Kognitiv psykologi
Kognitiv psykologi
Kognitiv psykologi
FK
Felix Koch
[email protected]
UO
Ulrich Olofsson
[email protected]
ÖD
Örjan Dahlströ
Dahlström
Kursansvarig
[email protected]
1
Kognitiv psykologi
Vecka 43 Innehå
Innehåll
Ons
Introduktion
Perception 1
Tor
Perception 2
Fre
Uppmä
Uppmärksamhet 1
Sternberg
1
(2(2-)3
(2(2-)3
4
Lärare
ÖD
UO
UO
UO
Vecka 44
Mån
Bibliotek (10(10-11; 1111-12): Datorsalen i TekNatTekNat-biblioteket
Uppmä
4
UO
Uppmärksamhet 2
Tis
Bibliotek (9(9-10): Samling vid infodisken i HBHB-biblioteket 9.15.
Minne
5-6
ÖD
Seminarium 1A
[Artikel 1]
1]
Ons
Kunskapsrepresentation
7-8
FK
Kognition och emotion
UO
Tor
Språ
9-10
FK
Språk
Seminarium 1B
[Artikel 1]
Vecka 45
Mån
Tänkande 1
Tis
Tänkande 2
Ons
Seminarium 1C
11
12
[Artikel 1]
1]
Vecka 46
Mån
Allt du inte fö
förstå
rstått om kognitiv psykologi
Tis/
[Artikel 2 & 3]
Tis/Ons Seminarium 2
3]
Fre
Tentamen
ÖD
ÖD
UO
SEM
Kognitiv psykologi
Seminarium 1A1A-C
Övning i att lä
läsa vetenskaplig artikel
Seminariegrupper i befintliga grupper.
Varje seminarium (A(A-C) utses en ordfö
ordförande och en sekreterare.
Seminarierna är lä
lärarlö
rarlösa.
Instruktioner finns på
på kurshemsidan.
kurshemsidan.
Seminarium 2
Övning i att lä
läsa vetenskapliga artiklar
Anmä
Anmäl dig till seminariegrupp (12 personer/grupp) senast fredag 6
november!
Infö
Inför seminariet ska artiklarna lä
läsas och 3 frå
frågor formuleras och
lämnas in (vid seminariets bö
början).
Under seminariet krä
krävs aktivt deltagande.
Kognitiv psykologi
Vecka 46 må
måndag – Allt du inte fö
förstå
rstått om kognitiv psykolgi
Förelä
reläsning utifrå
utifrån era behov!
Era frå
frågor bestä
bestämmer innehå
innehållet!
Mejla frå
frågor till [email protected] senast torsdag 5 november kl. 18.00!
2
Kognitiv psykologi
Historisk bakgrund
Tes
Platon (~400 f Kr)
Aristoteles (284(284-322 f Kr)
Idé
Idévärlden och sinnevä
sinnevärlden
Rationalism vägen till sanning
Empiri vägen till kunskap
Descartes (1596(1596-1650)
Locke (1632(1632-1704)
Introspektiv, reflektiv metod
Empirisk observation
Tabula rasa
Antites
Kant (1724(1724-1804)
Rationalism & empiricism
Syntes
Hegel (1770(1770-1831)
Test & Antites Æ Syntes
Historisk bakgrund
Wundt (1832(1832-1920)
James W (1842(1842-1910)
Strukturalism
Psykologin blev vetenskap!
Första psykologiska laboratoriet 1879
Grundare av experimentell psykologi
Funktionalism
Vad mä
människor gör och varfö
varför
Uppmä
Uppmärksamhet
Medvetande
Perception
Dewey (1859(1859-1952)
Pragmatism
Ebbinghaus (1850(1850-1909)
Associationism
Associera hä
händelser och idé
idéer Æ lärande
”Rehearsal”
Rehearsal”
Thorndike (1874(1874-1949)
Satisfaction
The law of effect
3
Historisk bakgrund
Behaviourism
Extrem associationism mellan miljö
miljö och
observerbart beteende
Pavlov (1849(1849-1936)
Watson (1878(1878-1958)
Skinner (1904(1904-1990)
”Allt beteende reaktion av miljö
miljön”
”Mevetande varken definitivt eller anvä
användbart”
ndbart”
Gestaltpsykologi
Helheten är mer än summan av delarna
○ PhiPhi-fenomenet
○ Gestaltkvaliteter, t ex melodier är desamma även om tonhö
tonhöjden ändras
Köhler (1887(1887-1967)
Apan Sultan
Historisk bakgrund
Kognitiv psykologi
19501950-tal: TuringTuring-test
1956:
AI
19601960-tal: psykobiologi, lingvistik, antropologi, ”anti”
anti”-behaviourism
Neisser;
Neisser; Cognitive Psychology,
Psychology, 1967:
”The study of how people learn,
learn, structure,
structure, store
and use knowledge”
knowledge”.
19701970-t Kognitiv psykologi betydande del av psykologin
Psykologins perspektiv
Strukturalistiskt
Funktionalistiskt
Filosofiskt
Kognitivt
Biologiskt
Psykologiskt
fenomen
Psykoanalytiskt
Behavioristiskt
Evolutionistiskt
Gestaltpsykolgiskt
Humanistiskt
4
Psykologins perspektiv
Biologiskt
• Studier av hjä
hjärnan, nervsystemet,
hormoner och gener
Varfö
Varför kan vissa mä
människor lä
lära sig ett
nytt språ
språk på
på väldigt kort tid, medan andra
inte kan det?
Psykologins perspektiv
Evolutionistiskt
• Studerar hur beteenden och mentala
processer ger fördelar i överlevnad och
fortplantning
Varför är män och kvinnor olika bra på
rumsligt tänkande?
Psykologins perspektiv
Psykodynamiskt
• Studerar hur interna konflikter (frä
(främst
omedvetna) ger uttryck i mentala
processer och handlingar
Varfö
Varför är vissa mä
människor pedantiska medan
andra är slarviga?
5
Psykologins perspektiv
Behavioristiskt
• Studerar hur inlä
inlärning (speciellt belö
belöning
och bestraffning) ger upphov till beteenden
Varfö
Varför hä
härmar barn vuxna mä
människors
beteenden?
Psykologins perspektiv
Humanistiskt
• Studerar den enskilda mä
människans
upplevelser, subjektiva erfarenheter och
behov
Varfö
Varför finns det mä
människor som utbildar sig
utan att ha nå
något materiellt behov av
detta?
Psykologins perspektiv
Kognitivt
• Studerar mekanismer som är verksamma
när mä
människor tar in, lagrar, återhä
terhämtar
och bearbetar information
Varfö
Varför minns mä
människor inget eller mycket
lite frå
från fö
före tre års ålder?
6
Psykologins perspektiv
Funktionalistiskt
Strukturalistiskt
Filosofiskt
Kognitivt
Psykoanalytiskt
Psykologiskt
fenomen
Biologiskt
Behavioristiskt
Evolutionistiskt
Humanistiskt
Gestaltpsykolgiskt
Psykologins områden
Neuro
Klinisk
Social
Utveckling
Personlighet
Kognition
Miljö
Miljö
Psykologins områden
Kognitiv psykologi är tvä
tvärvetenskaplig
Biologisk psykologi
Lingvistik
Kognition
Teknik (AI)
Antropologi
7
Psykologins metoder
Grova uppdelningar:
• Kvantitativ – Kvalitativ
• Introspektion – Observation
Teorin är alltid utgå
utgångspunkten
Perspektivet ger ramverket
Kognitiva psykologins metoder
•
•
•
•
•
•
Experiment
Psykobiologiska metoder
Egenskattningar
Fallstudier
Observationsstudier
Datorsimuleringar och AI
Sternberg – Cognitive psychology
8
Kapitel 1 - Introduktion
Vad är kognitiv psykologi?
Kognitiv psykologi i historien
Kopplingar till andra discipliner
Metoder
Frå
Frågestä
geställningar inom kognitiv psykologi
(Kapitel 2 – Kognitiv neurovetenskap)
Hjä
Hjärnans struktur och funktion
Metoder
Tas upp i andra kurser
Kapitel 3 - Perception
Perceptuella upplevelser
TopTop-down
BottomBottom-up
Agnosier
9
Kapitel 4 – Uppmärksamhet och medveande
Medvetna och omedvetna processer
Habituering och dishabituering
Selektiv uppmä
uppmärksamhet
Stroop effekten
Några teorier om uppmä
uppmärksamhet
Kapitel 5-6 - Minne
Kapitel 5 – Minnets struktur
Traditionell modell
Alternativa modeller
Kapitel 6 – Minnesprocesser
Inkodning och lagring
Framplockning
Minnesstrategier
Kapitel 7-8 - Kunskapsrepresentation
Deklarativ kunskap
IckeIcke-deklarativ kunskap
Kosslyn
Mental maps
Symbolisk kunskap
Procedurell kunskap
ACTACT-modellen
PDPPDP-modellen
10
Kapitel 9-10 - Språk
Språ
Språkets egenskaper (ex fonem, syntax)
Språ
Språkperception
Metodik
Lexikala processer
Språ
Språk och tä
tänkande
Verbal och ickeicke-verbal kommunikation
Kapitel 11-12 - Tänkande
Problemlö
Problemlösning
Mental set
Expertis
Kreativitet
Beslutsfattande
Deduktion vs. induktion
(Kapitel 13 – Artificiell intelligens)
Tas upp i andra kurser
11
