Koncernkontoret

Koncernkontoret
Avdelningen för hälso- och sjukvård
Anna Stålhammar
Hälso- och sjukvårdsstrateg
040-675 32 55, sms: 0768 87 18 31
[email protected]
Datum
2016-05-23
1 (15)
Redovisning av insatser och kompetensbehov –
Statlig satsning på förbättrad förlossningsvård och andra insatser
för kvinnors hälsa
Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har träffat en överenskommelse om att,
från och med 2015, genomföra en femårig satsning för en förbättrad förlossningsvård och
insatser för kvinnors hälsa. Övergripande målsättning är att uppnå en mer tillgänglig, säker,
kunskapsbaserad och jämlik vård inom förlossningsvård, primärvård och annan hälso- och
sjukvård som bidrar till att främja kvinnors hälsa. Innehållet i satsningen beskrivs i En
förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa – överenskommelse mellan staten
och Sveriges Kommuner och Landsting 2015 och 2016. Enligt anvisning ska insatser 20152016 och kompetensbehov redovisas senast 2016-06-01. I redovisningen ska val av insatser
beskrivas och vad de förväntas leda till. Vidare ska kompetensbehov och framtida utmaningar
belysas. Detta dokument är redovisning av Region Skånes insatser 2015 och 2016 samt
beskrivning av identifierade kompetensbehov och framtida utmaningar.
1. Insatser till förlossningsvård och slutenvård som rör kvinnors hälsa
Expertgrupp förlossningsvård har skapats
Syftet med gruppens arbete är att bidra till en säker, god och jämlik vård i hela Region Skåne.
Uppdraget omfattar förlossningsvård och samarbete sker med kunskapscentrum för
kvinnohälsa vars uppdrag bl.a. är inriktat mot basmödrahälsovård. Expertgruppens arbete
omfattar exempelvis:
 Bevaka kunskapsläget och värdera de förändringar och den utveckling som sker inom
området
 Ta fram förslag till regionala riktlinjer och vårdprogram
 Regelbundet analysera och värdera verksamheternas resultat, exempelvis genom
relevanta nationella och regionala kvalitetsregister samt återkoppla detta till
uppdragsgivaren
 Föreslå relevanta indikatorer och målnivåer för uppföljning
 Delta i utformning av fortbildning till personal som arbetar inom området
 Vara ett stöd för verksamheten vid implementering av nya metoder och avveckling
av icke värdeskapande åtgärder
 Ta egna initiativ till och delta i utveckling och förbättring av vårdens processer i
samverkan med linjeorganisationen
 Samverka med andra sakkunnig-/expertgrupper inom närliggande områden främst
kunskapscentrum för kvinnohälsa
Koncernkontoret
Avdelningen för hälso- och sjukvård
Anna Stålhammar
Hälso- och sjukvårdsstrateg
040-675 32 55, sms: 0768 87 18 31
[email protected]



Datum
2016-05-23
2 (15)
På uppdrag av Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning värdera nya nationella
riktlinjer och de konsekvenser de medför vid införande i regionen
Vid behov utforma sakkunnigunderlag för politiska beslut
Vid behov och på skriftligt uppdrag utföra utredningar åt Region Skåne i särskild
ordning
Förbättringsarbete för jämlik och säker förlossningsvård; Ännu bättre förlossningsvård
Studier har visat oskäliga skillnader i förlossningsvården. Sveus, (samverkan landsting/regioner
för utveckling av värdebaserad uppföljning), har uppmärksammat stor variation och potential för
förbättring. I Region Skåne finns variation mellan sjukhus såväl som jämfört med andra
landsting/regioner. Fyndet innebär en möjlighet för kvalitetsutveckling och ett
förbättringsarbete En ännu bättre förlossningsvård, där alla skånska kliniker deltar, startar
under 2016 och kommer fortsatt pågå nästkommande år. Genom att skapa förutsättningar för
lärande av varandra, såväl som av nationellt bästa möjliga resultat, ska ett systematiskt
förbättringsarbete intensifieras. Redan pågående initiativ tas till vara. Utveckling av ändrade
arbetssätt är centralt, för att möta nya eller förändrade behov, och ska ingå i arbetet. Processer
behöver analyseras och utvecklas. Stort lärande mellan enheter inom Region Skåne bör
innebära att klinisk bästa praktik och innovationer kan spridas mellan enheterna i syfte att
åstadkomma förbättringar i hela Region Skåne.
Insatser för ökad kunskap
Utbildningsinsatser har genomförts 2015 och utökas under 2016. Prioriterade områden är att
öka kunskapen inom: att minska förlossningsbristningar, bemötande av kvinnor med
förlossningsrädsla, mätning av livmoderhalsen, användandet av nytt kvalitetsregister
(graviditetsregistret), amning samt fosterdiagnostiskt test NIPT (noninvasiv prenatal test).
Kvalitetsregister
För att bättre kunna följa kvalitet och resultat har registrering i bristningsregistret påbörjats.
Genom ökat deltagande i registret skapas förutsättningar för att kunna följa
kvalitetsutvecklingen.
Bäckenbottencentrum
Bäckenbottencentrum vid Skånes Universitetssjukhus är etablerat sedan fler år. Det senaste
året har fler patienter tagits emot för att möta det ökande behovet.
Förbättrad tillgänglighet till gynekologi
För att öka tillgängligheten för kvinnor med gynekologisk sjukdom har kapaciteten ökats
inom vissa av regionens sjukhus för benign gynekologi. Detta förväntas leda till bättre
tillgänglighet för alla patienter med gynekologisk sjukdom då utrymme därmed skapas även
Koncernkontoret
Avdelningen för hälso- och sjukvård
Anna Stålhammar
Hälso- och sjukvårdsstrateg
040-675 32 55, sms: 0768 87 18 31
[email protected]
Datum
2016-05-23
3 (15)
för de som har svårare gynekologisk sjukdom och behöver Skånes Universitetssjukvårds
resurs och kompetens.
Bättre omhändertagande av gravida diabetiker
För mer jämlik och god vård för gravida diabetiker har ett förändrat arbetssätt och
kompetenshöjande insatser genomförts. Inom Skånes universitetssjukvård har endokrin
verksamhet integrerats med specialistmödravård så att all kompetens finns samlat för
patienterna. För bättre övervakning har en E-hälsolösning med distansmonitorering utarbetats.
Patienterna får tillgång till webbaserad teknik som kontinuerligt kan översända värden till
mottagningen. Genom detta kan övervakning ske effektivt, med specialistkompetens, på
distans. Patienten såväl som mottagningen kan följa värden och utveckling kontinuerligt.
Bättre omhändertagande av kvinnor med endometrios
Endometrios är en vanlig sjukdom som drabbar cirka var tionde kvinna i fertil ålder. Flertalet
har lindrig sjukdom, men ungefär 20 procent får uttalade besvär och är i behov av utredning
och specifik läkemedelsbehandling samt i vissa fall kirurgi. Eftersom sjukdomen uppvisar ett
brett spektrum, med allt från lindriga besvär till invalidiserande sjukdom, behövs kunskap och
strukturerat omhändertagande inom alla vårdnivåer. Ett viktigt mål är så tidig diagnos och
behandling som möjligt för att förhindra onödigt lidande, samt motverka progress av
sjukdomsförloppet vilket i sig medför mer svårbehandlad sjukdom.
För bättre omhändertagande av kvinnor med misstänkt, respektive diagnosticerad,
endometrios har följande insatser genomförts:
o Vårdprogram Endometrios: För en god och jämlik vård fanns det behov av enhetliga
riktlinjer för omhändertagande av patienter med endometrios i Region Skåne.
Vårdprogrammet belyser symtom och lämplig utredning och behandling samt
ansvarsfördelningen mellan primär- och specialistsjukvård.
o Utbildning: Det är väsentligt att symtom på endometrios uppmärksammas där
patienterna först söker vård, exempelvis vid ungdomsmottagning eller primärvård. Det
finns därför behov av kunskapshöjande insatser på alla vårdnivåer. Utbildningsinsatser
genomförs inom primärvård såväl som specialiserad vård.
o Endometrioscentrum: I enlighet med vårdprogrammet har multiprofessionella
endometriosteam tillsatts på samtliga kvinnokliniker. Inom Skånes universitetssjukvård
(SUS) har ett särskilt endometrioscentrum bildats. Det multiprofessionella
endometrioscentrum inkluderar läkare, sjuksköterskor, kurator, sjukgymnast och
sexolog. En förstärkning för smärtrehabilitering har gjorts för omhändertagande av
patienter med mycket svår smärtproblematik kopplat till endometrios. För de mest
Koncernkontoret
Avdelningen för hälso- och sjukvård
Anna Stålhammar
Hälso- och sjukvårdsstrateg
040-675 32 55, sms: 0768 87 18 31
[email protected]
Datum
2016-05-23
4 (15)
avancerade tillstånden, vid behov av second opinion eller avancerad kirurgi, har
kvinnokliniken och smärtrehabiliteringen vid SUS ett ”sista länken”-uppdrag.
Kompetens och kvalitetshöjande aktiviteter
Region Skånes sjukvårdsförvaltningar har påbörjat arbetet med att identifiera vilka övriga
insatser, i enlighet med beskrivningen i överenskommelsen, som bör prioriteras. Insatser som
är möjliga att genomföra under året kommer att verkställas.
2. Insatser till primärvård för kvinnors hälsa med särskilt fokus på
socioekonomiskt utsatta grupper
Nytt Kunskapscentrum kvinnohälsa
Syftet med Kunskapscentrums arbete är sammanfattningsvis:
 Bevaka aktuellt kunskapsområde i samverkan med universitet, högskolor och nationella
myndigheter
 Ta fram regionala riktlinjer och vårdprogram samt delta i framtagande av nationella
riktlinjer och vårdprogram
 Regelbundet analysera och värdera Region Skånes verksamhet och jämföra uppnådda
resultat med nationella och internationella resultat
 Samverkan med nationella kvalitetsregister
 Arbeta aktivt med nationella kvalitetsregister på regional nivå och återföra resultat till
berörda verksamheter samt till uppdragsgivaren
 Föreslå indikatorer och målnivåer för uppföljning av resultat inom området
 Vara ett stöd i regionens prioriteringsarbete
 Stödja och genomföra utbildning och fortbildning inom området
 Vara ett stöd vid implementering av nya vårdprogram/riktlinjer och metoder samt vid
avveckling av icke värdeskapande åtgärder
 Stödja utveckling och förbättring av processer inom området
 Samverka med andra kunskapscentra och sakkunniggrupper
 Vid behov bidra i framtagande av underlag för politiska beslut, samt efter särskilt
uppdrag, utföra utredningar åt Region Skåne
 Medverka i utvecklandet av "Förutsättningar för Ackreditering och Avtal för
Barnmorskemottagning i Hälsoval Skåne"
 Medverka i den nationella utvecklingen av mödrahälsovården
 Medverka/samarbeta med styrgrupper på uppdragsgivarens anmodan t.ex. Regionala
Styrgruppen för Gynekologisk Cellprovtagning
 Erbjuda sakkunskap i frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa samt folkhälsofrågor
inom mödrahälsovården
 Säkerställa en sammanhållen vårdkedja mellan specialiserad mödrahälsovård och
basmödrahälsovård.
Koncernkontoret
Avdelningen för hälso- och sjukvård
Anna Stålhammar
Hälso- och sjukvårdsstrateg
040-675 32 55, sms: 0768 87 18 31
[email protected]
Datum
2016-05-23
5 (15)
Mer säker och effektiv mödrahälsovård
Analyser inom Sveus (samverkan landsting/regioner för utveckling av värdebaserad uppföljning)
har visat att Skåne har, i jämförelser med andra landsting, fler mottagningsbesök av gravida
kvinnor på sjukhus istället för besök i mödrahälsovården. Bakomliggande orsak är oklar.
Kartläggning ska göras för att sedan kunna arbeta för att kvinnorna får rätt stöd och vård på
rätt vårdnivå. Arbetet innefattar att kartlägga orsak, om befintliga riktlinjer efterföljs,
identifiera eventuella behov av nya arbetssätt och/eller riktlinjer, och om så är fallet
framtagande av dessa. Ett område som särskilt identifierats som viktigt att kartlägga, och ta
fram riktlinjer för, är omhändertagandet av gravida kvinnor med tidigare eller pågående
psykisk ohälsa.
Kartläggning av insatser som främjar hälsa i socioekonomiskt utsatta grupper
Skåne har en jämförelsevis stor andel medborgare från olika kulturer. Antalet asylsökande till
Skåne ökade kraftigt under 2015 och demografin kommer att påverkas även om det idag är
oklart hur många som får stanna. Det är sedan tidigare känt att andelen kvinnor från
socioekonomiskt utsatta grupper, som exempelvis deltar i screening avseende bröst(mammografiscreening) och livmoderhalscancer (cervixscreening), är jämförelsevis lågt. Det
finns även behov av hälsofrämjande insatser och ökad kunskap om det svenska
sjukvårdssystemet för att rätt stöd, på rätt vårdnivå, ska kunna ges exempelvis vid graviditet.
Det finns flera prövade insatser i Sverige; goda exempel såväl som aktiviteter som gett mindre
effekt. Kartläggningen ska belysa dessa insatser och uppnådda effekter. Vidare ska arbetet,
utifrån dessa erfarenheter och evidens, inkludera ett förslag på framtida aktiviteter i Skåne.
Våld i nära relationer
Utbildning för medarbetare på familjecentraler, barnavårdscentraler (BVC) och
barnmorskemottagningar (BMM) för att öka kunskapen om identifiering, samtalsmetod och
insatser. Utbildningarna har genomförts för att stärka medarbetarna i samtal och i möten med
kvinnorna och familjerna.
Vårdprogram våld i nära relationer är under utveckling och planeras klart 2016.
Grunda sunda vanor
Projektet vände sig till barnhälsovård, barnmorskor i mödrahälsovård, medarbetare i
tandvården samt förskolepersonal i två skånska kommuner med hög förekomst av övervikt
och fetma. Syftet är att medarbetare i vården ska kunna möta barn och föräldrar med ett
hälsofrämjande förhållningssätt i samtal om levnadsvanor.
Insatserna medför en kompetenshöjning hos medarbetarna och kan innebära förändring av
levnadsvanor för barn och familjer som deltagit i projektet och på sikt minskad övervikt och
fetma hos barn och deras föräldrar
Koncernkontoret
Avdelningen för hälso- och sjukvård
Anna Stålhammar
Hälso- och sjukvårdsstrateg
040-675 32 55, sms: 0768 87 18 31
[email protected]
Datum
2016-05-23
6 (15)
Jämställt föräldraskap för barnets bästa
Projektet bestod av en pilotstudie för att utveckla metoder, för personal inom Mödra- och
Barnhälsovården, att arbeta med att främja ett jämställt föräldraskap samt att kunna anta ett
normkritiskt förhållningssätt i sitt arbete. Insatserna syftade till kompetenshöjning vad gäller
jämställdhet och har bestått av handledningsmöten med medarbetare på familjecentraler.
Den bakomliggande tanken var att tidiga insatser som främjar föräldrars jämställda
ansvarstagande för sina barn kan bidra till att minska sjukskrivningarna som idag drabbar
kvinnliga föräldrar i mycket högre grad än manliga föräldrar. Mödra- och barnhälsovården är
utmärkta arenor för att nå föräldrar i just det skede i livet då många av de här mönstren kring
ansvarsfördelning och positioner i föräldraskapet etableras och då hälsofrämjande insatser kan
få stor effekt på lång sikt. Arbetet visar på goda resultat avseende förändrat bemötande. En
metodbok i Jämställt Föräldraskap har tagits fram som kan användas som en faktagrund för
personal i mödra- och barnhälsovården. Boken, som inkluderar arbetsmaterial att använda i
föräldragrupper, kan utgöra ett stöd för att kunna inkludera en bredare grupp av föräldrar och
främja ett jämställt föräldrastöd i sin verksamhet.
Öka deltagande i cervixscreening
För att öka deltagande i cervixscreening har följande insatser gjorts:
o Avgiftsfri screening har införts för kvinnor under 30 år.
Insatsen bygger på goda erfarenheter av tidigare beslut att införa avgiftsfri
gynekologisk cellprovtagning i Region Skåne i åldersgruppen 23 åringar. Antalet som
deltog i screeningen ökade med 20 procent. Att göra det avgiftsfritt för fler förväntas
öka deltagandet.
o Uppdrag och särskild ersättning har införts till barnmorskemottagningar för utåtriktad
verksamhet för ökat deltagande i screening.
o Alla barnmorskor med primärvårdsuppdrag, har genomgått utbildning inför
kommande primärscreening HPV.
o På gyncancerdagen i april arrangerades öppen informationsdag för allmänheten, med
områdena; Varför cellprov med analys av HPV? Får vi ha sex? Frågor om HPV och
vaccination mot HPV samt Religion och cellprovtagning, imam förtydligar vikten av
hälsa.
o Kampanj Catch Up HPV-vaccination. Riktade sig till flickor födda 1993 till 1999 som
inte skulle fått vaccination inom skolhälsovårdens vaccinationsprogram. Syftet var att
minska risken för livmoderhalscancer i denna åldersgrupp.
o Mobil mottagning med gratis cellprovtagning. Den mobila mottagningen är en buss
som är inredd som gynekologisk mottagning. Den roterar i Skåne och placeras ofta
strategiskt på områden där många kvinnor inte deltagit i screening. Vid dessa
provtagningstillfällen har dubbelt så många kvinnor med cellförändringar hittats
jämfört med de kvinnor som kommer till ordinarie provtagningar.
Koncernkontoret
Avdelningen för hälso- och sjukvård
Anna Stålhammar
Hälso- och sjukvårdsstrateg
040-675 32 55, sms: 0768 87 18 31
[email protected]
Datum
2016-05-23
7 (15)
o Geo-mappning i Skåne av täckningsgrad har genomförts och områden med stor andel
icke deltagare har kunnat förtydligas. Detta i kombination med NKCx.se statistik på
postnummernivå kommer att underlätta planeringsarbetet framöver.
o Kontakt med imamer har, för alla inblandade, ökat förståelsen för vikten av deltagande
i prevention samt varför kvinnor avstår att komma till provtagning. Information förs ut
via aktuella församlingar.
o Samarbete med SFI och Familjecentral i socioekonomiskt utsatta områden med
föreläsningar och tid för samtal om kvinnohälsa.
o I övrigt flertal föreläsningar och utbildningstillfällen för allmänhet såväl som
barnmorskor. Aktiviteter i olika forum exempelvis i samband med Pride-festivalen.
Öka deltagande i mammografi
I syfte att öka deltagandet till mammografi screening har en rad aktiviteter genomförts:
o Helgöppet i Malmö där deltagandet är lägst
o Alla kvinnor som uteblivit avsedd tid har fått erbjudande om ny tid
o Föreläsningar riktade till kvinnor inom de områden där deltagandet är lägst
o Spridit information om vikten av mammografi i samarbete med patientförening
o Reportage i lokalradio om vikten av screening
o Samarbete med stadsområdesförvaltningarna i Malmö för riktade insatser med
information
Sexologmottagningar
I syfte att öka tillgängligheten har sju nya enheter startat då det finns ett ökat behov av
rådgivning och samtalsstöd gällande sexologi för par samt angående könsidentitet.
Familjecentraler
Familjecentraler innebär att kommunal öppen förskola, barnavårdscentral (BVC),
barnmorskemottagning (BMM) och socialrådgivning samlokaliseras och har en gemensam
handlingsplan och styrdokument. Detta syftar till öka samverkan mellan BVC och
socialtjänsten och därmed underlätta det gemensamma arbetet med familjerna, samordna
mellan aktörer samt öka antalet stödinsatser.
Målet är att det ska finnas en familjecentral i varje kommun i Skåne. Utvecklingen av
familjecentraler har under 2015 stärkts med exempelvis en projektledare som ska stödja
utveckling, bistå och informera kommunerna och enheter inom region Skåne så att fler
familjecentraler startas.
Mobil ungdomsmottagning
Den mobila ungdomsmottagningen är en specialinredd buss som bemannas med bl.a.
barnmorska och psykosocial kompetens. Syftet är att öka tillgängligheten för ungdomarna på
Koncernkontoret
Avdelningen för hälso- och sjukvård
Anna Stålhammar
Hälso- och sjukvårdsstrateg
040-675 32 55, sms: 0768 87 18 31
[email protected]
Datum
2016-05-23
8 (15)
de platser som inte har ungdomsmottagning. Den mobila enheten finns idag på fyra sådana
orter samt deltar på exempelvis festivaler och konserter.
Klimakterierådgivning
Tillgängligheten för kvinnor med behov av klimakterierådgivning inom specialistvårdens
mottagningar är begränsad. I syfte att öka tillgängligheten för kvinnor med behov av
klimakterierådgivning har detta införts i Region Skånes Hälsoval barnmorskemottagningar.
Genom denna insats förväntas kvinnorna få ett bättre omhändertagande och den specialiserade
vården vid sjukhusen kunna fokusera på de kvinnor som behöver den resurs som
specialistvården erbjuder.
Utbildningsinsats HBTQ
För att öka kunskapen och förbättra bemötande inom HBTQ, samt öka antalet tillgängliga
mottagningsenheter med kunskap, har särskilda utbildningsinsatser genomförts.
Frakturprevention
Syftet är att uppmärksamma samt informera kvinnorna om deras eventuella risker för
benskörhet på grund av livsstil och ökad risk för flera frakturer. Kvinnor över 40 år som
inkommer med underarmsfraktur (även vissa fotledsfrakturer med ringa våld samt
kotkompressioner) till akutmottagningarna inom förvaltning KRYH, kallas till
bentäthetsmätning. Bedömning och eventuella förslag på behandlingar har sedan gjorts av
ortoped och endokrinolog. Vårdprogram med riktlinjer har utarbetats i samarbete med
primärvården. På akutmottagningen/ortopedmottagningen finns frakturkoordinator, med
uppgiften att tillse att hörsamheten blev hög till bentätshetsmätningarna och
uppföljningsbesök i primärvården. Insatserna förväntas leda till bättre hälsa och på sikt
minskat antal frakturer.
Höjd lön till barnmorskor inom förlossningsvård
I syfte att öka möjligheten att rekrytera och i större utsträckning behålla barnmorskor inom
förlossningsvården har lönen för barnmorskor, verksamma inom förlossningsvården, höjts
genom särskild satsning.
Övriga insatser
Stöd till idéburna sektorn för att nå kvinnor med behov av stöd
Samtalsmottagning har startat i RFSLs regi som riktar sig till kvinnor som har sex med
kvinnor och som har behov av psykosocialt stöd. Syftet är att erbjuda stöd till utsatta för att de
ska bryta isolering och utsatthet. Är en grupp som inte självklart söker till landstingets egna
verksamheter och Region Skåne har därför valt att använda den idéburna sektorn för att nå
dessa kvinnor. Mottagningen erbjuder individuella, eller par-samtal, och vid behov även
gruppverksamhet.
Koncernkontoret
Avdelningen för hälso- och sjukvård
Anna Stålhammar
Hälso- och sjukvårdsstrateg
040-675 32 55, sms: 0768 87 18 31
[email protected]
Datum
2016-05-23
9 (15)
Strategi för jämlik vård
Region Skåne har upprättat en Strategi för jämlik vård som sträcker sig 2016-2018. Arbetet
med att kunna identifiera omotiverade skillnader inom kvinnors hälsa har påbörjats. Initialt
har vi valt att göra en pilot inom psykisk ohälsa för att undersöka hur vi metodiskt kan fånga
relevant information i kvalitetsindikatorer. Avsikten är att utveckla metoder som fungerar
långsiktigt, och för fler sjukdomsgrupper, i syfte att identifiera omotiverade skillnader och i
förlängningen åtgärda dem.
Utveckling av uppföljning
De senaste åren har utveckling skett mot en uppföljning som i större utsträckning fokuserar på
kvalitet och resultat för patienterna. År 2015 implementerades en uppföljningsplan som
innebär en än mer utvecklad uppföljning. Förlossningsvård har prioriterats i denna plan 20152016. För att gå djupare ner inom området förlossningsvård och för att skapa förutsättningar
för att lära av varandra och diskutera kvalitet, resultat och framgångsfaktorer, genomförs
särskilda workshops med samtliga kliniker 2015 och 2016. Dessa workshops, som leds av
Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning, riktar sig i första hand till verksamhetschefer,
områdeschefer eller processansvariga inom respektive förvaltning och även relevanta privata
aktörer.
Utveckling pågår för att bättre kunna följa resultaten kontinuerligt inom förlossningsvård och
kvinnors hälsa. Den mer värdebaserade uppföljning, som utvecklats inom ramen för Sveus,
implementeras under året. För att uppföljningsindikatorer och resultat ska bli mer tillgängligt
pågår systemutveckling och framtagande av applikationer. Verksamheter, såväl som
uppdragsgivare, kan därmed på ett lättillgängligt sätt följa vissa indikatorer, exempelvis
deltagande i cervixscreening och mål för förlossningsvården. Det pågår även utveckling för
att kunna följa eventuella omotiverade skillnader i resultat för olika grupper, varav kön är en
viktig faktor. Det kommer att leda till ökad kunskap och möjlighet att åtgärda omotiverade
skillnader för kvinnor.
Interregionalt projekt
ReproUnion är ett gränsöverskridande samarbete mellan Sverige och Danmark inom området
reproduktiv medicin. Projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden
(ERUF) med delfinansiering av Region Skåne. ReproUnion vision är att stärka
forskningskapacitet inom infertilitet samt upprätta en gemensam Reproduktionsmedicinskt
Centrum. Reproduktionsmedicinskt Centrum bygger på ett tvärvetenskapligt koncept som
inkluderar forskning och utveckling, utbildning och karriärutveckling, behandling och
prevention.
3. Kartläggning och bedömning av kompetensbehov
Kartläggning av de vanligaste yrkesgrupperna visar, för Region Skånes del,
sammanfattningsvis följande:
Koncernkontoret
Avdelningen för hälso- och sjukvård
Anna Stålhammar
Hälso- och sjukvårdsstrateg
040-675 32 55, sms: 0768 87 18 31
[email protected]
Datum
2016-05-23
10 (15)
Barnmorskor
 Fram t.o.m. 2024 förväntas cirka 30 procent av nuvarande barnmorskor gå i pension.
Det motsvarar cirka 170 personer och toppen blir 2019-2021.
 Det finns svårigheter att rekrytera barnmorskor.
 Lunds universitet har intag till barnmorskeutbildningen 2 terminer av 3 med 30
studerande per gång. Det innebär att var tredje termin utexamineras inga barnmorskor.
 Det går inte att göra avkall på den verksamhetsförlagda utbildningen vilket begränsar
möjligheten att utbilda fler.
 För att lättare kunna rekrytera, respektive behålla barnmorskor, behöver arbetsmiljön
inom förlossningsvården förbättras. Rimliga arbetstider och tillräcklig bemanning för
att tillgodose behov av en trygg arbetssituation och möjlighet till fortbildning är
centralt.
Sjuksköterskor
 Andelen grundutbildade sjuksköterskor är i stort sett oförändrat de senaste åren, men
andelen specialistutbildade har minskat.
 Det är svårigheter att rekrytera specialistutbildade sjuksköterskor i allmänhet.
 Det finns ingen specifik specialistutbildning inom kvinnosjukvård förutom
barnmorskeutbildningen. Det finns specialistutbildning inom kirurgi på ett fåtal ställen
i Sverige (ej i Skåne) och den verksamhetsförlagda utbildningen och examensarbetet
kan inom dessa eventuellt inriktas på kvinnosjukvård.
 Specialistutbildningar inom operation och anestesi finns i Lund. En utökning av
utbildningsplatserna har skett men det är svårigheter att fylla utbildningsplatserna. Till
hösten 2016 annonseras operationsutbildningen både som halv- och helfart där vi har
möjligheter att anställa sjuksköterskor enligt konceptet utbildningsanställning (studier
50 procent och kliniskt arbete 50 procent med individuell planering). Region Skånes
sjukvårdsförvaltningar prioriterar var dessa ska finnas såväl som eventuella
utbildningsförmåner.
 Det är för närvarande mycket svårt att rekrytera specialistutbildade sjuksköterskor till
neonatalsjukvård. Arbete pågår tillsammans med Lunds Universitet för att anpassa
nuvarande utbildningar inom barn respektive intensivvård för att täcka
kompetensbehovet. Skånes universitetssjukvård (SUS) kommer hösten 2016 att ha
utbildningsanställningar inom neonatalsjukvård.
 Fler utbildningsplatser behövs men för att de ska kunna fyllas krävs att förutsättningar
skapas. Särskilt angeläget är anestesi- och operationssjuksköterska.
Läkare
 Det finns en trend till brist på onkologer. En ny ST-plan tas nu fram och i den kommer
en ny definition på onkologer inom gynekologi.
Koncernkontoret
Avdelningen för hälso- och sjukvård
Anna Stålhammar
Hälso- och sjukvårdsstrateg
040-675 32 55, sms: 0768 87 18 31
[email protected]



Datum
2016-05-23
11 (15)
Med anledning av den demografiska utvecklingen med aktuella ökade invandringen
förväntas behovet av specialistläkare öka inom gynekologi, obstetrik samt
barnsjukvård.
För att lättare kunna rekrytera, respektive behålla förlossningsläkare, är tillräcklig
bemanning dygnet runt viktigt för att tillgodose behov av en trygg arbetssituation.
Möjlighet till fortbildning är centralt och utbildningsutrymme behövs för att läkare
under specialistutbildning ska kunna vara placerade på förlossningsavdelning, i
tillräcklig utsträckning på dagtid, för att lära.
Undersköterskor
 Antalet undersköterskor har under flera år minskat i antal men är sedan 2015 på väg
uppåt igen. En ytterligare utökning av antalet undersköterskor förväntas. Detta kan
försvåras av att Region Skåne konkurrerar med kommuner och privata vårdgivare om
de drygt 400 som årligen utbildas i Skåne.
 Det växer fram olika YH-utbildningar med fokus på specialisering av undersköterskor.
Vi behöver definiera områden för specialisering och tydliggöra våra behov för
utbildningsanordnarna.
Medicinska sekreterare
 Antalet medicinska sekreterare har minskat successivt sedan 2007 och idag är det en
svårrekryterad grupp.
 Pensionsavgångar beräknas till cirka 50-60 årligen under 2017-2021 för att därefter
öka.
 Det utbildas ca 100 medicinska sekreterare årligen i Skåne
 Utbildningen till medicinska sekreterare ger kompetens att arbeta med
kvalitetsutveckling mm och denna kompetens används inte fullt ut idag.
Övriga områden
Cytodiagnostiker
För att inte provsvar ska dröja oskälig tid krävs fler cytodiagnostiker.
Tolkar
Behovet av tolkar har ökat i Region Skåne.
För att möta behovet för personer från olika kulturer behövs även informationsmaterial på
olika språk.
KBT stöd till gravida
Vi behöver öka tillgången till terapeutisk intervention under graviditet för att minska psykisk
ohälsa under och efter graviditet. Eventuellt kan internetbaserad KBT vara en möjlighet.
Våld i nära relationer - att identifiera och stötta våldsutsatta
Koncernkontoret
Avdelningen för hälso- och sjukvård
Anna Stålhammar
Hälso- och sjukvårdsstrateg
040-675 32 55, sms: 0768 87 18 31
[email protected]
Datum
2016-05-23
12 (15)
Forskning visar på vikten av att vårdpersonal känner sig trygg med att ställa frågan om våld i
nära relationer för att överhuvudtaget fråga och även för att få tillförlitliga svar.
Kompetensbehovet är omfattande då Region Skåne har haft få utbildningsinsatser på området.
Utbildning inom området behövs kontinuerligt.
HPV- implementering av nya riktlinjer
För att säkerställa att kvinnor får korrekt information och uppföljning, särskilt de med annat
modersmål än svenska. Införandet av primärscreening HPV, kräver en fördjupning av
kunskap hos provtagande Barnmorska.
Sexuell hälsa
Inom området behövs kompetens och utbildningspaket riktat till skolor.
Hälsofrämjande
Riktad information till kvinnor från kulturer där det inte finns kultur och tradition av
preventivt arbete, t ex med information om hälsa/livsstil/personens egenansvar för sin och sin
familjs hälsa.
4. Framtida utmaningar
Ökade behov
De senaste åren har antalet förlossningar ökat och enligt prognos förväntas trenden fortsätta.
Under tredje kvartalet 2015 passerade Skåne 1,3 miljoner invånare. Den stora mängden
asylsökanden, som kom under hösten 2015, är dock inte inräknade i siffrorna. Anledningen är
att asylsökande ännu inte är folkbokförda utan blir det först då de får uppehållstillstånd. Idag
är Migrationsverkets handläggningstider mellan 15 och 24 månader och därmed kan vi
förvänta oss att se en större folkökning 2016-2017. Därför förväntas ökat vårdbehov inom
förlossningsvård och kvinnohälsa.
Koncernkontoret
Avdelningen för hälso- och sjukvård
Anna Stålhammar
Hälso- och sjukvårdsstrateg
040-675 32 55, sms: 0768 87 18 31
[email protected]
Datum
2016-05-23
13 (15)
Fig.1. Antal förlossningar per Sjukhus i Skåne 2006-2015
Fig.2. Prognostiserad ökning av födelsetal i Skåne
För att klara omhändertagandet nu och framöver, då behoven ökar, är det viktigt med
välfungerande vårdformer och tillräckligt antal vårdplatser för gravida, födande och för
eftervård. Den som är gravid ska kunna känna sig trygg i att det finns en förlossningsplats när
det är dags att föda. Den som får för tidiga värkar ska kunna känna sig trygg i att det finns en
plats för henne, och även för barnet om det skulle födas för tidigt. Det bör också, efter
förlossningen, finnas möjlighet för den nyblivna familjen att vara tillsammans.
De närmaste åren kan man även förutspå att andelen igångsatta förlossningar kan komma att
stiga. Det kommer alltmer evidens kring olika riskgrupper om att riskerna kan minskas och
Koncernkontoret
Avdelningen för hälso- och sjukvård
Anna Stålhammar
Hälso- och sjukvårdsstrateg
040-675 32 55, sms: 0768 87 18 31
[email protected]
Datum
2016-05-23
14 (15)
utfallen bli bättre genom igångsättning. Det behöver skapas förutsättningar för att kunna ta
emot ett ökat antal patienter för igångsättning.
Fler mycket för tidigt födda barn kan räddas. I ett nytt svenskt konsensusdokument
rekommenderas intensivvårdsbehandling ska övervägas för barn födda från graviditetsvecka
22. Det kommer att ställa ökade krav på neonatalvården som redan idag är ansträngd. När det
nu blivit möjligt för dessa barn att överleva med intensivvårdsbehandling måste
förutsättningar skapas för att kunna bereda vård till dessa mycket vårdkrävande barn.
Rätt kompetens och hög kvalitet dygnet runt
Under rubriken Kartläggning och bedömning av kompetensbehov finns flera utmaningar
beskrivna. Utöver det ser vi att den demografiska utvecklingen, som medför ökade vårdbehov,
är en utmaning avseende att i tillräckligt snabb takt anpassa verksamheterna. Exempelvis
behöver lokaler och arbetssätt förändras men framförallt står utmaningen i att ha tillräcklig
kompetens och resurser på plats för att möta behoven.
Tillräcklig läkarbemanning dygnet runt, för att kunna ta emot ett ökande patientantal, är en
viktig faktor för att framöver kunna upprätthålla en god patientsäkerhet i förlossningsvården.
Cirka 70 procent av all tid är jourtid, och en adekvat läkarbemanning denna del av veckan är
en svag länk i den nuvarande vården. Medan bemanningen med barnmorskor och
undersköterskor är densamma veckan igenom, är läkarbemanningen på jourtid betydligt lägre
jämfört med dagtid.
Generellt finns ökade svårigheter att rekrytera barnmorskor som vill arbeta oregelbundna
arbetstider. Många barnmorskor väljer istället att arbeta inom mödrahälsovården eller annan
verksamhet med arbetstider måndag till fredag. Vi bedömer att god arbetsmiljö är centralt för
att barnmorskor ska välja förlossningsvården. Förutsättningar behöver finnas så att
barnmorskor, såväl som läkare, har möjlighet att klara av att ta det ansvar som de åläggs.
Barnmorskor behöver kunna vara närvarande i tillräcklig utsträckning hos de födande
kvinnorna. Teamet med barnmorska, läkare och övriga medarbetare måste vara välfungerande
dygnet runt. Detta är förutsättningar för att medarbetare ska välja, och stanna kvar, inom
kvinno- och förlossningsvården. Det är också en förutsättning för en säker och god
förlossningsvård med målet frisk mor och friskt barn och för kvinnan, samt närstående, en
positiv upplevelse.
Ökande fetma
Andelen med övervikt och fetma är ökande och i nationell jämförelsevis något högre i Skåne.
Övervikt och fetma ökar risken för komplikationer, exempelvis i samband med förlossning.
Hälsofrämjande och förebyggande insatser behövs än mer.
Psykisk ohälsa
Koncernkontoret
Avdelningen för hälso- och sjukvård
Anna Stålhammar
Hälso- och sjukvårdsstrateg
040-675 32 55, sms: 0768 87 18 31
[email protected]
Datum
2016-05-23
15 (15)
Sjuktalen ökar i Skåne och psykisk sjukdom är den vanligaste orsaken. Bland kvinnor står
psykiska sjukdomar för 58 procent av sjukskrivningarna, för män är det 41procent. Stress,
ångest och depression är de mest förekommande psykiska diagnoser. Personer med psykisk
ohälsa har sämre förutsättningar än andra att få en tillräckligt god somatisk vård. Detta kan ha
flera orsaker, exempelvis att somatisk sjuklighet upptäcks senare hos personer med psykisk
ohälsa och att de får ett sämre somatiskt omhändertagande inom vården. De omotiverade stora
skillnaderna i medellivslängd för gruppen med långvarig allvarlig psykisk ohälsa behöver
minska. Arbetet med att förbättra bemötandet, öka tillgängligheten och kompetensen gällande
unga med psykisk ohälsa behöver bedrivas i samverkan med interna och externa aktörer.
Preventivt arbete för att förhindra insjuknande i psykiska åkommor, framför allt bland
ungdomar, behöver stärkas.
It system
För en effektiv vård behövs stödsystem som fungerar på ett effektivt sätt. Bättre IT-stöd
system såsom beslutstöd, sammanhållen journal och uppföljningsmöjligheter, med mindre
manuell registrering och övrig administration, behövs.