Modern och kristen

insidan
2014 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec
Kristen ungdomstidning
De ansiktslösa
Trosbekännelsen
– toppen eller botten?
*!20140315
Modern och kristen
insidan
Kristen ungdomstidning
Redaktionschef
Per-Jonas Svensson, Lund
[email protected]
Adress:
Sandgatan 14b
223 50 Lund
046-39 93 60
[email protected]
www.insidan.net
www.insidan.net/facebook
Prenumeration:
(finns även som PDF till din mail!)
350:- per år (8 nummer),
Studerande 250:Plusgiro 49 42 68–6
Expedition:
Louise Berglund, Örkelljunga
[email protected]
Samuel, Bengtsson, Lund
[email protected]
(Prenumerationer,
adressändringar)
Annika Nilsson
Skogsvägen 8B,
291 34 Kristianstad
0739-01 97 15,
[email protected]
Annonser och information:
Annonsstopp den 20:­e i månaden
före utgivningsdatum
Utgivningsdatum:
Omkring den 15:e feb,
mars, april, juni, sept,
okt, nov och dec
Karin Borg, Kristianstad
[email protected]
Tryckeri:
Norra Skåne Offset, Hässleholm
Omslagsbild:
Foto: Roman Ploj
Gabriel Lindh, Göteborg
[email protected]
Andakt
Vackra vår
Jesus svarade: Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall
aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta.
M
edan våren är på frammarsch och
vinterkylan bistert får dra sig undan
alltmer, mitt i denna magnifika
växlings skugga, är det i kontrast en sak som
står sig stabilt: nästa nummer av Insidan
ute – precis som vanligt! Vi kör en miniserie
i mars-, april- och juninumren, med speciell
tyngdpunkt på var och en av personerna i
treenigheten: Fadern – mars, Sonen – april
och den Helige Anden – juni.
I den första artikeln pekar Johanna Hadin
på hur Gud möter oss mitt i vår vardag, mitt i
det liv vi för det mesta lever. En god påminnelse och ett faktum.
I sin artikel om att vara kristen i Sverige,
bjuder Peter Frykman oss att ta bladet från
munnen, och alltmer dela vår kristna tro
med andra. Där sekularisering, relativism
och individualisering växer sig starkare (läs
Sverige), blir det allt viktigare att våga räta
på ryggen och bekänna den kristna tron
som sann.
Filip Lindstrand tar i marsnumret upp
den första av tre trosartiklar av trosbekännelsen. Den om Gud Fader allsmäktig. Med
Bön
Alfred Nilsson, Åhus
[email protected]
Teologiansvarig:
Fredrik Carlsson
[email protected]
www.elungdom.se
[email protected]
Grafisk form
och layout:
Hans Bergström
[email protected]
ELU arbetar för att:
Ansvarig utgivare:
Simon Nilsson
Inledare
God läsning!
Per-Jonas Svensson
Lund
Herre Jesus, tack för ett nytt nummer av Insidan. Tack för att
du har visat dig tydligt för mänskligheten, och för att du bjuder
oss personligen in i en fördjupad relation med dig. Led mina steg,
tala till mig, lägg dina ord i min mun. I Jesus namn, amen.
Kristian Svensson
Insidan ges ut av ELU
(Evangelisk Luthersk Mission
– ungdom)
Kalla...
unga människor
till gemenskap med Jesus
Utrusta...
dem för ett kristet liv
Sända...
dem till tjänst
för andra
hans goa perspektiv lyfter trosbekännelsen
verkligen från ramsa till lovsång.
Elisabeth Lindh klämmer på ett kärleksfullt sätt åt konsumisten i dig och mig, och
ber oss tänka efter när vi ska handla nya
kläder. Hon för oss ända tillbaka till och
ger arbetaren, som tillverkar klädesplagget, ansikte och namn. Personlighet. Med
liknande behov som du och jag. Mycket
tänkvärt!
Martin Helgesson är inne på att det
rimligaste verkliga scenariot efter att Jesus
dog och begrovs, är att han uppväcktes och
lever! Smått ofattbart hur han får till det,
men så oerhört bra skrivet.
ELU anordnade en skidresa till Åre – Insidan släpper lite bilder därifrån så att alla får
se vad som hände! Dags att anmäla sig till
läger i och runt påsk – se ELUs
annonser!
2
Brödet som mättar
mer än för stunden
V
i människor är skapade av Gud. Han
vet hur vi fungerar. Att vi blir hungriga
och törstiga om vi inte får mat och
dryck är inte något konstigt, för Gud har
skapat oss sådana. Våra kroppar behöver
ständig tillförsel av näring för att kunna
fungera och tänka. Vi behöver helt
enkelt mat för att leva.
Tänk dig tillbaka 2000 år,
du står och trängs bland
tusentals människor som
just fått mat från en man
som heter Jesus. Idag är
det extra varmt och du har
gått hungrig i flera dagar.
Men just idag fick du bli
mätt! Vilken skön känsla! Alla
är glada och nöjda och plötsligt
lägger sig sorlet från de drygt 5000 människorna.
Då säger Jesus något som talar lika mycket
till folket då som till oss idag:
– Jag är livets bröd. Den som kommer till
mig skall aldrig hungra, och den som tror på
mig skall aldrig någonsin törsta.
Va?! Vad menar han? På vilket sätt är han
brödet, och betyder det att vi aldrig kommer
vara hungriga mer?
Här pratar Jesus inte om den kroppsliga
hungern, utan om vår själs hunger. Men att
han drar liknelsen till vår kropp gör att vi
lättare kan förstå vad han menar, eftersom
mat är ett grundläggande behov hos oss
alla. Alla vet hur det känns att vara hungrig.
(Joh 6:35)
Vi blir trötta, lättirriterade och orkeslösa.
Men hur känns det när själen hungrar?
Bibeln beskriver det som svaga, syndiga och
orättfärdiga människor. Vi kan känna ett
tomrum och en vilsenhet i oss. Vi behöver
någon som kan stilla vår oro, mätta
vår längtan och göra oss hela
som människor.
Jesus menar att han är den
som kan fylla våra själars
tomrum när vi kommer till
honom. Brödet som han
delar ut, är inte enbart
något han har utan det
är han som är brödet. Han
vill ge av sig själv till oss varje
dag. Han vill ha en relation med
dig och mig. Han vill vara så nära
att han bor i oss. Det betyder att vi kan ha
gemenskap med Jesus när som helst på
dygnet; när vi sitter på mattelektionen, är
i bussen på väg hem, på träningen eller
hemma hos en kompis.
Det som Jesus ger till oss mättar inte
enbart hungern för stunden utan han ger
löfte om att vi aldrig ska vara hungriga mer.
Jesus är den ende som kan tillfredsställa
oss på det djupet. Ingen annan person, upplevelse eller sak kan mätta oss som Jesus kan.
När han dog på korset gav han hela sitt liv
för oss och öppnade vägen hem till Gud. En
evighet tillsammans med Jesus är det största
han vill ge oss. Där ska aldrig någon hunger
finnas, varken kroppslig eller själslig.
"Jesus
vill ge av sig
själv till oss varje
dag. Han vill ha en
relation med dig och
mig. Han vill vara så
nära att han bor i
oss."
3
Bön
Jesus, du är den som
har skapat mig och
känner mig. Du vet
min innersta längtan
och mitt smärtsamma
tomrum. Endast du kan
fylla mig och göra mig
hel. Jesus, tack att jag
får komma till dig och ta
emot din kärlek och din
frid. Amen
Sång:
Hungrig kommer till
dig, för jag vet du mättar
mig. Torr och törstig
men din kärleksström
den sinar ej. … Jag
faller ner på knä, inför
dig som jag är. Jesus du
är mitt hjärtas levebröd.
Hungry (Falling on my knees),
av Kathryn Scott
Karin Borg
Kristianstad
Undervisning
O
rdet, alltså Jesus, fanns före allting
och är vår räddare och vårt hopp.
Det är grundläggande i våra och
i hela skapelsens liv. Trots det är
det något särskilt som händer när
Gud intar mänsklig form och väljer att födas
som ett litet och hjälplöst barn i ett skitigt
stall. Jesus kom där och då till världen med
de förutsättningar vi lever med, in i den värld
där också vi fötts. Trots att han är Gud och
känner oss rakt igenom så är det något
stort i att han valde att bli en person i den
här världen, med dödlig kropp, med all oro
och glädje som det innebär att vara människa. Gud själv upplever rent fysiskt hur det
är att vara människa.
Det är en enorm lättnad för mig personligen. Gud är inte bara ett väsen, en kraft.
Nej, Gud har alltså varit mer eller mindre i
min sits.
"Gud blev människa
och det är i det vi kan möta vår Herre"
Gud blev människa
Gör som Gud
– bli människa
"I begynnelsen var Ordet,
och Ordet var hos Gud, och
Ordet var Gud. Och Ordet
blev kött och bodde bland oss,
och vi såg hans härlighet, en
härlighet som den Enfödde
har av Fadern, och han var
full av nåd och sanning."
Joh 1:1,14
4
Det betyder att det många gånger är mitt i
just det mänskliga som Gud möter oss. I våra
känslor, i det vi upplever, i vår vardag. Ibland
inbillar vi oss att vi bara kan finna Gud om vi
letar efter honom på vissa speciella platser.
Vi letar i kyrkan, i stillhet, i speciella sånger,
vi letar efter ”andliga upplevelser” för att
möta Gud. Men vi behöver inte leta. Gud
är alltid hos oss. Visst finns Gud hos oss när
vi ber, lovsjunger och liknande. Men även
när vi kommer med suckan och klagan, när
vi har ont i magen, när vi njuter av solens
varma strålar eller när vi ställer oss i vägen för
bussar som ska köra flyktingar till tvångsutvisning, då möter Gud oss i just detta, i det
som det är att vara människa.
Att jag kan möta Jesus när jag vill, var som
helst, det är viktigt i min vardag. Vissheten
att Gud är intresserad av allt det som händer
i mitt liv är oerhört viktig. Gud står bredvid
mig och undrar hur jag mår och Jesus har
faktiskt en gång själv känt på hur det är att
ha ångest eller dansa sig svettig på en bröllopsfest. Det betyder att jag kan söka Gud i
mina medmänniskor på ett konkret sätt, se
Jesus i dem jag möter, se Gud sittande bredvid mig i skolan då jag har tråkigt. Vi kan
fokusera på att leva det liv vi fått av Gud,
och inte vända oss bort från det mänskliga och vardagliga för att vara kristna. Allt
som är sant och gott är från Gud oavsett
vilken märkning det har och allt falskt och
ont är inte från Gud oavsett om det har
”kristen” märkning. Om vi söker efter Gud
och om vi letar efter Jesus i dem vi möter och
på de platser där vårt liv utspelar sig så blir vi
varse att Gud redan är här. På så sätt behöver
vi inte vara oroliga över att missa Gud i våra
liv.
sömns, eller när jag ropar i ångest över all
orättvisa i världen. Över den fruktansvärda
idén att en familj jag känner efter åtta år här
i Sverige inte får stanna i tryggheten utan
istället tvingas åka till ett land där de har
ingenting. När vi i min församling kämpar
för dessa människor, våra syskon, då är
Jesus där. Jag är övertygad om att han
som själv varit flykting, säkert både otrygg
och hungrig, känner med oss, möter mig
och familjen. Jesus vet hur det känns i kroppen. Gud blev människa, och i just det, allt
som drabbar oss och som är livet som människa, där kan vi möta vår Herre. Jag tackar
Gud att han är hela livets Gud.
Gud är med
Ibland är det extra viktigt för mig, vetskapen
om att Jesus faktiskt vet hur det är att vara
människa. De tillfällen när jag gråter mig till
5
Johanna Hadin
Göteborg
Inblick
Bön
Helige Ande, led du mig, på Livets väg!
Gör mig, Gud, till ett frimodigt vittne!
Fyll mig med din glädje och låt din kraft verka mäktigt i och genom mig, till din ära.
Använd mig som du vill. I Jesus namn, Amen!
Gestalta ett bibelord
Matilda Lundin
Kristen i Sverige
– problem eller möjlighet?
J
ag tycker att historia är spännande! Det gör kanske inte du,
men fortsätt gärna läs ändå, för
jag skall snart skriva om lite annat.
Men för att förstå kristen tro i
ett sekulärt (= icke religionsbundet) sammanhang och i ett sekulariserat (i Sverige =
avkristnat) samhälle, behöver vi se lite vad
som hänt i Sverige sedan slutet av 1700talet.
6
Fram till dess hade vi en så kallad enhetskyrka. Det var en statskyrka och det var få
människor som hade tillåtelse att bo innanför Sveriges gränser om man inte tillhörde
Svenska kyrkan. I slutet av 1700-talet kom
tankeströmningar framförallt från Frankrike
i det vi kallar upplysningstiden. Bland annat
ifrågasatte man kyrkans makt, delar av
den kristna tron och dess sanningsanspråk och vilken roll kyrkan skulle ha i
7
samhället. Varför skulle kristen tro ha företräde när det gällde att förklara omvärlden? Vetenskapen gjorde stora framsteg vid
den här tiden, och spänningen mellan tro
och vetenskap ökade, liksom mellan filosofi
och teologi.
Kristendom i förändring
Under 1800-talet förändrades Sverige
radikalt. Flera saker bidrog: För det första
fick vi leva i fred. För det andra utvandrade
massor av människor till framförallt Amerika.
För det tredje kom hela industrialiseringen
som gjorde att allt fler bosatte sig i städerna.
Mot mitten och slutet av 1800-talet kom fler
och fler kristna som inte tillhörde Svenska
kyrkan och olika frikyrkor etablerades här:
Baptisterna, Missionsförbundet, Metodister,
Frälsningsarmén och så småningom Pingströrelsen.
Det blev alltmer ohållbart att tvinga människor att tillhöra Svenska kyrkan, att hålla
kvar lagar om ”kyrkogångsplikt” (ett ganska
tråkigt ord, om du frågar mig som präst)
med mera. Med tiden fick vi en allt större
invandring och ännu fler företrädare för
andra kristna samfund och andra religioner
hittade ett nytt hemland i Sverige. 1951
antogs en lag om religionsfrihet i Sverige.
Vartefter tiden gått så har kristen tro och
kristna kyrkor tappat mark i Sverige. Det var
länge sedan man slutade med ”kristendomsundervisning” i skolorna. Ansvaret för att
berätta om Gud och kristen tro lades mer
och mer på kyrkans församlingar, och
de som inte var med där, fick allt mindre
kunskap. Allt fler säger att de inte tror på
Gud, eller att de inte vet om de tror på Gud,
eller om han finns. Andligheten har hittat
nya former i till exempel New Age, men
färre och färre känner någon delaktighet
i kyrkan och kyrkans tro. Dessutom har två
tankeströmningar fått stort genomslag, som
har betydelse för hur vi ser på kristen tro i det
sekulariserade Sverige: det vi kallar individualismen och relativismen. Förenklat kan man
säga att relativismen innebär att ingen enskild
sanning måste vara sannare än någon annan.
Många sanningar kan leva sida vid sida. Det
som är bra och sant för dig, måste inte vara
det för mig. Individualismen handlar om att
den enskildes mål är att förverkliga sig själv,
på det sätt som fungerar bäst, och det kan
vara olika från person till person.
den tidens moderna filosofiska strömningar,
så är han mycket tydlig med att berätta om
Jesus som uppstått från de döda, och att nu
behöver man omvända sig till honom. (Apg
17)
I Sverige idag är det inte så ovanligt att vi
kristna får höra att det är helt okej att vi är
kristna, bara vi håller det för oss själva och att
vi inte blandar ihop tro och politik. Folk tycker
att religion är en privatsak och att det inte
är något för samhället i stort. Våra starkaste
motståndare kan till och med säga att all religiös tro i förlängningen är farlig för samhället.
Räta på ryggen!
Hur skall vi som kristna idag försöka förhålla
oss till allt detta? Har vi någon framtid eller
kommer vi till sist bara att vara små grupper
Tro en privatsak
av troende som i tysthet träffas och försöker
Men här måste vi som räknar oss som kristna be och läsa Bibeln? Det tror inte jag! Hisbörja fundera. Stämmer detta? Jesus säger ju torien visar att kristen tro många gånger
till exempel att han är vägen, sanningen och har varit åsidosatt, men också vuxit och
blomstrat även i samhällen som inte
livet. Han sade aldrig att han var en väg (av
många), en sanning (bland andra) och ett liv alls varit kristna. Små grupper av kristna
(som passar några, men inte alla). När Paulus som envist fortsatt att fira gudstjänst,
be, stötta de utsatta, läsa Bibeln, göra
kom till Athen, där man både dyrkade de
gott och sprida evangeliet har förändrat
antika grekiska gudarna och ägnade sig åt
8
”Församlingen
här är mitt andra
hem. Här träffar
jag kristna
familjemedlemmar.”
hela länder, omkullkastat diktaturer och
kyrkorna har vuxit.
När den kristna tron var alldeles nyfödd,
i Jerusalem strax efter den första kristna
pingsten, står det så här i Apostlagärningarna 2:46: Varje dag var de endräktigt
tillsammans i templet, och i hemmen bröt
de bröd och höll måltid med varandra i
jublande, innerlig glädje. Att vara med i en
församling är mer än att bara gå till kyrkan
på söndagarna. Vi kristna behöver varandra,
och vi skall inte gå i individualismens fälla
som säger att vi klarar att vara kristna på
egen hand. Det gör vi inte. Då kommer vår
tro till sist att bli allt svagare. Jag träffade en
av mina församlingsmedlemmar som sade så
här: ”Församlingen här är mitt andra hem.
Här träffar jag kristna familjemedlemmar.”
Det är också viktigt att vi inte låter oss
tystas av dem som kritiserar kristen tro.
Ibland har vi kristna så dåligt självförtroende.
Paulus skulle säga till oss: Jag skäms inte för
evangelium. Det är en Guds kraft… (Rom 1:
16) Petrus tar upp tråden i sitt första brev:
Var alltid beredda att svara var och en
som begär att ni förklarar det hopp ni äger.
Men låt det ske ödmjukt, med respekt och
ett rent samvete, så att de som talar illa
om er goda livsföring i Kristus får skämmas för sitt förtal. (1 Petr 3:15–16) Det här
kräver av oss att vi förutom att fira gudstjänst också försöker lära oss mer om kristen
tro, och hur man kan förklara och berätta
om den på ett bra sätt. Gå gärna på bibelstudier, läs Bibeln, läs böcker om kristen tro,
sök upp en präst eller församlingspedagog
och ställ dina frågor eller föreslå ämnen till
din ungdomsgrupp som kan vara intressanta
och som du vill veta mer om.
man tro att de skulle hata och på alla sätt
försöka motarbeta den främmande makten
som deporterat dem. Men profeten Jeremia
får uppdraget att säga till folket: Och sök
den stads bästa dit jag har fört er i fångenskap och be för den till HERREN. När det
går väl för den, går det också väl för er. (Jer
29:7) Jag tänker att en sådan uppmaning
kan vara till hjälp också för oss som försöker
förstå hur vi skall vara kristna och föra fram
den kristna tron idag. Vi har ett uppdrag att
oavsett omständigheterna omkring oss
samlas till gudstjänst, vara aktiva för att
fördjupa vår tro och vår relation till Gud,
leva i en kristen gemenskap, göra det
goda mot alla människor, lära oss mer om
vår tro och inte minst frimodigt vittna och
berätta om den för andra.
Ett liv i Kristus
När Israels folk hade förts bort i den babyloniska fångenskapen på 500-talet f.Kr. kan
9
Peter Frykman
Kungälv
Reflektion
Gestalta en sång
Stötta
varandra
på vägen till
himmelen
Saknas!
M
an kan fundera över varför
kristna behöver varandra. Är
det något som egentligen
alla människor behöver och
som bara lyfts fram mer
i den kristna gemenskapen eller är det
faktiskt en skillnad?
Rent allmänt så kan man ju säga att människor behöver varandra. När ensamheten
breder ut sig med fler och fler ensamhushåll
blir det också mer påtagligt, även om detta
nog räknas som den dolda sidan i samhället. Vem vill känna sig udda och erkänna
den svaghet som det ändå är att känna
sig ensam? Detta driver ju bara vidare den
utveckling som man ser med snabba förhållanden som bara är till för stunden, för att
fylla det hål som ensamheten skapar.
Detta är ju inte anledningen bakom påståendet att kristna behöver varandra. Sant,
kristna räknas in i gruppen människor och
blir därigenom också delaktiga av det som
är ovan sagt, men om vi betraktar skillnaden
och utifrån den försöker hitta anledningen
kommer vi onekligen in på det andliga området. Som efterföljare till Jesus har man en
mäktig motståndare som vill dra en bort
därifrån. Denna motståndare, åklagaren,
fienden eller vad man än vill kalla den onde
som är mot Gud, är verksam och borde vara
en stor anledning till att kristna behöver
"Vem vill känna sig udda och erkänna
den svaghet som det ändå är att känna
sig ensam?"
varandra. För att stötta varandra på vägen till
himmelen.
En ytterligare aspekt är att det kristna livet
strävar efter att bli mer likt Gud. Då Gud
inom sig umgås helt, känns det konstigt om
vi skulle bli mer individualistiska. Dessutom
använder ju Paulus bilden av en kropp, och
om man separerar något så är det ju inte
längre en kropp. Möjligtvis två kroppar.
I detta är bilden att livet blir fullständigt
först när alla olika typer är med. Först med
alla händer och fötter kan man hoppa
omkring som Gud hade tänkt och först i
en kristen gemenskap kan man helt leva
10
det kristna livet. Inte så att man ska vara
samma. För att använda Paulus bild, hur ska
kroppen fungera om allt är hand? Ändå i
gemenskap.
På tal om ensamhet så kommer ju Gud
till oss och söker upp oss för att han vill
vara med oss och bryta vår ensamhet så det
allmänna fallet borde inte
påverka kristna, även om det
nog ofta gör det.
Samuel Bengtsson
Lund
Foto: Marina Avila
Låtlistan
e
e
e
e
e
e
e
e
e
e
Låt
Lost
Jag är vacker
I Need My Girl
You Alone Can Rescue
Helig Helig Helig
Deleyed Devotion
Brother Sparrow
San Fransisco
Great Is Thy Faithfullness
Rather Be feat, Jess Glynne
Från en läsare till er andra läsare.
ArtistAlbum
Frank
channel ORANGE
Bo Kaspers Orkester
Du borde tycka om mig The National
Trouble Will Find Me
Matt Redman
We Shall Not Be Shaken
Mattias Martinsson
Kom du helige
Duffy
Rockferry
Agnes Obel
Philharminics
The Mowgli´s
Waiting For The Dawn
Erik Tilling
Stor är din trofasthet
Clean Bandit
Rather Be feat. Jess Glynne
11
Har du
längtat efter att
behöva slippa leta upp
alla låttips i tidningen själv?
Nu är väntan över!
Insidan finns nu på Spotify.
Enkelt, smidigt och dessutom
med bonuslåtar varje månad!
Sök på ”Insidan” eller följ
länk på
www.insidan.net
FADER
AN
N
SO
DE
Trosbekännelsen – vad betyder den egentligen? I en artikelserie om tre texter kommer du få en fördjupad
förståelse för de tre trosartiklarna som trosbekännelsen är uppdelad i. Detta är första delen.
Trosbekännelsen
– ramsa blir till lovsång
”Vi tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare”
O
m du någon gång firat gudstjänst
i Svenska kyrkan eller någon
annan kyrka har du förmodligen
varit med och ställt dig upp och
sagt de här orden. För många
kan trosbekännelsen kännas som en lång
och tråkig ramsa som man liksom måste ”ta
sig igenom” för att komma till nästa del i
gudstjänsten. Orden kan upplevas krångliga
och utan verklig betydelse för en. Många av
oss var tvungna att lära oss den utantill som
konfirmander. Varför då, kan man undra?
Först tänkte jag nog att trosbekännelsen var
en lista på saker du måste ha förstått för att
få vara med i kyrkan och kalla dig kristen.
Men så är det inte.
För mig har det tagit lång tid att börja
uppskatta trosbekännelsen. Men genom
att då och då faktiskt stanna upp och
läsa den och börja be till Gud med hjälp
av orden, har den mer och mer fått växa
och bli så mycket mer än bara ord. Den har
nu snarare blivit som en lovsång. En lovsång
som sammanfattar och handlar om vem
Gud, Fadern, Sonen och Anden är och vad
han har gjort för mig. Därför handlar den
både om Gud och om oss.
Trosbekännelsen är dessutom inte bara
12
min egen lovsång, utan hela kyrkans. För
mig är detta en ofattbart häftig tanke – att
kristna i hela världen under nästan 2000 år
har bekänt sin tro med dessa ord. Häri finns
en gemenskap som bär så mycket längre
än min egen, ofta tvekande tro. Detta är
hela kyrkans gemensamma lovsång och
tro – både de som lever nu och de som gått
före. Så när vi står i någon kyrka i Sverige och
uttalar trosbekännelsen, kan vi veta att miljarder människor bekänner den tillsammans
med oss! Det stärker och hjälper min tro!
Jag måste inte heller fatta precis allt för att få
vara med, utan jag kan få vila i och bäras av
kyrkans tro och växa i mötet med den Gud vi
tillsammans lovsjunger.
som vi inte kan känna och som inte känner
oss, utan vi ber till vår far. Fadern är inte
som våra jordiska föräldrar, som kan göra
oss illa, säga dumma saker och svika oss.
Nej, Gud, vår Fader, är god och kärleksfull,
och det bästa sättet att lära känna Fadern,
är faktiskt att lyssna på Sonen, Jesus! Han
känner Fadern och har gjort honom känd för
oss, skriver Johannes i sitt evangelium (1:18).
Allt Jesus gör och säger visar oss också vem
Fadern är – hans vilja och kärlek. Jesus säger
till och med att ”Den som har sett mig, har
sett Fadern.” (Joh 14:9). Så nära hör de
ihop! Och när Jesus talar om Fadern, säger
han att vi inte behöver bekymra oss för en
massa saker, för vår far i himlen vet vad vi
behöver (Matt 6:25–32). Han förstår oss och
Vår pappa
känner oss. Han ser oss och älskar när vi tar
Den första delen av trosbekännelsen handlar tid och umgås med honom i bön, bara vi och
alltså om Fadern. Vi kan fundera en stund
han (Matt 6:6). Han är en alltid närvarande
på vad det här egentligen betyder. Jesus
pappa, en förlåtande och god förälder som
lär oss att säga ”pappa” till Gud när vi ber
vi alltid är välkomna hem till, även när vi
(tänk på bönen Vår Fader i Matt 6:9). Vilken
skäms och har gjort något dumt (läs om den
fantastisk sak att få säga! Gud allsmäktig,
förlorade sonen i Luk 15:11–32). Sådan är
universums skapare, låter sig kallas ”far” –
Fadern!
”min pappa”. Det blir inte mycket närmre än
När Jesus döps i Jordan, säger Fadern så
så. Det betyder att när vi ber, ber vi inte till en att alla hör: ”Du är min Son, den Älskade. I
”någon där uppe”, eller till ”en högre makt” dig har jag min glädje.” (Luk 3:22). Så säger
13
fat har sagt något i stil med: ”Om Gud nu är
allsmäktig och har gjort allt, varför svälter folk
då?”. Vilken bra fråga, eller hur! Vi kristna
tror ju faktiskt att en god Gud har skapat
världen. Hur kan det då se ut som det gör?
I Bibelns första kapitel ger Gud människan
uppdraget att vara ”förvaltare” av skapelsen.
Människan blir satt av Gud att vara medskapare tillsammans med honom, att ta
hand om världen på ett bra sätt. Skapelsen
var inte till för att människan skulle göra
hur som helst med den, och sko sig på
allt som Gud gett. Fadern har gett oss sin
skapelse, för att vårda den för allas bästa.
Har vi lyckats bra, kan man undra?
Att bekänna varje söndag att Gud, vår
gode Far, har skapat oss och hela universum,
bör snarast sporra mig att söka hans vilja
med skapelsen! Därför tror jag att vi behöver
ställa den där frågan lite annorlunda till oss
själva (kanske är det vår Far som frågar oss):
”Varför svälter folk i andra delar av världen,
och slätter… Allt detta är Faderns verk! Det
trots att Gud är god och har gett oss allt vi
finns någon som har skapat och haft en
behöver?”. Varför har vi mat i överflöd så att
vilja och ett syfte med det som finns. Det
innebär givetvis också att Gud ville just din vi slänger flera ton dagligen utan att blinka,
existens. Det är en hisnande tanke, värd
medan andra saknar rent vatten och bröd?
att ta till sig! Samtidigt är allt detta något
Många gånger kan jag tänka ”Vittnar mitt
som hos många väcker stora och viktiga
liv om en generös Fader i himmelen?”. Det
frågor kring tro och vetenskap, evolutionen
finns mycket mer att säga om dessa frågor,
osv. Jag tänkte inte ta upp och diskutera det men tillsvidare får vi låta denna första del av
här och nu, det finns andra tillfällen för det.
trosbekännelsen inspirera oss att söka vår
Snarare tänker jag att vi kan stanna upp inför Faders vilja alltmer. Att genom att se på Jesus
tanken: ”Om det är så att det finns en Gud
lära känna Fadern alltmer. Vi får påminnas
som skapat allt och som skapat mig, vad gör om att vi är Guds älskade barn, och att vi inte
det med mitt sätt att leva?”.
är ensamma i denna stora värld. Det inbjuder
oss att med trosbekännelsens ord gemenVarför bry sig?
samt lovsjunga Gud, Fader, allsmäktig, himIdag talas det mycket om miljöfrågor, klimatmelens och jordens skapare…
hot, översvämningar och folk som svälter
i stora delar av vår värld. Har detta något
med den kristna tron att göra? Vad är Guds
ansvar? Vad är vårt ansvar? Att säga att Gud
Filip Lindstrand
har skapat himmel och jord – har det något
Göteborg
med oss att göra? Många ungdomar jag träf-
"Genom att se på Jesus
lär vi känna Fadern alltmer"
Gud till dig och mig vid vårt dop också! Till
mig sa Gud den 13 april 2003: ”Filip, du är
min älskade son, du är min utvalde.”. För
genom dopet och genom tron på Jesus blir vi
Guds barn. Det är inte en mänsklig rättighet,
utan en Guds gåva av nåd! Som kristen har
jag min djupaste identitet i att jag är Guds
älskade barn. Jag behöver inte söka bekräftelse genom mitt utseende, eller göra massa
coola saker inför andra för att ”vara nån”.
Jag är älskad och bekräftad som Guds barn,
och det slår allt annat på denna jord!
Skaparen
Gud, vår Far, är allsmäktig säger vi. Här
märker vi genast kontrasterna. Vi kallar
Gud för ”pappa”, som uttrycker närhet och
omsorg – och samtidigt är Gud den som
har all makt och är ”skapare av himmel och
jord”, det vill säga allt som finns! Hela universum, som är oändligt stort; alla planeter
och stjärnor, alla havens märkliga fiskar och
varelser, alla fåglar, alla djur och växter, berg
14
Vill du vara med i ett viktigt arbete? Vill du ställa dig till Guds förfogande och bli använd av honom och
samtidigt själv växa som människa, lärjunge och ledare? Att ge ett år till Gud på detta sätt är en investering
inför framtiden och evigheten, både för dig själv och andra. Bli ungdomsledare eller volontär!
Ansök senast 30 april! Läs mer på www.elungdom.se.
Ett av alla syskon
Att be för vår värld är viktigt, men ibland kan det kännas så stort och opersonligt. I detta inslag vill Insidan hjälpa dig att komma ihåg kristna syskons situation runt om i världen.
Trettioåriga Miriam
Nankya som bor utanför
Ugandas huvudstad
Kampala kommer från
en muslimsk familj men
blev kristen för 14 år
sedan. Som många andra
ugandiska muslimer
som blivit kristna så blev
Miriam illa behandlad
av sin familj för att hon
lämnat islam.
Hur är den ekonomiska och politiska situationen?
Ekonomiskt sett går det inte så bra för Uganda.
För tillfället är det många som tar examen från
universitet, men för majoriteten av dem finns det
inga jobb. Det är alltså många, även bland de
högutbildade, som är arbetslösa, och behovet av
att utvidga arbetsmarknaden är stor. Det finns
en del konflikter i landets ledarskap och bland de
politiska partierna.
religioner. Det är religionsfrihet i landet och det
förekommer nästan inga konfliker mellan de
olika religionerna. Däremot är det ofta svårt för
muslimer som konverterar till kristendomen.
Deras familjer och muslimska kontaktnät ogillar
att de inte vill vara muslimer längre och behandlar dem därför dåligt. Ett exempel är jag själv. När
jag blev kristen lät inte min pappa mig gå i skolan
längre. Det var väldigt svårt för mig. Annars är
det oftast lätt att vara kristen i Uganda.
Vilka religioner finns i Uganda och hur är det
för de kristna?
Kristendomen är den största religionen i Uganda.
Det finns också många andra religioner, till
exempel islam, Jehovas vittnen, mormonism,
sjundedagsadventism, satanism och olika natur-
Hur kan vi i Sverige be för Uganda?
Be att Gud öppnar dörrar för en bredare arbetsmarknad. Be också att kyrkan ska präglas av sant
ledarskap. Det finns många som säger att de är
kristna men som inte lever så. Be att Uganda ska
präglas av tro på Gud.
15
n
G
s
i
v
v
t
t
ä
ä
rl
r
lobalisering. Det är ett komplext
ord som jag själv ofta funderar
över hur det berör mig, och hur
jag som kristen ska förhålla mig
till på ett så bra och klokt sätt som
möjligt. Det är ju ett ord som på olika sätt
har med konsumtion, ekonomi, politik och
materialism att göra. Är det ens något som
behöver ha med kristen tro att göra kanske
någon undrar. Ja, jag tror det. Eller, jag tror
snarare att det är viktiga frågor att fundera
kring, hur jag ska förhålla mig till allt det där
situation. Det är ju så enkelt att köpa den
där tröjan. Den är ju ändå redan tillverkad,
köper inte jag den så köper någon annan
den. Och varför ska jag betala för en
dyrare banan när jag kan spara några
kronor på den andra sorten? De smakar
ju likadant.
d!
E
Inblick
samtidigt som jag vill leva och förhålla mig
till min omgivning som kristen.
Priset vi inte betalar
Jag tänker till exempel på hur globaliseringen gör att klädtillverkning för stora
västerländska företag sker i fattiga länder
där människor syr kläder för väldigt dåliga
löner, under mycket dåliga arbetsförhållanden som vi sedan kan köpa riktigt billigt här
hemma i Sverige. När jag tänker på att det är
så verkligheten ser ut så skaver det lite i mig.
16
De ansiktslösa
Visst blir jag glad om jag hittar en snygg tröja
för ynka 150 kronor. Samtidigt inser jag
att om jag kan få en tröja för så pass lite
pengar, så har antagligen någon annan
fått betala det verkliga priset – genom en
riktigt usel lön och kanske en 16 timmar
lång arbetsdag utan rast. För en sak är
säker; ingenting är gratis. Ett annat exempel
är bananer. Vissa är Fairtrade-märkta, andra
inte. De med märkning garanterar att människorna som jobbat på bananodlingen fått
bra lön, goda arbetsförhållanden och sluppit
att jobba med giftiga kemikalier. Alternativen ger ingen av de ”fördelarna”, som ju vi
här i Sverige skulle ta för givet om vi jobbade
någonstans.
Det slår mig att människorna som tillverkar
kläderna och skorna vi har på oss, prylarna
vi köper och som odlar mycket av den
mat vi äter, de är osynliga för oss.
De har inga ansikten, inga
namn – de befinner sig
för långt bort från
vår verklighet för
att vi på allvar
ska kunna
sätta oss
in i deras
Det är någonstans här som det börjar bli
problematiskt. Människor utan namn och
utan ansikten låter verkligen inte som en
bild av hur Gud ser på någon av oss människor. I förlängningen måste det innebära att
någonting är fel om det är så vi indirekt ser
på andra, genom att passivt anpassa oss till
ett system som förutsätter att vissa människor förblir osynliga för oss. Kanske till
och med lite mindre värda för oss. Jesus
öser inte beröm över dem som hjälper och skänker pengar till den fattige. Istället identifierar han sig själv
med de fattiga (Matt 25:31–46).
Kanske det är vad jag också måste
göra, och jag tänker att det då kräver
något annat av mig än att ägna mig åt lite
välgörenhet då och då. Det kanske innebär ett annat förhållande till shopping och
andra matvanor än de vi fått för oss är helt
nödvändiga. Kanske måste jag inte handla
kläder billigt och
ofta, kanske
kan jag
handla lite mera
sällan och då försöka satsa
lite mer pengar på kläder från ett land där
tillverkningsprocessen inte innebär riktigt
lika mycket lidande? Kanske är det värt att
lägga några kronor extra när jag köper en
banan så att det blir en från Fairtrade istället
för Chiquita? Inte för att jag är bättre än
någon annan, men för att jag övar på att få
en människosyn som överensstämmer med
Jesus syn på oss människor.
Precis som jag skrev i början så är det här
verkligen stora och komplexa frågor. Det
är tyvärr lätt att man ger upp tankarna
på att handla mer medvetet därför
att det känns för svårt, eller så får
man dåligt samvete för att det
helt enkelt är omöjligt att vara
konsekvent. Jag skulle verkligen
inte vilja kalla mig ett bra föredöme
på området. Jag handlar inte alltid
Fairtrade trots att alternativet finns,
och visst handlar jag då och då kläder
fastän jag är rätt säker på att det verkliga
priset måste ha betalats av någon annan.
Men jag försöker, och jag tror att det går
att utvecklas och lära sig mer genom att
ta ett litet kliv i taget. Det viktiga tror jag
är att inte blunda för att väldigt mycket
av det vi tar för givet i vår vardag innebär
att livet kostar på ganska mycket mer
för andra människor i världen, eftersom
de ofta får betala priset. Människor som
har ett ansikte och ett namn. Ju tydligare
det blir för mig, desto mer tror jag att det
går upp för mig hur jag på bästa sätt kan
förhålla mig till de negativa konsekvenserna
av globaliseringen.
Elisabeth Lindh
Göteborg
Insidan frågar
Är det viktigt att köpa Fairtrade?
Albin Wulfsberg
17 år, Ytterby
Alicia Wernersson
17 år, Ullared
Anna Brander
17 år, Varberg
Ja, för då ges fler möjligheten till ett
värdigt liv. Genom att köpa Fairtrade
tar man bland annat avstånd från
företag som inte förhåller sig till
rimliga lönenivåer och lagom många
arbetstimmar per vecka.
Det är absolut viktigt, man
bidrar ju bland annat till
att människor får bättre
levnadsvillkor och detta är ett
enkelt sätt att göra det på!
För mig är det mest viktigt att köpa
Fairtradebananer och kaffe för att
jag har läst och hört dåliga grejer om
arbetsmiljöer däromkring men det
beror nog på hur mycket man bryr sig
om mänskliga rättigheter.
17
Att tro på Gud är lika naturligt som att tro att luft finns, men det är inte alltid lika lätt att förklara Guds existens som att förklara luftens. Argument finns och därför kommer följetongen under detta år handla om apologetik, försvaret av den kristna tron.
Följetong: apologetik sept: Alltid beredd att svara okt: Guds existens/universum nov: Guds existens/människan dec: Jesus – möjligheten att veta något feb: Jesus – identitet mars: Jesus – uppståndelsen april: Gud och det onda juni: Avrundning
Död och begraven…
men sen då?
V
i håller på att resonera om hur vi
ska förstå Jesus. Vad kan vi veta
om honom och vem ska vi tro
att han är? Vi har sett några skäl
till att ta Bibeln på allvar som bra
källa till historisk kunskap om Jesus och att
vi måste ta Jesus på allvar och ta ställning till
om han är Guds son eller inte.
Den avgörande pusselbiten finns i frågan
om vad som hände med Jesus efter avrättningen på korset. För både motståndare
och lärjungar visade avrättningen att
Jesus inte var Guds son. Bara en sak kan
vända nederlaget till seger, och tvivlet till
tro: att Gud uppväckte Jesus, bekräftade
honom som Messias, och att Jesus död
var en del av Guds plan. Men går det att
argumentera för uppståndelsen, eller måste
vi bara acceptera den i blind tro? Låt oss titta
på bevismaterialet:
Bevismaterialet
Det första bevismaterialet är den tomma
graven. Ståthållaren Pilatus godkände
att Jesus begravdes, fyra personer utförde
begravningen och graven sattes under
bevakning. Ändå var den tom två dagar
senare!
Det andra bevismaterialet är ögonvittnen
som träffade Jesus. Källorna anger 15
namngivna vittnen som mötte Jesus levande
igen. Dessutom anger Paulus att det finns
ungefär femhundra levande vittnen till den
uppståndne Jesus. Paulus var inte rädd för
att locka sina läsare att åka till platsen och
undersöka saken själv, eftersom han visste
att fakta var på hans sida.
Det tredje bevismaterialet är lärjungarnas
förvandling. Från uppgivenhet och rädsla
18
efter Jesus död var de bara några veckor
senare orädda utropare av nyheten om att
Jesus lever, att han är Guds son och herre
över liv och död. Förvandlingen kunde inte
vara mer radikal!
Uppståndelse – vad annars?
Bevismaterial är till för att tolkas. Vi behöver
en teori som förklarar att graven är tom, att
människor säger att de mött Jesus och att
de nu tror på honom som Kristus, Guds Son.
Många försök har gjorts för att bortförklara
uppståndelsen. Det första kan vi läsa om
redan i Matteusevangeliet. ”Lärjungarna stal
kroppen ur graven” – men det förklarar inte
varför de sen säger sig ha mött honom, hur
de gått från skräckslagna till orädda och är
beredda att satsa sina liv på den kristna tron.
Senare teorier försöker med hallucination, att Jesus inte var död på riktigt, eller
att kroppen flyttades av någon annan. De
alternativa teorierna faller antingen på att de
inte förklarar hela bevismaterialet, eller att
de inte ger en rimlig förklaring. Slutsatsen
är att ingen lyckats presentera en alternativ förklaring; trots ett enormt forskningsmaterial och många försök. Det finns bara
en förklaring som förklarar hela bevismaterialet på ett rimligt sätt. Alternativet blir en
axelryckning, ett ”jag vet inte”.
Ett mönster
Den kristna tron ger en rimlig förklaring till
hela bevismaterialet. Graven är tom, människor har mött Jesus och förvandlats till
frimodiga Jesus-troende för att han verkligen
är levande. Dessutom passar uppståndelsen
in i ett större mönster: profetiorna om en
lidande och segrande Messias, och Guds
19
Jesus har uppstått!
stora plan att genom sitt folk erbjuda räddning åt hela världen.
Uppståndelsen kan kännas som en
svår sak att stå för som kristen. Så avlägset. Kan vi verkligen tro det? Men de bästa
nyheter som världen hört – att Gud är
starkare än själva döden – är fortfarande
idag möjliga att undersöka. Bevismaterialet
är aktuellt och slutsatsen står sig: Jesus har
verkligen uppstått och vi har mött honom.
Martin Helgesson
Stockholm
–info [www.elungdom.se och [email protected]]
Frågar du så svarar vi
Det är viktigt att vårda sitt inre liv.
Gå därför inte ensam med dina frågor och funderingar!
Vi vill gärna hjälpa dig att finna svar.
Skriv till:
Insidan
Sandgatan 14 B, 223 50 Lund,
e-mail: [email protected] eller sms: 0708-93 52 68
ELU i Åre 2014
Brevet vidarebefordras sedan till Martin Jonsson, präst i Varberg.
Du får gärna vara anonym!
Är allt i Bibeln Guds ord till oss?
Hur kan man veta vad som är viktigt att följa i dag
och vad som bara gällde förr?
P
ELUs årsmöte 2014 lördagen den 26 april på Missionsgården Strandhem kl 13:30
20
å den första frågan är svaret kort: Ja! Hela Bibeln – GT:s
39 böcker och NT:s 27 böcker – betraktas som Guds ord
i hela den kristna kyrkan. Bibeln är som ett brev som Gud
har skickat till oss människor. När du och jag skriver ett
brev så skickar vi inte iväg det om vi inte är nöjda med
vad som står i det. På samma sätt så är Gud ”nöjd” med sitt brev till
oss – det som står i Bibeln står där för att Gud vill att det ska stå där!
Det är hans hälsning till oss. Bibeln är alltså Guds ord till 100%.
Samtidigt är Bibeln mänsklig – till 100%. Hela Bibeln är skriven av
människor som skriver i sin tid och i sina sammanhang. Det är därför
vi känner igen oss när vi läser Bibeln – den handlar om människor av
kött och blod som har erfarit levande Gud på något sätt.
Men om Bibeln är skriven av människor, hur kan den då samtidigt
vara Guds ord? Bibeln är Guds ord eftersom Gud har inspirerat de
som har skrivit. Varje bok i skriften är inspirerad av Gud (2 Tim 3:16).
Ordet för ”inspirerad” kan också betyda ”utandad” vilket är vad
Bibelns ord är; alltså utandat av Gud.
Den andra frågan är lite svårare. Vad i Bibeln gäller oss i dag? Vad är
viktigt att följa i dag?
Det mest grundläggande för en kristen, vad gäller förståelsen
av Bibeln är att den ska läsas ”genom Kristus”. Det är Jesus som
är Bibelns ”kärna och stjärna”. Det är alltså Jesus som är Bibelns
viktigaste budskap – liksom det är kyrkans budskap – han har kommit
till världen som vår frälsare och försonare. Allt i Bibeln måste därför
förstås utifrån denna viktigaste delen av den kristna tron.
När det gäller etiken, Guds bud för ett gott liv med mera så kan
man ofta se av sammanhanget om det gäller alla människor i alla tider
eller om det är bundet till just den tid det handlar om. När det gäller
många av lagarna i GT så är de knutna till det judiska folket. Moses
lag är i stort sett inte vår lag utan den ska uppfyllas av det judiska
folket. Undantaget är bland annat 10 Guds bud som Jesus upprepar i
sin undervisning.
Paulus kan ibland hänvisa till någon lokal sedvänja när han
argumenterar för en viss sak – och då är det troligt att det gäller bara
hans tid. En annan gång kan han lägga hela sin apostoliska auktoritet
bakom orden och säga att det han talar om är ett Herrens bud – och
då gäller det även i dag.
Det bästa sättet att förstå sådana här viktiga frågor är att läsa
Bibeln tillsammans i en ungdomsgrupp, med en kompis eller gå och
fråga någon som man tror kan lite mer. Och det bästa av allt är att om
du vill vara en lärjunge till Jesus och tror på honom – då kommer du
få allt mer av den helige Ande som hjälper dig förstå undan för undan
vad Gud säger i sitt ord!
Martin Jonsson
Varberg
21
Min understrykning
[email protected]
ELU SPORT EVENT
INNEFOTBOLL
12 APRIL
Den här sidan
är till för
att ni läsare
ska kunna
uppmuntra
varandra. Dela
med dig av din
understrykning!
ÖRKELLJUNGA IDROTTSHALL
5 spelare på plan
Fri lagsammansättning.
Kostnad: 100 kr/person
Anmälan till:
[email protected]
Allt har han gjort skönt i sin tid. Också evigheten har
han lagt i människornas hjärtan. Ändå kan de inte
förstå Guds verk, från begynnelsen till änden.
Pred 3:11
J
ag har alltid frågat mycket,
särskilt när det gäller Bibeln och
Gud. Jag har frågat varför, hur,
och när om och om igen. Många
gånger har mina frågor inte fått
något svar. Jag har brottats med dem,
funderat och frågat, men ofta utan
att få något svar. Versen blev, och är,
för mig en påminnelse om att Gud
har koll. Jesus vet vad han gör. Jag
Djupis
”När jag är svag, då är jag stark”
Paulus
22
måste inte veta allt, för Gud gör det.
Och hans verk är fantastiskt, även när
jag inte kan se varför. Jag kan få svar
på vissa frågor, jag kan urskilja ett
sammanhang. Men det är också allt
jag kan och det är inte ett problem
för mig. Predikaren 3:11 är en av
mina favoritverser i Bibeln just av den
anledningen – den påminner mig om
att Gud har koll.
VÄLKOMMEN
TILL PÅSKLÄGER FÖR 15+
PÅ BREANÄS MISSIONSGÅRD
17-20 APRIL
TRO, HOPP & KÄRLEK
- PÅSKENS BUDSKAP
Camilla Strannhage
Örkelljunga
PRIS: 650 kr
Anmäl dig på www.elungdom.se
senast den 8 april.
PÅSKLÄGER FÖR 19+ PÅ
ÅHUS MISSIONSGÅRD
18-20 APRIL
ingar
Konkreta utman
Landa i vad Jesus gjort för dig
Lär känna dig själv
och Gud bättre
g mognad
Fokus på själavård och personli
n Helige Andes
Öppenhet för De
kraft och verk
B
Vid obeställbarhet återsänds
tidningen till:
POSTTIDNING
Efterföljaren
insidan
Annika Nilsson
Skogsvägen 8B,
291 34 Kristianstad
Sist men inte minst, ett porträtt av en troshjälte.
Låt dig inspireras och beröras av en hängiven kristen som fått peka på Jesus genom sitt liv.
Henric Schartau
H
Namn:
Född:
Henric Schartau
27 sept 1757 i
Malmö
Död:
3 feb 1825 i Lund
Känd som:Präst
Nästa nummer av
insidan
Kristen ungdomstidning
. Schartau föddes i Malmö där fadern
var rådsman. Redan vid den tidiga
åldern av 13 år förlorade han sin
mor vilket ledde till att han sökte sig till sin
morfar. 17 år gammal tog han en kandidatexamen i filosofi i Lund och tre år senare vid
20 års ålder blev han fil. magister.
Det var vid denna ålder som han gjorde
det avgörande vägvalet. I ett ensamt rum
på landet där han hade tjänst som informator kom han i en andlig kris. Detta ledde
honom till att spendera många nätter med
bibeln och slutligen kom klarheten under en
gudstjänst med efterföljande nattvard. Detta
fick till följd att Henric tog avstånd både från
vanekristendom, där det inte är så viktigt vad
man gör, och från moralism, där vad man
gör avgör allt. Tre år senare blev han prästvigd i Kalmar och blev 1785 andre stadskomminister i Lund.
Vid denna tid så var Herrnhutismen en
stark rörelse i Sverige och även Henric blev
påverkad av den. Dock bröt han med denna
rörelse då han tyckte att vännerna inte insåg
eller tog till sig allvaret med helgelse, dvs.
"Ett sunt kristet liv kan inte levas på
oklara känslostämningar för det leder
bara till ett ödesdigert självbedrägeri i
andligt hänseende."
att omforma sitt liv så att Guds vilja mer får ske allt mer.
Detta kom att prägla Henric med allvar och mer betoning
på förståndet än känslorna. Detta stämde bättre in på hans
karaktär, då han var filosofiskt lagd och gillade att strukturera. Ett sunt kristet liv kan inte levas på oklara känslostämningar, menade Henric, för det leder bara till ett ödesdigert
självbedrägeri i andligt hänseende. Därför blev det viktigt att
systematisera nådens ordning, vilket är så som det andliga
livet ”normalt” utvecklas, för att därigenom kunna jämföra
och få försäkran eller varningar i det andliga livet. Som
exempel blir det ofta i början av det kristna livet att allt känns
nattsvart av oförmågan att göra Guds vilja, vilket alltså inte
alltid är dåligt om detta leder till Jesus.
Henric var en flitig predikant och själavårdare med 1700
efterlämnade utkast och kom att påverka flera blivande
präster. Genom dessa kan man grovt räknat säga att
västkusten och Skåne blev de platser som förvaltade vidare
undervisningen från Henric.
Har den judiska påsken med mig att göra?
Ersättningen, Jesus CV, m.m.
Skicka dina synpunkter eller insändare till: [email protected] eller sms:a 0708-93 52 68