A
B
C
D
E
Kungsholmens stadsdelsförvaltning
Tjänsteutlåtande
sid 1 (4) 2002-02-08
Dnr 124-661-01
Handläggare: Christina Egerbrandt
Tfn: 508 08 032
Kungsholmens stadsdelsnämnd
Remiss av revisionsrapporten "Samverkan i stödet till
psykiskt funktionshindrade i Stockholms stad /
Slutrapport"
Förslag till beslut
Stadsdelsnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till revisionskontoret som
sitt yttrande över revisionsrapporten ”Samverkan i stödet till
funktionshindrade i Stockholms stad / Slutrapport”.
Göran Månsson
stadsdelsdirektör
Susanna Eriksson
verksamhetschef
Box 49039, 10028 Stockholm, Besöksadress: S:t Eriksgatan 47
Tfn: 508 08 000, Fax: 508 08 060
E-post: [email protected]
ABCDE
Dnr 124-661-01 sid 2 (4)
Sammanfattning
Kommunstyrelsen har sänt revisionsrapporten ”Samverkan i stödet till
psykiskt funktionshindrade i Stockholms stad / Slutrapport” på remiss till
stadsdelsnämnden för yttrande senast den 1 mars. I denna slutrapport
redovisar Stockholms stads och Stockholms läns landstings revisorer
gemensamma iakttagelser, slutsatser och rekommendationer.
Bilden som revisionsrapporten ger av brister i samarbetet mellan
kommunen och landstinget överensstämmer i stort sett med
stadsdelsförvaltningens uppfattning och vi instämmer i huvudsak i
revisionsrapportens slutsatser.
Stadsdelsförvaltningen anser att samarbetsproblemen när det gäller patienter med psykisk sjukdom till stor del beror på ett nära nog klassiskt systemfel i lagstiftningen. Det är svårt att åstadkomma ett bra samarbete mellan två parter med regler som innebär att den ena parten ensidigt kan fatta
beslut som drabbar den andra parten i form av åtaganden och kostnader.
Landstingets psykiatriska vård kan idag ensidigt besluta när man ska
upphöra att ägna arbete och resurser åt en patient med psykiska problem,
genom att beteckna patienten som ”medicinskt färdigbehandlad” eller
liknande. Dessa beslut går inte att överpröva. Många av besluten fattas
utan att patienterna har blivit friskare och trots att behovet av behandling,
vård, övervakning och skydd är lika stort som tidigare. I och med att man
inom landstingets psykiatriska vård slutar att ta ansvar för patienterna
övervältras i praktiken ansvaret och kostnaderna på kommunen.
Stadsdelsförvaltningen har under åren noterat en tydlig ökning av antalet
”medicinskt färdigbehandlade” varje gång man inom landstinget avvecklat
en egen institution eller mellanvårdsform. Detta kan tyda på att landstingsekonomiska aspekter kan ha haft en väl så framträdande stor roll som den
medicinska bedömningen vid besluten för varje patient.
Även bristen på olika boendeformer är en del av problematiken när det
gäller samverkan. Detta blir särskilt tydligt när landstingspsykiatrin
avvecklar mellanvårdsformer.
Personer med dubbel problematik, d.v.s. psykisk störning och missbruk,
nämns överhuvudtaget inte i revisionsrapporten och för dessa personer
föreligger inte enbart brister i samverkan mellan kommun och landsting
utan även i hög grad mellan landstingets psykiatri och beroendevård.
ABCDE
Dnr 124-661-01 sid 3 (4)
Ärendets beredning
Detta tjänsteutlåtande har utarbetats inom verksamhetsområdet Individ
och familj.
Bakgrund
Kommunstyrelsen har sänt ”Revisionsrapport om samverkan i stödet till
psykiskt funktionshindrade i Stockholms stad – Slutrapport” på remiss till
Kungsholmens stadsdelsnämnd för yttrande senast den 1 mars. En
delrapport kom till stadsdelsnämnden för yttrande 30 april 2001.
Revisionen i Stockholms stad och Stockholms läns landsting har
gemensamt granskat hur stadens socialtjänst och landstingets psykiatri
samarbetar när det gäller att ge stöd till personer med psykiska
funktionshinder. I den första delrapporten låg tyngdpunkten på att granska
hur och i vilken omfattning huvudmännen dokumenterar sin samverkan,
dels i lokala samverkansöverenskommelser, dels i psykiatrijournalen och
socialtjänstakter. Samtliga stadsdelsnämnder och alla berörda psykiatriska
kliniker/sektorer har ingått i granskningen. I denna slutrapport redovisar
Stockholms stads och Stockholms läns landstings revisorer gemensamma
iakttagelser, slutsatser och rekommendationer.
Förvaltningens synpunkter
Bilden som revisionsrapporten ger överensstämmer i stort med
stadsdelsförvaltningens uppfattning och vi instämmer i huvudsak
revisionsrapportens slutsatser.
Revisionskontorets synpunkter
Ett gemensamt synsätt mellan organisationerna saknas.
Förvaltningens kommentar
Detta kan förbättras genom gemensamma diskussioner och gemensamma
lokala policydokument som är relativt detaljerade.
Revisionskontorets synpunkter
För att socialtjänsten ska klara sitt samordningsansvar behöver respektive
parts ansvar och professionella roll i samverkansuppgiften vara tydlig och
alla berörda aktörer ta den samordnade vårdplaneringen på allvar.
Förvaltningens kommentar
Det är viktigt att tid ges för en adekvat planering för den enskilde
patienten och att information/bedömningar ges till kommunen. Ofta
upplever förvaltningens företrädare att man är ”i händerna” på
landstingspsykiatrins bedömningar och att vårdtiden är för kort för att
ABCDE
Dnr 124-661-01 sid 4 (4)
hinna göra en planering som är bra både för den enskilde patienten och
sedd ur ett ekonomiskt perspektiv för kommunen.
Här vill förvaltningen understryka svårigheten med att landstingets
psykiatriska vård ensidigt kan besluta att en patient är ”medicinskt
färdigbehandlad”, trots att de fortfarande är svårt sjuka och trots att
behovet av behandling, vård, övervakning och skydd är oförändrat.
Somliga patienter befinner sig i psykotiska tillstånd nästan dygnet runt,
förvirrade, utagerande och självdestruktiva och utan möjlighet att klara ett
boende under frivilliga former, vilket är det enda som kommunen kan och
får erbjuda. Kommunen saknar både befogenheter och kompetens för
behandling och medicinering eller för övervakning och skydd i form av t
ex inlåsning för att förhindra att svårt förvirrade och utagerande patienter
ger sig iväg till skada för sig själva och andra.
Samarbetsproblemen beror, enligt förvaltningens uppfattning, på ett nära
nog klassiskt systemfel i lagstiftningen. Det är svårt att åstadkomma ett
bra samarbete mellan två parter när regelverket innebär att den ena parten
ensidigt kan fatta beslut som drabbar den andra parten i form av åtaganden
och kostnader.
Detta systemfel innebär att det blir frestande för landstingets psykiatriska
vård att i ett läge med resursbrist fatta beslut om enskilda patienter lika
mycket utifrån landstingsekonomiska incitament som utifrån en medicinsk
bedömning av den enskilde patienten.
Respektive organisation har olika professionella mål. Här kan information
och kunskap om respektive ansvarsområden, arbetsroller, vilka
lagstiftningar som ligger till grund (exempelvis socialtjänstlagen som
bygger på frivillighet och medverkan från den enskilde) osv ha betydelse
för att uppnå bättre samverkan.
Revisionskontorets synpunkter
Revisionen anser att det är angeläget att en ny kartläggning och analys av
målgruppen genomförs. Detta bör göras lokalt, gemensamt av
socialtjänsten och psykiatrin och följas upp kontinuerligt.
Förvaltningens kommentar
Förvaltningen instämmer i att detta är angeläget.
Revisionskontorets synpunkter
Revisionen anser det angeläget att socialtjänsten och psykiatrin kartlägger
vilken infrastruktur/vilka resurser som finns att tillgå för målgruppen hos
ABCDE
Dnr 124-661-01 sid 5 (4)
respektive huvudman samt att resurserna organiseras så att de stödjer och
kompletterar varandra på bästa sätt.
Förvaltningens kommentar
Brist på olika boendeformer i kommunen är en del av problematiken när
det gäller samverkan. Detta blir särskilt tydligt när landstingspsykiatrin
avvecklar mellanvårdsformer, vilket i sig kan ifrågasättas. När beslut om
nedläggning av en avdelning aviseras har kommunen mycket kort
förberedelsetid. Det är svårt att tillskapa boende för målgruppen, även på
lite längre sikt, i redan befintliga bostadsområden. Detta beror bl.a. på
närboendes ofta negativa inställning. Möjligheten kan ges i nybyggnation,
men sådana områden är begränsade.
Personer med dubbel problematik, d.v.s. psykisk störning och missbruk har
överhuvudtaget inte nämnts i revisionsrapporten. Vår erfarenhet är att
många personer med psykiska störningar också har en
missbruksproblematik och vice versa. För dessa personer föreligger inte
enbart brister i samverkan mellan kommun och landsting utan även i hög
grad mellan landstingets psykiatri och landstingets beroendevård.
_____________
