Prästkragsgatan 2s plan mot
diskriminering och kränkande
behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet
Läsår: 2016-2017
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Förskoleverksamhet
Ansvariga för planen
Alla vuxna som arbetar i verksamheten har ett gemensamt ansvar för att ingripa och agera på ett
professionellt sätt i situationer där det kan misstänkas att någon bryter mot reglerna för
likabehandling. Ansvaret för att ingripa och agera gäller oavsett var eller vem som begår
regelbrottet. Vi bär alla, barn – personal – föräldrar, ett gemensamt ansvar i det förebyggande
arbetet. Tillsammans skapar vi en miljö präglad av omsorg och engagemang för varandra. Ytterst
ansvarig för likabehandlingsarbetet är förskolechef Monica Carhult Karlsson.
Vår vision
I vår verksamhet på förskolan Prästkragsgatan 2 är det särskilt viktigt med de grundläggande värden
som ska prägla arbetet i förskolan. På vår förskola ska alla barn och vuxna känna sig trygga och bli
bemötta med respekt. Ingen ska behöva känna sig kränkt, trakasserad, diskriminerad eller illa
behandlad på något annat sätt. All personal på förskolan ska arbeta aktivt för att förebygga och
motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Personalen är
uppmärksam och arbetar aktivt med att förebygga och åtgärda icke önskvärda beteenden hos både
barn, pedagoger och andra som befinner sig på förskolan. Våra barn ska få god självkänsla och stark
värdegrund, kunna ta egna initiativ, sätta gränser och tänka självständigt. "Förskolan ska uppmuntra
och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation.Verksamheten ska syfta till
att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för
skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt." (Lpfö 98/10)
Planen gäller från
2016-08-08
Planen gäller till
2017-06-30
Läsår
2016-2017
Barnens delaktighet
Barnen får genom samtal i vardagen ge sin syn på hur vi ska vara mot varandra och hur man är en
god kamrat. I temaarbete, samlingar och vardagssituationer ställs barnen inför olika etiska dilemman
som de får diskutera och lösa tillsammans.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Föräldrarna får beskriva sin syn på riskområden på förskolans föräldramöten och föräldraråd. I
brukarenkäten får vi fram ett resultat över hur vårdnadshavarna värderar vårt arbete med trygghet,
trivsel och bemötande. Resultatet ligger till grund för vår nya plan. Vi erbjuder alla vårdnadshavare
utvecklingssamtal en till två gånger per år, eller oftare vid önskemål och behov. Då tar vi reda på hur
de tycker att deras barn trivs och utvecklas på förskolan.
Personalens delaktighet
Alla arbetslag har gått igenom och utvärderat tidigare års likabehandlingsplan och utifrån detta tagit
fram förslag och synpunkter som ligger till grund för årets plan. På avdelningsplaneringar har
pedagogerna i respektive arbetslag gått igenom förslagen och kommit med synpunkter.
Förankring av planen
Vi pedagoger arbetar aktivt med att förebygga kränkningar, samt direkt bryta när sådana situationer
uppstår.
Planen diskuteras på Apt och pedagogiska forum. Vikarier informeras genom avdelningarnas
vikarierutiner.
Pedagogerna ska informera om innehållet i planen på avdelningarnas föräldramöten och vid
inskolning. Ett exemplar ska finnas i tamburen på varje avdelning.
Vi kommer att lägga ut planen på Hjärntorget där alla vårdnadshavare kan ta del av den. Barnen
arbetar med planen i den dagliga verksamheten genom temaarbete, sagor, dramatisering och
konfliktlösning.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Personalen har utvärderat genom självskattning där normer och värden var ett område. Barnen har
pratat enskilt och i grupp och föräldrar har gjort en föräldraenkät.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Personal, barn och föräldrar
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Resultatet av självskattningen visar ett högt värde för trygghet och trivsel men ett lägre värde för
kulturell mångfald.
Föräldrar och barn tycker att förskolan är trygg och lärorik men alla känner inte till hur förskolan
arbetar med flickor och pojkars möjligheter att pröva och utveckla vad de är bra på och intresserade
av.
Årets plan ska utvärderas senast
2017-06-30
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Personalen utvärderar genom självskattning och diskussioner på APT i maj.
Barnen utvärderar via samtal enskilt och i grupp och föräldrar utvärderar i föräldraenkäten
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Förskolechef
Främjande insatser
Namn
Normkritik
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
All personal ska få ökad kunskap om lagstiftning och hur normer skapas och genom
värderingsövningar få möjlighet att reflektera över sina egna normer och värden.
Uppföljning sker genom självskattning
Insats
Kompetensutveckling och värderingsövningar för all personal på fem arbetsplatsträffar.
Ansvarig
Förskolechef
Datum när det ska vara klart
2017-06-30
Namn
Lika och olika
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Vi arbetar med lika och olika. Vi lär barnen att alla är olika men skall behandlas lika med respekt,
oavsett kön och utseende. Olikheter ses som en tillgång. Alla barn bekräftas och blir sedda som de
är. Det interkulturella förhållningssättet innebär att vi ser alla språk och kulturella perspektiv som
viktigt i vardagen.
Vi ser till att flickor och pojkar i förskolan ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla
förmågor och intressen utan begränsningar.
Utvärdering sker genom samtal med barn och föräldrar.
Insats
Vi arbetar med barnkonventionen och reflekterar tillsammans med barnen om vad den innebär.
Vi arbetar med att uttrycka och hantera känslor.
Vi använder Utbildningsradions material om genus och jämställdhet.
Ansvarig
Förskollärarna och barnskötarna ansvarar för planering genomförande och uppföljning
Datum när det ska vara klart
2017-06-30
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Vardagliga diskussioner i arbetslaget, med barnen och emellan barnen själva. Detta resulterar i
förändrat arbetssätt.
Brukarenkät
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen
Barnen involveras genom samtal i barngrupperna.
Föräldrarna involveras genom vardagliga samtal, utvecklingssamtal, brukarråd och föräldramöten där
mer personliga samtal sker. Föräldrarna får också en brukarenkät där en del handlar om trygghet och
trivsel.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Genom observationer som personalen reflekterar över på av avdelningsmöten.
Resultat och analys
Genom observationer och samtal med barn och föräldrar upptäcker vi mönster och kan arbeta
förebyggande.
Då flera av våra barn har svårigheter att kommunicera med andra barn och vuxna behöver vi
använda fler sätt att kommunicera än endast det talade språket.
Svarsfrekvensen på brukarenkäten var 53%, viktigast att ta med från enkätsvaren är att många
föräldrar inte vet hur förskolan arbetar för att flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att pröva
och utveckla vad de är bra på och vad de är intresserade av.
Förebyggande åtgärder
Namn
Ge alla barn en möjlighet att kommunicera
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Alla barn ska kunna kommunicera med andra barn och vuxna.
Uppföljning sker genom självskattning för personal och samtal med barn och föräldrar.
Åtgärd
Vi har språkgrupper och har anpassad sagoläsning, samt språkligt arbete i smågrupper för att möta
barnens olika behov.
Kompetensutveckling för personalen i språkutvecklande arbete med barn. Den innehåller bland
annat utbildning i TAKK, språknätverksmöten, samarbete med bibliotek och kulturskolan.
Arbetslagen får handledning av specialpedagog, logoped och psykolog för att förfina
arbetsmetoderna. Detta har resulterat i att vi implementerar aktivitetstavlor för alla barnen.
Motivera åtgärd
Utifrån kartläggning av våra barngrupper ser vi behov att arbeta med tex grundläggande begrepp,
TAKK och bilder.
Ansvarig
All personal
Datum när det ska vara klart
2017-06-30
Namn
Samma möjligheter för flickor och pojkar
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla vad de bra på och vad de är
intresserade av.
Uppföljning sker genom samtal med barn och föräldrar.
Åtgärd
Erbjuda ett brett urval av aktiviteter till både flickor och pojkar.
Information till föräldrar på många sätt och använda tolk när det behövs eller efterfrågas.
Motivera åtgärd
Området får ett lågt värde i föräldraenkäten.
Personalen arbetar med att flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla
vad de bra på och vad de är intresserade av men många föräldrar vet eller förstår inte vad vi gör
på förskolan.
Ansvarig
All personal
Datum när det ska vara klart
2017-06-30
Rutiner för akuta situationer
Policy
På förskolan Prästkragsgatan 2 ska alla kunna känna sig trygga och accepterade. Ingen ska behöva
känna sig kränkt, trakasserad, diskriminerad eller illa behandlad på något annat sätt. Det ska råda
nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på vår förskola.
Vi, all personal, tar bestämt avstånd från alla former av diskriminering och arbetar aktivt med att
förebygga kränkningar och trakasserier.
Alla vuxna som arbetar på förskolan Prästkragsgatan 2 har ett gemensamt ansvar för att ingripa och
agera på ett professionellt sätt i situationer där det kan misstänkas att någon bryter mot reglerna för
lika behandling. Ansvaret för att ingripa och agera gäller oavsett var eller vem som begår
regelbrottet. Ytterst ansvarig för likabehandlingsarbetet är förskolechef.
Målet är att ha en förskola som är helt fri från diskriminering, trakasserier eller annan kränkande
behandling.
Likabehandlingsplanen för förskolan Prästkragsgatan 2 ska utarbetas av personalen i förskolan och
förskolechefen. Barn och föräldrar ska delta aktivt i arbetet med planen.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
•All personal håller god uppsikt över alla platser där barn leker såväl inomhus som utomhus.
•Pedagogisk personal är delaktiga i leken, finns nära barnen, lyssnar in barnens signaler och
observerar dem för att tidigt uppmärksamma oönskade mönster och upptäcka vad som ligger bakom
och sedan göra de förändringar som behövs.
•Vi ska ha öppen och regelbunden dialog med barnens vårdnadshavare och återkommande samtal i
arbetslaget.
•Både pedagoger och vårdnadshavare är uppmärksamma på om barnen ändrar beteende på
förskolan, inte vill gå till förskolan eller ofta har ont i magen eller huvudet.
•Alla vuxna har ett ansvar för att kritiskt granska böcker och media som används i den pedagogiska
verksamheten för att hitta såväl dolda som uttalade diskrimineringar av olika slag.
Den som upptäcker eller misstänker att det har inträffat något som strider mot reglerna i
likabehandlingsplanen ska omedelbart dokumentera händelsen. Dokumentationen ska sparas i
respektive verksamhet och en kopia ska lämnas till förskolechef. Mall för denna dokumentation
finner man som bilaga till vår "Plan mot diskriminering och kränkande behandling".
Anmälan enligt delegationsplanen för Lundby SDN görs också vid anmälan om misstänkta
trakasserier eller kränkningar
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
Vid kränkning eller trakasserier barn till barn kontaktas i första hand det utsatta barnets
ansvarspedagog, i andra hand annan personal på avdelningen och i tredje hand annan personal på
förskolan.
Myran 031 366 71 97
Nyckelpigan 031 366 71 96
Om personal kränker eller trakasserar barn vänd er till förskolechef
Monica Carhult Karlsson 031 366 79 30
[email protected]
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
• Samtala med den som utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkning
• Informera föräldrar samma dag. Kan fullständig information inte ges boka ett möte med
föräldrarna som genomförs snarast
• Informera kollegor
• Klargör att vi har nolltolerans mot diskriminering, trakasserier kränkande behandling.
• Dokumentera händelsen enligt ovanstående
• Analysera orsakerna till den uppkomna situationen
• Upprätta en handlingsplan vid behov. Handlingsplanen ska ange vem som ansvarar för vad, när det
ska vara klart, vilka mål som ska nås och innehålla både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder.
• Skilj på handling och person och ge positivt stöd till alla barn
• Bestäm tid för uppföljningssamtal
• Kontakta förskolechef om det är en kollega som kränker ett barn
Vid konflikter mellan barn är det viktigt att pedagogerna visar tydligt att det är handlingen som är
oacceptabel och inte barnet som individ.
Alla pedagoger har möjlighet att ta kontakt med specialpedagog eller psykolog för att få handledning
om lämpliga åtgärder på individ och gruppnivå. Vid åtgärder på verksamhetsnivå kontaktas
förskolechef.
Syftet med alla åtgärder är att oönskade beteenden ska upphöra omedelbart och att alla barn ska
kunna känna trygghet på förskolan.
När barn utsätts för diskriminering, kränkning eller trakasserier av vuxen ansvarar förskolechef för
utredning och dokumentation.
Vid allvarliga händelser informerar förskolechef områdeschefen. Områdeschefen beslutar om
stadsdelsdirektör och stadsdelsnämnd ska informeras.
De insatser som görs för att upprätthålla reglerna i likabehandlingsplanen måste utvärderas och
följas upp i varje enskilt fall. Ansvaret för att utvärdera en insats ligger på den som rapporterat
händelsen om förskolechef inte beslutar annorlunda.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
Vid kränkande behandling mellan vuxna, mellan barn-vuxen samt då barn utsätts för kränkande
behandling av vuxen är arbetsgången som följer:
1. Den som får kännedom om att barn blir kränkt av någon vuxen på förskolan kontaktar direkt
förskolechef.
2. Förskolechef ansvarar för att utreda och bearbeta situationen.
Om utredningen visar att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit:
Beroende på kränkningens/trakasseriernas art följs arbetslagstiftningens regler samt
diskrimineringslagen. Brottslig handling polisanmäls
•Var rak genom att reagera och säga till om någon kollega beter sig kränkande mot ett barn/barnen.
•Se till att få ett samtal med den vuxne i enrum och fråga hur denne tänkte.
•Lyssna in situationen.
•Undvik känsliga diskussioner mellan vuxna då barnen är närvarande.
•Informera alltid förskolechefen i fall av allvarliga eller återkommande kränkningar. Det är
förskolechefen som ansvarar att dessa utreds.
Rutiner för uppföljning
Alla vuxna på förskolan Prästkragsgatan 2 är skyldiga att vidta åtgärder om man upptäcker eller
misstänker någon form av mobbing, diskriminering eller annan kränkande behandling.
Likabehandlingsarbetet utvärderas löpande genom att varje genomförd insats analyseras och
värderas. Utvärderingen av en insats ska bifogas till den dokumentation som upprättades när
initiativet till insatsen togs.
De enskilda utvärderingarna sammanställs i samband med den årliga utvärdering av
likabehandlingsarbetet som görs i samband med förskolornas kvalitetsarbete. Utvärdering och
kvalitetsbedömning av likabehandlingsarbetet blir därmed en del av vårt övergripande
kvalitetsarbete.
I samband med det övergripande kvalitetsarbetet tar vi också ställning till vilka förändringar i
likabehandlingsarbetet som vi anser vara nödvändiga. I det sammanhanget beslutar vi också om
vilken inriktning likabehandlingsarbetet ska ha under det kommande verksamhetsåret och på vilket
sätt vi ska engagera barn och föräldrar i arbetet med årets "Plan mot diskriminering och kränkande
behandling"
Rutiner för dokumentation
Det inträffade ska dokumenteras av den som observerar händelsen. Kopia på dokumentationen ska
lämnas till förskolechef som agerar i enlighet med delegationsordningen för Lundby SDN och
rapporterar händelsen vidare.
Den som observerar eller misstänker att en kränkning förekommit ska också omedelbart ingripa och
vidta de åtgärder som han eller hon anser vara nödvändiga i det första skedet.
Åtgärderna dokumenteras i bifogade mallar, där finns utrymme för uppföljningssamtal och även
utvärdering av eventuell insats.
Ansvarsförhållande
Information kring rutiner ges till nyanställd personal genom att förskolechef vid anställningstillfället
informerar om och ger ut förskolans aktuella "Plan mot diskriminering och kränkande behandling".
Vid arbetsplatsträffen i augusti/september gås likabehandlingsplanens innehåll och innebörd igenom.
Informationsansvaret åligger förskolechef. Detta informationsansvar delegeras i vissa fall till
pedagoger/mentorer i förskolan.
På förskolan Prästkragsgatan 2 ser den generella ansvarsfördelningen ut på följande sätt:
Förskolechef: Vid anställningstillfälle ges en "Plan mot diskriminering och kränkande behandling" till
ny personal
Förskolechef Information till samtlig personal om innehållet i planen på minst ett Apt varje höst.
Arbetslaget: Informerar om "Plan mot diskriminering och kränkande behandling", vid inskolning och
på höstterminens föräldramöte
Arbetslaget: Har samtal med barnen kring innehållet i "Plan mot diskriminering och kränkande
behandling" i början av höstterminen.
Arbetslaget: Informerar vikarier om "Plan mot diskriminering och kränkande behandling".
Alla vuxna: Har ett ansvar för att informera barn och vuxna om vilka regler som gäller för samvaron
på förskolan Prästkragsgatan 2 om de ser någon som bryter mot reglerna.
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller
ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med
motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på
grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som
kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och
kränkande bilder.
Trakasserier
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet
och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling
nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar
av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att
någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier
är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet,
men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av
frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar.
Repressalier
Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att
vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier
eller kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunder
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:
•
•
En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor
majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering]
När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan
röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger
skrattande ”Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima”. Hon
berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck
eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är
en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara
såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne.
Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa
kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt
eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till
byxor och får svaret: ”Det får vara någon måtta med tramset.” Pappan blir också uppmanad att i
fortsättningen klä Erik i ”riktiga kläder” eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär
klänning. [diskriminering och trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg
eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk,
kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
•
En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska
barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering]
En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett
polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med
en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet.
Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med
religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
•
Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger ”Usch,
vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker?” [trakasserier]
Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär
muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men
vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
•
Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som
tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det
andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering]
David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla.
Några av barnen brukar reta David och kallar honom ”Snubbelfot”. Personalhar hört att han blir
retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell
läggning:
•
Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört
när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med
och leka eftersom han har en ”äcklig” storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör
ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till.
[trakasserier]
•
Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans
och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till
svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit ”den andra tantens” namn. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot
åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika
sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet
gäller alltså även i förskolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
Exempel på händelse som kan vara trakasserier:
Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans
föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]
