Innehåll

Innehåll
För våra barnbarns skull
Vi hör ihop
Utmaningen gäller mer än växthusgaser
Billigare att agera nu
Fog för optimism – lösningar finns
9
10
12
14
15
Hur gjorde vi förr i tiden?
Myten om det ekologiska helgonet
Från statisk skapelse till föränderlig planet
Sen upptäckt i mänsklighetens historia
Hållbarhet och tillväxt – en ohelig allians?
Klimathotet – några nedslag i historien
Begreppet hållbar utveckling och dess historia
21
23
24
26
30
32
33
Vad är det vi måste lösa?
Ekosystemens immunförsvar – resiliens
Millennium Ecosystem Assessment
Flippade ekosystem
Jakten på den perfekta grödan
Ostburgare beroende av pollinering
Mångfalden viktig för att klara bakslag
Beroende av utländska ekosystem
Klimatförändringens effekter
37
38
42
44
48
52
52
54
57
dags för Mobilisering, men hur gör vi?
Hoppet växer i takt med hotet
Stigbundenhet försenar förändringar
Bra att börja i det lilla
Samspel mellan politiker, medborgare
och företag
Från Folkets hus till Facebook
Idealister eller ekonomiska realister?
Ingen patentlösning för miljövänligt beteende
Miljövärdet måste aktiveras i vardagen
63
64
65
67
Se möjligheter i stället för hot
Tron på att kunna påverka viktig
Traditionsbyte på gång inom skolan
Värdefrågor utmanar lärare och elever
Kontakt med djur engagerar unga
85
88
89
90
92
Vad kan jag göra?
Från 12 till 2 ton utsläpp per person och år
Klimatsmarta middagar
Mer grönsaker och mindre kött
Energieffektiva bostäder
Thailandsresorna i topp bland klimatbovarna
Bilen – vän eller fiende?
Mer lön, större miljöpåverkan
95
98
99
101
104
108
110
112
71
75
76
78
80
Lösningar för ett framtida hållbart
samhälle
Kartor med vägval
Behov av helhetstänk i teknikutvecklingen
Mindre konsumtion en lösning?
Prislappar och utsläppsrätter
Det räcker inte med skatter och utsläppsrätter
Motivation genom handelsregler
Värdera ekosystem
Innovativa lösningar, lokala samarbeten
117
119
121
128
135
141
145
146
149
Från oljepanna till solpanel
Hur länge räcker oljan?
Kärnkraft – avveckla eller utveckla?
Stor potential för solenergi
Vind och vatten
Från fossil till bio
Etanol – en återvändsgränd?
Sluta slösa – fokusera på energieffektivisering
153
154
156
159
160
163
168
170
Vem bär ansvaret för vad?
Allmänningens tragedi
Ansvar för kommande generationer
Historisk skuld
För stort hopp till tekniken?
Utvecklingsländerna drabbas värst
Vatten en nyckelfråga
Konflikter och samarbete
Klimatflyktingar
173
175
176
178
181
182
183
186
188
anta utmaningen
Attitydförändring på gång
Lyckade exempel
Tekniken är inte värdefri
Öppna ögonen
192
193
194
197
198
Forskningsområden
200
Ordförklaringar
205
Skribenter
208
Forskare och praktiker som
medverkar i boken
209
För våra barnbarns skull
Av Annika Olofsdotter
FORSKARE
Carl Folke – professor i naturresurshushållning, Stockholms universitet, chef för Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, forskningschef för Stockholm Resilience
Centre
UTMANINGEN
Det är svårt att få perspektiv på vårt liv på jorden.
Med hjälp av datorprogram kan vi se planeten hänga
som en boll i rymden, och zooma in så nära så att
vi hittar våra egna hem bland alla miljontals andra
hem. Men det är svårt att få en bild över hur alla
djur, växter, mikroorganismer och människor lever
tillsammans i ett ständigt pågående samspel.
Människan har lyckats skapa ett datorprogram
som ger oss ett fascinerande perspektiv på vår plats
på planeten. Men trots våra miljoner år på jorden,
har vi långt ifrån full kunskap om hur våra ekosystem fungerar och vilken nytta alla olika livsformer
gör. Som människor är vi en del av naturen och är
beroende av att jorden förser oss med ren luft, mat,
vatten och andra ekosystemtjänster. Naturen ger oss
dessa tjänster gratis. Hela vår globala sociala miljö
och ekonomi bygger på att ekosystemen fungerar
och ger oss det vi behöver.
Vi hör ihop
Vi vet att vi är en del av ett myllrande nätverk av liv
på jorden. Vi börjar nu också förstå att vi påverkar
den i allt för stor utsträckning – människans livsstil
fungerar inte länge till, det måste till en förändring.
Vad vi gör här i Sverige påverkar ekosystem på andra
sidan planeten, en liten ögrupp mitt i Stilla havet
eller en bergssluttning i Costa Rica. Människor,
10
UTMANINGEN
ekosystem och ekonomi världen över hör ihop. Vi
är beroende av en internationell marknad för att
få mat, varor och tjänster. Svenskar använder jordbruksmark, skog och hav även utomlands. Fisk som
fångas utanför Chile, Spanien och Afrika transporteras till fabriker för omvandling till pellets som sedan slussas vidare över land och hav till annan plats
på planeten för att bli mat till jätteräkor. Räkor som
i sin tur skickas vidare ut i världen för att slutligen
hamna i din stekpanna tillsammans med vitlök och
chili, också de importerade. Att vi köper och äter
dessa importerade godbitar, har betydelse för en
mängd ekosystem, människor i arbete och pengaflöden. Men vi är sällan medvetna om vad våra val i
affärernas frysdiskar innebär.
Världshandeln ger oss mycket gott, påpekar Carl
Folke, professor i naturresurshushållning, chef för
Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi och forskningschef för Stockholm Resilience Centre. Men
dagens produktion av varor innebär att vi tar ut
för stora resurser på en gång. I det långa loppet
kommer det att ge mindre mängder vatten, mat
och ekosystemtjänster för världens befolkning,
som dessutom ständigt ökar. Människans påverkan på naturen är inget nytt, men i dag sker negativa störningar i större skala och i snabbare
takt än tidigare. Vår tillvaro äventyras när vi tar ut
för mycket resurser, släpper ut föroreningar och
UTMANINGEN
11
påverkar ekosystemens förmåga att samspela och
förändras.
Utmaningen gäller mer än växthusgaser
Vi vet sedan länge att utsläppen av försurande ämnen och andra luftföroreningar, gifter, ozonnedbrytande kemikalier och övergödande ämnen måste
minska. Vi vet att ekosystem inom det konventionella jord- och skogsbruket och industrifisket överutnyttjas runt om i världen. Allt fler tar också till
sig det forskarna säger: att det är mycket sannolikt
att merparten av den globala temperaturökningen
sedan 1990-talets mitt, beror på människans utsläpp
av växthusgaser och att vi därför drastiskt måste
minska utsläppen.
Men i vår iver att komma till rätta med ett enskilt problem som den globala uppvärmningen – hur
komplext det än är – får vi inte blunda för att det
också finns andra stora utmaningar än utsläpp av
växthusgaser. Debatten om klimatförändringen får
inte skymma betydelsen av att våra ekosystem fungerar. Klimatförändringen är i sig ett miljöproblem
med globala proportioner som måste åtgärdas, men i
diskussionen får vi akta oss noga för att endast fokusera på nya energisystem.
– Det hjälper inte att bara minska fossila bränslen för att nå en hållbar utveckling. Den allt ökande
12
UTMANINGEN
globala uppvärmningen minskar av att vi övergår
till alternativa fossilbränslefria energikällor, och det
behövs. Men nya energilösningar kan ställa till stor
förödelse om man inte tar hänsyn till världens ekosystem och människors förutsättningar, säger Carl
Folke.
Nya energilösningar kan inte heller lösa andra
miljöproblem som utfiskningen av vissa fiskarter,
utsläppen av tungmetaller i vattendrag, eller behovet av att få tillbaka insekter som pollinerar grödor
till jordbruk som drivs för intensivt.
Människan en nyckelspelare
Hållbar utveckling är för vissa ett uttjatat begrepp,
men det är ett faktum att vi måste tänka långsiktigt
och mer kvalitetsinriktat. Kvalitet som håller länge.
I stället för att överutnyttja ekosystemen behöver
vi förvalta dem för vår egen framtida välfärd, så att
också våra barnbarn ska ha näringsrik mat på bordet
och rent vatten att dricka och bada i. Naturen behöver skötas och användas så att dess kapacitet och
motståndskraft förbättras på lång sikt.
Planeten behöver en långsiktigt hållbar utveckling när det gäller såväl ekonomisk som ekologisk
och social utveckling.
– Vi måste sluta hävda att vi har gjort oss oberoende av naturen och att vi klarar oss med ny teknik
i stället för ekosystemens arbete. Människan är en
UTMANINGEN
13
nyckelspelare på planeten och har så stor inverkan
att vi formar dess utveckling, säger Carl Folke. Vi
måste börja uppskatta ekosystemens ”gratistjänster” och vi behöver stödja detta arbete i stället för
att störa det.
Billigare att agera nu
Forskare världen över framhåller att vi måste börja
agera. Ekosystem som väl har förstörts är mycket
dyra att återskapa. Om det över huvud taget går. Det
är billigare att göra något åt saken från början. Den
brittiske ekonomen Nicholas Stern rapporterade
2006 (Sternrapporten) att en begränsning av utsläpp
av växthusgaser för att undvika klimatförändringens
värsta följder, kostar ungefär en procent av världens
bruttonationalprodukt (bnp) per år. Att inte göra något kan få världsekonomin att krympa med minst
fem procent per år, nu och i all framtid. När man
vidgar skalan av risker och följder, kan skadorna stiga till 20 procent av bnp eller mer.
fn:s Human Development Report från 2006 hänvisar
till forskning som räknat ut att varje dollar som investeras i vatten och sanitet i genomsnitt genererar
ytterligare åtta dollar. Det handlar främst om investeringar för att undvika kostnader som förknippas med
utgifter för hälsovård samt förluster i produktivitet
och arbetskraft i några av världens fattigaste länder.
14
UTMANINGEN
Fog för optimism – lösningar finns
Vi tjänar på att agera nu. Men hur vi ska åstadkomma ett hållbart samhälle har forskare ibland olika
åsikter om. De flesta är ense om att teknisk utveckling spelar en stor roll för framtiden, men allt fler
höjer sin röst för att vi samtidigt måste ändra vårt
sätt att se på livsstil, konsumtion och materiellt välstånd. Vi har inget val och vi måste nå dit med internationella och rättvisa överenskommelser. Mycket
kommer att förändras, lokalt och globalt. Men hur?
Vilken roll spelar vi enskilda individer och vad behöver avgöras av eu? Är det högteknologi eller politiska beslut som ska göra jobbet, eller både och?
Går det att mobilisera kraft och vilja för att åstadkomma den förändring vi behöver? Och hur kan jag
själv påverka?
Vad vi gör med vår livsmiljö i dag har betydelse
för människans fortsatta utveckling. Kanske låter
det skrämmande, men det är också en möjlighet.
– Utmaningen nu är att utvecklas i samspel med
ekosystemen. Vi måste räkna in och stärka ekosystemens kapacitet att understödja samhällets utveckling. Vi får inte låta dem kollapsa utan måste stärka
ekosystemens anpassningsförmåga. Samhället behöver förändras och gå mot en ny riktning för att klara
detta, säger Carl Folke.
Han betonar att vi står inför ödesfrågor som handlar om våra kulturers framtid.
UTMANINGEN
15
Om vi urholkar naturens förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas samtidigt som klimatförändringen gör jorden varmare, finns risk
att ekosystemen tippar över till improduktiva
tillstånd. Detta kan starta stora befolkningsströmmar av miljöflyktingar som i sin tur kan påverka
världsekonomin, fn-systemet och fredsprocesser.
Hur kan vi som samhälle organisera oss för att ha
beredskap för sådana situationer? Regioner med
brist på färskvatten lever många gånger redan i dag
under konflikter om vattnet, men det finns också
exempel på samarbeten som kunnat överbrygga
konflikter.
Även människan och våra samhällen behöver ha
förmåga och social kapacitet att anpassa sig och utvecklas när invanda förutsättningar rubbas. Enligt
Carl Folke behöver vi normer och regler i samhället
som stärker förmågan att klara av förändringar i tider av varmare klimat och försämrade ekosystem.
– Kan eu:s system hantera en situation utan vattenförsörjning i Spanien och Italien under fem år?
Hur agerar omvärlden om inte Himalayas glaciärer
kan leverera sötvatten nedströms till Bangladesh
och folk i miljontals flyttar därifrån, frågar han.
Ekosystemen är inte bara någon marginell företeelse utan är grundvalen för en positiv samhällsutveckling. Vi kan nå en ekologiskt hållbar samhällsutveckling om vi ändrar vårt perspektiv och beteende.
Men vår värderingsgrund och världsbild behöver
16
UTMANINGEN