Cirkulation
Anatomi och fysiologi
Sjuksköterskestuderande
Ht 2013
Berit Kärfve, Lunds universitet -HCS
Hjärtats topografiska läge (COR alt Kardia)
• Cor vikt ca 300 gram vuxen
• Thorax, bröstkorgen
• Mediastinum – rummet mellan
lungorna
• Medialt om medioclavicularlinjen
• 2/3 till vänster om mittlinjen
• Bakom sternum, bröstbenet
• Apex cordis, hjärtspetsen – 5:e
intercostalrummet
Bild 8.1 Hjärtat, cor, ligger bakom bröstbenet och vilar på
diafragma (Anatomi och fysiologi, Sonesson 2006)
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Hjärtats anatomi
V cava superior/ inferior
Atrium dextrum
Trikuspidalisklaff/ segelklaff
Ventriculus dexter
Pulmonalisklaff/ fickklaff
Truncus pulmonalis
arteria pulmonalis sin/ dx
Venae pulmonales sin/ dx
Atrium sinistrum
Mitralisklaff/ segelklaff alt bicuspidalis
Ventrikulus sinister
Bild 9.5 Tvärsnitt av hjärtat i frontalplanet (a)
(Människokroppen, Sand 2006)
Aortaklaff/ fickklaff
Aorta ascendens, A transversum
Arcus aortae, A descendes osv….
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Hjärtväggen och hjärtsäcken
•
Perikardiet, hjärtsäcken
– Begränsar hjärtats volym
– Visceralt, inre skikt (epikardiet)
– Parietalt, yttre skikt
Perikardhålan
– Vätskefylld spalt
– Minskar friktionen
Bild 9.4 Hjärtat med pericardiet
(Människokroppen, Sand 2006)
•
•
Myokardiet, hjärtmuskulatur
Epikardium (mot perikardiet och myocardiet)
•
Endokardiet, endotelet i hjärtat
– enskiktat, platt
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Cirkulation – översikt
Bild 9.1a Systemkretsloppet och lungkretsloppet
(Människokroppen, Sand 2006)
• Hjärtat – två pumpar som
cirkulerar blodet i två kretslopp:
• Lilla kretsloppet ”Höger hjärthalva”
– Höger förmak och kammare
→ vänster förmak
– syrefattigt blod genom
lungorna för att andas ut CO2,
ta upp O2
• Stora kretsloppet ”Vä hjärthalva”
– Vänster förmak och
kammare, → höger förmak
– syrerikt blod ut i kroppen,
portakretsloppet
• t ex till inre organ,
lymfa
venvinkeln
skelettmuskulatur
Förrådskärl
vener
Utbyteskärl, kapillärer
Motståndskärl
artärer, arterioler
• Blodflödet anpassas vid behov:
– Anpassar mängden blod som
pumpas ut från hjärtats=
minutvolym (MV)
– Omfördelas mellan de olika
organen efter behov
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Hjärtats klaffar
Figur 5.7 Klaffar och
(Fysiologi med relevant anatomi, Rasmusson 2007)
Segelklaffar: AV-klaffar
• Tricuspidalisklaffen mellan hö
förmak och kammare, atrium
dextrum och ventriculus
dexter
• Mitralisklaffen/
Bicuspidalisklaffen mellan vä
förmak och kammare, atrium
sinistrum och ventriculus
sinister
Fickklaffar:
• Pulmonalisklaffen mellan
höger kammare och
lungartären, truncus
pulmonalis
• Aortaklaffen mellan vänster
kammare och aorta
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Forts Hjärtats klaffar
Mellan förmak och kammare:
atrio-ventrikulär- (AV)klaffar,
segelklaffar
• Trikuspidalisklaff, tre segel (dx)
• Mitralisklaff, två segel (sin)
• Öppnas under fyllnadsfasen, diastole
Mellan kammare och kärl: fickklaffar
• Pulmonalisklaff dx
• Aortaklaff sin
a
• Öppnas under ejektionsfasen, systole
b
• Anulus fibrosus
Kranskärl
http://www.youtube.com/watch?v=Rj_qD0SEGGk
Bild 8.8 Hjärtklaffarna sedda uppifrån
(Anatomi och fysiologi, Sonesson 2006)
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Bild 9.6 De olika faserna i hjärtcykeln
(Människokroppen, Sand 2006)
Hjärtcykelns faser
a. Kammartryck < förmakstryck
AV-klaffar öppnas,
kamrarna fylls med blod
b. Förmakssystole,
förmaken kontraherar
kamrarna fylls på med mer blod
c. Kontraktionen påbörjas
Kammartrycket > förmakstryck
AV-klaffar stängs
d. Kammartrycket stiger ytterligare
Pulmonalis- och aortaklaffar öppnas
ejektionsfas
e. Kammartrycket sjunker
aorta- och pulmonalisklaffar stängs
b
a
c
a, b Kammardiastole
c – e Kammarsystole
e
d
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Hjärtats egen blodförsörjning (1)
Hjärtats kranskärl,koronarartärer
•Vänster koronarartär
– a coronaria sinistra
– Huvudstam left main=LM
– Främre nedstigande gren
(ramus interventricularis
anterior) kallas i Lund LAD=
left anterior descending
artery
•Höger koronarartär
– a coronaria dextra
Tre större vener blir en som
tömmer sig i hö förmak
Sinus coronarius
Bild 9.42 Kransartärerna (Människokroppen,
Sand 2006)
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Retledningssystemet
• Sinusknutan – kroppens
rytmhållare, ”egen” pace maker
• Ombildade hjärtmuskelceller
• Atrioventrikulärknutan, AVknutan orsakar fördröjning av
retledningsimpulsen
• Anulus fibrosus isolerar
förmaken från kamrarna
• His bunt leder impulsen till
kammarseptum
• Höger och vänster skänkel
• Purkinjefibrer
Figur 5.8 Retledningen (Rasmusson 2007)
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Myokardiet (hjärtmuskulatur)
Bild 9.7 Hjärtmuskulaturens uppbyggnad
(Människokroppen, Sand 2006)
• Myokardiet
– Tvärstrimmiga
muskelceller
– Korta grenade
– Förbundna ände mot
ände med gap junctions,
öppna cellförbindelser
mellan cellerna
– Elektriska signaler,
aktionspotentialer sprids
snabbt genom
muskelväggen
– Tunt i förmaken
isolerade från
ventriklarna (anulus
fibrosus)
– Tjockast i vänster
kammare, ventrikel
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Retledningssystemet – Aktionspotentialen i
sinusknutan
Figur 5.9 Aktionspotential i sinusknutan
(Rasmusson 2007)
• Sinusknutan (nodus sinu-atrialis)
består av specialicerade
hjärtmuskelceller
• Hjärtmuskelceller har förmåga att
depolariseras utan nervimpuls
• Depolarisering av cellerna i
sinusknutan utlöser en
aktionspotential som sprider sig i
hjärtmuskulaturen via
retledningssystemet
– Gap junctions mellan
hjärtmuskelcellerna
– Cyncytium
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Retledningssystemet – Aktionspotentialen i
hjärtmuskelcell
• AP från sinusknutan utlöser
depolarisering av
hjärtmuskelcellen
• Latenstid: tid från AP till
muskelkontraktionen startar
• Depolarisationen varar 2-300 ms
(jfr skelettmuskelcell: 1-2 ms)
• Lång refraktärperiod förhindrar
tetanisk kontraktion
Figur 5.10 Aktionspotential i hjärtmuskelcell
(Rasmusson 2007)
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
EKG Elektrokardiografi
Bild 8.15A Hjärtcykeln. Retledningsimlulsens spridning från sinusknutan till AV-knutan och His skänklar
i kamrarna. (Sonesson 2006)
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Hjärtcykeln repetetion
• Två huvudfaser
– den diastoliska fasen, fyllnadsfasen
kamrarna slappnar av och hjärtat fylls med blod
– den systoliska fasen, tömningsfas/ ejektionsfas
kamrarna kontraherar och pumpar ut blodet i lilla och stora kretsloppet
– Med diastole och systole avses oftast kamrarnas avslappning/
kontraktion
• Även förmaken slappnar av och kontraherar växelvis
– Förmakssystole – förmakens kontraktion i slutet av kammardiastole
Förmaksdiastole – förmakens avslappningsfas under kammarsystole
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Reglering av hjärtarbete (1)
• Hjärtats minutvolym (MV) är
beroende av hjärtfrekvens HF
(Heartrate=HR) och slagvolym (SV)
• Hjärtfrekvens regleras av
– Autonoma nerver (inte
viljestyrda)
• Sympaticus: NA binder β1−
receptorer, HF ökar
• Parasympaticus: n X,
(vagus)
• HF minskar
Cirkulationscentrum
medulla oblongata
S
– Hormoner:
P
• A, NA, tyroideahormon, T3
Ökar HR
sinusknutan
– Kroppstemperatur
• Låg – HF minskar
• Hög – HF ökar
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Reglering av hjärtarbete (2)
• Hjärtats minutvolym är
beroende av hjärtfrekvens och
slagvolym
Cirkulationscentrum
medulla oblongata
• Slagvolymen SV är beroende
av hjärtats preload,
kontraktionskraft och afterload
samt enddiastoliska volymen
• Kontraktionskraft regleras av
• Symp, NA β1−receptorer
• liten parasymp påverkan
• Hormoner: A, NA, T3
S
hjärtmuskelceller
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Reglering av sinusrytmen
• sympaticus ökar hjärtfrekvensen
”gas”
• Parasympaticus dämpar
hjärtfrekvensen ”broms”
– Påverkar sinusknutan, nodus
–
sinus-atrialis
–
– adrenerga receptorer, β1
–
transmittorsubstans: NA
– Sinusknutans egenfrekvens
ökas
–
• Hormoner från binjuremärgen:
(blodet) påverkar främst ventriklarna i
hjärtat COR
• Adrenalin (A), noradrenalin (NA) Hormonell
Påverkan via blod
Innerverar sinusknutan
Kranialnerv X = N. Vagus
Kolinerga receptorer,
transmittorsubstans:
Acetylcholin
Sinusknutans egenfrekvens
dämpas
Cirkulationscentrum
medulla oblongata
S
P
sinusknutan
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Reglering av hjärtarbete, sammanfattning
Andra centra, i t ex cortex
Hypothalamus
Cirkulationscentrum
medulla oblongata
S
P
Sensoriska receptorer
Hormonell påverkan
sinusknutan
hjärtmuskelceller
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Hjärtats minutvolym
• Hjärtfrekvens (HF)
– pulsslag/minut
• Slagvolym (SV)
– Ca 70 ml/slag
• Hjärtminutvolym (MV) kallas
CO
– Cardiac output liter/minut,
l/min
• Samband däremellan:
• HF i vila, vilopuls: ca 70
slag/min
– ♂ lägre puls än ♀
spädbarn nyfödd 140-220
Slag/min
• SV i vila: ca 0,07 l/slag
• MV i vila: ca 5 l
• Total blodvolym: ca 5 l
• Hos en vältränad person:
– Vilopulsen sjunker
– Slagvolymen ökar
Minutvolym = HF x SV
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Frank Starlings lag
♥
• Output via artärerna = input via venerna
• Samma minutvolym (MV) för höger och vänster kammare:
• MVhk = MVvk
• Ökad diastolisk fyllnad ⇒ ökad systolisk tömning
• Hjärtmuskeln svarar på tänjning med ökad kontraktionskraft
”Starling-effekten”
• På sikt:
– Ökad tänjning >30% ej bra
– dålig effekt, mindre ökning av kontraktionskraften
– Uttänjning, dilatation, och dålig återfjädring
– ♥-förstoring, hypertrofi
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Tryck (P) i hjärtrummen
Figur 5.12 EKG, blodtryck, kammarvolym och
hjärttoner under hjärtcykeln (Rasmusson 2007)
P högerhjärtat < P vänsterhjärtat
P lilla kretsloppet < P stora kretsloppet
25/10 mmHg
120/80 mmHg
Trycket i truncus pulmonalis och i
aorta går aldrig ner till 0
Kärlens återfjädringstryck – elastisk
bindväv i kärlväggen – hindrar detta,
upprätthåller blodtrycket under diastole
Stängningen av aorta- och
pulmonalisklaffarna hindrar backflöde
av blod till kamrarna under diastole
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Hjärtats minutvolym
Hur fungerar regleringen av slutdiastolisk och slutsystoliskt
volym och slagvolym?
• Hjärtats ventriklar innehåller ca 130 ml blod i slutet av diastole
(blodfyllnad) = end diastolisk volym. (förmakskontraktion ger 30
ml blod)
• Slagvolymen (70 ml) ut från ventriklarna har kvar 60 ml blod i
ventriklarna= Slutsystolisk volym
• Normal Hjärtminutvolym vuxen är ca 5 liter /minut kan öka till
25-30 l vid hårt arbete/träning
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Rubbningar i hjärtrytmen= ARYTMI
• Takykardier:snabb
rytm (puls) >100/min
• Extrasystolier=
extraslag för tidigt
utlösta slag inte från
sinusnoden
(hjärtmuskeln)
• Förmakstakykardi
• Ventrikeltakykardi
• Bradykardier:
långsam rytm
(puls)<50/min
• Kan vara normal hos
en vältränad person
• Ökad vagusretning ex
vid illamående,kräkning
dragning i peritoneum
(bukhinnan)
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Blodet / 2011
Barns hjärtminutvolym
• Varför är spädbarns hjärtminutvolym högre än en vuxen?
• Har ett stelt hjärtat -låg tänjbarhet (compliance) beroende på högre
bindvävskvot i förhållande hjärtmuskulaturen.
• Kan därför inte öka volymen i hjärtat är mycket frekvensberoende för
upprätthålla sitt blodtryck.
• Spädbarn tål inte bradykardi= låg pulsfrekvens, det beror oftast på
syrgasbrist
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Blodkärlens morfologi
• Vas, kärl
• Lumen, kärlets hålrum
• Tunica intima – endotel
• Tunica media – glatta (ej
viljestyrd) muskelceller,
fibroblaster
• Tunica externa (adventitia) –
bindväv + blodkärl
• Mellan skikten finns elastin,
elastiskbindväv
• Tack vare sin tunica media, sitt
muskellager, kan kärlens diameter
regleras
• Vasokonstriktion –
kärlsammandragning
• Vasodilatation – kärlvidgning
•
•
•
•
•
Artärer
arterioler
kapillärer
venoler
vener
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Blodkärlens morfologi – artärer
• Transporterar blodet från hjärtat
(även i lilla kretsloppet!)
• tjock vägg, mindre lumen än vener
av motsvarande storlek
• ”elastiska artärer”, de största
artärerna
– aorta, truncus pulmonalis och
deras huvudgrenar
– gula av elastin, mindre
muskulärt skikt
– Håller blodtrycket uppe
mellan hjärtslagen
• ” muskulära artärer” – artärväggen
domineras av muskelceller
Bild 9.19 Viktiga egenskaper hos de olika typerna av
blodkärl i systemkretsloppet. (Människokroppen,
Sand 2006)
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Blodkärlens morfologi – artärioler =
resistanskärl
• Resistanskärl/ regleringskärl
• Glatt muskulatur
• reglerar blodflöde över organen
– blodkärlens diameter
• reglerar blodtryck
-ökar-minskar den perifera
resistensen
• Har också prekapillära sfinkter,
ringmuskel
Exempel: muskelarbete
• Arterioler vidgas i muskler vid
muskelarbete
• Konstriktion av arterioler i magtarmkanalen – omfördelning av
blodet vid intag av föda
• Arterioler vidgas i huden
– reglerar temperaturen
Lokala faktorer i organet:
- Minskad syrgaskonc
- Ökad koldioxidhalt
- Ökad laktat = pH acidos(surt)
- Kväveoxid /NO från kärlvägg
Bild 9.19 Viktiga egenskaper hos de olika typerna av
blodkärl i systemkretsloppet. (Människokroppen,
Sand 2006)
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle
/ Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Blodkärlens morfologi – vener
• Transporterar blodet till hjärtat
• tunn vägg, större lumen än artärer
av motsvarande storlek lågt tryck
• Stora vener har klaffar
– hindrar blodet från att rinna
baklänges
• Ventrycket är avgörande för
hjärtats blodvolyms fyllnad
CVP är normalt ca 5-10 mm/Hg
• Kapacitanskärl/ förrådskärl
– lagrar blod
– 60-65% av blodet i vila
• Blodmängden kan regleras genom
att diametern på venerna regleras
– sympatisk innervering
– NA binder α-receptorer ⇒
kärlsammandragning
• Små vener, venoler
– liknar kapillärer
– saknar klaffar
Bild 9.19 Viktiga egenskaper hos de olika typerna av blodkärl i
systemkretsloppet. (Människokroppen, Sand 2006)
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
vener
Venöst återflöde
artär
öppen klaff
• Trycket i artären och trycket från den
strama bindväven hjälper till att föra venöst
blod till hjärtat
• Muskelpumpen från skelettmuskulaturen
pressar ihop venerna
• Klaffar i venerna hindrar blodet från att
backa när kärlen trycks ihop
Dessutom medverkar:
• Undertryck i brösthålan diafragma sänksökar trycket i bukhålan
stängd
• I överkroppen: tyngdlagen hjälper till
klaff
bindväv
muskler
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Blodkärlens morfologi – kapillärer
• Enskiktat endotel
• Saknar glatt muskulatur (tunica
media) och bindväv (tunica
externa)
• Ca en röd blodkropp i diameter
(1μm)
• Genomsläppligt för små molekyler
ex syrgas, koldioxid, glukos;
ej för blodkroppar och de flesta
proteiner typ albumin
• Utbyte från kapillär till cell av ex:
O2, CO2, näring, avfall
Bild 9.27 Diffusion mellan cellerna och
blodet. (Människokroppen, Sand 2006)
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Blodkärlens morfologi – kapillärer
• Kapillärnät kan stängas av med
arteriolernas prekapillära sfinktrar
– Blodflödet kopplas på då CO2
ökar, O2 och pH sjunker (surt)
Laktat/pl
• Kapillärnät kan förbikopplas:
arteriovenös anastomos
– Många anastomoser i huden
för värmereglering
Bild 9.26 Schematisk framställning av kapillärområde.
(Människokroppen, Sand 2006)
• Kapillärutbyte:
• från blod till ISV (interstitiella
vätskan) – från ISV till målcellerna
och tillbaka
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Reglering av den perifera resistensen (1)
• Blodflöde bestäms av blodtrycket
och motståndet i blodkärlen
• Motståndet i blodkärlen påverkas
av blodkärlens diameter och till
en del av blodets viskositet
• Ett kärl med dubbelt så stor radie
har 16 ggr så stort vätskeflöde
Bild 9.20 Rördiameterns betydelse för
vätskeflödet genom ett rör.
(Människokroppen, Sand 2006)
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Samlade faktorer:
Styrning av blodflödet = Ohms lag
• Tryckskillnad mellan stora kretsloppet 120/80mmHg i lilla kretsloppet
25/8 mmHg är gynnsam för blodflödet
• Större trycksskillnad mellan början (artärer) och slutet vener ger
bättre blodflöde om motstånd inte ändras
• Högre motstånd i kärlsystemet ger sämre blodflöde om blodtrycket
inte ändras
• Lägre motstånd i kärlssystemet desto bättre blodflöde om
blodtrycket inte ändras
• Blodvolymens storlek ( vid blödning sjunker blodtrycket, vid natrium
brist, svält mm)
• Sinnesintryck– fysisk aktivitet - matspjälkning påverkar motståndet
och blodvolym
• Viskositeten hög- låg B- EVF-Hematokrit
• Längden på blodkärlen
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Blodflöde till organen styrs av arteriellt blodtryck och lokalt
behov
Figur 5.4 Blodflöde i olika delar av kroppen i vila och arbete
(Fysiologi med relevant anatomi, Rasmusson 2007)
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Kapillärutbyte
Vätskeflöde i kapillärerna
• Osmos och filtration ger vätskeflöde i vävnaden
• Stora molekyler, proteiner, kan inte passera cellmembranet
• Blodproteinet albumin är den viktigaste kolloiden i blodet
• Skillnaden i proteinkoncentration mellan blodet och ISV skapar
kolloidosmotiskt tryck (KO)
• Filtrationstryck i blodet (= det hydrostatiska trycket, HT) = blodtrycket
venol HT 20 KO 25
kapillär
KO 25 HT 40
arteriol
vävnadstryck 5 mmHg
ISV – interstitiella vätskerummet
Enhet: mmHg kvicksilver
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Kapillärutbyte
Vätskeflöde i kapillärerna i lilla kretsloppet
• Blodtrycket i lungkretsloppet är lägre än i systemkretsloppet
• Det hydrostatiska trycket HT < kolloidosmotiska trycket KO +
vävnadstrycket
• Vätska sugs in i blodbanan genom osmos för att undvika ödem,
svullnad i lungvävnaden
• Ödem försvårar gasutbytet mellan kapillärerna och alveolerna
(lungblåsorna)
kapillär
HT 10 KO 25
vävnadstryck 5 mmHg
ISV – interstitiella vätskerummet
Enhet: mmHg kvicksilver
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Kapillärutbyte
Exempel: proteinbrist
• Brist på protein vid svält leder till att
muskelvävnaden bryts ned
• Levern kan inte bilda tillräckligt med
albumin och andra blodproteiner
• Lågt kolloidosmotiskt tryck i blodet
leder till ödem, svullnad
• Sjukdomstillståndet kallas
Kwashiorkor och drabbar framför allt
barn vid svält
– växer och behöver mer protein
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Huvudets och halsens artärer
• A. carotis communis
– A. carotis externa
• A. facialis
• A. maxillaris
• (A. temporalis superficialis)
– A. carotis interna
• Sinus caroticus
– Utbuktning i halsartärens delningsställe
– Tryckreceptorer, baroreceptorer
– Ökat tryck - ökad tänjning i sinus
caroticus – signal till
cirkulationscentrum i medulla
oblongata – leder till sänkt blodtryck
och puls (hjärtfrekvens) via vagus
– Samt kemoreceptorer
Bild 8.25 Huvudets och halsens artärer
(Sonesson 2006)
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
1.
2.
3.
15.
(14.)
4.
13.
5.
6.
12.
11.
7.
8.
(9.)
10
De större artärstammarna. (Hamrin)
Aorta
1. A. Carotis communis
2. A. Subclavia
3. Arcus aortae
4. Aorta descendens
5. Aorta abdominalis
6. A. Iliaca communis
7. A. Iliaca interna
8. A. Iliaca externa
9. (A. profunda femoris)
10. A. Femoralis
11. A. Ulnaris
12. A. radialis
13. A. Brachialis
14. (A. Thoracica interna)
15. A. Axillaris
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Ytliga vener i armen
• Ytliga vener – tunnare, mindre volym
än djupa vener
Ex: blodprov
V mediana cubiti
– Här tar man blodprov
– OBS! Akta a brachialis – går
nära under!
– Samt nervus brachiales
Bild 8.29 Armens och benets vener
(Anatomi och fysiologi, Sonesson 2007)
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Benets artärer och djupa vener
Arteria femoralis
A poplitea
A tibialis anterior
(A fibularis)
Benets artärer (Hamrin)
• Benets djupa vener slår följe med
artärerna
• De djupa venerna bär samma
namn som artären
A tibialis
posterior
A lateral plantery
medial
gren
• Ex:
Blodpropp, trombos, bildas oftast i
en lateral
de djupa venerna (djup ventrombos =
DVT)
kan lossna och följa med blodet och
fastna i lungan
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Ytliga vener i benen
Ex: Åderbråck
• dålig funktion i djupa vener
• blodet leds om i ytliga vener som då
kan brista
• högt tryck i svaga, ytliga vener kan
leda till:
– svullnad ödem
– försvårat näringsutbyte
– syrebrist, hypoxi, ischemi
– bensår
– nekros vävnadsdöd
• Bot/behandling:
kompressionsstumpa/ stödstrumpa
=> pressar blodet mot djupa vener
Bild 8.29 Armens och benets vener
(Anatomi och fysiologi, Sonesson 2007)
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Cirkulatoriska kontrollsystem
Centrala kontrollsystem styr kärlradien via högre centrala
centra i hjärnan
Perifera kontrollsystem styr kärlradien genom lokala
mekanismer i organet själv
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Slagvolym
• Hjärtats slagvolym (SV) är
beroende av
• EDV, end-diastolisk volym
– Vmax i kamrarna vid
diastole
– beroende av fyllnadstiden
och det venösa återflödet
• ESV, end-systolisk volym
– V kvar i kamrarna vid
systole
SV = EDV – ESV
Ex: I vila:
SV = 130 ml – 60 ml = 70 ml
– Preload
• Hur uttänjd
kammarmuskulaturen är
vid diastole
• Tänjning leder till ökad
kontraktionskraft
– Afterload
• Det blodtryck som måste
övervinnas för att få ut
blodet ur kamrarna
• Påverkas av perifera
motståndet i kärlen
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Blodtryck och blodtrycksreglering
Figur 5.21 Faktorer som påverkar artärblodtrycket (Fysiologi med relevant anatomi, Rasmusson 2007)
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Blodtryck och blodtrycksreglering: RAAS
Renin – angiotensin – aldosteronsystemet
Hormonell reglering av blodtryck
Om blodtrycket sjunker:
• Registreras av baroreceptorer i
njurarna
• afferenta arterioler
• juxtaglomerulära apparaten
Njurarna: renin
Levern: angiotensinogen bildas i
levern och cirkulerar i blodet
I (ff a) lungkapillärerna: Angiotensin
converting enzyme (ACE)
Binjurarebarken: aldosteron
• Renin frisätts från njurarna
• juxtaglomerulära apparaten
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Blodtryck och blodtrycksreglering: RAAS
Angiotensinogen
Renin
Angiotensin I
ACE
Angiotensin II
Drar ihop blodkärl,
kärlkonstriktion
Aldosteron
ADH
Na+sparande i
njurarna
Vattensparande i
njurarna
Blodvolym
ökar
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Nervös och endokrin reglering av artärioler
Arteriolernas diameter styrs av:
• Sympatiska nerver –
transmittorsubstans: NA
• Hormoner (från binjuremärgen): A, NA
• Lokala hormoner och kemiska
ämnen som frisätts lokalt:
– Minskad O2-koncentration
– Ökad CO2-koncentration
– laktat (mjölksyra) = pH↓ surt
– kväveoxid (NO) från kärlväggarna
⇒ kärlvidgning (vasodilatation)
Sympaticus
Glatta muskelceller
i kärlväggen
Hormonell
påverkan
Lokala faktorer
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Ex: Vänsterkammarsvikt
MVhk > MVvk
Om det pumpas mer blod från höger kammare blir det stockning när
blodet ska in i vänster kammare
Blodtrycket i lilla kretsloppet ökar och vätska filtreras ut i vävnaden:
lungödem
ödem=svullnad
Avståndet mellan endotelcellerna och alveolerna ökar
– försämrad diffusion
– sämre syresättning av blodet
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Lymfsystemets anatomi
• Cisterna chyli
• Ductus thorasicus – stora mjölk-/bröstgången
• Ductus lymphaticus dexter – högra lymfgången
• Lymfa från vänster arm, huvud och
underkroppen töms i blodbanan vänster
venvinkel mellan v subclavia sinistra och v
jugularis interna sin
• Lymfa från höger arm och huvud töms i höger
venvinkel
Bild 1.10 Lymfatiska systemet
(Sonesson 2007)
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Blodet / 2011
Lymfsystemet
• Lymfoida organ:
– Lymfkärl
– Lymfkörtlar (lymfknutor, lymfnoder)
– Mjälte, splen, lien
– Bräss, thymus
– Benmärg
• Lymfsystemets funktion
– Transport av vätska interstitiell
vätska (ISV) från extracellulära
matrix (ECM) till blodbanan
– Ämnesomsättning: transport av fett
– Immunförsvar
– Blodbildning och nedbrytning
Bild 1.10
Lymfsystemet
(Anatomi och
fysiologi,
Sonesson 2006)
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Blodet / 2011
Fostrets blodomlopp
Ductus arteriosus
Vena cava
superior
Foramen
ovale
Ductus venosus
• Placenta
– Näring, syre, avfall
– Fostrets blod – röda
blodkroppar, fler erytrocyter som
tar syre
• Navelsträngen
– En navelsträngsven med syrerikt
blod från placenta till fostret
– Två navelsträngsartärer från
fostret med syrefattigt blod
• Ductus venosus – kopplar förbi levern
Vena cava
inferior
Navelsträng
• Foramen ovale – genväg genom
hjärtat (fossa ovale hos vuxna)
• Ductus arteriosus – genväg förbi
lungorna
Fostrets blodomlopp (Langman)
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Fostrets blodomlopp
• Placenta
– Näring, syre, avfall
– Fostrets blod – röda
blodkroppar, erytrocyter som tar
upp mer syre
• Navelsträngen
– En navelsträngsven med syrerikt
blod från placenta till fostret
– Två navelsträngsartärer från
fostret med syrefattigt blod
Ductus arteriosus
Vena cava
superior
Foramen
ovale
Vena cava
inferior
Ductus venosus
• Ductus venosus – kopplar förbi levern
• Foramen ovale – genväg genom
hjärtat (fossa ovale hos vuxna)
Navelsträng
• Ductus arteriosus – genväg förbi
lungorna
Bild 8.39 Fostrets cirkulation och kärlförbindelser med
moderkakan (Sonesson 2007)
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Blodtryck och blodtrycksreglering
•
Cirkulationscentrum i medulla oblongata, förlängda märgen
– Reflexmässig reglering av blodtrycket
•
Sympaticus – blodtrycket ökar
1.
2.
3.
4.
•
Kontraktion av arterioler – perifert kärlmotstånd ökar
Härtfrekvens och slagvolym ökar
Renin (njurarna) angiotensin II aldosteron systemet (RAAS)
Adrenalin (binjurarna: binjuremärgen)
Parasympaticus/N. Vagus – blodtrycket minskar
•
hjärtfrekvens och slagvolym minskar
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Blodtrycket bestäms av Hjärtminutvolymen
(CO) och total perifer resistens (afterload)
• Blodflöde till olika organ
regleras genom konstriktion av
små artärer, arterioler
• Arterioler Resistanskärl/
regleringskärl har
• prekapillära sfinkter, ringmuskel
• reglerar blodflöde
– blodkärlens diameter
– ökar eller minskar den
perifera resistensen
(motståndet)
• Motståndet i blodkärlen påverkas
av blodkärlens diameter och till
en del av blodets viskositet
• Ett kärl med dubbelt så stor radie
har 16 ggr så stort vätskeflöde
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Blodtryck
• Kretsloppets funktion är beroende av hjärtats kontraktion
• De stora artärerna som har tjocka väggar med elastisk vävnad som
upprätthåller blodtrycket genom att energin lagras i kärlväggen
• Artärerna har stor diametern och motståndet är litet för blodflödet
• Tryckfallet längs artärerna är litet . Artärerna är väl lämpade för
energisnål transport av blod till organen (är en reservpump) är
medelartärtryck
• Det systoliska trycket är det högsta trycket i artärerna under en
hjärtcykel
• Diastoliska trycket är det lägsta
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Blodflödets fördelning
l/min
l/min
22
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Hjärna
Hjärta
Lever+MT-kanal
Njurar
Skelettmuskulatur
Hud
Övrigt
Vila
tot: 5,7 l/min
M aximalt arbete
tot: 25 l/min
Diagram utifrån tabell (Bjurö – Westling)
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Ex: Muskelarbete
Ökat venöst återflöde leder till
¾ ökad end-diastolisk (slutdiastolisk) volym, EDV
¾ ökad tänjning av hjärtmuskelcellerna
¾ ökad kontraktionskraft
¾ minskad end-systolisk (slutsystolisk) volym, ESV
¾ ökad slagvolym :EDV – ESV = SV
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
Se Vigue-Martin Atlas över
människokroppen:
Artärerna översikten kroppens framsida
Samt venerna läs på så ni kan de största!
Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Cirkulation / 2011
