. I författarnas undersökning, där de särskiljer boende- och skolsegregationseffekten gällande friskolor i de tre storstäderna så menar de att den socioekonomiska segregationen sjunker med 0,270 enheter. De förklaras med att fristående skolor återfinns i stadsdelar med högre socioekonomisk status. Författarna menar slutligen att friskolorna har en större segregerande påverkan än boendet. Resultatet för enskilda städer är olika, i Göteborg fungerar friskolorna segregerande gällande socioekonomisk status och denna segregerande effekt är starkare än boendets. De finner att inom en stadsdel så verkar friskolorna socioekonomiskt segregerande, då färre ur denna grupp återfinns i friskolor jämfört med kommunala alternativ inom samma stadsdel. En friskola i Göteborg har elever vars föräldrar är mer och högre utbildade (0.193 enheter högre på 1-3 skala (som tidigare är redogjord för). För Stockholm är dessa resultat motsatta, då effekten av friskolans etablering är mindre segregerande än effekten av stadsdelstillhörighet. 88 Kallstenius ser förklaringen till denna utveckling, i studien de mångkulturella innerstadsskolorna - om skolval, segregation och utbildningsstrategier, genom att hänvisa till flera tidigare studier, 86 Lindbom 2007, s. 96 Ibid s. 101ff 88 Ibid s. 105ff 87 32 att de är de ekonomiskt och socialt kapitalstarka föräldrarna som väljer skola åt sina barn. Detta genom att de genom sitt sociala kapital har ett omfattande nätverk i medelklassen som kan ge personliga råd vid skolval samt deras förtrogenhet med utbildningssystemet. Att strategiskt välja rätt skola för sina barn är en förankrad del av föräldraskapet hos denna grupp. De har även tagit till sig samt är positivt inställda till det nya marknadsorienterade skolsystemet och betraktar sig som medvetna aktörer som kan styra riktningen för sina barns framtid, vilket framkommer av intervjustudier. 89 Vidare framkommer det att medelklassföräldrarna ser positivt på friskolornas erbjudna mångfald, vilket anses som en förhöjning av utbildningskvalitén i stort. Däremot betraktas skolor med social och etnisk mångfald som lågkvalitétsskolor som kännetecknas av social oro. De oroas vidare av inflödet av de elever från denna typ av skolor, de uppges inte känna till sociala regler och påverkar deras barn negativt vilket leder till en ökad stigmatisering av förortsskolor och att de senare flyttar sina barn till en skola med en mer homogen elevsammansättning. 90 Studien visar även tre sammanlänkade dimensioner av segregation, den geografiska genom uppdelning mellan förort och innerstad, den rörande huvudmannaskap, det vill säga mellan fristående och kommunala skolor samt den segregering som sker mellan socialt resursstarka eller resursfattiga föräldrar som är aktiva eller passiva i valet av utbildning för sina barn. 91 Liknande tendenser ses i Bifulco, Ladd, & Ross studie från USA, Public school choice and integration evidence from Durham, North Carolina, där författarna fann att föräldrar utan collegeutbildning oftare väljer att placera sina barn i skolor med en hög andel högutbildade föräldrar, framförallt i årskurs 6-8. I snitt valde denna grupp dubbelt så ofta att göra integrerande skolval. Föräldrar med en collegeutbildning uppvisade istället starka tendenser till val som ökar den socioekonomiska segregationen, även här framförallt i årskurs 6-8. Denna grupps genomsnittliga benägenhet, att göra val som förstärker den socioekonomiska segregationen var flera gånger större. 92 Blomqvist & Rothstein menar i Välfärdensstatens nya ansikte att konkurrensen mellan skolor på skolmarknaden kan leda till elevselektion. Skolans resultat och rykte är centrala faktorer för att 89 Kallstenius 2010 s. 18ff Ibid s. 191ff 91 Ibid s 200f 92 Bifulco, Ladd & Ross 2009 s. 22ff 90 33 kunna vara konkurrenskraftig. Elevsammansättningen har en avgörande påverkan på dessa variabler, vilket då kan ge skolorna incitament att försöka välja sina elever. De flesta privata skolor drivs av ett vinstintresse och elever med inlärningssvårigheter eller särskilda behov medför extra kostnader för huvudmannen och kan därför antas vara mindre attraktiva. Ett sätt att styra elevvintaget på skolan är att rikta marknadsföringen till en viss elevgrupp. En annan förekommande metod är att föräldrarna behöver skriva på ett kontrakt vid antagningen som innehåller krav på föräldrarna och eleverna. Kontraktet är inte juridiskt bindande, men föräldrar som inte behärskar det ofta komplexa och formella språket i kontraktet, kan bli avskräcka till att fullfölja ansökan till skolan. En tredje strategi som praktiseras av vissa skolor som själva ansvarar för elevantagningen, är att icke önskvärda elevers ansökningar helt enkelt avvisas. 93 I rapporten, Tagna på sängen, har Jenny Kallstenius studerat hur två skolor i Stockholm har påverkats av det fria skolvalet. Studiens syfte är bland annat att identifiera och kartlägga elevströmmar inom Stockholms stad med utgångspunkt från socioekonomiskt och etniskt perspektiv. För att angripa syftet och frågeställningarna har Kallstenius använt sig av en så kallad multistrategisk forskning, vilket innebär att flera metoder och datakällor används för att få en bredare förståelse av fenomenet. 94 Under läsåret 2004/2005 gick det 71 000 elever i Stockholms grundskolor. 14 500 (20 %) av dessa elever gjorde ett aktivt sökande till skolor som var belägna i en annan stadsdel än där de bodde. Av dessa elever sökte 60 % till skolor som låg i en angränsande stadsdel, resterande 40 % sökte sig till skolor som inte låg i en angränsande stadsdel. 95 Elever ifrån olika områden uppvisar skillnader i sökmönstret, men en övergripande trend är att det är innerstadsskolor som flest elever söker till. Elever från förorter söker sig i stor utsträckning till skolor i centrala Stockholm. Elever som har sin bostadsadress i innerstaden söker sig också till skolor i närområdet. 96 2005 fanns det drygt 220 grundskolor i Stockholm, 35 % av dem var fristående skolor som drivs av en privat huvudman. Majoriteten av friskolorna bedriver sin verksamhet i innerstaden. Det finns ungefär lika många friskolor och grundskolor i de centrala delarna i Stockholm. I förorterna 93 Blomqvist & Rothstein 2005 s. 100ff Bunar & Kallstenius 2007, Delrapport 1 s. 3 95 Ibid s. 20 96 Ibid s. 24 94 34 är det en annan fördelning av de olika skolformerna. I västerort och söderort finns det mer än dubbelt så många kommunala grundskolor än fristående skolor. Elever som bor på Östermalm är den elevkategori som procentuellt sett oftast söker sig till friskolor. 45 % av eleverna som bor på Östermalm söker sig till friskolor vilket kan jämföras med att endast 3 % av eleverna i HässelbyVällingby går i friskolor. Det är dock inte friskolor som lockar till sig flest elever från andra stadsdelar, utan det är de kommunala skolorna som lockar flest elever från andra stadsdelar. Sedan friskolereformen implementerades i kommunerna har antalet friskolor och elever som söker sig till dessa skolor ökat kraftigt. Trenden med elever som söker sig från kommunala skolor till friskolor är ihållande i Stockholm. 97 Valfrihets- och friskolereformen har lett till att både friskolor och kommunala skolor profilerar sig för att locka till sig elever. Reformerna gav huvudmännen lösare tyglar till att utveckla egna pedagogiska idéer. Språk, matematik och idrott är de vanligast förekommande inriktningarna. Under läsåret 2004/2005 hade 45 % av Stockholms grundskolor någon form av profilering. Friskolor erbjuder oftare pedagogiska inriktningar än kommunala skolor, fördelningen är 75 % kontra 45 %. Kallstenius forskning visar att 20 % av eleverna I Stockholms norra förorter, som klassas som socialt utsatta områden, söker sig till skolor som ligger utanför sin stadsdel. 60 % av dessa elever söker skolor som inte ligger i en angränsande stadsdel. En tredjedel vill studera på grundskolor i innerstaden. Samtidigt försvinner en del elever som bor i innerstaden från de kommunala skolorna i innerstaden till friskolor i samma upptagningsområde. 98 Jan Damgrens avhandling Föräldrars val av fristående skolor kartlägger vilka motiv som ligger bakom föräldrars val till fristående skolor. Studien visar att fristående skolor inte bedriver marknadsföring i någon större utsträckning. Det innebär att föräldrar själva måste söka och ta reda på information om de olika skolalternativen. Föräldrar med högre utbildning och ett större engagemang har en ökad möjlighet att införskaffa sådan information vilket kan leda till en ökad socioekonomisk segregation. 99 Damgrens studie påvisar även att fristående skolor kan ha en integrerande effekt. Ett flertal elever i undersökningen har sökt sig till fristående skolor på grund av att de har upplevt ett utanförskap på den tidigare kommunala skolan. Föräldrarna har i 97 Ibid s. 24ff Ibid s. 29 99 Damgren 2002 s. 176 98 35 huvudsak valt fristående skolor som stämmer överens med deras värderingar och ideologiska ståndpunkter. Damgren menar att det ger indikationer om att föräldrarna vill att deras barn ska gå i en skola med elever som omfamnar samma värderingar, åsikter och har en liknande bakgrund. Ett flertal föräldrar ger även utryck för att ”lika barn leka bäst” är något eftersträvansvärt. Ett annat resultat som studien frambringat är att det finns en politisk samsyn på de fristående skolorna, och att föräldrarna anser att det är viktigt att även lärarna delar föräldrarnas och skolans värderingar. En del av föräldrarna hävdar att deras barn umgås med barn som går på kommunala skolor på fritiden. De anser att den homogena skolmiljön inte leder till en sluten sekteristisk miljö. 100 Katarina Gustafson har i studien vi och dom i skola och stadsdel: barns identitetsarbete och sociala geografier undersökt skolvalen och identitetsskapande hos två angränsande områden, Skogskullen och Tallvik, där det ena utgörs av ett övre medelklass villaområde och det andra av ett lägenhetskomplex med låg socio-ekonomisk status. Författaren menar att det fria skolvalet förstärkt segregationen mellan områdena. Detta genom att barnen från medelklassen genom uppfostran tillskansat sig medelklassnormer att diskutera livsval, så som val av skola, från hemmen. De har i sin diskurs ett behov av att avgränsa sig från lågstatusområdet vilket leder till att välja en annan skola än den som ligger i det andra området. För villabarnen ansågs denna skola som en ”no-go school” och föräldrarna verkade aktivt för att de inte skulle gå där, vilket gör dem till så kallade segregationsagenter, någon som förstärker segregationen. Barnen och familjerna med lägre socio-ekonomisk status har generellt sett inte vanan av att diskutera livsval, frågan om att välja en annan skola än den närmaste är därför inte allmän eller laddad. Gustafson menar att det finns en konflikt mellan önskan hos individen att gå i en viss skola och en övergripande önskan om att skapa ett icke-segregerat samhälle och skolan som en mötesplats. Detta påvisas genom intervjuer med barnen från villaområdet, som inte vill gå i den andra skolan men samtidigt önskar att det inte var en så tydlig uppdelning mellan invandrare och svenskar. Segregation är något som skapas och återskapas hos individer enligt Gustafson, då de har en nyanserad, mångdimensionell bild av sitt eget område och dess skolor, men skildrar andra mycket mer svepande och generaliserande. Tydligast är detta hos individer med högre socioekonomisk status i studien, då deras område har en högre grad av homogenitet (det gör att den 100 Ibid s. 178f 36 gruppen i det angränsande bostadsområdet utgör ett tydligt ”dem”) jämfört med det andra området där många kulturer och bakgrunder samsas, där finns således inget tydligt ”vi”. 101 Lidström & Hudson menar i sin studie skola i förändring: decentralisering och lokal variation att valfrihetsreformen inom skolan är intimt sammanlänkat med en individcentraliserad demokratisyn som vuxit fram parallellt med en stark medelklass vars ställning blivit tongivande i det svenska samhället. Medelklassen har en mer utpräglad syn på kollektivet som gör gällande att individuella val i ett offentligt finansierat system är det enda som upprätthåller det. Valfriheten är anpassad efter denna tidsanda i den dominerande medelklassen och författarna lyfter fram, genom att hänvisa till Skolverkets rapport 1993a, att föräldrar i storstäder och med högre utbildning är mest intresserade och informerade att välja skola. Att det är så i realiteten härleder de till en undersökning hos arbetare och lägre och högre tjänstemän som i enkelhet undersöker huruvida de har en individualistisk uppfattning allmänt och kring arbetet. Den genomförs genom att de undersöker år 1981 och år 1990 för att se en eventuell ökning eller minskning. Vad man kan utläsa är att tjänstemän har en tydligt mer individualistisk uppfattning när det kommer till arbetslivet, men den inställningen har även ökat bland arbetarklassen sedan 1990. Vilket förklaras som en överspillningseffekt, den lägre klassen tar efter de högre. Man gör också en historisk förklaring av att arbetare sedan länge har organiserat sig och agerat kollektivt, medan medelklassen traditionellt agerar i mindre grupper eller individuellt. 102 101 102 Gustafson 2006 s. 158ff Lidström & Hudson 1995 s. 34ff 37 Diskussion Hur har det fria skolvalet påverkat den etniska segregationen mellan olika elevgrupper? Att Sverige under de senaste 20 åren har blivit ett allt mer segregerat samhälle är de flesta forskare och samhällsdebattörer överens om. Sverige har genomgått en transition från att vara ett relativt homogent samhälle till ett pluralistiskt mångkulturellt samhälle med människor som har sin bakgrund spridd över hela världens hörn. Den svenska skolan ska undervisa och till viss del fostra medborgarna i Sverige, men har också som uttryckligt syfte att fungera som en mötesplats för elever med olika bakgrunder. Sverige präglas av en utbredd boendesegregation där framförallt förorterna till storstäderna har en stor population av människor med utländsk bakgrund. Den aktiva valfriheten är som mest utpräglad och förekommande i de stora städerna av logiska skäl då det finns ett större utbud av skolor där befolkningskoncentrationen störst. Konsekvensen av detta i form av skolsegregation är alltså i realiteten ett fenomen som förekommer påtagligt i större och mellanstora svenska städer. Dock ges elever som bor i förorterna möjlighet att söka sig till skolor i andra stadsdelar och därmed integreras med elever som har en annan bakgrund. Sverige har under 1990 och 2000-talet gett en fristad till människor som har flytt ifrån krigshärdar runt om i världen. Människorna som kommer till Sverige är tillåtna att bosätta sig vart som helst inom landet. Av rimliga skäl väljer de flesta att bosätta sig i områden där deras landsmän redan är bofasta, men det är även svårt för nyanlända att få en bostad i centrala och attraktiva områden, på grund av ekonomiska skäl. Det leder till en koncentration av invandrare på olika geografiska platser i landet. Skolorna i dessa områden kommer därför av närmast självklara skäl präglas av elever med olika kulturella bakgrunder, kontakten med elever av etnisk svensk bakgrund kommer däremot vara begränsad på grund av bostadssegregationen. Det fria skolvalet ger alla elever möjlighet att välja en annan skola än den som ligger närmast hemmet. Eleverna som bor i de segregerade områdena kan därmed tekniskt sett bryta sig ur bostadssegregationen genom att välja en skola i en annan stadsdel. Forskningen som vi har analyserat i vår studie visar att möjligheten att välja skola utnyttjas i ringa grad av eleverna i förorterna. Men det förekommer dock en viss rörlighet av elever mellan stadsdelar, och det är 38 framförallt elever från förorten som söker sig till innerstadsskolor, rörligheten i motsatt riktning är betydligt mindre. Om valfriheten inte hade implementerats i skolsystemet så skulle eleverna i förorten vara låsta till den närmaste skolan och integrationen med elever från andra stadsdelar skulle vara minimal. En aspekt som kan vara värd att beakta är att i flera städer ligger socialt utsatta områden med många invandrare relativt nära bostadsområden som domineras av svenskar, och de skulle sannolikt mötas i skolan om närhetsprincipen tillämpades istället för det fria skolvalet. Trots att få elever från mångkulturella bostadsområden nyttjar valfriheten, bidrar möjligheten att välja skola till en ökad integration mellan elever med olika etniska bakgrunder. Samtidigt tenderar elever med svensk bakgrund som bor i det mångkulturella förorterna att söka sig till skolor i andra stadsdelar, vilket inte hade varit möjligt innan valfriheten infördes. Det minskar integrationen mellan elever med annorlunda bakgrunder i förorten som utan det fria skolvalet skulle mötas i den anvisade skolan närmast hemmet. Det är vanskligt att sia om hur verkligheten hade sett ut om valfriheten inte hade introducerats i skolan, men med tanke på det segregerade boendet är det sannolikt att skolorna hade varit ännu mer etnisk segregerade än vad de är i dagens samhälle. Det fria skolvalet ämnar bland annat till att bryta de mönster av segregerade skolor som härstammar från bostadssegregationen. Det segregerade boendet kan ses som ett statiskt tillstånd, såväl som en mekanism i en pågående segregationsprocess som bibehåller och förstärker den rumsliga åtskillnaden av elevgrupper. Utan det fria skolvalet skulle elever i segregerade områden vara fast i ett segregerat tillstånd, men har genom valfrihetsreformen möjligheten att bryta det tillståndet. Valfriheten kan ses som ett verktyg som bryter ett tillstånd av segregation, såväl som ett medel till att förstärka segregationsprocesser. Våra resultat påvisar att det flesta skolvalen görs till skolor som stämmer överens med vederbörandes kulturella och socioekonomiska status. Det kan ses som en pågående process som ökar segregationen mellan olika elevgrupper och som skapar relativt homogena skolor, som i sin tur skapar ojämlika förhållanden med olika förutsättningar att nå skolans mål. Elever som använder valfriheten till att söka skolor som domineras av elever med en annan bakgrund än sin egen motverkar naturligtvis samhällets segregerande tillstånd och processer. Vår undersökning antyder att det förra exemplet är det fenomen som har utvecklats till det tydligaste mönstret. Mot 39 den bakgrunden kan valfriheten ses som en reform med dubbla egenskaper och som i teorin fungerar utomordentligt, men i praktiken tenderar till att motverka intentionerna. En annan konklusion som vi kan dra av forskningsresultaten är att de religiösa fristående skolorna har ökat i både antal och popularitet. Föräldrar med en speciell livsåskådning väljer att placera sina barn i skolor som delar deras religiösa och kulturella tillhörighet. Eleverna på dessa skolor möter i princip bara elever med liknande bakgrund under sin skolgång. Vissa föräldrar uttrycker även att de inte vill att deras barn ska ha någon kontakt med majoritetssamhället, med anledning av att de vill skydda sina barn från influenser som de anser vara skadliga. Med ett sådant perspektiv på samhället fungerar valfriheten som ett medel för att isolera sig från det omgivande samhället, vilket går stick i stäv mot lagstiftarens intentioner. Det förstärker den etniska segregationen ytterligare då eleverna ofta bor i segregerade områden, och eleverna har en begränsad kontakt med det övriga samhället vilket motverkar integrationsmålen som läroplanen föreskriver. Våra resultat påvisar att flickor i större omfattning än pojkar tenderar att söka sig till skolor i andra stadsdelar. En konsekvens av att flickorna försvinner från vissa skolor, är att det blir en snedfördelning mellan könen på skolorna som väljs bort av flickorna, vilket i sin tur kan leda till könssegregerade skolor. Många elever som bor i de invandrartäta förorterna i storstadsområden nyttjar rätten att fritt välja skola annan än den geografiskt närmsta. Elever och deras föräldrar som är aktiva i sitt skolval söker sig oftast till skolor som domineras av elever med etnisk svensk bakgrund. De få elever med etnisk svensk bakgrund som bor i de invandrartäta förorterna tenderar till att söka sig till skolor i andra stadsdelar med en annorlunda elevsammansättning än skolorna i bostadsområdet, vilket dränerar skolorna i förorten på elever med svensk bakgrund och stärker skolornas homogenitet. En konsekvens av att elever med svensk bakgrund samt elever med utländsk bakgrund och välutbildade föräldrar lämnar de mångkulturella skolorna i förorten, är att skolornas ekonomiska förutsättningar förändras och det blir svårare att uppnå läroplanens mål om att alla elever ska få en likvärdig utbildning. Utarmningen av högpresterande elever från de mångkulturella skolorna skapar en kunskapssegregation med etniska förtecken. En liknande bild av segregationen mellan majoritets- och minoritetsbefolkning uppvisas i USA, där valfriheten i somliga stater bidragit till att öka koncentration av svarta och vita elever till 40 särskilda skolor. Skolor i Sverige som har en majoritet av elever med svensk bakgrund och upplevs som attraktiv av invandrarelever, som då söker sig till skolan, kan få effekten att svenska elever söker sig till andra skolor för att den nuvarande skolan ändrat elevsammansättning. Det svenska språket är en drivkraft som lockar elever från invandrartäta förorter till skolor i andra stadsdelar. De upplever att deras språkliga utveckling begränsas i skolor som har en stor andel elever med en utländsk bakgrund. För att kunna tillgodogöra göra sig det svenska språket och därmed skapa större möjligheter för ett framgångsrikt yrkesliv vill invandrareleverna integreras med svenska elever. Det fria skolvalet ger dem möjligheten att utveckla sina språkkunskaper och därmed ökade chanser till självförverkligande. Det krävs dock att eleverna och deras föräldrar har teoretisk och även praktisk kunskap om valfriheten, vilket inte är en självklarhet. De elever, födda utomlands eller av två utlandsfödda föräldrar, som gör ett aktivt skolval är generellt sett både studiemotiverade och högpresterande och födda av högutbildade föräldrar som betonar vikten av utbildning. Flykten av högpresterande elever från de mångkulturella skolorna i förorterna leder till en kunskapssegregering mellan innerstadsskolorna och skolorna i förorten, samtidigt som det sker en integration mellan eleverna med utländsk bakgrund som söker sig till centrala skolor som domineras av elever med svensk bakgrund. Våra resultat pekar på att innerstadsskolorna speglar dagens mångkulturella samhälle, men skolorna i förorten påvisar en begränsad integration mellan elever med utländsk bakgrund och majoritetssamhället. Sverige har för närvarande en kraftig överrepresentation av denna grupp i friskolor jämfört med kommunala skolor och sett till befolkningen i stort. Detta leder till kunskapsdränering av förortsskolorna vars rykte ytterligare försämras och en negativ spiral uppstår, där ännu färre söker sig till skolan och än fler bort ifrån den. Det fria skolvalet har berett väg för en ökad utbredning av religiösa, etniska och språkliga friskolor i det svenska skolsystemet. Dessa tydligt profilerade friskolor har inriktat sig på en speciell målgrupp av elever, oftast elever som bekänner sig till det aktuella trossamfundet eller som känner tillhörighet till kulturen som skolan representerar. De skapar en homogen skolmiljö med få möten mellan elever från olika etniska eller kulturella bakgrunder. Något som föräldrarna på främst muslimska skolor upplever som en trygghet i det nya landet. Det föreligger vissa skillnader mellan dessa typer av friskolor. Väldigt få elever med en annan religiös åskådning än islam eller judendom söker sig till en skola med en specifik muslimsk eller judisk profil, dessa 41 verkar tydligt segregerande. Gällande katolska och språkliga skolor är deras främsta attraktionskraft den traditionella undervisningsformen, här går även barn som inte tillhör religionen eller har annat språk än svenska som modersmål. Hur har det fria skolvalet påverkat den socioekonomiska segregationen mellan olika elevgrupper? Forskningsläget är tydligt, den socioekonomiska segregationen har ökat till följd av valfrihetsreformen genom att de som främst nyttjar valfriheten är barn till högutbildade och med högre socioekonomisk status, detta oavsett etnisk bakgrund. Vilket synliggörs genom att dessa barn dominerar på friskolor procentuellt sett. Vår åsikt, med stöd av forskningen, är att det är huvudsakligen den socioekonomiska bakgrunden som orsakar och utgör skolsegregationen, etnicitet är av mindre betydelse när det kommer till val av skola. Om samhället önskar att motverka segregeringen måste lösningen vara att verka för socioekonomisk integration, antingen från politiskt håll eller från privata huvudmän, genom lag- eller policyförändring för att samhället i stort ska speglas i elevsammansättningen. Vi ser att den socioekonomiska skolsegregationen, precis som den etniska, är förlagd dit många människor bor koncentrerat, alltså i städer. Landsorter med bara en skola saknar i praktiken valfrihet och därför berörs de inte av valfrihetens medföljande problem. Vi har noterat att den socioekonomiska segregationsutvecklingen skiljer sig åt i de stora städerna i Sverige, i några städer har läget förvärrats och i andra förbättrats. Men vad som avgjort utvecklingen är inte klarlagt, ifall det rör sig om kommunalpolitiska beslut som gynnat segregation eller en attitydförändring hos föräldrar med avsaknad av vidareutbildning eller någon annan faktor. En förklaring till att den högutbildade föräldragruppens större benägenhet till att mer aktivt välja framtid för sina barn ligger delvis i att den liberala idétraditionen traditionellt präglat medelklassen, medan arbetarklassen förhållit sig till de socialistiska värderingarna och därför agerat och organiserat sig kollektivt. Vi tycker oss se att Sverige går mot en ökad grad av ekonomisk, politisk och social liberalisering. Något som då även påverkar de lägst bemedlade i samhällets betraktelsesätt och får dem att göra individuella val istället för kollektiva i framtiden. En av grundtankarna med valfrihetsreformen var att motverka segregation, men det kräver att 42 samtliga medborgare är aktiva i skolvalen. Idag sker en differentiering mellan grupperna på grund av en utbredd passivitet hos föräldrar till barn med lägre socioekonomisk status. För att bryta detta mönster så måste denna grupp börja att i större utsträckning aktivera sig i skolval. För närvarande så är barn till högutbildade mer aktiva skolbytare, men det är även den grupp som tillskansar sig mest information om olika skolor inför val av skola, även genom informella ryktesvägar. En förklaring till denna större kunskapsinhämtning är att medelklasshemmen möjligtvis har en större tillgång till informationsteknologi, utöver ett fastslaget större intresse. Vad vi har sett är att föräldrar som själva har ett högre utbildningskapital är mer förtrogna med skolsystemet och de vägar som deras barn kan ta för att slutligen skola sig akademiskt. Det innebär i sig att segregationen är ärftlig från generation till generation. De med högre socioekonomisk status kommer att se till att deras barn går samma väg, ett statiskt samhälle formas där av. Vidare så sker en diskurs kring livsval inom medelklassfamiljer, i vilket val av skola ingår, på en naturligare grund än i hem med lägre socioekonomisk status. Möjligtvis måste det system som valen sker inom, skolsystemet, ta ett större ansvar för att informera om och utbilda barnen till att göra skolval och även ge utrymme till att diskutera dessa. Detta skulle förflytta denna diskurs från medelklasshemmen till klassrummet och tillgängliggöras för alla barn. Dessutom skulle olika skolalternativ kunna tillåtas få större möjlighet att marknadsföra sig på skolområdet för att möjliggöra allas lika chans att få del av informationen. Det fria skolvalet ger, teoretiskt sett, elever som bor i segregerade områden med större procentuell arbetslöshet möjligheten att bryta sig ur bostadssegregationens klor. Vad vi istället erfarit är att främst de med en hög socioekonomisk status och boendes i välmående bostadsområden är aktiva skolväljare. Skolor som är populära och som bedriver sin verksamhet i attraktiva stadsdelar kan tillämpa närhetsprincipen vid ett högt söktryck på skolans platser. Den möjligheten missgynnar elever som bor i andra områden, men som vill ta sig ur bostadssegregationens grepp genom det fria skolvalet och försöka skaffa sig ökade möjligheter till en lyckad skolgång. Ett möjligt åtgärdande är en politisk fastställd kvotering i skollagen, där skolor med ett stort antal sökande enligt lag ska ta in en jämnt geografiskt fördelad elevskara över hela staden. Alternativt att förlägga skolor med högattraktiv profil i lågstatusområden. Så som det är nu förblir en hög grad av elever kvar vid den skola som är geografiskt närmast, medan 43 barn till högutbildade förflyttas, detta leder i förlängningen till en mer socialt homogen skola. Barn växer upp med andra barn som har liknande ekonomiska förhållanden i områden som är högre belastade av kriminalitet. Den sociala aspekten av segregation innebär att uppväxten inte renderar i socialt högaktade beteenden eller språkbruk. Sverige är inte unikt, internationellt uppvisas samma tendenser, högutbildade föräldrar är aktiva i att byta skola till en sådan vars elevsammansättning motsvarar deras egna socioekonomiska status. Skolsegregationen är alltså medveten, i vissa fall, och önskvärd från medelklassen, medan den tenderar att orsaka konsekvenser för barn till lågutbildade som blir kvar i skolor utan klasskamrater med tradition av högre utbildning i föräldrahemmen. Vi ser att de studiemotiverade och högpresterande eleverna koncentreras på specifika skolor. De som inte gör ett aktivt skolval och är bosatta i segregerade områden blir kvar i skolor som domineras av elever med svaga kunskaper. Det leder till ojämlika skolor och eleverna får inte tillgång till en likvärdig undervisning som de har rätt till enligt skollagen. En effekt i förlängningen blir att ekonomiska skillnader består i samhället. Det fria skolvalet kan även bidra till framväxten av elitskolor och lågpresterande skolor som kan leda till en generell försämring av skolresultaten i Sverige och kunskapsklyftor mellan elever och skolor leder till ett mer differentierat samhälle. Den olikvärdiga utbildningen påverkar elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig kunskap och möjligheter att utveckla sin fulla potential. Detta för att den jämlika utbildningsprincipen satts ur spel och därmed får det en avgörande betydelse för dina chanser i livet baserat på vilken skola du tidigare gått på. Avslutande diskussion Vi har undersökt skolsegregation i Sverige genom att studera etnisk och socioekonomisk segregation enskilt. Dock är det mycket svårt att säga att etnisk segregation skulle kunna särskiljas från den socioekonomiska då mångkulturella bostadsområden generellt präglas av hög arbetslöshet och svårare ekonomiska förhållanden. Detta till följd av svårigheter att nå in på arbetsmarknaden på grund av exempelvis språkliga hinder, en utbildning som inte kan valideras i Sverige eller diskriminering. Barn med utländsk bakgrund bor alltså inte i områden med lägre socioekonomisk status, och går i skolorna där, på grund av att de är invandrare utan på grund utav att de inte har ekonomiska möjligheter att bo någon annanstans. Vi har sett tydliga tendenser 44 till att svenska barn till lågutbildade blir kvar i områdets skolor på samma sätt. Skillnaden ligger i att barn till föräldrar med utländsk bakgrund och högre utbildning är mer aktiva i val av skola än svenska barn till föräldrar med högre utbildningsnivå. Vi tror att dessa barn och deras föräldrar, just på grund av att de har utländsk bakgrund, anstränger sig ännu hårdare för att lyckas i utbildning och arbetsliv, då det vet att de kan komma att möta fördomar och även att de fullt ut vill nyttja möjligheten till kostnadsfri utbildning i det nya landet. Vår uppfattning är att det egentligen är de religiösa, språkliga och etniska friskolorna där etnicitet har en reell betydelse för skolsegregationen, hit söker sig barn, oberoende av socioekonomisk bakgrund, på grund av att deras tro eller kulturella tillhörighet är annorlunda än majoritetens. Dessa skolor exkluderar inte aktivt svenska barn men har en väldigt ringa attraktionskraft på de som inte delar kulturen, talar språket eller tillhör religionen. När skolan blivit en marknad sedan drygt tjugo år, så verkar dessa skolor i praktiken segregerande eftersom endast en mycket liten del av eleverna är intresserade av att söka sig dit. Förslag till vidare forskning Vi har under skrivandeprocessen av uppsatsen funnit mycket relevant forskning om teorier kring mekanismerna bakom segregation och renodlade statistiska undersökningar gjorda på stora elevgrupper i Sverige. Vi anser dock att konsekvenserna av segregation är så pass allvarliga för samhället att ansvariga myndigheter borde intressera sig mer för att samla in och sammanställa data löpande och årsvis för alla elever i Sverige för att kunna bevaka utvecklingen. Det område vi endast funnit sparsamt utforskat är relationen mellan boende- och skolsegregation. Något vi gärna ser vidare forskning inom, då det kan ge en tydligare bild av vad som är hönan eller ägget. Vidare önskar vi att se komparativa studier mellan länder som har liknande valfrihetssystem, detta för att kunna se om liknande tendenser finns på olika platser i världen och kunna jämföra undersökningar. 45 Referenser Arnman, Göran, Järnek, Martin & Lindskog, Erik, Valfrihet - fiktion och verklighet?, STEP, Department of Education, Uppsala Univ., Uppsala, Bifulco, Robert, Helen F. Ladd, & Stephen L. Ross, Public school choice and integration evidence from Durham, North Carolina, Social Science Research 38(1):71-85, 2009 Blomqvist, Paula & Rothstein, Bo, Välfärdsstatens nya ansikte: demokrati och marknadsreformer inom den offentliga sektorn, Agora, Stockholm, 2000 Bunar, Nihad, När marknaden kom till förorten: valfrihet, konkurrens och symboliskt kapital i mångkulturella områdens skolor, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009 Bunar, Nihad. & Kallstenius, Jenny, Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor, TPB, Johanneshov, 2009 Bunar, Nihad, Skolan mitt i förorten: fyra studier om skola, segregation, integration och multikulturalism, B. Östlings bokförl. Symposion, Diss. Växjö : Univ., 2001,Eslöv, 2001 Damgren, Jan, Föräldrars val av fristående skolor, Forskarutbildningen i pedagogik, Lärarutbildningen, Högsk., Diss. Lund : Univ., 2002,Malmö, 2002 Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne, Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning, 1. utg., Natur och kultur, Stockholm, 2003 Giddens, Anthony & Griffiths, Simon, Sociologi, 4., omarb. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2007 Gustafson, Katarina, Vi och dom i skola och stadsdel: barns identitetsarbete och sociala geografier, Acta Universitatis Upsaliensis, Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006,Uppsala, 2006 46 Hartman, Sven G., Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter, 1. utg., Natur och kultur, Stockholm, 2003 Hellman, Jonas, Sveriges unika friskolor, Almega, Stockholm, 2005 Kallstenius, Jenny, De mångkulturella innerstadsskolorna [Elektronisk resurs] : om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm, Acta Universitatis Stockholmiensis, Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2011,Stockholm, 2010 Lidström, Anders & Hudson, Christine, Skola i förändring: decentralisering och lokal variation, Nerenius & Santérus, Stockholm, 1995 Lindbom, Anders (red.), Friskolorna och framtiden - segregation, kostnader och effektivitet, Institutet för framtidsstudier, Stockholm, 2007 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket, Stockholm, 2011 http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 Makles, Anna & Kerstin Schneider, Segregation in primary schools – Do school districts really matter? Evidence from policy reforms, Schumpeter Discussion Paper 2011003, Schumpeter School of Business and Economics, University of Wuppertal, Wuppertal, 2011. Sandström, F. Mikael, Rätt att välja: hur konkurrens leder till bättre skolor, Timbro/CVV, Stockholm, 2002 Skolverket (1996) Att välja skola - effekter av valmöjligheter i grundskolan., Skolverket, Stockholm Skolverket (1997) Barn mellan arv och framtid. - Konfessionella, etniska och språkligt inriktade skolor i ett segregationsperspektiv. , Stockholm 47 Skolverket (1998) Samhällsekonomiska effekter av ökad valfrihet inom skolsektorn: en välfärdsteoretisk analys, Stockholm Skolverket (1998) Samhällsekonomiska effekter av ökad valfrihet inom skolsektorn: en välfärdsteoretisk analys, Stockholm Skolverket (2000) Kartläggning av elever i fristående skolor, Stockholm Skolverket (2003) Valfrihet och dess effekter inom skolområdet, Stockholm Skolverket (2005) Skolor som alla andra? [Elektronisk resurs] : Med fristående skolor i systemet 1991-2004 http://www.skolverket.se/publikationer?id=1537 Skolverket (2012) Likvärdig utbildning i svensk grundskola?: en kvantitativ analys av likvärdighet över tid, Stockholm Trumberg, Anders, Den delade skolan: segregationsprocesser i det svenska skolsystemet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, Örebro universitet, Diss. Örebro : Örebro universitet, 2011,Örebro, 2011 Internet http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag2010800_sfs-2010-800/ http://skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik https://katalog.bibl.liu.se/uhtbin/cgisirsi.exe/ 48