Mänskliga rättigheter i ledning och styrning
Slutrapport
Innehåll
1.
Bakgrund _______________________________________________________________ 2
2.
Projektets förutsättningar _________________________________________________ 3
2.1
Verksamhetsmål och effekthemtagning __________________________________________ 3
2.2
Projektmål __________________________________________________________________ 3
2.3
Omfattning _________________________________________________________________ 3
2.4
Avgränsningar ______________________________________________________________ 4
2.5
Projektorganisation __________________________________________________________ 4
3.
Måluppfyllelse förväntat resultat vid projektavslut ____________________________ 4
4.
Utfall tidplan ____________________________________________________________ 5
5.
Utfall ekonomi ___________________________________________________________ 5
5.1
6.
7.
Utfall kostnader _____________________________________________________________ 5
Projektförlopp ___________________________________________________________ 5
6.1.2
Nästa steg framåt _______________________________________________________________ 7
6.1.3
Mänskliga rättigheter i vår omvärlds- och medborgaranalys ______________________________ 7
6.2
Projektresultat_______________________________________________________________ 9
6.3
Viktiga beslut ______________________________________________________________ 10
6.4
Risker ____________________________________________________________________ 10
6.5
Kommunikation och rapportering ______________________________________________ 10
Erfarenheter från projektgruppen _________________________________________ 11
7.1
Framgångsfaktorer, vad vi har gjort bra _________________________________________ 11
7.2
Förbättringsförslag, vad vi har lärt oss __________________________________________ 11
7.3
Summering ________________________________________________________________ 11
Göteborgs Stad
Slutrapport
Mänskliga rättigheter i ledning och styrning
Slutrapport
1.
Bakgrund
Göteborgs Stads arbete med MR-frågor
Kommunfullmäktige i Göteborgs Stad har sedan lång tid tillbaka genom budgeten gett
nämnder och styrelser omfattande uppdrag inom jämställdhet, mångfald och andra
mänskliga rättigheter (MR)-relaterade områden. Mätbara och tydliga mål ska utvärderas
i årsredovisning och bokslut, könsuppdelad statistik och analyser ska finnas i
faktaunderlag.
De senaste åren har den sociala hållbarheten, jämlika livsvillkor och det förebyggande
sociala arbetet lyfts fram som viktiga frågor att kraftsamla runt. För två år sedan fick
alla nämnder och bolag i uppdrag att ta fram likabehandlingsplaner, inom
personalområdet samt med invånarperspektiv, i förhållande till samtliga
diskrimineringsgrunder. I fullmäktiges budget för 2016 finns en rad mål som, på olika
sätt, anger stadens förhållningssätt samt önskade effekter i frågor som har med
mänskliga rättigheter att göra, som till exempel jämlikhet, jämställdhet och
diskriminering. Målen är:
Alla stadens verksamheter ska genomsyras av mänskliga rättigheter och främja
likabehandling.
Den strukturella könsdiskrimineringen ska motverkas.
Göteborg ska vara en jämlik stad.
Livsvillkor för personer med fysisk, psykisk eller intellektuell
funktionsnedsättning ska förbättras.
Äldres livsvillkor ska förbättras.
Stadens medverkan i SKL:s utvecklingsarbete
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har ingått ett treårigt samarbetsavtal med
regeringen i syfte att stärka arbetet med mänskliga rättigheter i kommuner, landsting
och regioner. Överenskommelsen med regeringen inleddes med en kartläggningsfas för
att identifiera behov av stöd och insatser. Efter detta erbjöds kommuner, landsting och
regioner möjlighet att anmäla intresse att delta i ett utvecklingsarbete med fokus på hur
mänskliga rättigheter kan integreras i styrning och ledning.
Göteborgs Stad är en av de sammanlagt elva kommuner som tillsammans med fyra
landsting och regioner1 fick möjlighet att delta i SKL:s drygt ettåriga utvecklingsarbete
som fokuserar på hur mänskliga rättigheter kan hanteras i styrning och ledning.
Göteborgs Stad (kommunstyrelsen) utsåg Nämnden för konsument- och
medborgarservice att delta i SKL:s utvecklingsarbete. Konsument- och
1
Utvalda kommuner: Alingsås, Botkyrka, Gävle, Göteborgs Stad, Hallstahammar, Jönköping, Piteå, Stockholms
stad, Umeå, Västerås och Örebro samt Stockholms och Norrbottens Läns Landsting och Region Skåne och
Kronoberg.
Sida 2 (12)
Göteborgs Stad
Slutrapport
Mänskliga rättigheter i ledning och styrning
medborgarservice har framför allt deltagit i SKL:s utvecklingsarbete genom sin
förvaltningsdirektör och verksamhetschefen för avdelningen Hållbar utveckling.
2.
Projektets förutsättningar
2.1 Verksamhetsmål och effekthemtagning
Övergripande mål på nationell nivå utifrån SKL:s utvecklingsarbete är att utveckla
former för hur mänskliga rättigheter kan integreras i styrningen och ledningen i
kommuner, landsting och regioner. Metoder ska utvecklas för arbetet, kring frågor och
utifrån mänskliga rättigheter. SKL:s delmål är att identifiera framgångsfaktorer för hur
arbetet med mänskliga rättigheter kan integreras i styrning och ledning samt ge insikt i
hur organisationer kan hantera flera rättighetsperspektiv på ett samlat sätt i styrning och
ledning. Ett annat delmål är att utvecklingsarbetet leder till goda och varierande
exempel som kan spridas till andra kommuner, landsting och regioner.
Göteborgs Stads deltagande i projektet ska leda till att utveckla metoder för ledning och
styrning i enlighet med stadens övergripande mål och förhållningssätt.
Målsättningen för Nämnden för konsument- och medborgarservice (utdrag från
projektdirektiv) är att utveckla konkreta arbetssätt för att, på ett kvalitativt och
systematiskt sätt aktivera MR-perspektivet i nämndens ledning och styrning. Konkret
innebär detta att MR-perspektivet arbetas in i planerings- och uppföljningsprocessen.
Ett delmål är att ta fram några konkreta rättighetsbaserade mål för förvaltningen med
målindikatorer. Utifrån dessa mål och indikatorer väljs sedan lämpliga metoder och
arbetssätt som ska fungera som verktyg i vardagen.
Om projektet faller väl ut kan eventuellt projektets resultat bidra till utvecklingen av
stadens styrsystem så att MR-perspektivet tydligare kan integreras. Men även att
resultatet kan spridas till andra förvaltningar och bolag inom Göteborg Stad.
2.2 Projektmål
Konsument- och medborgarservice fungerar som testarena för projektet inom Göteborgs
Stad. Målsättningen är att MR-perspektivet arbetas in i förvaltningens planerings- och
uppföljningsprocess och några konkreta rättighetsbaserade mål och målindikatorer tas
fram.
2.3 Omfattning
Uppdraget rör utveckling och integrering av MR-perspektivet i konsument- och
medborgarservice process för planering och uppföljning i förvaltningens övergripande
arbete med ledning och styrning. Resultatet av projektet ska eventuellt kunna användas i
hela staden för att säkerställa rättighetsperspektivet i det dagliga arbetet gentemot
göteborgarna. Samtliga delar av uppdraget ska ta sin utgångspunkt i
medborgarperspektivet och de styrande dokumenten för verksamheten.
Sida 3 (12)
Göteborgs Stad
Slutrapport
Mänskliga rättigheter i ledning och styrning
2.4 Avgränsningar
Det är konsument- och medborgarservice som fungerar som testarena för projektet inom
Göteborgs Stad. Andra förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad deltar därför inte aktivt
i projektets arbete.
En avgränsning för konsument- och medborgarservice är att MR-perspektivet endast
arbetas in i planerings- och uppföljningsprocessen inom förvaltningens ledning och
styrning.
2.5 Projektorganisation
Konsument och
medborgarservice
Ansvar
Befogenheter
Projektledningen
Rigmor von Zweigbergk
Projektägare
Rebecca Fogler
Projektledare
Rigmor von Zweigbergk
Förbereder
styrgruppsmöten samt
dokumenterar
Arbetsgrupp
Rebecca Fogler
Referensgrupp
3.
KoM förvaltningsledning
Fungerar som bollplank
samt testpiloter för
implementering av
projektets resultat
Måluppfyllelse förväntat resultat vid projektavslut
Förväntat resultat (enligt
projektplanen)
Uppfyllt Kommentar
Implementera MR-perspektivet i
förvaltningens planerings- och
uppföljningsprocess samt ta fram en
handlingsplan för detta
ja
Delvis färdigställt men pågår
även under 2017
Implementera MR-perspektivet i
förvaltningens utvecklingsarbete
ja
Pågår under 2017
Ta fram konkreta rättighetsbaserade mål
och målindikatorer
nej
Under projektets gång blev
det tydligt att det är svårt att
hitta konkreta
rättighetsbaserade mål och
målindikatorer. En tydligare
förklaring ges under rubriken
Projektförlopp.
Sida 4 (12)
Göteborgs Stad
4.
Slutrapport
Mänskliga rättigheter i ledning och styrning
Förväntat resultat (enligt
projektplanen)
Uppfyllt Kommentar
Metodstöd för mänskliga rättigheter i
ledning och styrning (se bilaga 1)
ja
Innehåller planerings- och
uppföljningsfrågor som är
baserade på
tillgänglighetsprinciperna
inklusive MR-baserad ordlista
Utfall tidplan
Projektet startade den 30 november 2015 och avslutas i mars 2017. En slutrapport till
SKL ska vara klar och överlämnad senast i april 2017. Projektet kommer att hålla
tidplanen.
5.
Utfall ekonomi
Förutom de personella resurser som förvaltningen bidragit med, beviljades konsumentoch medborgarservice 150 000 kronor, från Göteborgs Stad, för utveckling av MRfrågorna i ledning och styrning. Utfallet för projektet har följt den ursprungliga
budgeten.
5.1 Utfall kostnader
Aktivitet
6.
Kalkyl
Resultat
Konsultrapport och
metodstöd
120 000
120 000
Resor och uppehälle
30 000
31 000
Kommentar
Sammankomster med SKL samt
spridning av projektet
Projektförlopp
Projektet började i ett stort och brett perspektiv men det blev med tiden tydligt att
projektet måste bli mer konkret och perspektivet ringas in. Risken var annars att
projektet hade försökt att greppa ett för stort område.
Projektet landade i att Göteborg Stads årshjul måste vara utgångspunkten för arbetet. I
stadens årshjuls arbete ingår planering och uppföljning utifrån nulägesanalys,
budgetarbete, verksamhetsplanering samt uppföljning vid olika tillfällen under året.
Staden hade sedan innan ett stödmaterial för jämställdhets- och jämlikhetsintegrerad
planering och uppföljning. Under projektettiden upptäckte vi att dessa frågor i det
nuvarande stödmaterialet, inte var tillräckligt breda och djupa ur ett fullständigt MR-
Sida 5 (12)
Göteborgs Stad
Slutrapport
Mänskliga rättigheter i ledning och styrning
perspektiv för att direkt kunna landa i planerings- och uppföljningsprocessen.
Förvaltningen hade redan inom flera verksamheter startat upp arbete kring bemötande
och normkritik. Dessutom ville förvaltningen säkerställa att hela MR-perspektivet
genomsyrade förvaltningens planerings- och uppföljningsprocess.
Förvaltningen ville få en kartläggning över om och hur vårt skrivna material hade ett
medvetet rättighetsbaserat språk samt hur väl våra mål och strategier var skrivna ur ett
MR-perspektiv. Som en del av projektet tog vi därför hjälp av en extern konsult som
haft uppdraget att analysera språkbruket i flera av våra dokument som vi sedan tidigare
tagit fram, exempelvis budget- och årsrapporttexter. Konsulternas analys återkopplades
till förvaltningen och vi fick förslag på hur språkbruket kunde ändras för att tydligare
betona stadens uppdrag att förverkliga mänskliga rättigheter. Ett resultat av denna
analys ledde till att vi skrev om förvaltningens vision. Innan analysen hade
förvaltningen visionen: Enklare vardag i en hållbar och öppen stad och
omformulerades till Enklare vardag för alla i en hållbar och öppen stad.
Under projektets gång blev det tydligt att det var svårt hitta konkreta rättighetsbaserade
mål och målindikatorer. Samtidigt fick vi till oss att ett arbete pågick på
stadsledningskontoret med att ta fram målindikatorer kring MR, varför det blev tydligt
att detta arbete inte behövde genomföras av förvaltningen.
6.1.1.1
Metodstöd
En viktig del av projektet under 2016 har handlat om att tillsammans med medarbetare i
verksamheterna tydliggöra fokus på mänskliga rättigheter utifrån de åtta
tillgänglighetsprinciperna2. I det arbetet har vi använt oss av ett frågebatteri som
konkretiserar dessa principer.
Som exempel kan nämnas kunskapstillgänglighet där frågebatteriet omfattar frågor
såsom: var förvaltningen informerade invånarna om verksamheten, på vilka språk och i
vilka kanaler detta skedde, om man vet om invånarna nåddes av informationen och om
specifika målgruppsundersökningar gjorts, vilka resultaten av informationsinsatserna är
och vad som kan förbättras?
När det gäller psykosocial tillgänglighet innehåller frågebatteriet frågor så som: har man
arbetat med alternativa sätt att kontakta verksamheten och om man kunnat identifiera
personer eller grupper som borde ha stöd eller service.
Ytterligare ett exempel är ekonomisk tillgänglighet, detta rör bland annat frågor om:
graden av avgiftsbeläggning i service och stöd, hur avgifter påverkat användningen av
service och om det finns alternativ för den som saknar ekonomiska förutsättningar.
I vissa delar av verksamheten arbetade vi under 2016 med ett frågebatteri som
utgångspunkt i vår planering och uppföljning. I andra delar av verksamheten använde vi
ett frågebatteri i efterhand, för att se i vilken mån de olika dimensionerna av
2
Källa: "Mänskliga rättigheter i offentlig sektor: lag värdegrund och praktisk handling" (Abiri, Mundzic och
Nilsson, publiceras under 2017)
Sida 6 (12)
Göteborgs Stad
Slutrapport
Mänskliga rättigheter i ledning och styrning
tillgänglighet beaktats i planeringen. Detta arbetssätt hoppades vi skulle leda till att vi
säkerställde att vår service var planerad utifrån principerna om mänskliga rättigheter.
6.1.2
Nästa steg framåt
Tanken är att förvaltningen ska använda frågorna i metodstödet som utgångspunkt i
arbetet med nulägesanalys, planering och uppföljning under 2017. Frågebatteriet i
metodstödet och uppföljande samtal med verksamheterna är centrala i arbetet med att
införliva mänskliga rättigheter i våra styrnings- och ledningsprocesser och är en del av
det metodstöd som förvaltningen har tagit fram.
Metodstödet som har tagits fram ska kunna användas av andra förvaltningar och bolag
inom Göteborgs Stad. Utgångspunkten har varit att stödet ska vara den hjälp som vi
själva saknat. Stödmaterialet hjälper till att integrera mänskliga rättigheter i
verksamhetens styrning och ledning. För att synliggöra mänskliga rättigheter i vardagen
- och för att dessa ska bli en naturlig del av verksamheten bygger metodstödet på breda
tillgänglighetsbegrepp som är nedbrutna i frågor och som ska ställas i planering och
uppföljning av verksamheten. Metodstödet innehåller också en rättighetsbaserad
ordlista.
Metodstödet vänder sig i första hand till chefer och stödpersoner, exempelvis controller,
utvecklingsledare eller verksamhetsutvecklare, och som arbetar med planering och
uppföljning av verksamheter.
6.1.2.1
Ytterligare steg
Under 2017 kommer förvaltningen vidare att arbeta med att utveckla metoden för
omvärldsanalys så att mänskliga rättigheter blir mer centralt och även arbeta med att
genomföra stadens HBTQ-plan. Bland de vidareutvecklingar som anses väsentliga är att
utveckla rättighetsbaserade mål och indikatorer enligt stadens övergripande modell.
För att ytterligare stärka arbetet kommer förvaltningen, i syfte att utveckla MR ur ett
ledningsperspektiv, ta fram en handlingsplan med tillhörande aktiviteter så som
utbildningsinsatser, kultur- och värderingsarbete exempelvis:
6.1.3
Implementera MR i förvaltningens kulturarbete. Säkerställa att aktiviteter i
kultur/värderingshandlingsplanen utgår från de mänskliga rättigheterna. Här
ingår även målen kring likabehandling och jämställdhet.
Mänskliga rättigheter i vår omvärlds- och medborgaranalys
För att kunna ge god service till boende, besökare och företagare och för att kunna fatta
genomtänkta ekonomiska beslut är Göteborgs Stad beroende av att ha en bra bild av vad
som händer runt omkring. När vi får ett bra planeringsunderlag blir det enklare för
kommunens politiker att kunna göra rätt prioriteringar och att fatta svåra eller modiga
beslut. Omvärldsanalysen har som syfte att identifiera trender som är viktiga för
Göteborgs Stad, den ska också innefatta vilka konsekvenser eller möjligheter dessa
trender kan få för Göteborgs Stad.
Sida 7 (12)
Göteborgs Stad
Slutrapport
Mänskliga rättigheter i ledning och styrning
Under 2016 har vi nu etablerat ett arbetssätt där vi arbetar med omvärlds- och
medborgaranalys utifrån två perspektiv:
1. Analysera trender, fenomen och medborgarinsikter inom områden relevanta för
boende, besökare och företag inom Göteborgs Stad.
2. Undersöka behov, förväntningar och upplevelsen av information och service från
Göteborgs Stad.
Metod
Vi har implementerat processen för Medborgar- och omvärldsanalys i årshjulet och lagt
in arbetsmomentet med aktivitetsgenerering i samband med förvaltningens
nulägesanalys.
Samtliga enheter kommer att gemomföra workshops där vi med stöd från
medborgaranalys och trendspaning formulerar de aktiviteter som enheterna kommer att
jobba med under året som kommer. Vi inkluderar även nuvarande uppdrag, även dessa
ses över utifrån de insikter som medborgar- och omvärldsanalysen ger.
Sida 8 (12)
Göteborgs Stad
Slutrapport
Mänskliga rättigheter i ledning och styrning
MR-perspektivet
MR-perspektivet ingår också i arbetet med medborgar- och omvärldsanalys. Vi kommer
i våra olika workshops att granska de aktiviteter som vi tar fram och fundera över på
vilket sätt vi kan ta hänsyn till mänskliga rättigheter i de punkter som vi har tagit fram.
Vi kommer att granska aktiviteterna utifrån följande frågor:
Vilka personer har rätt att få service, stöd och skydd från vår enhet?
Hur kan vi garantera att samtliga dessa personer får tillgång till detta?
MR-perspektivet, markerat med glasögon i bilden nedan, finns även med i den fortsatta
analysen i förvaltningens planeringsarbete samt inför datainsamlingen och i
analysarbetet inför medborgar- och omvärldsanalysrapporten.
6.2
Projektresultat
Projektets resultat följer i stort sett projektets förväntade måluppfyllelse. I vår planering
har vi implementerat MR-perspektivet i såväl förvaltningens planerings- och
uppföljningsprocess så som i förvaltningen övergripande utvecklingsarbete. För att
underlätta det fortsatta arbetet med MR-integreringen har ett metodstöd tagits fram med
frågeställningar som ska användas i förvaltningens planering och uppföljning. En
ordlista är framtagen för att underlätta arbetet med att använda ett rättighetsbaserat
språk i texter och övrig kommunikation.
Sida 9 (12)
Göteborgs Stad
Slutrapport
Mänskliga rättigheter i ledning och styrning
Konkreta rättighetsbaserade mål och målindikatorer har inte omhändertagits i projektet,
då det arbetet pågår på stadsledningskontoret inom Göteborgs Stad.
6.3 Viktiga beslut
Datum
Beslut
Vem
2016-03-30
Beslutad problemformulering
Styrgrupp
2016-08-31
Beslut om att inte ta fram konkreta rättighetsmål och
målindikatorer
Projektägar
e
6.4 Risker
De största riskerna som projektet hanterat är:
1.
Att stadsledningskontorets, under projekttiden, har en egen MR-enhet som
också arbetar med att integrera MR i stadens styrsystem. Risk för dubbelarbete.
2.
Att projektledaren har fått förutsättningar att driva projektet, exempelvis den tid
som krävts för genomförande. Risk för försening av projektet, samt risk för
bristande projektkvalité.
6.5 Kommunikation och rapportering
Målgrupp
Kommunikationsinsats
Vem
Styrgrupp
Styrgruppsmöten, e-post
Projektägare
Projektledare
Förvaltningscontroller
Referensgrup
p
(förvaltningsledning KoM)
Förvaltningsledningsmöten, e-post
Projektägare
Projektledare
Förvaltningscontroller
Medarbetare
på KoM
Föredrag om vårt MR-arbete och projektet på KoMmöten med hela förvaltningen, APT, intranät
Projektledare
Verksamhetschefer
SKL
projektlednin
g
Avstämningsmöte, e-post
Projektägare
Projektledare
Förvaltningscontroller
SKL
projektgrupp
Föredrag om vårt MR-arbete och projektet för de
andra kommuner och landsting som ingår i det
nationella projektet
Projektledare
Förvaltningscontroller
Sida 10 (12)
Göteborgs Stad
7.
Slutrapport
Mänskliga rättigheter i ledning och styrning
Målgrupp
Kommunikationsinsats
Vem
Offentliga
organisationer
Föredrag om vårt MR-arbete och projektet för andra
offentliga organisationer under MR-dagarna i Malmö
2016-11-07
Projektledare
Förvaltningscontroller
Erfarenheter från projektgruppen
7.1 Framgångsfaktorer, vad vi har gjort bra
Tydligt trattat ner projektets innehåll
Vågat ifrågasätta projektmål och ändra färdvägen under projektets gång
Tagit hjälp av konsult för att ge rättighetsbaserad feedback på material som
producerats av förvaltningen
Avslutat projektet med att ta fram handlingsplaner för implementering av
resultatet i förvaltningens ledning och styrning
7.2 Förbättringsförslag, vad vi har lärt oss
Projektstart ska inte ske förrän projektets innehåll och riktning är tillräckligt
tydligt definierat
Material från eventuella konsulter ska tidigt klarspråkas och värderas för att så
snart som möjligt få en gemensam bild inför materialöverlämning
I vissa typer av utvecklingsprojekt bör styrgrupp tillsättas efter att projektets
innehåll ringats in, för att få rätt sammansättning i styrgruppen.
7.3 Summering
Förvaltningen hoppas att vi med detta arbete har bidragit till stadens arbete med
mänskliga rättigheter i styrning och ledning. Förhoppningen har varit att hitta verktyg
som fungerar i vardagen och som blir så konkret som möjligt för alla som arbetar med
planering och uppföljning. Att få möjligheten att koncentrerat arbeta med mänskliga
rättigheter i vår ledning och styrning har på många sätt hjälpt förvaltningens chefer att
lyfta frågorna på ett strukturerat sätt till medarbetarna. Det har gjort att frågan
Sida 11 (12)
Göteborgs Stad
Slutrapport
Mänskliga rättigheter i ledning och styrning
förhoppningsvis har blivit mer tillgänglig och förståelig för alla och tydliggjort att vi
alla har ett ansvar för rättighetsbärarna. Förvaltningen hoppas och tror att metodstödet
kan bidra till stadens arbete med mänskliga rättigheter och att staden kan ha nytta av
förvaltningens erfarenheter. Vi ser fram emot en fortsatt samverkan kring dessa frågor.
Sida 12 (12)
