Maria får en psykos

Ungdomsbok
Maria får en psykos
Text och Illustrationer: Elisabet Alphonce
Maria är 19 år och läser på folkhögskola. Hon går allmän linje. Hon bor i
ett rum på skolans internat. Studierna är intensiva och hon har en del läxor
på kvällarna.
Maria tycker att läxorna blir allt svårare att förstå. Hon hänger inte med i
kurserna som förut. Hon kämpar med studierna och ägnar mer och mer tid
åt böckerna.
Hon hinner inte med att träffa sina kurskamrater på kvällarna längre. Hon
blir sittande ensam på rummet med sina böcker medan de andra pratar och
skrattar i allrummet.
En dag ger läraren en rättad hemuppgift till Maria. Läraren säger ”du har
totalt missuppfattat det här”. Maria skäms och blir lite arg, hon har verkli­
gen jobbat med uppgiften.
Det känns annorlunda i klassrummet. Maria får för sig att läraren och de
andra eleverna iakttar henne. Hon känner sig ensam trots att alla finns där
runt omkring.
Någon skrattar och Maria tror att han skrattar åt henne. Hon skyndar sig
hem till sitt rum.
Maria sätter sig med böckerna men det är som om hon inte kan tänka
klart. Tankarna känns som ett fiskstim, där den ena tanken smiter undan
och tio andra tankar kommer istället.
Plötsligt hör Maria en röst som ropar ”idiot”. Den verkar komma bakifrån
rummet. Hon vänder sig om men det finns ingen där.
”Klumpfia” rösten hörs igen. ”Idiot”. ”Klantskalle” rösten ljuder i rummet.
Maria som sett mycket på sciencefiction på tv förstår att det måste vara
rymdvarelser som talar till henne. De talar till henne i tomma luften, tror
Maria.
Kanske kan de kontrollera hennes tankar också! Datorn som hon suttit och
skrivit vid känns plötsligt som om den kan vara buggad. Och telefonen!
Den är säkert avlyssnad, tänker Maria. Hon tittar på lampan och får för sig
att det är en kamera där som filmar allt hon gör.
Rymdvarelserna följer hela hennes liv, tänker Maria.
Maria blir rädd och rusar ut ur rummet. I allrummet sitter kurskamra­
terna och pratar och skrattar. De vet naturligtvis om det, tror Maria. Eller
är de rymdvarelser, eller har de kanske maskiner inuti sig som nu hånar
henne!
Maria springer ut från huset ned mot centrum av stan. Hon hoppas komma
ifrån rösterna, men de hörs lika starkt här ute.
”Idiot” ljuder rösten. ”Tror du att du kan komma undan oss så lätt”. Rös­
terna ekar mot husväggarna.
Maria kommer in i en liten gränd som hon inte känner igen. Hon gömmer
sig i ett hörn och håller för öronen för att slippa höra rösterna. Men nu
hörs rösten som om den kommer inifrån hennes eget huvud. Maria kryper
ihop och försöker svara rösten. Det börjar regna men Maria känner inte ens
att hon blir blöt.
En dam kommer gående och ser Maria. Hon går fram och försöker prata
med Maria. ”Hur är det? Behöver du hjälp?” frågar damen.
Maria hör knappt vad hon säger och fortsätter att prata med rösterna.
Damen går en bit bort och tar upp sin mobiltelefon.
En stund senare kommer en polisbil. Två poliser kliver ur bilen och för­
söker prata med Maria. Poliserna tar tag i Marias armar och sätter henne i
bilen.
Maria blir rädd – har hon begått något hemskt brott eftersom polisen tar
henne?
Men snart ser hon att de åkt till sjukhuset, inte till polisstationen. Poliserna
hjälper Maria in på akutmottagningen, där sjukvårdspersonal tar emot
henne.
Maria får prata med en läkare. Läkaren ställer många frågor som Maria
har svårt att svara på. Rösterna dånar i huvudet. ”Idiot” skriker rösterna,
”Här ska du plågas”.
Läkaren frågar Maria om hon vill bli inlagd men Maria svarar ”nej”. Hur
ska hon kunna våga stanna här där röstena är värre än någonstans? Läka­
ren skriver i sitt anteckningsblock och svarar Maria att hon kommer att få
tvångsvård. ”Jag anser att du behöver läggas in, även om du inte själv vill
det” säger läkaren.
En sjukvårdare hjälper Maria in på avdelningen.
Maria får ett eget rum på avdelningen. Hon visas runt och ser att det
sitter flera andra personer i dagrummet. En person sitter och småpratar
för sig själv och en annan person vankar rastlöst av och an i korridoren. En
äldre dam står med sin handväska och ber om att bli utsläppt, men nekas
av personalen.
Maria får panik och försöker fly genom ett fönster, men det är låst. Perso­
nalen tar tag i henne och pratar med henne på ett lugnande sätt. De erbju­
der Maria en tablett. Maria tvekar. Rösterna säger: ”Det är gift! De tänker
döda dig!” Men kvinnan som erbjuder tabletten inger förtroende. Maria tar
emot tabletten och efter en stund känner hon sig lugnare.
Några dagar senare märker Maria att rösterna hörs som på längre av­
stånd. Paniken som hon har känt har också minskat. Nu vågar hon ringa
hem till sin familj och prata med föräldrarna. Hon ringer också till skolan
och talar om att hon är på sjukhus. Läraren säger till Maria att ta det lugnt
och vila, kursarbetet får vänta tills hon mår bra.
Läkaren pratar med Maria och berättar för henne att hon har fått en psy­
kos. Läkaren förklarar att i en psykos kan omvärlden te sig förändrad och
hotfull och man kan höra röster som talar till en. Maria frågar: ”Så det är
inte rymdvarelser som jag hör?” Nej” svarar läkaren, ”det är snarare dina
egna tankar som fått ljud”.
Efter en tid skrivs Maria ut från sjukhuset och hon kommer tillbaka till
folkhögskolan. Det känns ovant att vara hemma igen. Maria har skam­
känslor. Hon är rädd att hon har skämt ut sig inför de andra eleverna.
Maria går på regelbundna besök i öppenvården på sjukhuset och berättar
om sina skamkänslor för sjukvårdaren. ”Det är vanligt att man känner så
efter en psykos” säger sjukvårdaren: ”Försök att göra dig fri från sådana
känslor. Det är inte skamligt att ha varit sjuk.”
Nästa dag kommer en av kurskamraterna fram till Maria och berättar:
”För två år sedan blev jag också sjuk och var inlagd i flera månader för en
psykos. Men nu har jag återhämtat mig och kan studera igen, fast jag tar
medicin varje dag så klart.”
Det känns lättare för Maria efter att ha fått vännens förtroende. Hon är inte
ensam längre.
Det är trögt att komma igång med studierna igen. Maria gör upp med lära­
ren att hon bara ska ta några kurser denna termin för att orka med kursar­
betet. Efter hand går det bättre med studierna.
Vad är en psykos?
När verkligheten rämnar kan livet te sig som en vaken mardröm. En panik­
artad känsla av att vara förföljd eller utsatt för ondska kan färga tillvaron.
En psykos innebär en förändrad verklighetsuppfattning präglad av vanfö­
reställningar, hallucinationer och beteendeavvikelser. Kognitiva störningar
och tankestörningar kan också förekomma.
Vanföreställningar kan bestå av tankar t.ex. om att vara förföljd, att maten
är förgiftad eller att man är utvald till någon upphöjd uppgift som att vara
Gud själv.
Hallucinationer är sinnesupplevelser utan motsvarande yttre stimulans.
Hallucinationer kan förekomma från alla olika sinnen (syn, hörsel, lukt,
känsel, smak), men hörselhallucinationer är vanligast. Hörselhallucinatio­
ner kan t.ex. vara röster som kommenterar det man gör eller som upp­
manar en att handla på olika sätt. Det kan också vara ljud som steg eller
knäppningar som hörs i huvudet men som uppfattas som om de kommer
från omgivningen.
Kognitiva störningar kan vara svårigheter att koncentrera sig, att stegvis
planera och utföra en handling, svårigheter med uppmärksamhet eller att
minnas. Tankestörningar kan yttra sig så att huvudet känns överfullt av
tankar eller tvärtom, alldeles tomt på tankar. Man kan även tappa tråden i
ett resonemang.
Andra symtom kan innebära att personen är tillbakadragen och mindre
öppen, upplever apati, glädjelöshet samt saknar engagemang, drivkraft och
intresse för olika aktiviteter.
Beteendeavvikelser som till exempel att personen pratar för sig själv eller
undviker saker eller situationer, kan förekomma.
De psykotiska syndromen
En kortvarig psykos går över av sig själv relativt snabbt och återkommer
oftast inte. Den präglas vanligen av förvirring eller paranoida symtom som
en känsla av att vara förföljd samt upplevelse av intensiv ångest. Halluci­
nationer kan förekomma. Psykosen kan vara utlöst av stress.
Vid vanföreställningssyndrom dominerar feltolkningar av omvärlden.
Vanföreställningen kan t.ex. vara att partnern är otrogen eller att männis­
kor vill en illa. Vid psykos UNS (utan närmare specifikation) är symtomen
alltför okaraktäristiska eller osäkra för att ge en mer specifik diagnos.
Vid schizofreni varar psykossymtomen minst en månad och ger funktions­
förlust på flera områden minst ett halvår. Funktionsförlusterna kan bestå
hela livet. Symtomen innefattar tankestörningar, inadekvata affekter, apati,
ambivalens, inåtvändhet samt vanföreställningar, hallucinationer och ib­
land ett avvikande beteende. Talet kan bli svårt att förstå och logiken följer
egna mönster. Det är vanligt att man vid schizofreni fungerar sämre än
före debuten i arbetsliv, studier eller i sociala relationer. Vid schizofreni är
det vanligt att psykosen återkommer i skov om man inte behandlar sjukdo­
men. Risken för funktionsnedsättningar ökar ju fler skov man går igenom.
Schizofreniform störning liknar schizofreni men varar kortare tid och går
över inom en sexmånadersperiod. Vid schizoaffektiv störning förekommer
schizofreni samtidigt med depression eller bipolär sjukdom.
Hur vanligt är psykoser?
Varje år insjuknar mellan 10 och 20 personer per 100 000 invånare för
första gången i psykos. För en tredjedel går psykosen över relativt snart
och återkommer inte. För en tredjedel återkommer psykosen, men perso­
nerna återhämtar sig väl mellan skoven. Den sista tredjedelen utvecklar
mer djupgående psykiska förändringar som kan ge funktionshinder. Det
finns ca 40 000 personer i Sverige med psykiska funktionshinder på grund
av psykisk sjukdom.
Schizofreni diagnostiseras oftast i sena ungdomsåren eller i tidig vuxenål­
der. Risken att få schizofreni under sin livstid är strax under 1 %.
Vad beror psykos på?
Många faktorer samverkar och någon entydig förklaring eller orsak finns
inte idag. Man brukar tala om en sårbarhet som innebär att människor har
olika stark benägenhet att reagera med psykos när de utsätts för stress.
Schizofreni t.ex. har sannolikt en komplex ärftlighet där en interaktion
mellan ett flertal gener skapar en risk att drabbas av sjukdomen. Även
neurobiologiska faktorer som undernäring eller syrebrist under fostertiden
kan ge en ökad risk att utveckla schizofreni senare i livet. Miljön under
uppväxttiden spelar också en stor roll. Allvarligt störda uppväxtförhållan­
den kan förstärka den biologiska sårbarheten och goda uppväxtförhållan­
den kan fungera som ett skydd mot att utveckla sjukdomen.
En person med hög sårbarhet kan leva utan problem tills något händer som
utlöser psykosen. Det kan vara en större påfrestning som att flytta hemi­
från, börja studera, klara militärtjänsten, få sitt första barn eller en kropps­
lig ansträngning som sjukdom, långvarig sömnbrist eller drogpåverkan.
Behandling
Vid en psykos behövs hjälp snabbt, helst inom ett dygn. Familjen bör vara
en del av behandlingen redan från början. Om personen får stöd i hemmet
av utbildad personal kan en inläggning undvikas. Miljön bör ge lugn och ro
vid psykoser. Vid inläggning är en hemlik miljö att föredra framför stora
vårdavdelningar. Bemötandet bör vara tydligt och empatiskt.
Mediciner mot de psykotiska föreställningarna samt mot ångest och sömn­
svårigheter kan lindra symtomen. Antipsykosmedel minskar symtom som
paranoia, vanföreställningar och hallucinationer. Lugnande medel minskar
ångest och oro. Insomningstabletter kan behövas under en period. Vid ned­
stämdhet som vid en depression kan antidepressiv medicin ges.
Psykologisk behandling erbjuds ofta i form av stödsamtal eller terapi.
Kognitiv beteendeterapi har visat sig vara en god hjälp i återhämtningen
genom att stärka problemlösningsförmågan och självförtroendet.
Rehabilitering
Det är viktigt med en helhetssyn tidigt i behandlingen. Arbetsterapeuten
kan göra funktionsbedömningar och rekommendera träning som bidrar till
att få vardagslivet att fungera. Sjukgymnastik kan förbättra kroppskänne­
dom, koordination och styrka samt ge träning i bland annat avslappnings­
tekniker. Kuratorn kan se över ekonomin och hjälpa personen att få det
stöd som han eller hon har rätt till. Boendestöd kan erbjudas vid långvarigt
behov av stöd i hemmet. Ett personligt ombud kan hjälpa till om svårighe­
ter i kontakten med myndigheter uppstår.
Försäkringskassan erbjuder sjukersättning vid nedsatt arbetsförmåga. Sys­
selsättning och arbetsträning kan erbjudas av kommunen. Via arbetsför­
medlingen kan anställning underlättas med hjälp av bidrag.
De flesta som drabbats av psykoser återhämtar sig till ett gott liv. Man
kanske fortfarande har kontakt med psykiatrin och tar medicin men
vardagslivet och de sociala relationerna fungerar bra. Viktiga faktorer i
återhämtningen är t.ex. medicin och andra människor som kan ge stöd och
uppmuntran. Ofta upplever personen att tillvaron rasade under psykosen
men att det kom en vändpunkt vid vilken återhämtningen kunde börja.
Återhämtning sker stegvis och med den kommer en ny identitet, där erfa­
renheterna från psykosperioden kan bli en tillgång.
Tips för nyinsjuknade
Medicinering är som regel nödvändig för att undvika ytterligare skov av
psykossjukdomen, särskilt vid diagnosen schizofreni. Men mediciner kan
också ge biverkningar. Vanliga biverkningar är trötthet, viktuppgång och
stelhet eller skakningar i händerna. Hormonell påverkan kan även ge sexu­
ella biverkningar som mjölk i brösten, oregelbunden mens eller minskad
sexuell lust och förmåga. Om man besväras mycket av en viss biverkning
kan det hjälpa att byta preparat, då vissa nyare mediciner har mindre
biverkningar än äldre sorter. Att hitta en medicin som passar kan ta lite tid
men kan sedan vara en verklig hjälp i återhämtningen.
Det är viktigt att hålla koll på stressen efter en psykos. Att lära känna sina
egna gränser för vad man orkar är viktigt. Att äta och sova regelbundet ger
välmående och ett visst skydd mot återfall. Motion är viktigt för hälsan och
speciellt viktigt då man medicinerar med neuroleptika som kan ge ökad
aptit och viktuppgång. Vissa av dessa mediciner kan också ge en ökad risk
för att utveckla diabetes vilket kan motverkas genom regelbunden motion.
Det ökar även välmåendet och minskar risken för depressioner.
Tala med din läkare om dina alkoholvanor och be om råd om hur du ska
förhålla dig till alkohol i just din situation och med din aktuella medicine­
ring. Det är viktigt att undvika droger när man har fått en psykos. Droger
som ex. cannabis kan utlösa återfall i psykosen.
Tidiga varningstecken
Om man lär sig vilka ens tidiga varningstecken är kan man undvika att
återinsjukna genom att söka hjälp i tid. De tidiga varningstecknen är indi­
viduella men kan inkludera sådant som en upplevelse av att folk är emot
en, att relationer med närstående personer blir mer konfliktfyllda än van­
ligt, att man blir irritabel och får känslomässiga svängningar eller att man
börjar uppleva vanföreställningar eller höra röster. Om man är uppmärk­
sam på sina tidiga varningstecken kan man minska på stressen, söka extra
stöd från vården eller justera medicin dosen tillsammans med sin läkare
och på så vis undvika att återinsjukna.
Att hantera röster
Röstupplevelser som är besvärande kan hanteras på olika sätt. Medici­
nering hjälper oftast men ibland kan röstupplevelser finnas kvar trots
ade­kvat medicinering. Då kan man pröva olika strategier för att hantera
rösterna. Vad som fungerar bäst är individuellt.
Att minska på stressen och undvika situationer som är alltför jobbiga är en
strategi som kan vara till hjälp. Att vila och se till att man sover ordentligt,
samt att äta regelbundet är också viktigt. Man kan distrahera sig från att
lyssna på rösterna genom någon aktivitet som att lyssna på musik, gärna
lugn musik som inte stressar en. Att läsa, lösa korsord, se på tv, eller ägna sig
åt någon form av motion kan också hjälpa. Gemenskap kan lindra rösterna.
Sätt gränser för rösterna, säg ifrån åt dem, det är du som ska styra över
rösterna, inte de över dig. Om det fungerar för dig kan du avsätta en tid för
att prata med rösterna varje dag, och be dem vara tysta resten av dagen.
Du kan också ignorera rösterna och strunta i vad de säger.
Skapa en bra samarbetsrelation med din läkare för att få ytterligare hjälp
att hantera rösterna om de är hotfulla eller besvärande.
Du kan också vända dig till någon brukarorganisation.
Gå in på www.nsph.se, www.rsmh.se, www.schizofreniförbundet.se eller
www.viska.se för mer information. För att få kunskap om olika funktions­
nedsättningar kan du vända dig till www.lul.se/infoteket.
Denna broschyr är skriven i September 2011.
Text och illustrationer: Elisabet Alphonce.
Producerad av Infoteket om funktionshinder.
www.lul.se/infoteket
tel. 018-611 66 77
Faktagranskad av överläkare Eva Lindström,
Akademiska sjukhuset.
@ Landstinget i Uppsala län
ISBN 978-91-979977-0-6