Dicranum brevifolium
Kalkkvastmossa
NE
NA
LC
DD
Mossor
NT
VU
EN
CR
RE
Livskraftig (LC)
Klass: Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning: Dicranales, Familj: Dicranaceae, Släkte: Dicranum
(kvastmossor), Art: Dicranum brevifolium - kalkkvastmossa (Lindb.) Lindb. Synonymer:
Kännetecken
Arten bildar upp till 10 cm höga, relativt täta, mörkgröna till brunaktiga tuvor. Den har nästan upprätta till något
utstående, böjda blad som är krusiga som torra. I tvärsnitt är bladen i övre delen tångformade, liksom de hos
luggkvastmossa D. acutifolium. Bladskivans övre celler är ganska regelbundet kvadratiska och har ibland mamiller på
undersidan. Cellerna i bladskivan har förtjockade längsväggar som i tvärsnitt sticker ut på bladets över- och undersida
och som kan göra bladskivan svagt längsstrimmig. Cellerna i basen av bladskivan är avlånga, och man kan finna
bladceller både med och utan porer. Bladkanten är två cellager tjock i övre delen av bladet; ibland kan även någon
enstaka cell längre in vara två cellager tjock. Arten har dvärghannar. Kapslarna är böjda och man hittar dem då och
då.
Luggkvastmossa D. acutifolium skiljer sig från kalkkvastmossa genom att ha oregelbundna - triangulära, kvadratiska
och kort rektangulära - celler i övre delen av bladskivan och genom att skottens övre blad som torra är svagt krusiga
eller böjda men som fuktiga raka eller endast svagt böjda. Den hos oss mycket sällsynta arten frösökvastmossa D.
muehlenbeckii känns igen på de rörformiga bladen med cirkelformat tvärsnitt och på att bladskivans celler saknar
förtjockade längsväggar.
Utbredning och status
Arten finns i Sverige främst i kalktrakter, men är sällsynt eller saknas längst i söder. Den är vitt utbredd i Norge och
Finland och finns även i Estland. Arten förekommer i norra, centrala och östra Europa och i stora delar av Asien och
Nordamerika.
Ekologi
Kalkkvastmossa växer på kalkrika marker, ofta på sommartorra jordar och klippor. Den påträffas vanligen i öppna
miljöer, mer sällan under slutet trädskikt. I södra Sverige är den mest allmän på kalkrika hällmarker och alvar - ofta
tillsammans med arter som kalkgräsmossa Brachythecium glareosum, plyschmossa Ditrichum flexicaule, stor
klockmossa Encalypta streptocarpa, kalklockmossa Homalothecium lutescens och kalkmossor Tortella spp. I norra
delen av landet går kalkkvastmossa upp i alpin zon, där den bland annat växer på fjällsippshedar.
Övrigt
Etymologi: brevifolius = med korta blad; brevis (lat.) = kort; folium (lat.) = blad.
Uttal: [Dikránum brevifólium]
KEY FACTS Shoots up to 10 cm long, forming dense, dark green to brownish-green tufts. Leaves almost erect or
somewhat spreading, falcate, crisped when dry, in cross section tong-shaped above. Longitudinal cell walls thickened,
giving the leaves a striolate over-all appearance. Capsules occasional, curved. Dwarf male shoots occur. - Typically
occurring on dry soil or rock in open, calcareous areas. In southern Sweden found on calcareous flatrocks and alvar, in
northern Sweden for instance on Dryas heaths. Widespread in the Nordic countries, but rare or lacking in the southern
regions.
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Litteratur
Hedenäs, L. 2006. Dicranum brevifolium kalkkvastmossa s. 350. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [AJ
6-23], Bladmossor. Sköldmossor - blåmossor : Bryophyta : Buxbaumia - Leucobryum. Artdatabanken, Sveriges
lantbruksuniversitet, Uppsala.
Författare
Lars Hedenäs 2006
ArtDatabanken - artfaktablad
2
