01
LÄRARMATERIAL
LEKTION: HEMMAKVÄLLEN
MÅLGRUPP: GYMNASIET
LÄRANDEMÅL
•Utveckla förståelsen för religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet
och sexualitet, samt förstå individers och gruppers identiteter och hur de kan ­formas
i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor,
­traditioner och historiska och nutida händelser (Re).
•Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa
kan tillämpas. Etiska och andra moraliska föreställningar om vad ett gott liv och ett
gott samhälle kan vara (Re). •Öka förståelsen för dialekter och språklig variation i talat och skrivet språk som
hänger samman med till exempel ålder, kön och social bakgrund. Skillnader mellan
formellt och informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation
(Sv).
•Träna uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk
granskning av texter. Skriftlig framställning av utredande och argumenterande
­texter. Normer och stildrag som hör till dessa texttyper (Sv).
02
LÄRARMATERIAL | LEKTION: HEMMAKVÄLLEN | GYMNASIET
INLEDNING, UPPLÄGG OCH FÖRBEREDELSER
I den här övningen kommer eleverna att arbeta med frågeställningar som berör
sexualitet och gränser. Utifrån filmen Hemmakvällen får eleverna diskutera
gråzoner och övergrepp och lära sig mer om sexualbrottslagstiftning.
Upplägget är tänkt över två-tre lektioner. Under det första ­lektionstillfället
går ni igenom filmens innehåll och budskap. Eleverna får med sig några
­frågeställningar för att inleda sitt skrivarbete.
Om ni vill arbeta med filmen en lektion går det bra att använda sig av enbart
uppgift 1 (samtala och reflektera).
Under den andra lektionen arbetar eleverna i mindre grupper med att
ge varandra återkoppling på sina respektive texter. Eleverna ska då ha
­tillhandahållits sina gruppkamraters texter så att samtalen blir konstruktiva.
Vid tredje lektionstillfället ska texterna vara klara. De kan då ha lämnats in för
bedömning, eller så kan man arbeta med kamratbedömning. Vid det här laget
ska eleverna ha fått återkoppling från läraren.
Inled gärna lektionen med att visa filmen Castingen där vi får höra ungas egna
reflektioner kring sex och kommunikation.
03
LÄRARMATERIAL | LEKTION: HEMMAKVÄLLEN | GYMNASIET
GENOMFÖRANDE
Förbered listor med opponenter och vid behov gruppsammansättningar.
Uppgift 1 – samtala och reflektera
1 Håll en kort genomgång av sexualbrottslagstiftningen utifrån
­informationen under rubriken Fakta och länkar.
2 Se filmen Hemmakvällen tillsammans med eleverna. Diskutera sedan
­filmens innehåll och budskap. Exempel på frågor att diskutera:
•Vad händer i filmen?
•Vad tror ni att killen känner på slutet?
•När tror ni att killen förstår att hon inte vill längre?
•Vad tror ni att det händer sen, om en dag eller om en vecka?
•Är det någon skillnad på om de är ihop eller inte är ihop?
Visa gärna filmen två gånger. Be eleverna, inför andra visningen, att ­fundera
över när det märks att hon inte vill längre och vad som händer då. Varför
­fortsätter han? Vad hade han kunnat göra istället?
I diskussioner är det lätt att glida över på vilket ansvar som ligger på den som
blir utsatt – ”den borde ha sagt nej” är en åsikt som ofta kommer upp. Tänk
på att försöka vända på perspektivet och hålla kvar fokus på vilket ansvar man
har att känna av vad den andra vill.
Om man vill ha en längre gruppdiskussion kan man använda de frågor som
finns till skrivuppgiften nedan. I lektionsupplägg 1 till filmen Vill du? finns
flera förslag på fyra hörns-övningar kopplat till detta tema.
3 Gå igenom uppgiften och dela ut frågeställningarna, se rubrik Uppgift 2 –
skriva och reflektera nedan.
4 Eleverna inleder arbetet med sina texter.
04
LÄRARMATERIAL | LEKTION: BASKETKILLARNA | GYMNASIET
Uppgift 2 – skriva och reflektera
Eleverna ska skriva en text utifrån de frågeställningar som anges nedan. Du
som lärare bestämmer textens omfattning. Texterna lämnas in på utsatt datum
efter det andra lektionstillfället. Du kan sedan välja att bedöma texten utifrån
kriterierna i svenska eller religion alternativt att texten bedöms som en del i ett
större arbete där flera ämnen ingår.
•Hur märker man att någon vill ha sex eller hångla?
•Hur märker man att någon inte vill ha sex eller hångla? Hur bör man agera
i en sådan situation?
•Vilka förväntningar finns på killen och tjejen i den här situationen och var
kommer dessa förväntningar ifrån?
•Hur ska sexualbrottslagen se ut tycker du? Vilka värderingar är viktigast
att få med?
•Vilka tankar tror du killen och tjejen har efter att situationen du fått ta del
av ägde rum? Motivera.
2 Dela in eleverna i mindre grupper om fyra till sex personer per grupp. Utse
talman (som fördelar ordet) och sekreterare i varje grupp.
- Eleverna går varvet runt. Opponenterna berättar om dels respektive text dels
vilken den viktigaste insikten är som de fått genom att läsa texten.
•Opponenten ger återkoppling innan nästa opponent redogör för sin text.
•Summera genom att låta talmannen summera diskussionen i de respektive
grupperna.
•Ge datum för sista inlämningsdag för texterna och sammanfatta det
­talmännen framför.
Avsluta gärna övningen med att visa och prata om filmen Vill du? som på ett
positivt sätt skildrar ömsesidighet och kommunikation kopplat till sex. Till
denna film finns också förslag på diskussionsövningar om hur man kan veta
vad den andra vill och hur man kan hantera ett nej på ett schysst sätt.
Ett annat alternativ är att visa filmen Basketkillarna som visar en situation där
en person känner av att den andra inte vill.
01
BAKGRUND
SEXUALITET OCH ÖMSESIDIGHET
Syftet med detta material är att främja en ömsesidig sexualitet – eller, annorlunda
­uttryckt, förebygga övergrepp och sexuellt våld. RFSU:s grundsyn är att all ­sexualitet
ska bygga på samtycke och ömsesidighet. Så länge sex är ömsesidigt finns det inte
­sexuella praktiker som är bättre än några andra.
De flesta har både positiva och negativa erfarenheter av sex. Vi vet från u
­ ndersökningar
om ungas sexualvanor att de allra flesta beskriver det senaste sex­tillfället som ”­ positivt”
och ”upphetsande”. Samtidigt har många erfarenhet av sexuella övergrepp och sex
mot sin vilja – tjejer mer än killar, hbtq-personer mer än heterosexuella c­ ispersoner
­(cisperson är en person vars juridiska och biologiska kön, könsidentitet och ­könsuttryck
är samma och följer förväntade könsnormer). En utgångspunkt för Vill du? är att visa
både positiva och negativa teman kopplat till sexualitet. Vi gör det genom att fokusera
på kommunikation och ömsesidighet i praktiken, och lyfta frågor kring hur man kan
visa vad man vill och framför allt hur man kan veta vad någon annan vill.
MASKULINITET OCH SEXUELLT VÅLD
En viktig del av det förebyggande arbetet är att kritiskt granska normer kring
­maskulinitet. Siffror från BRÅ visar att av alla lagförda sexualbrott är 98 p
­ rocent av
gärningspersonerna män. Både svensk och internationell forskning ­visar på en tydlig
koppling mellan mäns attityder kring jämställdhet och deras ­våldsutövande. Studier av
bland andra Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor (MUCF) visar att
normer för kön är centralt när unga killar utövar våld. Den som har stereotypa uppfattningar om maskulinitet och ­femininitet utövar mer våld. Ett brett arbete kring genus
och normer är därför en viktig del av det våldsförebyggande arbetet.
Samtidigt visar forskning att 99 procent av ungdomarna (tjejer såväl som killar) tar
avstånd från att ”tvinga eller försöka tvinga någon till sexuella handlingar”. En slutsats
man skulle kunna dra är att unga generellt sett har bra ­värderingar kring sexualitet,
02
LÄRARMATERIAL | BAKGRUND: VILL DU?
men att vi behöver arbeta mer med hur vi kan omsätta värderingarna i praktiken. Det
är därför viktigt att vi i det förebyggande arbetet inte bara fokuserar på sexualbrott
utan även på det som brukar kallas ­gråzoner – det som ligger mellan ömsesidighet
och övergrepp. I det ­arbetet är det g­ rundläggande att prata om maskulinitet och hur
vi ser på killars och tjejers sexualitet. Hur ser utrymmet för killar och tjejer ut? Hur
förväntas killar och ­tjejer vara och agera? Om vi till exempel ser killar som driftstyrda
– hur ­påverkar det hur vi tänker kring ansvarstagande och förmågan att känna av vad
den andra vill? Och inte minst – på vilket sätt kan dessa normer vara ett h
­ inder för en
ömsesidig sexualitet?
I diskussionsövningarna till filmerna har vi velat lägga fokus på hur man kan söka
­samtycke, eller kolla av vad den andra vill. Ansvaret måste ligga på i­nitiativtagaren, inte på att någon annan ska säga ja eller nej.
NÅGRA PRAKTISKA TIPS OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
•Tänk på att det finns olika erfarenheter i gruppen, och olika mycket
­ rfarenhet. Det är viktigt att inte förutsätta att alla är heterosexuella.
e
•Förutsätt inte att alla vill ha sex/har haft sex. Nyckelord är ”om”: ”Om någon vill göra det här, hur kan den göra då?”
•Prata gärna utifrån fiktiva berättelser och använd tredje person ­
– det ger möjlighet till samtal utan att behöva prata om sig själv.
FÖR DIG SOM VILL LÄSA MER
•Unga och våld (MUCF)
•Hjältar och monster. Samhällsvetenskapliga perspektiv på män och våld (MUCF)
•Grupper, maskulinitet och våld (MUCF)
•UngKAB 09. Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga (GU)
•Ungdomsbarometern 2014. (Folkhälsomyndigheten)
•Hon hen han (MUCF)
•Diskriminerad, trakasserad, kränkt? (Skolverket)
•Se mig! Unga om sex och internet (MUCF)
•Att arbeta med sexuella trakasserier i skolan (RFSU)
•Andra män - maskulinitet normskapande och jämställdhet. L Gottzén och R Jonsson (red.), Gleerups förlag 2012
