FILOSOFI
VT 2016
SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA
Filosofi
141 89 Huddinge
Tel 08-608 40 00
www.sh.se/filosofi
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Allmän presentation ............................................................................................................... 1
Filosofin på Södertörn ............................................................................................................ 1
Utbytesplatser .......................................................................................................................... 2
Uppläggning av A- och B-kursen ......................................................................................... 2
Filosofi A, 30 hp............................................................................................................ 3
Filosofi B, 30 hp ............................................................................................................ 6
Filosofi C, 30 hp ............................................................................................................ 9
Magisterprogram i filosofi, 60 hp (termin 2) .......................................................... 11
Övriga fristående kurser
Grekiska för filosofer................................................................................................. 12
Filosofins historia (distanskurs) ............................................................................. 12
Samtida filosofi (distanskurs) ................................................................................. 13
Förteckning över valbara läskurser för studerande på C- och magisternivå.............. 14
Gästföreläsningar .................................................................................................................. 15
Övrig seminarieverksamhet ................................................................................................ 15
Presentation av undervisande lärare ................................................................................. 16
ALLMÄN PRESENTATION
Ordet ”filosofi” är grekiska för ”kärlek till visdom”. Filosofin växer fram under
femhundratalet f.Kr. i det antika Grekland som ett tänkande och frågande kring
existensens yttersta villkor och värden. Filosofin kan beskrivas som alla
vetenskapers moder eftersom den länge fungerar som ett samlingsnamn för
teoretiserande överhuvudtaget, där så skilda verksamheter som fysik, teologi,
psykologi och statskunskap löper samman. Filosofin förvaltar och vidareför ett
äldre ideal om ”visdom” (sofia) som något mer än specialkunskaper, som en
förmåga att se helhet och enhet i mångfald. De största antika tänkarna, framför
allt Platon och Aristoteles, förenar redan från början de olika aspekter av filosofin som stundtals uppträder helt åtskilda: å ena sidan en systematisk teoretisk
reflektion över varat och vetandet i dess helhet, å andra sidan en livspraktik, ett
självbildningsarbete, syftande mot det goda livet. Därtill exemplifierar de också
på olika sätt det kritiskt prövande utanförskap som hör till filosofin. Den
filosoferande är den som förmår stiga ut ur och pröva sitt eget samhälles värden
och vetande. Filosofin är därmed inte så mycket ett historiskt kunnande som
snarare en färdighet att kunna tänka över livets grundfrågor på ett fritt och
systematiskt sätt.
FILOSOFIN PÅ SÖDERTÖRN
Filosofiämnet på Södertörn skiljer sig på vissa punkter från hur filosofin
undervisas på andra håll i landet. Till att börja med skiljer de flesta svenska
universitet mellan teoretisk och praktisk filosofi, där den förra studerar språket
och verkligheten medan den senare undersöker värden och normer (för att
uttrycka det mycket kortfattat). Filosofiämnet på Södertörn samlar och varvar
redan från början dessa två aspekter. På andra håll gör man därtill ofta en
uppdelning mellan filosofins metod och dess historia. Här löper de parallellt
genom att man tränas i filosofiskt kritiskt tänkande utifrån läsning av klassiska
historiska texter. På Södertörn ses studiet av historiska texter som en nödvändig
väg in i filosoferandet självt. Vid sidan av den antika filosofin betonas den
kontinentaleuropeiska traditionen från Kant och framåt, via bland andra Hegel,
Nietzsche, Heidegger, de Beauvoir och Foucault. Men sammantaget syftar
undervisningen till att ge en kvalificerad inledning till det filosofiska studiet i
dess helhet. Undervisning erbjuds på A-, B-, C-nivå, samt på magisternivå. Inom
ramarna för området Kritisk kulturteori, där filosofiämnet ingår tillsammans
med estetik, medie- och kommunikationsvetenskap och genusvetenskap, erbjuds
även forskarutbildning.
1
UTBYTESPLATSER
Utbytesavtal finns med universiteten i Freiburg, Greifswald, Rom (La
Sapienza), Tampere och Charles Universitet (Prag). Vi har även ett samarbete
med PUC i Rio de Janeiro och med Seattle University. Kontakta studierektorn
([email protected]) vid intresse. Information om praktiska arrangemang
vid utlandsstudier fås från internationella sekretariatet som är beläget i
Kompassen i F-huset, plan 5.
UPPLÄGGNING AV A- OCH B-KURSEN
Kursen består av fyra delkurser som behandlar separata men ytterst sett
sammanlänkade aspekter av det filosofiska vetandet: Etik, Logik, Metafysik och
Politik. Delkurserna har fått namn som alla anknyter till grekiska grundbegrepp
för att betona förbindelsen till denna tradition. Inom varje delkurs läses någon
antik text tillsammans med moderna texter som behandlar samma problem på
ett annorlunda sätt. Syftet är inte att bara lära sig vad skilda författare har sagt,
utan att med stöd i föreläsningar lära sig att tänka själv över de problem som
texterna behandlar. Kurserna bygger på läsning av originaltexter och föreläsningar, inte på läroböcker. Däremot bör alla studenter själva se till att skaffa
sig en grundläggande orientering i filosofins historia under terminens gång. Vi
rekommenderar att man köper en filosofihistoria, exempelvis Svante Nordins
Filosofins historia (Studentlitteratur). För att själv kunna få ut maximalt av undervisningen måste man även ha tillgång till ett filosofiskt lexikon, där begrepp och
gestalter presenteras kortfattat. För närvarande finns inget svenskt filosofilexikon i tryck, så vi rekommenderar att man skaffar The Penguin Dictionary of
Philosophy, eller något likvärdigt. Parallellt med föreläsningar anordnas diskussionsseminarier i mindre grupper. Tentamen sker huvudsakligen i form av
kortare uppsatser och inlämningsuppgifter. Till examinationen hör också att
studenterna var för sig och i grupp under seminarierna presenterar sammandrag
av texter och av gruppdiskussioner. På B-kursen utgörs ett moment av ett
seminarium, där man skriver en handledd uppsats och övas i akademiskt
skrivande. Anställda lärare har en mottagningstid efter överenskommelse då
studenterna är välkomna att ställa frågor om kursen och litteraturen och ämnet i
stort.
2
FILOSOFI A, 30 hp
Kursansvarig: Charlotta Weigelt
1. Etik I, 7,5 hp
Termen ”etik” kommer från grekiskans ethos, sedvana eller hemvist. Inom etiken
ställs frågor om förhållandet mellan teori och praktik, mellan filosofi och erfarenhet, vad det goda i sig är, hur det goda livet bör levas och vad som utgör ett
riktigt handlande. I förlängningen syftar den till att försöka förstå människans
plats och ansvar i världen. Delkursen ger en inledning till ett systematiskt
tänkande över etik och etiska problem med utgångspunkt i en serie klassiska
texter från Platon till Foucault. Skillnaden mellan olika teoretiska förhållningssätt
till etiken klargörs liksom skilda utgångspunkter för etiska resonemang. Etik I är
också en inledning till det filosofiska studiet genom att läsningen av texterna
uppövar ett kritiskt och argumenterande förhållningssätt samt en reflektion över
tidsavstånd, språkavstånd och kulturella skillnader.
Litteratur:
• Aristoteles, Den Nikomachiska etiken (Göteborg: Daidalos, 1993)
• De Beauvoir, Simone, För en tvetydighetens moral (Göteborg: Daidalos,
1992)
• Urval textfiler på kurswebben
Referenslitteratur:
• Nordin, Svante, Filosofins historia (Stockholm: Studentlitteratur, 2003)
• Lübcke, Poul (red), Filosofilexikonet (Stockholm: Forum, 1977) eller The
Penguin Dictionary of Philosophy, Penguin
Lärare: Ulrika Björk
Tid: 18 januari – 11 februari
2. Metafysik I, 7,5 hp
Termen ”metafysik” kommer från grekiskans meta ta fysika, “efter” eller ”bortom
det som rör naturen”. Den används först som beteckning på de föreläsningar av
Aristoteles som handlar om den så kallade ”första filosofin”. Metafysiken är
därmed nära förbunden med det som också kallas ontologi, det vill säga läran om
det varande. Dit hör frågor om vad som är det mest grundläggande, materia eller
ande, och om det finns en gud och hur denne i så fall hänger samman med världen.
Ytterst leder oss metafysiken också mot frågan om vad som kännetecknar filosofin
och det filosofiska vetandet som sådant. Metafysiken eftersträvar ett högre och
samlande vetande som är något mer än vad vi finner inom de vanliga
vetenskaperna. I delkursen läses centrala texter ur den metafysiska traditionen,
som alla på skilda sätt närmar sig frågan om verklighetens djupaste struktur och
hur vi kan få kunskap om denna.
3
Litteratur:
• Kompendium med texter i urval alternativt textfiler på kurswebben
Lärare: Anders Bartonek
Tid: 22 februari – 25 mars
3. Politik I, 7,5 hp
Termen “politik” kommer från grekiskans polis, stad eller stat. Den politiska
filosofin är en gren av filosofin som står etiken nära och som undersöker
människans villkor och skyldigheter i egenskap av samhällsvarelse. Inom den
analyseras bland annat olika samhälleliga organisationsformer, medborgarskap,
våldsutövning, laglighet, rättigheter och frihet.
Delkursen undersöker olika historiska modeller för att tänka det politiska, från
Aristoteles till Édouard Glissant, över tänkare som Mary Wollstonecraft,
Toussaint L’Ouverture, Kant, Olympe de Gouges, Mahatma Gandhi, Aimé
Césaire, Frantz Fanon, Subcomandante Marcos, Walter Mignolo, Chandra
Mohanty, Charles Mills, Naomi Zack, María Lugones och Sara Ahmed. Fokus
ligger på att förstå idén om politik som det bästa sättet att upprätta ett
gemensamt gott liv. Kursen vill också initiera en reflektion kring huruvida
västerlandet har lyckats uppnå detta mål eller inte, och i vilken utsträckning det
fortfarande låter sig göras inifrån en tanke om Europa som enhet. Dessutom
kommer vi att ta upp det “sociala kontraktet” som en bärande idé från 1600-talet
och framåt, och kritiskt granska huruvida den universalism som förknippats
med den äger giltighet även för alla som inte är vita män, utifrån ett
postkolonialt och feministiskt perspektiv.
Litteratur:
• Kompendium med texter i urval alternativt textfiler på kurswebben
Lärare: Nicholas Smith
Tid: 29 mars – 21 april
4. Logik I, 7,5 hp
Termen ”logik” kommer från grekiskans logos, språk och förnuft. I antiken
förknippas logiken särskilt med Aristoteles lära om formerna för korrekta
slutledningar. I dag talar man ofta om en symbolisk eller formell logik som
studerar språkets underliggande struktur eller ordning. Men begreppet logik kan
också sägas vara ett samlingsnamn för filosofiska frågor rörande kunskapens,
vetenskapens och språkets karaktär. Delkursen ger en inledning till logiken i
denna senare mening, så som den utvecklats från Platon och Aristoteles fram till
modern tid.
4
Litteratur:
• G H von Wright, Logik, filosofi och språk (LFS). Flera upplagor.
Övrig litteratur som PDF på kurswebb eller tillgängligt på nätet:
• Aristoteles, ur Metafysiken och De Interpretatione, i Filosofin genom tiderna (10
sid)
• LFS, ”Aristoteles och det axiomatiska vetenskapsidealet” (10 sid)
• Leibniz, ”En dialog”, i Valda skrifter (5 sid).
• Kant, Inledning till Transcendentala Logiken, i Kritik av det rena förnuftet (25
sid)
• LFS, ”Leibniz och kalkylens idé” (9 sid)
• Hegel, Inledning och avsnittet ”Identiteten”, i Logikens vetenskap (25 sid)
• ”Om mening och betydelse”, i Skrifter i urval (23 sid)
• LFS, kap. ”Den filosofiska semantiken” (15 sid)
• Ur Filosofiska undersökningar, Förord, §§ 1-23 och §§ 89-133 (22 sid)
• LFS, kap. ”Den senare Wittgenstein” (15 sid)
• Husserl, ”Introduction” och ”Preparatory Considerations” i Formal and
Transcendental Logic (46 sid) (tillgänglig på scribd.com)
• Heidegger, Vara och tid § 31-34 (29 sid)
• Freud, ”Negeringen”, Samlade skrifter vol. 9 (3 sid)
• Sartre, Varat och intet, Del 1, Kap. 1, ”Negationens ursprung” (om ej i
svenska urvalet, på engelska, ca 50 sid.)
• Stanley Rosen, utdrag ur The Limits of Analysis (ca 25 sid.)
• Quine, ”Empirismens två dogmer”, i Filosofin genom tiderna (25 sid)
Lärare: Sven-Olov Wallenstein
Tid: 2 maj – 26 maj
5
FILOSOFI B, 30 hp
Kursansvarig: Charlotta Weigelt
1. Uppsatsseminarium, 7,5hp
Huvudsyftet med delkursen är att träna sig i författandet av en kortare
akademisk uppsats inom en given tematisk ram. Tonvikt läggs vid textanalys,
förmågan att problematisera ett stoff, att argumentera och att behärska en
akademisk framställningsform. Vi kommer att anknyta till de teman och den
litteratur som ingår i de övriga B-kurserna.
Litteratur:
• Hansson, Sven Ove, Verktygslära för filosofer. Andra upplagan (Stockholm:
Thales, 2003)
Lärare: Gustav Strandberg
Tid: 29 januari– 26 maj
2. Metafysik II: Aristoteles, Om tid, rum och mellanrum 7,5 hp
Kursen utgör en läsning av Aristoteles Fysik med fokus på relationen mellan tid,
rum och mellanrum (det tomma). Syftet med kursen är att bekanta sig inte
bara med Aristoteles tids- och rumsuppfattning utan även med hans
uppfattning om hur tid och rum förhåller sig till varandra. Eftersom
Aristoteles diskussioner i Fysiken utgör grunden för de flesta antika,
förmoderna och moderna tankar om tid och rum avser kursen att aktualisera
hans idéer utifrån några dilemma i vår samtid.
Litteratur:
• Fysiken i Charlotta Weigelts översättning till svenska (som bör komma
snart på Thales förlag)
• Kompendium med textkommentarer
Lärare: Marcia Sá Cavalcante Schuback
Tid: 30 mars – 25 maj
3. Etik/Politik II – Natur, 7,5 hp
”Naturen älskar att dölja sig” lyder ett fragment av Herakleitos. Frågan om
naturen griper tillbaka till filosofins begynnelse. Människan, som naturvarelse,
förstår sig själv genom det sätt hon skiljer sig från naturen. Men vad är denna natur
som kallas för ’miljö’ när den huvudsakligen påverkas av kultur och kallas ’värld’?
Kan vi fortfarande tala om natur i singularis eller handlar det om olika naturer?
Vad betyder det att bege sig ”ut i naturen”? Att reflektera över naturbegreppet
leder omedelbart in på frågan om kultur, det mänskliga, artefaktiska kontra det
6
naturella eller organiska, och förståelsen av natur formas alltjämt efter vår historia.
Idag är frågan om miljön akut och den politiska diskussionen kretsar kring olika
lösningar på en ”hållbar utveckling” av den ökande förbrukningen av naturens
resurser, en konsumtion som teknologiskt fört oss in i manipulationen av det som
tidigare förståtts som naturens och livets hemligheter. Kursen är en inledning till
att tänka begreppen natur, miljö och ekologi mot bakgrund av naturbegreppets roll
i filosofin med särskild hänsyn till dess omvandling under 1700- och 1800-talen.
Under kursens gång passeras fyra stationer där begreppet ’natur’ har en specifik
filosofisk hemvist: det elementära (substansen), det ekologiska (miljön), det
estetiska (tilldragelsen) och det politiska (interaktionen).
Litteratur:
• David MaCauley, Elemental Philosophy: Earth, Air, Fire and Water as
Environmental Ideas (SUNY Press 2010)
• Joachim Radkau, Nature and Power: A Global History of the Environment
(Cambridge University Press 2008)
• Elektroniskt texturval i kompendium
Lärare: Johan Redin
Tid: 22 februari – 16 mars
4. Logik II – Husserls Cartesianska meditationer, 7,5 hp
Kursen ger en bred inledning till fenomenologin utifrån Husserls mest kända
sammanfattning av sin filosofi, som han presenterade den för en fransk publik i
Paris 1929, de sk Cartesianska meditationerna. Den presenterar och diskuterar
ingående centrala begrepp som mening, erfarenhet, objektivitet, intentionalitet,
noesis och noema, det transcendentala jaget och erfarenheten av främmande ego.
Den ger en praktisk ingång till det fenomenologiska tänkandet genom att betona
betydelsen av de fenomenologiska reduktionerna och den fenomenologiska
inställningen.
Litteratur
• Husserl, Cartesianska mediationer, övers. Wallenstein/Birnbaum
(Daidalos)
• Zahavi, Husserl’s phenomenology (Stanford UP, 2003)
• Samt stencil med kommentar av Hans Ruin (läggs upp på kurswebb)
• Eventuellt tillkommer några kommenterande uppsatser, som läggs upp på
kurswebb
• Rekommenderad bredvidläsning: A.D: Smith, Routledge Philosphy
Guidebook to Husserl and the Cartesian Meditations (Routledge, 2003)
Lärare: Hans Ruin
Tid: 18 januari – 10 februari
7
FILOSOFI C, 30hp
Kursansvarig: Charlotta Weigelt
Påbyggnadskursen består av två kurser om 7,5 hp, samt skrivandet av en
handledarledd forskningsuppsats motsvarande 15 hp. Som stöd för uppsatsskrivandet ordnas ett uppsatsseminarium som träffas regelbundet under
terminen för att diskutera metodologiska och vetenskapsteoretiska frågor av
relevans för uppsatsarbetet. Delkurserna kan väljas bland de nedan angivna och
de nya delkurser som ges på Filosofi B, som i samråd med undervisande lärare
utvidgas med lämplig litteratur. Det finns även möjlighet att i grupp eller
individuellt utforma en egen läskurs i samråd med den ämnesansvariga (Fredrika Spindler), i första hand från den meny av läskurser som återfinns i katalogen
längre fram.
1. Uppsatsseminarium, 15 hp
Seminariet syftar i första hand till att erbjuda ett stöd för uppsatsskrivandet. Det
behandlar olika frågeställningar kring läsande, skrivande, tolkning och filosofisk
forskning. Inom ramen för seminariet sker också ibland oppositioner på uppsatser från föregående termin. Texter kommer att delas ut från gång till gång.
Referenslitteratur:
• Hansson, Sven Ove, Verktygslära för filosofer. Andra upplagan (Stockholm:
Thales, 2003)
Lärare: Kate Larson
Tid: 22 januari – 30 maj
2. Temastudium – filosofi och psykoanalys, 7,5 hp
Kursen kommer att ägnas åt en genomgående läsning av Jacques Lacans elfte
seminarium Psykoanalysens fyra grundbegrepp. Syftet är att möta psykoanalysen på
en filosofisk terräng, men utifrån psykoanalysens frågeställningar. Det elfte
seminariet är synnerligen passande för ett sådant möte då seminariet inleds med
att Lacan har uteslutits från den officiella psykoanalysen, vilket Lacan liknar vid
Spinozas uteslutning från den judiska gemenskapen, och bjuds in att fortsätta sin
undervisning inför filosofer. Lacan kommer då att presentera psykoanalysens
”grundbegrepp” inför en mindre kunnig publik, men vars åhörare väntar sig
distinkta och klara definitioner. Det är i detta möte som vi kommer att få en inblick
i psykoanalysens teknik och nödvändiga postulat, ”det omedvetna”,
”upprepning”, ”överföring”, ”drift” osv., och i hur psykoanalysen radikalt
omvandlar några av filosofins grundläggande ontologiska och kunskapsteoretiska
antaganden, med Descartes som priviligierad figur. ”Vad är kunskap?”, ”Vad är
sanning?”, ”Vad är skillnaden mellan vetenskap och religion?”, ”Vad är verkligt?”,
och framförallt, ”Vad är subjektet?”
8
Litteratur:
• Jacques Lacan, Psykoanalysens fyra grundbegrepp (Tankekraft, 2015)
– ”Position of the unconscious” i Écrits (New York: W. W. Norton &
Company, 2006)
– ”Svar till filosofistudenter”, Autres Écrits (Paris: Seuil, 2000)
– Sigmund Freud, ”Drifter och driftöden”, Samlade skrifter av Sigmund
Freud, IX: Metapsykologi (Natur & Kultur, 2003)
– ”Om drömprocessernas psykologi”, Samlade skrifter av Sigmund Freud,
II: Drömtydning (Natur & Kultur, 2002)
– ”Erinring, upprepning och genomarbetning”, Samlade skrifter av
Sigmund Freud, VII: Psykoanalysens teknik (Natur & Kultur, 2002)
• René Descartes, Betraktelser över den första filosofien, betraktelser 1-3, i René
Descartes, valda skrifter (Natur & Kultur, 1990)
• Kalpana Seshadri-Crooks, Desiring Whiteness: A Lacanian analysis of race
(London & New York: Routledge, 2000), kortare utdrag.
• Mladen Dolar, ”Cogito som det omedvetna subjektet” (under utgivning) Att
läsa Lacan (Tankekraft, 2016)
• Merleau-Ponty, ”Ögat och Anden”, Lovtal till filosofin (Brutus Östlings
Bokförlag, 2004)
• Alenka Zupančič, ”Könsskillnad och ontologi” (under utgivning) Att läsa
Lacan (Tankekraft, 2016)
Lärare: Erik Bryngelsson (kursansvarig), Cecilia Sjöholm, Nicholas Smith, Jakob
Staberg, Sven-Olov Wallenstein.
Tid: 21 januari– 17 mars
3. Verkstudium, 7,5 hp – valbar från utbudet på B-kursen alt läskurs
9
MAGISTERPROGRAM I FILOSOFI, 60 hp (termin 2)
Kursansvarig: Charlotta Weigelt
Magisterprogrammet består av fyra delkurser om 7,5 hp, samt skrivandet av en
handledarledd forskningsuppsats motsvarande 30 hp. En av dessa delkurser
utgörs av en läsning av ett samtida originalverk (se 2. Verkstudium nedan).
Övriga tre delkurser kan väljas bland ännu inte lästa delkurser som denna termin
undervisas på B-kursen och C-kursen, som i samråd med undervisande lärare utvidgas med lämplig litteratur. Det finns även möjlighet att i grupp eller individuellt utforma en egen läskurs i samråd med den ämnesansvariga. Magisterseminariet träffas ungefär var tredje vecka för att diskutera och ventilera
magisteruppsatser. Det sammanfaller delvis med Högre seminariet där lärare vid
institutionen och inbjudna gäster presenterar pågående forskning.
1. Magisterseminarium
Seminariet träffas regelbundet under hela terminen och skall i första hand fungera som ett stöd för uppsatsskrivandet.
Lärare: Hans Ruin
Tid: 2 februari – 31 maj
2. Valbar tematisk kurs: Walter Benjamin, introduktion: resor, kärlek och
kritik, 7,5 hp
Kursen ges som introduktion i Walter Benjamins tanke med syftet att förstå det
specifika i hans säregna version av kritisk teori. Benjamins koncept av kritik tar sitt
ursprung i praxis snarare än i någon filosofisk systematik, men är det möjligt att
använda hans paradoxala, icke-systematiska systematik för att skapa en fullständig
och pålitlig kritisk teori? Vi börjar med Benjamins språkfilosofi för att förstå hur
han konstruerar de kategorier inom språket och de strukturella drag i objektet
(”Benjamin’s –abilities”) som möjliggör objektets kritiska läsning. Vi läser även
några fragment from Benjamins rese- och arbetsdagböcker för att följa hans kritiska
metod i kontexten av tidens litterära och politiska praktik, hur han konstruerar ett
resande och iakttagande ”jag” i en intim, erotisk närhet till kritikens objekt.
Litteratur:
• Kompendium, texter av Walter Benjamin, i urval ur:
• The Concept of Criticism in Early German Romanticism, i: Walter Benjamin,
Selected Writings, Vol 1: 1913-1926. Harvard, mas, etc. : Harvard University
Press, 1996. Pp. 116-200
• On Language as Such and the Language of Man, Ibid., pp. 62-73
• Doctrine of the Similar, I: Walter Benjamin, Selected Writings. Volume 2.
1927-1934. Harvard University Press, 1999. Pp. 694-698
• The Task of the Translator, Ibid., pp. 253-263
• Allegory and Trauerspiel. In: Walter Benjamin, The Origin of German
10
•
•
•
•
Tragic Drama, 2003, Verso.
Moscow Diary, Cambridge, Mass. : Harvard University Press, 1986
On Hashish, Cambridge, Mass.: Belknap Press of Harvard University
Press, 2006
Språkfilosofiska texter / Walter Benjamin; urval, översättning och
inledning: Lars Bjurman
Bild och dialektik / Walter Benjamin; essayer i urval och översättning av
Carl-Henning Wijkmark
Original German texts in: Sprache und Geschichte: Philosophische Essays
[Taschenbuch, Reclam]
I kompendiet ingår också texter av Philippe Lacoue-Labarthe, Werner
Hamacher, Peter Fenves och andra.
Lärare: Irina Sandomirskaja
Tid: ännu ej klart; kontakta läraren eller Charlotta Weigelt för information
11
ÖVRIGA FRISTÅENDE KURSER
Distanskurser
SAMTIDA FILOSOFI, 15 hp
Kursen ges på halvfart, webbkurs
Kursen är tematiskt upplagd, och behandlar centrala frågeställningar inom den
samtida västerländska filosofin från ca 1950 och framåt. Särskilt betonas de
franska, tyska och angloamerikanska teoribildningar som har sina rötter i den
kontinentalfilosofiska traditionen, med nedslag i feministisk filosofi och postkolonialt tänkande. Syftet är att ge en bred överblick över den samtida filosofin,
och kursen fokuserar på vissa teman och tänkare som visat sig särskilt betydelsefulla under denna tidsperiod. Kursen utgör en fristående fortsättning på webbkursen Filosofins historia.
Litteratur:
• Richard Kearney and Mara Rainwater (ed.), The Continental Philosophy
Reader (London: Routledge, 1996) 496 pp.
• John Mullarkey & Beth Lord (ed.), The Bloomsbury Companion to Continental
Philosophy (Bloomsbury Academic Press, 2013) 432 pp.
• Terrell Carver & James Martin (ed.), Palgrave Advances In Continental
Political Thought (New York: Palgrave Macmillan, 2006) 337 pp.
• Robert C. Young, Postcolonialism: A Very Short Introduction (Oxford: Oxford
University Press, 2003) 180 pp.
Lärare: Nicholas Smith
Tid: 25 januari – 27 maj
12
FÖRTECKNING ÖVER VALBARA LÄSKURSER FÖR STUDERANDE
PÅ C- OCH MAGISTERNIVÅ
Den som vill välja en läskurs istället för någon av de kurser som undervisas
under innevarande termin skall kontakta den ämnesansvariga (Charlotta
Weigelt) med sitt förslag. Följande förteckning över kurser upptar samtliga
kurser som någon gång undervisats under föregående terminer, med angivelse
av ansvarig lärare. I första hand är det denna lärare som också fungerar som
examinator på kursen.
* Foucault – Arkeologi, genealogi och etik (Sven-Olov Wallenstein)
* Tidig grekisk filosofi (Hans Ruin)
* Humes Traktat om den mänskliga förståelsen (Henrik Bohlin)
* Spinozas Etik (Fredrika Spindler)
* Kants Kritik av omdömeskraften (Sven-Olov Wallenstein)
* Heideggers sena tänkande (Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Wittgenstein (Henrik Bohlin)
* Subjektsfilosofi – Fenomenologi och Psykoanalys (Nicholas Smith)
* Nietzsches filosofi (Hans Ruin, Fredrika Spindler)
* Arkitekturens filosofi (Sven-Olov Wallenstein)
* Filosofiska utopier – Platon (Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Heidegger och humanismen (Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Husserls fenomenologi (Hans Ruin, Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Tysk idealism (Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Hegel - Andens fenomenologi (Sven-Olov Wallenstein)
* Hegel - Rättsfilosofin (Hans Ruin)
* Den hybrida rösten – Nagarjuna och Kyotoskolan (Jonna Bornemark)
* Frihetens filosofi (Hans Ruin)
* Foucault/Deleuze (Fredrika Spindler, Sven-Olov Wallenstein)
* Filosofisk estetik (Sven-Olov Wallenstein)
* Modern vetenskapsteori (Henrik Bohlin)
* Heideggers Vara och tid (Hans Ruin, Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Merleau-Pontys filosofi (Hans Ruin, Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Kierkegaards filosofi (Hans Ruin, Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Kants Kritik av det rena förnuftet (Sven-Olov Wallenstein)
* Teknikens filosofi (Sven-Olov Wallenstein)
* Naturfilosofi (Fredrika Spindler, Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Aristoteles Fysik (Charlotta Weigelt)
* Husserls Cartesianska Meditationer (Charlotta Weigelt)
* Platons Sofisten (Charlotta Weigelt)
* Rättvisans filosofi (Hans Ruin)
13
GÄSTFÖRELÄSNINGAR
Under terminen ordnas regelbundet gästföreläsningar där svenska och utländska
filosofer talar om aktuella ämnen som ofta också anknyter till undervisningen.
Dessa gästföreläsningar riktar sig i första hand till de studerande i filosofi, men
de är också öppna för andra studenter och lärare vid högskolan och för utomstående. I regel äger de rum på fredag eftermiddag, klockan 14 inom ramen för
den högre seminarieverksamheten, men ibland också vid andra tillfällen. De
utannonseras efter hand. Den som önskar mer information om dessa föreläsningar kan höra av sig till den ämnesansvarige för att sättas upp på utskickslista.
ÖVRIG SEMINARIEVERKSAMHET
Utöver undervisning och gästföreläsningar ordnas under höstterminen några
forskarseminarier, då vissa frågeställningar, texter och doktorandarbeten diskuteras. Dessa seminarier organiseras bland annat i samarbete med teoretisk filosofi
vid Uppsala Universitet.
Också dessa möten ligger i regel på fredagar kl. 14. För övrig information kontakta Hans Ruin ([email protected]).
14
PRESENTATION AV UNDERVISANDE LÄRARE
Marcia Sá Cavalcante Schuback, professor, tidigare professor adjunto vid
Universidade Federal do Rio de Janeiro (Brasilien), doktorerade i filosofi 1992
med en avhandling om begreppet "början" i Schellings sena filosofi, O comeco de
deus. Översatt till portugisiska bl a Heideggers Varat och Tiden, publicerat I
människans tystnad (aforismer om musik och filosofi), A doutrina dos sons de Goethe
a caminho da música nova de Webern (Goethes tonlära mot Weberns nymusik), Para
ler os medievais - ensaio de hermenëutica imaginativa (Att läsa medeltiden - försök till
en imaginativ hermeneutik), Lovtal till intet (Glänta 2006), Att tänka i skisser
(Glänta 2011), Being with the Without (Axl Books 2013). Ansvarig för forskningsprojekt "Loss of grounds as common ground", och forskare inom ramen för
programmet Tid, Minne och representation (www.histcon.se).
Nicholas Smith, lektor, disputerade 2010 vid Stockholms Universitet på en
avhandling om fenomenologi och psykoanalys: Towards a Phenomenology of
Repression – A Husserlian Reply to the Freudian Challenge (Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis, 2010). Är specialiserad på 1800-2000-talets filosofi
med inriktning på fenomenologi, hermeneutik, dekonstruktion samt psykoanalytisk teori; jobbar även med feministisk filosofi och postkolonial teori.
Översättare och fackgranskare av fransk och tysk filosofi (Ricoeur, Nietzsche,
Derrida, Husserl); tidigare projektsekreterare för projektet Traditionen som utopi
vid SH. Initiativtagare till och delöversättare av Husserls Logiska Undersökningar
(Stockholm: Thales, 1998-2003). Har publicerat ett flertal artiklar i dagspress,
nationell och internationell fackpress samt antologier; visiting scholar vid
Husserl-arkiven i Leuven. Har också medverkat som skribent och co-curator i
många konstprojekt. Redaktör (tillsammans med Hans Ruin) för Hermeneutik och
tradition: Gadamer och den grekiska filosofin (2003); red (tillsammans med Jonna
Bornemark), Phenomenology of Pregnancy (2014). Medverkar i forskningsprojektet
(ÖSS ) Perceptions of the Other: Aesthetics, Ethics and Prejudice.
Sven-Olov Wallenstein, professor, har specialiserat sig på modern europeisk
filosofi och estetisk teori med betoning på bildkonst och arkitektur. Har bland
annat publicerat Heideggers väg (med Daniel Birnbaum, 1999), Bildstrider:
Föreläsningar om estetisk teori (2001), Den sista bilden: det moderna måleriets kriser och
förvandlingar (2002), Den moderna arkitekturens filosofier (2004), Essays, Lectures
(2007), Thinking Worlds: The Moscow Conference on Philosophy, Politics, and Art (red.
med Joseph Backstein and Daniel Birnbaum, 2007), Deleuze och mångfaldens veck
(red. med Helena Mattsson, 2008), Koreografier (red. med Cristina Caprioli, 2008),
The Silences of Mies (2008), 1930/31: Swedish Modernism at the Crossroads (med
Helena Mattsson, 2009), Biopolitics and the Emergence of Modern Architecture (2009),
Svar på frågan: Vad var det postmoderna? (red. 2009), Swedish Modernism:
Architecture, Consumption and the Welfare State (red. med Helena Mattsson, 2010),
Nihilism, Art, Technology (2011), Edmund Husserl (red. 2011), Aisthesis: Estetikens
historia del 1 (red. med Sara Danius and Cecilia Sjöholm, 2012), Translating Hegel:
The Phenomenology of Spirit and Modern Philosophy (red. med Brian Manning
15
Delaney, 2012), Foucault, Biopolitics, and Governmentality (red. med Jakob Nilsson,
2013) och Heidegger, språket och poesin (red. med Ola Nilsson, 2013) Han är
redaktör för tidskriften Site samt verksam som översättare av bl.a. Baumgarten,
Winckelmann, Lessing, Kant, Hegel, Frege, Husserl, Heidegger, Levinas,
Derrida, Deleuze, Foucault, Rancière and Agamben. Pågående arbeten är en bok
om Lyotard och utställningen ”Les Immatériaux” (med Daniel Birnbaum), samt
översättningar av Hegels Grundlinien der Philosophie des Rechts och Wissenschaft
der Logik, och Adornos Negative Dialektik och Ästhetische Theorie. Kommande
publikationer 2015: Architecture, Critique, Ideology: Essays on Architecture and
Theory och Madness, Religion, and the Limits of Reason (red. med Jonna Bornemark).
Anders Bartonek disputerade januari 2011 vid Södertörns högskola med en
avhandling om Theodor W. Adornos negativa dialektik och begrepp om det ickeidentiska: Philosophie im Konjunktiv. Nichtidentität als Ort der Möglichkeit des
Utopischen in der negativen Dialektik Theodor W. Adornos (Würzburg: Königshausen
& Neumann, 2011). Bartonek ingår sedan 2014 i forskningsprojektet Hegeliansk
marxism (ÖSS) och undervisar för närvarande på filosofiämnet och
lärarutbildningen. Bartoneks forskningsintressen omfattar Frankfurtskolans
Kritiska teori (framförallt Adornos tänkande, men även Marcuses, Horkheimers
och Habermas), Tysk idealism (Hegel och Schelling), teorier om dialektik och
kritik, Marx och marxism, Agambens politiska teori liksom politisk ekonomi och
teorier om arbete. Bartonek arbetar dessutom på en översättning av Hegels
Rättsfilosofi (med Sven-Olov Wallenstein).
Gustav Strandberg är doktorand i filosofi vid SH och arbetar på en avhandling
om politisk fenomenologi, med den preliminära titeln Avgrundens politik, utifrån
den tjeckiske fenomenologen Jan Patočkas verk. Hans huvudsakliga forskningsområden är fenomenologi och politisk filosofi. Han är även verksam som
översättare och har översatt bland annat Jean-Luc Nancy, Slavoj Žižek, Jan
Patočka och Immanuel Kant. Har bland annat publicerat ”Med Arendt bortom
Arendt: Jan Patočkas läsning av The Human Condition”, i Konsten att handla –
Konsten att tänka: Hannah Arendt om det politiska (Axl Books: 2011), ”Carl Schmitt
och det politiskas intensitet”, i Vän eller fiende (Daidalos: 2012), ”A Place in Movement”, i Dis-orientations (Rowman & Littlefield: 2015). Kommande publikationer
2015: ”Light and Darkness – Jan Patočka’s critique of the enlightenment”, i Madness of Reason (Södertörn Philosophical Studies: 2015), “Förfrämligandet som
Utopi”, i Andrej Platonov: Revolution och existens (Ersatz: 2015).
Kate Larson, lektor, disputerade 2009 vid Uppsala Universitet på en avhandling
om Iris Murdochs kärleksbegrepp: ”Everything important is to do with passion”
–
Iris Murdoch’s Concept of love and its Platonic Origin (Uppsala Universitet
2009). Huvudsakliga filosofiska intressen är Platons filosofi, etik och estetisk
filosofi, till
exempel såsom den uttrycks i Gaston Bachelards
litteraturfenomenologiska undersökningar. Senast publicerade filosofiska artikel
är ”The most intimate bond - Metaxological thinking in Iris Murdoch and
Simone Weil”, Influances on and of Iris Murdoch, Tennesse Literary studies,
2014. Hon är också verksam som skön- litterär författare, hennes nionde och
16
senaste bok är essäsamlingen Stiglöshet – om uppmärksamhetens former (skriven
tillsammans med Göran Torrkulla och Babis Carabeidis, Bokförlaget Lejd
2014).
Erik Bryngelsson är doktorand i filosofi vid SH och skriver på en avhandling om
Lacans psykoanalytiska omläsning av det moderna subjektsbegreppet. Redaktör
(tillsammans med Lennart Räterlinck) för Att läsa Lacan (Tankekraft 2015). Har
även översatt och publicerat ett antal texter om Spekulativ Realism, Giorgio
Agamben och Tiqqun, samt skriver och arbetar sporadiskt inom det konstnärliga
fältet.
Ulrika Björk, lektor, disputerade i filosofi vid Helsingfors universitet 2009 på en
avhandling om subjektivitetens och det litterära uttryckets tematik i Simone de
Beauvoirs tänkande (Poetics of Subjectivity: Existence and Expressivity in Simone
de Beauvoir’s Philosophy). Hennes pågående forskning handlar om Hannah
Arendts politiska fenomenologi med särskild uppmärksamhet på begreppet
försoning. Ulrika Björk har gett ut antologierna Kropp, kön och andrahet. Tolv
essäer i feministisk filosofi (Daidalos 2010, med Lisa Folkmarson Käll) och
Konsten att handla – konsten att tänka. Hannah Arendt om det politiska (Axl
Books 2011, med Anders Burman) samt skrivit artiklar inom fenomenologi och
fransk existensfilosofi. Hon har varit verksam som forskare och lärare vid
Uppsala universitet och gästforskat i Italien (Verona) och USA (Penn State och
Tulane).
Irina Sandomirskaja, professor i cultural studies, specialiserad på rysk och
sovjetisk kulturhistoria, kritisk teori, konst, litteratur och språk.
Johan Redin, lektor, forskare och verksam i ledningsgruppen för
forskningsprogrammet Tid, Minne och Representation (2010-2015). Disputerade
2003 i estetik vid Uppsala universitet med en avhandling om Novalis och den
tyska romantikens användning av naturvetenskapliga modeller inom estetiska
teoribildningar. 2003-2005 knuten till det litteratur- och kulturvetenskapliga
forskarnätverket för litteratur och sjukdom vid Universitetet i Oslo och
Köpenhamns universitet med ett arbete om biologi och nihilism inom
upplysningstidens antropologi. 2006 gästlärare tillsammans med Jan Assmann,
Aleida Assmann och Peter Jackson vid forskarkursen ”Religion og Minne” vid
Tromsö universitet, och sedan dess verksam inom forskningsfältet cultural
memory studies med särskild inriktning på geofilosofi och bevarandeideologi.
Parallellt aktiv som museikonsult (kulturarvsteori), kritiker (nutida konstmusik)
och översättare (senast Wilhelm von Humboldt, Om språket, Thales 2011). Redin
har skrivit om filosofi, estetik, geologi och bevarande för bland andra Cardanus:
Jahrbuch für Wissenschaftsgeschichte, Temenos, Artes, Divan, Nutida Musik, Glänta, Oei
och Bonniers konsthall; senast “Entropocen: Jord, Lera, Minne”, i Minneskonst,
(red.) Magnus Berg & Sara Arrhenius (Stockholm 2014) och ”Vertigo of Being”, i
Dis-Orientations: Philosophy, Literature and the Lost Grounds of Modernity, (red.)
Marcia Sá Cavalcante Schuback & Tora Lane (London 2015). Verksam i
redaktionen för tidskriften OEI.
17
18
