HJÄRNAN, NERVSYSTEMET, SANT Kroppsdelarna måste kunna samarbeta – därför behöver celler kunna skicka information till varandra. De kan meddela sig med hormoner – signalämnen som skickas med blodet eller med hjälp av elektriska impulser i kroppens nervsystem – det är mycket snabbare än hormonsystemet. Hormoners effekter är däremot mer långvariga än nervimpulsernas. http://www.ur.se/Produkter/186232-Uppdrag-kroppen-Hjarna-och-nervsystem https://www.youtube.com/watch?v=T8o4MHfLJOM https://www.youtube.com/watch?v=I5zZBbyAcL4 https://www.youtube.com/watch?v=XU_b_onlY0E https://www.youtube.com/watch?v=r47ITjN2yDo https://www.youtube.com/watch?v=mbJSZOAT9-E Hjärnan är ett det viktigaste organet! Den skyddas av skallben, vätska och hjärnhinnor. Skydda den med hjälm! Hjärnan gör många saker parallellt t.ex. kontrollerar den ständigt organen, bearbetar informationen från sinnesorganen och sänder ut impulser till muskler. Varje sekund gör den 100 000 miljarder beräkningar. http://www.hjarnguiden.se/ http://www.hjarnguiden.se/index.php?option=com_content&view=article&id=51&Itemid=2 Sömn är livsviktigt! När vi sover bearbetar vi information, fakta och känslomässiga upplevelser. Det är tid för återhämtning. När vi sover sker återuppbyggning av kroppens organ, produktionen av t.ex. tillväxthormon och testosteron sker – vilket är viktigt för att musklerna ska växa, sänks koncentrationen av t.ex. hungerhormonet ghrelin… Vid sömnbrist ett kort tag så sänks koncentrationsförmågan och funktionsförmågan, man blir irriterad och trött… På längre sikt ökar risken för t.ex. diabetes, utbrändhet, depression, fetma och infektioner… https://www.youtube.com/watch?v=w03SUntD0c8 http://www.umo.se/Kroppen/Somn/ http://testtube.com/dnews/dnews-647-braincleanings/?utm_campaign=trueAnthem:+Trending+Content&utm_content=dkp5RM&utm_medium=tr ueAnthem&utm_source=facebook#!dkp5RM Minnen uppstår genom att synapserna förändras på ett sätt – de förändras mindre när ett korttidsminne skapas än ett långtidsminne. https://www.youtube.com/watch?v=lDiTZqEQ2Ao Hippocampus är ett litet område i tinningsloben som är viktigt för att nya minnen ska kunna lagras – men det finns inget speciellt minnescentrum i hjärnan utan olika minnen är spridda i synapser över hela hjärnbarken. Förr trodde man inte att nya nervceller kunde bildas i den vuxna hjärnan – men det har visat sig att vissa nervceller kan bildas under hela livet, bland annat i hippocampus. Nya synapser bildas också hos ungdomar och vuxna men inte lika snabbt som hos små barn. Hjärnan minne kan inte bli fullt – det lönar sig att hålla hjärnan i trim eftersom det stimulerar nybildningen av synapser. Intelligens mental förmåga; förmågan att utifrån givna grunder avsiktligt utveckla sitt tänkande. Till intelligensen räknas vanligen förmågorna att resonera, planera, lösa problem, associera, tänka abstrakt, förstå idéer och språk, komplicerade orsakssammanhang samt förmågan till inlärning. Inom psykologin skiljer man på intelligens och kreativitet, personlighet och visdom men i vardagsspråk får ordet intelligens ofta en mycket bred betydelse. I olika tider, samhällen och grupper har intelligens definierats på olika sätt. En individs intelligens, liksom de flesta personliga egenskaper, bestäms en kombination av arv och miljö. Nervsystemet består av över tusen miljarder nervceller som är specialiserade på att leda signaler, nervimpulser. Nervimpulser leds vidare till andra nervceller och till muskelceller. Nervsystemet består av hjärna, ryggmärg och nerver. De delar av nervsystemet som vi kontrollerar våra skelettmuskler kan vi styra med viljan. Det självständiga nervsystemet som bland annat styr hjärtats slag och tarmarnas rörelser fungerar oberoende av viljan. Det autonoma nervsystemet har en parasympatisk del som är aktivt när vi vilar och en sympatisk del som anpassar kroppen till fysiskt arbete. Vårt nervsystem har genom årmiljonerna utvecklats att bli det mest komplicerade organsystem vi känner till. Men även enkla organismer har någon form av nervsystem. Alla flercelliga djur har nervceller som kan känna av förändringar i omgivningen. Hos nässeldjur bildar de ett nät som kan sprida signaler åt olika håll. Maskar och leddjur har kedjor av nervcellsgrupper som förmedlar syn- och luktimpulser. Bland de ryggradslösa djuren har bläckfiskarna de mest utvecklade hjärnorna. Vår hjärnas inre delar utvecklades tidigt under evolutionen och skiljer inte sig åt så mycket från andra däggdjurs. Mellanhjärnan och hjärnstammen styr många automatiska funktioner som andning, kroppstemperatur och blodcirkulation. De reglerar också sömn, vakenhet, hunger, törst och sexuell aktivitet och det finns viktiga omkopplingar för nerver som går mellan hjärnan och ryggmärgen. Hos ryggradsdjuren utvecklades mer avancerade nervsystem med storhjärna, mellanhjärna och lillhjärna. Den utvecklingsmässigt nyaste delen av hjärnan kallas neocortex och den omfattar större delen av storhjärnans bark. Det är framför allt vår väl utvecklade hjärnbark i den främre delen av pannloben som skiljer oss från aporna. http://www.ur.se/Produkter/191827-Nobels-hojdare-Impuls https://www.youtube.com/watch?v=fVUHTVGfeQk https://www.youtube.com/watch?v=joUQPpIDQuA https://www.youtube.com/watch?v=A6w1J33dwe8 https://www.youtube.com/watch?v=lSJD79jNBj4 https://www.youtube.com/watch?v=cBMgKL7SC14 https://www.youtube.com/watch?v=yGCwStYu3Zo https://www.youtube.com/watch?v=CCguHJpYyb4 Centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen Perifera nervsystemet nerver som går till och från hjärnan och ryggmärgen Nervceller leder elektriska impulser genom långa utskott som kan vara klädda med höljen av fett. Impulserna överförs till andra celler med signalämnen från ändplattor. Kontaktställena mellan en nervcell och en mottagarcell kallas synaps – överföringen av signaler i nervcellernas synpaser är livsviktig, den får inte störas av t.ex. gifter. Hjärnan delas in i storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen. Hjärnan tar ständigt emot och skickar iväg en mängd nervsignaler – de inåtgående impulserna kallas sensoriska och de utåtgående motoriska. Storhjärnan – yttre delen kallas hjärnbarken där finns nervcellkroppar – det är med den delen vi tänker. Den inre delen kallas märg – där finns nervtrådarna. Storhjärnan är delad i höger och vänster halva – och sammankopplas med hjärnbalken. I storhjärnan bark finns stora grupper av nervceller som tillsammans bildar olika hjärncentrum som är specialiserat på olika uppgifter. Lillhjärnan samordnar muskelrörelser och styr balansen. Hjärnstammen styr hjärtslag, hunger och andra funktioner som vi inte kan påverka med viljan. Ryggmärgen är ca 45 cm lång – där kopplas nervimpulser om innan de förs till hjärnan eller ut i kroppens övriga delar. I ryggmärgen finns snabbkopplingar som ger upphov till våra reflexer. Ryggmärgen ligger skyddad i en kanal som bildas av ryggradens kotor. Reflexer är rörelser som sker oberoende av viljan – signalerna utgår från ryggmärgen. En reflex innebär att en nervimpuls in till ryggmärgen direkt kopplas om till nerver som går till musklerna – utan att passera hjärnan. Sedan leds även impulser till hjärnan så att vi bli medvetna om vad som har hänt. Många reflexrörelser är medfödda t.ex. blinkreflexen, gå, sedan finns det inlärda reflexer som t.ex. cykling som behöver träning – men när man har lärt sig det sker det automatiskt. Smärtreflexen är en viktig skyddsreflex. Huvudvärk beror oftast på muskelspänningar i huvudets muskler, svimning beror ofta på att hjärnan får för lite syre för ett tag, hjärnblödning uppstår när ett blodkärl i hjärnan brister, epelepsi beror på tillfälliga störningar i hjärnans nervceller, hjärnskakning sker ofta efter ett slag mot huvudet som kan ge blödningar och svullnad inne i hjärnan eller orsaka ett brott på skallbenet, Alzheimers sjukdom drabbar oftast äldre och beror på att nervceller i hjärnans minneområde försvagas eller dör – vilket leder till sämre minne, MS är en sjukdom i centrala nervsystemet där det har uppstått inflammationer och ärr på nervceller som gör att impulserna inte komemr fram som de ska, en CPskada gör att den sjuke har försämrad förmåga att styra en eller flera muskler – orsaken kan vara en skada innan hjärnan ens blev färdigutvecklad efter t.ex. syrebrist eller en blödning i hjärnan under förlossningen. http://www.hjarnguiden.se/index.php?option=com_content&view=article&id=44&Itemid=4 Stroke betyder att det blir en blodpropp eller en blödning i något av hjärnans blodkärl. https://www.youtube.com/watch?v=s83UuNdxz_o Demenssjukdomar är vanligt bland äldre människor. Då dör onormalt många nervceller i hjärnan, vilket kan leda till dåligt minne, svårt att orientera sig och förändrad personlighet t.ex. Ex på demenssjukdom: Alzheimers https://www.youtube.com/watch?v=CsHwiOYnteY Hjärninflammation hinnorna runt hjärnan angrips av bakterier eller virus. Man kan få t.ex. kraftig huvudvärk, feber, nackstelhet Epilepsi beror på att vissa nervceller i en viss del av hjärnan plötsligt blir överaktiva. Hjärnskakning kan bero på våld mot huvudet. Du kan bli illamående, och tappa minnet för en stund. Allvarliga slag mot huvudet kan leda till hjärnskador. MS; multipel skleros innebär immunförsvaret reagerar fel och fettlagret runt nerver i hjärnan och ryggmärgen skadas, vilket gör att nervimpulserna inte kan ledas normalt. CP; cerebral pares är hjärnskador som uppstår under fostertiden eller vid födseln eller under de första åren. CP-skador kan ge t.ex. förlamning, svårigheter att prata. Sinnesorganen http://www.1177.se/Kronoberg/Tema/Kroppen/Nervsystemet-och-sinnesorganen/Sinnen/ Intryck från omvärlden registreras med hjälp av de olika sinnena: syn, hörsel och balans, smak, lukt och känsel. Speciella celler som kallas sinnesceller eller receptorer påverkas av information från ljus, ljud, läge, rörelse, smak, lukt och känsel. Sinnescellerna omvandlar informationen till elektriska signaler. Signalerna förs sedan vidare som nervimpulser i de nervtrådar som har kontakt med sinnescellerna. De olika sinnescellerna tar alltså bara emot informationen, medan det är nervsystemet som för den vidare till hjärnan. Först när informationen når hjärnan blir man medveten om den, exempelvis ljud, smak eller smärta. Tack vare informationen kan man reagera på ett lämpligt sätt i olika situationer. Sinnescellerna finns antingen utspridda i olika vävnader, som huden, eller samlade i olika sinnesorgan. Ögat och örat är exempel på sinnesorgan. Lukt- och smaksinnet är viktigt för överlevnaden, och finns även hos mer primitiva djur. Det hjälper oss att inte äta farliga ämnen. Det är kemiska sinnen, och de två sinnena hänger ihop och påverkar varandra. I näshålans övre del har vi flera miljoner luktsinnesceller – de är specialiserade på något eller några få doftämnen. Luktsinnescellerna tröttnar snabbt. Dofter är starkt kopplade till minnen. http://www.1177.se/Kronoberg/Tema/Kroppen/Nervsystemet-och-sinnesorganen/Sinnen/ http://illvet.se/manniskan/kroppen/har-ar-vara-sju-viktigaste-sinnen Grundsmaker: sött, surt, salt, beskt, umami. Människan har tusentals smaklökar på tungan som innehåller smaksinnesceller som kan uppfatta grundsmakerna. Känselkroppar reagerar på förändringar – det finns flera tusen känselkroppar på varje kvadratcentimeter av huden som är specialiserade på att reagera på t.ex. värme, tryck, kyla, beröring, smärta. När känselkropparna skickar nervimpulser till hjärnan känselcentrum blir du medveten om vad som har hänt. Ju fler känselkroppar som aktiveras – desto starkare blir upplevelsen. Men känselkropparna anpassas så att man med tiden inte märker förändringen lika tydligt. Synen ger dig mest information om din omgivning. Ljusintrycken registreras i ögats näthinna, där finns mer än hundra miljoner synsinnesceller, men det är hjärnan som tolkar informationen och skapar bilder. Det finns två typer av synsinnesceller: tappar ser färger medan stavarna endast kan registrera svartvitt. Evolutionen har skapat många sorters ögon – alla anpassade efter organismens behov. Enkla djur som plattmaskar har ögon som bara känner av varifrån ljuset kommer och det räcker för att hitta gömställen, insekter och kräftdjur har fasettögon som ger bra färgseende men inte så bra skärpa, rovfåglarna har bäst synskärpa – de kan upptäcka byten på långt håll, bäst färgseende har dagfjärilar och kollibris som lever av att suga nektar från blommor. Jättebläckfiskar har världens största ögon. På olika arter är ögonen riktade åt olika håll – hos människor, apor och rovdjur är de riktade framåt för att ge ett bra djupseende, kunna bedöma avstånd för att t.ex. kunna fånga ett byte, hos växtätare är de oftast riktade åt sidan för att kunna upptäcka fiender… http://www.webbmagistern.se/ogat07.html http://www.illusioner.nu/ Hörsel kan uppfatta hundratusentals olika ljud – det beror på att hörselorganet har förmågan att omvandla ljudvågor i luften till nervimpulser. I hjärnan bearbetas impulserna till det som du uppfattar. I innerörat finns också ett balansorgan som registrerar huvudets läge. Sinnesceller skickar nervimpulser via balansnerven till hjärnstammen och vidare till lillhjärnan där informationen samordnas och ser till att din kropp gör. http://www.webbmagistern.se/orat07.html http://www.nobelprize.org/educational/medicine/ear/game/index.html Yrsel beror ofta på att hjärnan får motstridande information från olika sinnesceller i ögonen, balansorganet, huden, leder och muskler… Hjärnan får då svårt att tolka och samordna alla impulser Hormoner bildas i körtlar tex hypofysen, sköldkörteln, binjurarna, bukspottkörteln… De är kemiska budbärare – de meddelanden som skickas med hormonsystemet är inte lika snabba som de som skickas med nervsystemet. En del hormoner verkar efter några sekunder andra efter några timmar eller dagar. Men hormonernas effekter är mer långvariga än nervimpulsernas. Varje hormon har en speciell uppgift och kan påverka ett eller flera organ. https://www.youtube.com/watch?v=N_WuCQFaF0k https://www.youtube.com/watch?v=K2-1rEFs_oY http://www.forskning.se/se-hjarnan/ Hormoner är signalämnen som vissa körtlar tömmer i blodet. Varje hormon har sin speciella uppgift och kan påverka ett eller flera organ. Hypofysen är ”chef” över andra körtlar och reglerar mängden av olika hormoner som ska bildas. Sköldkörteln avger hormoner som ökar cellandningen i kroppen. Bukspottkörteln tillverkar t.ex. hormonet insulin som ökar cellernas upptagning av socker från blodet. Diabetes beror på en brist av hormonet insulin som reglerar blodsockerhalten i blodet. Binjurarna avger adrenalin när man blir arg eller stressad. Äggstockarna och testiklarna avger könshormon och sätter t.ex. igång puberteten och menstruationer. Sinnesorganen innehåller hundratals miljoner små mottagare som ständigt bombaderas med information från omvärlden. Informationen förs vidare till hjärnan som bearbetar intrycken. Detta är en förutsättning för att vi ska kunna orientera oss, söka skydd, hitta mat… Tack vare dessa sinnesorganen har människan syn, hörsel, balans, lukt, smak, känsel och ett muskelsinne.