Apoteket
En utskrift från Apoteket.se.
Fördjupning
Motion ett alternativ till hormon
vid klimakteriebesvär
[2004-01-15]
Fysisk aktivitet kan vara ett alternativ
till östrogenbehandling under
klimakteriet. Det menar Mats Hammar,
överläkare och professor vid
Kvinnokliniken på Hälsouniversitetet i
Linköping.
Tre gånger 40 minuters motion i
veckan kan bland annat lindra
värmevallningar, ge starkare skelett,
sänka blodfetterna och minska risken
för hjärt-kärlsjukdomar.
Minskar besvären. Stavgång engagerar
stora muskelgrupper och är ett bra exempel
motion som hjälper mot klimakteriesymtom.
– Det är vad jag brukar rekommendera som ett slags recept,
säger Mats Hammar, som är en ledande forskare på sambandet
mellan fysisk aktivitet och de förändringar som sker under
klimakteriet.
Motionen kan beroende på tycke och smak bestå i allt från
maratonlöpning till promenader.
– Men det måste vara så pass ansträngande att man svettas
och måste byta om efteråt, påpekar han.
Fakta
Motion mot
klimakteriebesvär.
Ger även viktnedgång
Enligt Mats Hammar så överträffar motionen till och med
östrogenet när det gäller den samlade mängden positiva
effekter i övergångsåldern. Förutom ovan nämnda fördelar ger
motionen dessutom bättre balans och viktminskning snarare än
den ökning av kilon som är vanlig i medelåldern.
– Med ökad muskelmassa får man bättre förbränning av
kalorier även i vila, förklarar han.
Östrogen bäst lokalt i underlivet
Mats Hammar räknar upp fler av motionens fördelar: minskad
risk för cancer i brösten, ett stabilare humör samt en på det
hela taget bättre livskvalitet.
I tider när östrogenbehandlingens eventuella risker är
föremål för intensiv diskussion framstår också motionen som
en ovanligt sund och riskfri behandling, tycker han. Att
dessutom kunna påverka sin hälsa själva, ger för många en
känsla av tillfredsställelse.
– Den enda faran är skaderisken om man ökar motionen
alltför snabbt, säger Mats Hammar.
http://www.apoteket.se/apoteket/jsp/polopoly.jsp?d=1946&a=5850&t=2242&print=true (1 of 3)2004-01-17 12:21:29
Läs mer
Apoteket
Men trots alla fördelar med motion så är hormonerna inte
helt utkonkurrerade för kvinnor i övergångsåldern. Motion kan
inte råda bot underlivsbesvär med torra och sköra slemhinnor.
Då är det lokalbehandling med östrogen som gäller, något som
inte är kopplat till de omdiskuterade riskerna med
hormonersättning.
Testade motionsteorin i Linköping
Att motion i vissa fall kan fungera som medicin mot
klimakteriets klassiska berg- och dalbana i kroppstemperatur,
var det Mats Hammar som kom på för drygt tio år sedan.
Han visste att fysisk aktivitet frisätter ett hormon –
betaendorfin – som bidrar till att reglera kroppstemperaturen
och antog därför att motion borde få bukt med även
klimakteriets temperaturfluktuationer.
– För att testa teorin kontaktade jag en idrottsförening i
Linköping som jag är motionsledare i och fick tillåtelse att göra
en studie hos dem, förklarar Mats Hammar.
Motion gav färre klimakteriebesvär
Enkäter skickades ut till kvinnliga medlemmar och svaren
visade, helt i enlighet med hans teori, att det fanns ett
samband mellan fysisk aktivitet och klimakteriebesvär.
– De som motionerade regelbundet i snitt två timmar per
vecka hade färre besvär av vallningar och svettningar än de
som inte rörde på sig lika mycket, berättar Mats Hammar.
Överträffade östrogen
Dessa tidiga och ännu ganska osäkra resultat publicerades i en
skandinavisk gynekologisk tidskrift och följdes sedan upp av
ytterligare en studie av Linköpingskvinnor där fler åldergrupper
ingick. Även den undersökningen talade till motionens fördel
mot klimakteriesymtom.
Teorin bekräftades ytterligare av en tredje studie där Mats
Hammars forskargrupp jämförde traditionell hormonbehandling
av klimakteriesymtom med motionsbehandling. Kvinnor som
inte alls brukade motionera lottades till behandling med
östrogenpreparat eller till att börja motionera regelbundet, tre
pass i veckan.
Resultaten visade att motion visserligen inte överträffade
hormon, men att antalet svettningar och vallningar minskade
också i motionsgruppen. De motionerande kvinnorna upplevde
även extra hälsofördelar och hade högre livskvalitet än de
hormonbehandlade kvinnorna.
Lite forskning görs
De studier Mats Hammar gjort är flitigt citerade i
forskningsrapporter från hela världen. Detta trots att de
egentligen inte har så högt bevisvärde, vetenskapligt sett. Det
man kan säga utifrån det som han och andra forskare gjort är
att man vet att motion är bra för hälsan generellt och att de
bevis som finns tyder på att det även hjälper mot
klimakteriesymtom.
http://www.apoteket.se/apoteket/jsp/polopoly.jsp?d=1946&a=5850&t=2242&print=true (2 of 3)2004-01-17 12:21:29
Apoteket
För att få starkare bevis behövs fler och större studier där
man behandlar kvinnor med klimakteriesymtom med motion.
Men mycket lite forskning sker.
– Det beror på att det finns få som vill sponsra studier av
fysisk aktivitet. Läkemedel är mer lönsamt, säger Mats
Hammar.
Överansträng dig inte
I väntan på mer forskning har Mats Hammar ändå några
ytterligare goda råd att ge för de kvinnor som vill prova att
motionera bort sina klimakteriebesvär. Följ gärna
rekommendationen på tre gånger 40 minuter i veckan, tycker
han, men ta det lugnt om du är helt otränad.
– Då bör man börja försiktigt och successivt öka intensiteten.
Det blir lätt för mycket för många att gå från att vara helt
inaktiva till att börja motionera tre pass i veckan.
Samtidigt påpekar han att det aldrig är för sent att börja
motionera. Fysisk aktivitet ger lika god effekt mot
klimakteriebesvär för den som är van att röra på sig som för
den om aldrig gått längre än till bussen. Skillnaden är att för
den senare blir hälsovinsten hon får som bonus så mycket
större.
Text: Madeleine Bäck
Bild: Jamsen / Sjöbergs bild
Alla rättigheter till texten tillhör Apoteket AB och författaren. Citera oss gärna, men ange källan.
Så här använder du informationen
Informationen om receptbelagda läkemedel på Apotekets webbplats apoteket.se är skapad i syfte att förmedla
kunskap om olika läkemedelsbehandlingar. Informationen ska inte användas för att, utan läkares ordination, påbörja,
förändra eller avbryta läkemedelsbehandling. Känner du dig osäker, rådgör med din läkare, eller kontakta ditt apotek
för mer information.
Copyright © Apoteket AB
http://www.apoteket.se/apoteket/jsp/polopoly.jsp?d=1946&a=5850&t=2242&print=true (3 of 3)2004-01-17 12:21:29
