Scomber scombrus
Makrill
NE
NA
LC
Fiskar
DD
NT
VU
EN
CR
RE
Livskraftig (LC)
Klass: Actinopterygii (strålfeniga fiskar), Ordning: Perciformes (abborrartade fiskar), Familj: Scombridae
(makrillfiskar), Släkte: Scomber, Art: Scomber scombrus - makrill Linnaeus, 1758 Synonymer:
Kännetecken
En långsträckt, grönskimrande fisk med småfenor på stjärtspolen och mörkmarmorerad rygg, som finns längs våra
kuster sommartid. Makrill är en omtyckt matfisk och Bohusläns landskapsfisk.
Gaffellängd ca 50 cm. Kropp utdraget spolformad. Huvudet är kort och trubbigt för att tillhöra en makrillfisk.
Stjärtspolen är smal och har två små längsgående åsar på vardera sidan, och stjärtfenan är djupt inskuren. Tänderna
är mycket små. Ögonen täcks framtill och baktill av en nästan genomskinlig fetthinna. Främre ryggfenan är kort och
relativt smal, och fenstrålarnas längd minskar successivt från de främre till den sista som är mycket kort. Bakre
ryggfenan är placerad mer än en fenbredd bakom den främre. Den är relativt kort och bred med konkav ytterkant.
Analfenan är av samma form som bakre ryggfenan och placerad rakt under denna. Sidolinjen löper relativt rakt från
huvudet till stjärtfenbasen. Simblåsa saknas.
Ryggen och översidan av huvudet är svartaktiga, ryggsidorna grön- eller blåskimrande med korta, oregelbundna
svarta band. Undersidan är vitaktig.
Fenstrålar och fjäll: D1 XI-XIII, D2 12, A I.12, P 18-21, V I.5. Fjäll mycket små.
Utbredning och status
Makrill finns sommartid både i Västerhavet och vid speciella betingelser även i Östersjön upp till Ålands hav, mer
sporadiskt i Bottenhavet och Bottenviken. Arten har en vidsträckt utbredning som omfattar norra Atlanten från södra
Norge och Island söderut till Marocko, Medelhavet och Svarta havet samt östra Nordamerikas kust.
Ekologi
Makrill är en stimfisk som uppehåller sig i de övre fria vattenlagren. Den saknar simblåsa och kan därför mycket
snabbt förflytta sig mellan olika djup men måste hålla sig simmande hela tiden. Makrill vandrar både för lek och under
näringssök. Födan utgörs av djurplankton som filtreras genom gälräfständerna, men större individer tar också
småfiskar, bl.a. sillfiskar, och kan hugga på krok. Makrill övervintrar på djupt vatten (ned till 200 m) ute i Atlanten,
men under våren vandrar den in till grundare vatten för att leka. Lekområdena ligger närmast i östra Skagerrak och
angränsande delar av Kattegatt, där den leker under juni och juli. En hona kan producera en miljon ägg, som är 0,9-1,4
mm i diameter. Äggen är pelagiska och kläcks inom en vecka. Larven är 3,5-4 mm lång vid kläckningen. Makrill blir
könsmogen vid 30-35 centimeters längd, och livslängden kan uppgå till 20 år. Efter leken följer Skagerraks makrillar
ibland med strömmar ända in i Östersjön och enstaka exemplar kan påträffas så långt norrut som i Bottenviken.
Övrigt
Namngivning: Scomber scombrus Linnaeus, 1758. Systema Naturae, 10:e upplagan, 1: 297.
Etymologi: scombros (gr.) = det antika grekiska namnet på makrill.
Uttal: [Skómber skómbrus]
Litteratur
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Strålfeniga fiskar. Actinopterygii. 2012. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Författare
Sven O. Kullander & Bo Delling 2012 (bearbetad av Tomas Carlberg och Ragnar Hall, ArtDatabanken).
ArtDatabanken - artfaktablad
2
