KVALITETSINSTRUKTION
Medicinkliniken LSK
Behandling
Utfärdande enhet
Gäller fr.o.m.
PD-mottagningen
Komplikation- PD-kateter
Nr – utgåva BE 4-04 sida 1(6)
Ersätter nr
Utarbetad av, datum och namn
Fastställd av, datum och namn sektionsöverläkare
3
2010-08-10
Annika Thuresson
Fastställd av, datum och namn Avdelningschefen
Detta dokument förvaras i
Samlingspärm ”Rutiner vid PD beh.”
Pärmen ”P.M-PD-beh ” avd 14
Pärmen
Komplikation – PD-kateter
Åtgärder vid misstanke om kontamination av PD-påse, kopplingar och
aggregat
Klämman aldrig öppnad
Koppling/påse kontaminerad, men aggregatklämman (till buken) har aldrig öppnats!
Åtgärd
1 Om påsens koppling är kontaminerad. Släng påsen och ta en ny. Ingen annan åtgärd.
Åtgärder vid misstanke om kontamination av PD-påse, kopplingar och aggregat.
2 Om aggregatkopplingen är förorenad. Byt aggregat. Ingen antibiotika.
Ingen annan åtgärd.
Klämman möjligen öppnad eller Säkert öppnad
Koppling/påse kontaminerad. Osäkert om påsens innehåll runnit in alternativt läckage vid
urtappning.
Åtgärd
Byt aggregat. Ge antibiotika i form av Ceftazidim 1 g och Vancocin 1 g i PD-påse i ett 6timmars bad. Kontakt med PD-mottagningen (tfn) de närmaste dagarna, eventuellt
kontrollodling och CRP.
OBS!
Oftast rör det sig om kontamination enligt punkt 1 som inte ska antibiotikabehandlas. Om
antibiotika ska användas, undvik Cefuroxim, ta Ceftazidim och Vancocin istället. De
vanligaste agens är resistenta mot Cefuroxim.
Medicinkliniken, LSK
KVALITETSINSTRUKTION
Behandling
Utfärdande enhet, fastställd signatur
PD-mottagningen
Komplikationer PD-kateter
Nr – utgåva BE 4-04 Sida 2(6)
Infekterad exit-site
Kateterutgången eller exit-site kan infekteras, vilket bör åtgärdas beroende på omfattning.
Grad av infektion :
Normalt
Normalt kan kateterutgången ha en krusta. Den kan vara hudfärgad, rosa eller violett. Ibland
förekommer ett seröst sekret. Blödning kan förekomma och beror då oftast på rörelser i PDkatetern i kombination med skör vävnad. PD-katetern bör vara fixerad för att undvika drag i
kateterutgången. Klassas som ”exit site infektion” ESI grad 0
Lätt irritation
Definition:
Rodnad, eventuellt med blödning. Klassas som ESI grad 1.
Åtgärd:
Kan handläggas av patienten själv med hjälp av omläggning dagligen med fuktiga
kompresser med Klorhexidinsprit.
Odling är oftast onödigt.
Ingen antibiotika.
Kontroll på PD-mottagningen om ej förbättring inom några dagar.
Uttalad infektion
Definition:
Kraftig rodnad, svullnad, ömhet, sekretion av pus, eventuellt med blödning, men endast ytligt.
Klassas som ESI grad 2.
Åtgärd:
Alltid odling.
Antibiotika. Börja med tablett Heracillin® 750 mg x 2 eller kaps Dalacin® 150-300 mg
tre gånger per dag. Omläggning som ovan.
Medicinkliniken, LSK
KVALITETSINSTRUKTION
Behandling
Utfärdande enhet, fastställd signatur
PD-mottagningen
Komplikationer PD-kateter
Nr – utgåva BE 4-04 Sida 3(6)
Mycket ful infektion
Definition:
Som ESI 2, men djupare och mer utbredd infektion. Klassas som ESI grad 3.
Åtgärd:
Alltid odling.
Medför risk för tunnelinfektion och peritonit.
Överväg att ge Vancosin® 1 g intravenöst alternativt intraperitonealt. Patientvikt < 50 kg,
se peritonit dokumentet.
TUNNELINFEKTIONER
En normal vävnad kring PD-katetern och dess subkutana kuff är ej ömmande.
Tunnelinfektionen är ett allvarligt tillstånd förenat med ömhet, svullnad, infektion i och kring
den subkutana kuffen.
OBS!
Huden ovan tunnelinfektionen kan vara helt normal liksom exit-site. Ibland kan pus pressas ut
vid tryck över kuffen. Tunnelinfektioner kan lätt spridas till bukhålan och ge peritonit.
Svårt (omöjligt?) att kurera med enbart antibiotika. Katetern skall bytas, i en seans under
pågående antibiotikaterapi och tunneleras i en ny kanal.
Synlig kuff vid exit-site
Kan avlägsnas om det finns en irritation. Konsultera kirurg för diskussion kring åtgärd.
Vilande PD-kateter
Om patienten tillfälligt överförs till HD alternativt erhåller njurtransplantat så skall PDkatetern snarast spolas med fysiologisk koksalt (utförande ska ske enligt PM för
Aggregatbyte). Heparin behöver inte användas. Inga ytterligare spolningar behövs.
Aggregatet tas bort.
Medicinkliniken, LSK
KVALITETSINSTRUKTION
Behandling
Utfärdande enhet, fastställd signatur
PD-mottagningen
Komplikationer PD-kateter
Nr – utgåva BE 4-03 Sida 4(6)
Andra kateterproblem
Smärtor
En del patienter kan få smärtor vid i och/eller urtappning av PD-vätskan, särskilt initialt efter
start av PD-behandling.
Smärtan kan vara svår, men brukar spontant bättras efter några timmar/dagar, den blir ofta
bättre om flödeshastigheten minskas, lägre höjd av påsen vid intappning, alternativt lägg
påsen på en pall vid urtappning.
Dessa åtgärder ger lägre drivande tryck och oftast reduktion av smärtan. Avvakta.
I yttersta nödfall kan man behöva byta katetern om smärtorna sitter i under lång tid.
Smärtor i skulderregionen kan uppträda främst postoperativt. Beror på att innervation av vissa
bukorgan går in på samma nivå i ryggmärgen som nerver från axeln, så kallad referred pain.
Går över spontant på några dagar.
Enstaka patienter tolererar inte tom buk utan känner då av katetern, vilket lättast avhjälps med
PD-vätska i buken dygnet runt. Smärtor orsakas oftast av att katetern vidrör det parietala
bladet av peritoneum som är innerverat med somatiska nervfibrer.
Blodtillblandad PD-vätska
Ingen orsak till oro. Anledning kan vara: ”Skavsår” av katetern, menstruation, skör bukhinna,
cystblödning, Heparinanvändning, Waran eller (sällan) infektion. Avvakta.
Översyn av medicinering. Lugnande besked till patienten.
Blodtillblandad PD-vätska fort.
Avvakta till nästa påsbyte. Har då blödningen inte ökat eller minskat ingen anledning till oro.
Telefonkontakt med PD-mottagningen för vidare instruktioner.
Om ihållande större blödning bör malignitet uteslutas.
Medicinkliniken, LSK
KVALITETSINSTRUKTION
Behandling
Utfärdande enhet, fastställd signatur
PD-mottagningen
Komplikationer PD-kateter
Nr – utgåva BE 4-04 Sida 5(6)
Långsamt/upphävt flöde
Kan debutera utan förvarning. Beroende på orsak går det oftast att åtgärda. Kan kräva rätt
mycket arbete, men framförallt tålamod.
Orsaker
Obstipation, avvikande kateterläge, fibrinplugg i katetern, ”tarmförband” = ogynnsamt läge
där tunntarm alt mesenterium eller peritoneum sugs fast i PD-katetern vid urtappning,
mesenterie inväxt.
Hantering
Första regeln: Kom ihåg att det sällan eller aldrig är bråttom! Ofta löser sig mindre
flödesproblem av sig själv, bara man tillåter sig att vänta några timmar eller över en natt.
1. Om patienten kommer hemifrån, börja alltid med att koppla en påse och förvissa Dig själv
om flödet. Ibland har något av ”slangteknisk” karaktär krånglat hemma, som patienten
inte kunnat reda upp. Ta reda på om något fibrin har synts i den urtappade vätskan.
2. Om vätskan inte rinner ut från bukhålan, pröva att fylla på med ca 1 liter från den nya
påsen (krama den gärna hårt för att öka trycket) och töm ut direkt. Detta fungerar ofta om
orsaken är något mekaniskt hinder i eller runt katetern.
3. Hjälper inte detta, ge patienten Mikrolax. Detta är inte för att laxera patienten utan för att
öka tarmperistaltiken och förhoppningsvis flytta katetern.
4. Spola/”flusha” katetern med fysiologisk koksalt, utförande se särskild PM: Aggregatbyte.
Om det inte finns något motstånd i katetern är det tveksamt om det finns något värde i
ytterligare spolningar/instillat. Problemet beror då troligen på läget.
5. Om misstanke om fibrin finns kan Heparin instilleras 500E/l dialysvätska som bör ligga i
bukhålan i 3 timmar. Heparin kan tillsättas i en eller flera påsar per dygn enligt ordination.
Hjälper inte detta kan man försöka instillera Actilyse i PD-katetern. Se separat PM:
”Instillation av Actilyse i PD-kateter”.
Medicinkliniken, LSK
KVALITETSINSTRUKTION
Behandling
Utfärdande enhet, fastställd signatur
PD-mottagningen
Komplikationer PD-kateter
Nr – utgåva BE 4-04 Sida 6(6)
6. Röntgen buköversikt med eller utan kontrast kan göras för att kontrollera läget se separat
p.m. Detta kan påverkas genom lavemang och mycket ”korridor- och trappspring”. Ofta
leder inte undersökningen till något. PD-katetrar är rörliga i fri bukhåla och ett ”oroande”
läge kan förbättras av sig självt.
7. Man kan också försöka med att ändra kateterläget med hjälp av en mjuk ledare på
hybridlab.
8. Om inget av ovanstående hjälper och det har gått en längre tid (1-2 veckor) bör katetern
sannolikt bytas.
