Makrill

advertisement
Makrill
Makrill
Scomber scombrus
Bild:Wilhelm von Wright
UTBREDNINGSOMRÅDE
Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön och Atlanten.
LEK
Leken äger i nordiska vatten rum under juni–juli i östra
Skagerrak och norra Kattegatt. Lek sker även i
Nordsjön och i Atlanten väster om Brittiska öarna.
Leken sker i ytvattnet och ägg och larver är pelagiska.
VANDRINGAR
Makrillen företar regelbundna lek- och
näringsvandringar. Om vintern lever makrillen i
Nordsjöns och Atlantens djupare vatten. I april–maj
flyttar den i stora stim bland annat in i Skagerrak och
Kattegatt för att leka. Efter leken stannar den kvar i
dessa vatten men följer födan även in i Östersjön.
Under hösten återvandrar makrillen ut till djupvattnen i
Nordsjön och Atlanten.
Nordostatlanten
Yrkesfiske
Makrill fiskas i Norska havet, Nordsjön och i
vattnen väster om de Brittiska öarna till
Biscayabukten. Den fångas med flyttrål och
ringnot främst av Norge, Storbritannien, Island,
Färöarna och Ryssland. Den totala fångsten
ligger sedan 2010 runt 900 000 ton. Den
svenska delen utgör mindre än 0,5 procent.
Miljöanalys och forskning
Makrillbeståndet i nordöstra Atlanten har
expanderat kraftigt norrut och etablerat nya
lekområden och vandringsvägar under det
senaste decenniet. Denna expansion kan ha
orsakats av temperaturhöjning i havet och/eller
av en kraftig beståndsuppgång.
ÅLDER VID KÖNSMOGNAD
3–4 år.
MAXIMAL ÅLDER OCH STORLEK
20 år. Kan bli upp till 60 cm och väga tre kg, även om
det är sällsynt.
BIOLOGI
Arten lever i fria vattenlager där den söker föda i stim
nära ytan. Den tillhör de snabbaste och mest uthålliga
simmarna. Som vuxen äter makrillen huvudsakligen
planktondjur men även små fiskar som ungar av torsk,
sill och skarpsill.
Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar i ton
per Ices-ruta av makrill 2014. En Ices-ruta är cirka 56
km*56 km stor.
Fiskbestånd i hav- och sötvatten. Resursöversikt 2014.
Kontraktsnummer 572-15
Version 2015-11-10
Lekmogen fisk
Landningar
Tusen ton
1 000
Tusen
ton/år
5000
800
4000
600
3000
400
2000
200
1000
0
1980
1990
Sverige
2000
2010
0
1980
Övriga
Landningar av makrill i tusen ton i nordöstra
Atlanten1980–2014. Fångster rapporterade före 2005
är osäkra och anses underskattade.
Beståndsstatus
Makrill har fiskats på en uthållig nivå under det
senaste decenniet. Den årliga uppskattningen
av lekbeståndet görs genom kvantifiering av
äggtätheten och visar att beståndet sedan 2002
har mer än fördubblats. Rekryteringen 2011 och
2012 är bättre än genomsnittet.
Biologiskt råd
Baserat på den förvaltningsplan som
existerar mellan EU, Norge och
Färöarna bör landningarna ligga i
intervallet mellan 831 000 ton och
906 000 ton 2015.
1990
Lekbestånd
2000
2010
MSY Btrigger
Lekbiomassa av makrill i tusen ton/år, 1980–2014.
Lekbiomassa (SSB) är den mängd fisk som är
lekmogen och kan bidra till beståndets fortlevnad.
Gränsvärdet MSY Btrigger är den beståndsstorlek som
inte bör underskridas om beståndet ska ha full
reproduktionskapacitet.
Danmark
4,0%
Landningar, per nation
Grönland
2,5% Frankrike Sverige
0,6%
2,0%
Övriga
2,0%
Tyskland
2,6%
Färöarna
4,1%
Nederländerna
4,3%
Storbritannien
29,2%
Spanien
5,2%
Ryssland
6,3%
Irland
7,5%
Island
7,7%
Norge
22,0%
Gällande regler för skydd av
delbeståndet i Nordsjön bör behållas.
Ices
Internationella havsforskningsrådet
(Ices) framhåller att det torde ha varit en
betydande underrapportering av
fångster under en lång period fram till
2005, vilket medför ökad osäkerhet i
uppskattningarna av lekbeståndets
storlek.
Fiskbestånd i hav- och sötvatten. Resursöversikt 2014.
Fångstandel (%) av makrill per nation. Medelvärde för
åren 1992–2013.
Kontraktsnummer 572-15
Version 2015-11-10
Beslut av EU, Norge och Färöarna
De tre kuststaterna har beslutat om en Tac
(total tillåten fångstmängd) för 2015 på
1 054 000 ton för 2014 varav EU tilldelats
521 689 ton, vilket sålunda överstiger Ices
rådgivning. Svensk andel är 7 447 ton. Sverige
har utöver detta en kvot i norsk zon i Nordsjön
på 312 ton genom grannavtalet (NABO) med
Norge.
Island har fastställt en egen kvot på 180 000
ton för 2015.
Förvaltning
Ices anser att en nu gällande förvaltningsplanen
(överenskommen mellan Norge, Färöarna, EU
och Island) stämmer överens med
försiktighetsansatsen.
Fotograf: Anna Lingman
Text och kontakt
Henrik Svedäng, SLU, Institutionen för akvatiska
resurser, Havsfiskelaboratoriet,
[email protected]
Fotograf: Christina E. Pettersson
Fiskbestånd i hav- och sötvatten. Resursöversikt 2014.
Kontraktsnummer 572-15
Version 2015-11-10
Download
Random flashcards
Create flashcards