Psykiska sjukdomar
under graviditet och
spädbarnsperiod
Marie Bendix
Överläkare – spec psykiatri
Psykiatri Sydväst
Konsult Specialistmödravård Karolinska
Universitetssjukhuset Huddinge
Doktorand, Umeå Universitet
Kvinnans förutsättningar
• Psykisk sjukdom
• Behandling
• Samverkan
Psykosocial miljö
Riskfaktorer för postpartum
depression:
- Stress
- Relationer
- Bristande stöd
- Socioekonomiska faktorer
…
Partners förutsättningar
Relation
Depression –
relationsproblem
ELLER
Frisk
Ångest/De
pression
Ensamstående
graviditet
5,8%
7,1%
Ensamstående
18 mån
5,3%
26,9%
Relationsproblem depression
Karin Monsen Börjesson 2005
Barnets förutsättningar
Stressat barn under
graviditeten föds av
stressad mamma och ofta
till en stressad social miljö
(Karin Börjesson)
Mor: Sjukdom, risker, behandling
– Barn: kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser
Sjukdom, risker, behandling – kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser
Barnets beteende, behov – konsekvenser för moderns mående
Kvinnans förutsättningar
• Psykiska symtom
ångest, sömnstörning
vanligt vid alla psykiska sjukdomar
psykos
vid postpartum psykos, schizofreni, mani, depression
• Psykisk sjukdom - diagnos
egentlig depression, paniksyndrom etc.
• Samsjuklighet
egentlig depression vid Asperger syndrom
ångestsjukdomar vid beroende sjukdomar etc.
Psykiska sjukdomar perinatalt (%)
14
12
10
8
6
4
2
0
Patientfall ”Dorotea”
Socialt: Stabil situation, gift, son 6 år
Anamnes: postpartumdepression (behandlat efter 8 mån)
Förstod ej att deprimerad. Problem amning. Ej vågat bli gravid
igen. Dålig samvete för ”missad tid” med sonen.
Aktuell graviditet: ångest, nedstämdhet, sömnbesvär
Uppfyller kriterier för måttlig depression
Behandling: Behandlas med antidepressiva under graviditet
Uppföljning postpartum: mår väl. Amning utan problem.
Fortsatt medicinering 1 år
Egentlig depression
(minst 5 symtom, 2 veckor)
1. Nedstämdhet
2. Minskat glädje,
intresse
3. Aptit/vikt
4. Sömnstörning
5. Psykomotorisk
hämning/agitation
EPDS
6. Trötthet, minskad energi
7. Värdelöshet, inadekvata
skuldkänslor
8. Koncentration,
beslutsförmåga
9. Döds-, suicidtankar
Förekomst och Riskfaktorer
• Förekomst:
– 10-15% (3-7% måttlig/svår)
– Debut ofta under graviditet eller inom 3 mån
efter förlossning
• Riskfaktorer:
– Tidigare svår depression 40% återfall
– Utsättning SSRI 68% återfall
– Depression, ångest under graviditet ökar risk för
postpartum depression
Patientfall ”Berta”
Socialt: Stabil situation, gift, dotter 2 år
Ärftlighet: Syster postpartum psykos, far bipolär sjukdom
Anamnes: Recidiverande depressioner. Strax efter förlossning
första barnet hörselslingor, evt synfenomen.
Aktuell postpartum: Remiss: ”tidigare psykos?”. Mår väl på BB.
Behandling: Olanzapin 5-15 mg, sömnprioritering, avlastning.
Ammar.
Uppföljning postpartum: Mycket tät uppföljning. Initierar
utredning på affektiva mottagning. Tvångsvård pga
manisk/psykotisk skov efter 3 månader
Bipolär sjukdom (manodepressivitet)
• Svängande stämningsläge, friska perioder
• Mani/Hypomani (=Bipolär I/Bipolär II)
–
–
–
–
–
–
–
–
Ökad energi, aktivitet, rastlöshet, minskad sömnbehov
Svängande, förhöjd stämningsläge
Irritabilitet
Förhöjd självkänsla, grandiositet
Talträngdhet, lättdistraherad
Hängivenhet åt lustbetonade aktiviteter
Psykotiska symtom
Dålig sjukdomsinsikt
• Depression
Förekomst
• Förekomst 1-2%, livslång sjukdom, stark ärftlighet
• Hög återfallsrisk
– 25% under graviditet
– 50-80% depression, mani, psykos inom 6
månader efter förlossning
Riskfaktorer
• Utsättning av behandling, biotillgänglighet
– Utsättning Litium 50-75% återfall
• Stress, sömnbrist ( sömnprioritering)
• Relationskonflikter
• Missbruk
Risker vid bipolär sjukdom
• Depression – isolering och passivitet
• Hypomani – stökigt socialt liv
• Suicidrisk – flera gånger högre än vid andra
depressioner
• Psykosrisk – amningspsykos = postpartumpsykos
• Högriskgraviditet
– Mor behandlat eller obehandlat: 50% ökad risk prematur
förlossning
– Mor obehandlat: barn låg födelsvikt, mindre huvudomfång,
hypoglykemi
Prognos
• Om välbehandlad – normalt liv, arbete, sociala
relationer, emotionellt välfungerande, kreativa
Men sårbara !
• Obehandlade eller bristande behandling
Ofta kaos !
Postpartum psykos
1-2/1000. Dag 1-3 > 3-14 (> 1 månad > 6 mån)
Snabb debut
• Affektlabilitet
• Sinnesstämning svängande (eufori/
ångest) eller manisk (stark uppvarvad) eller depressiv (stark
nedstämd)
• Agitation
• Förvirring
• Hallucinationer
• Vanföreställning (kring barnet, religiös/mystisk, skuld)
Kan pendla snabbt mellan agitation och klarhet
Risker och Riskfaktorer
• Tidigare postpartumpsykos 57%
• Bipolär sjukdom
– 25-70% ökad risk för psykos
– Bipolär sjd och familjeanamnes på pp 74%
• Psykossjukdom
• Risker: (utvidgad) suicid, barnmisshandel, bristande
omvårdnad
Psykiatrisk nödfall: kräver urakuta insatser (OBS!
växlande symtombild)
Ångestsyndrom
•
•
•
•
Normal oro (föräldraskap, kring foster/barn)
Stark oro/ångest: hindra positiva tankar
Sannolikt negativ inverkan på fostret
Stor samsjuklighet med depression, andra
ångestsjukdomar, missbruk
När ångest finns dagligen och stör vardagen krävs
psykiatrisk bedömning och behandling
Ångestsyndrom: Paniksyndrom
• Förekomst 1,3-2% (försämring postpartum)
• Återkommande panikattacker och oro för
panikattacker
– Hjärtklappningar, tryck över bröstet
– Andningssvårigheter
– Yrsel, illamående
• Agorafobi (torgskräck)
• Somatisk bedömning (hypothyreos, hjärtstatus etc)
Ångestsyndrom: Generaliserad
ångestsyndrom (GAD)
•
•
•
•
•
Ökad förekomst perinatalt: 8% graviditet, 4-8% pp
Ständig överdriven oro för vardagliga saker
Katastroftankar
Svårt att kontrollera oro
Oro känns i kroppen, spänningar
Ångestsyndrom: Social fobi
• Förekomst 7%
• Rädsla att göra bort sig, bli granskad
• Undvikande av sociala situationer
Ångestsyndrom: Posttraumatic Stress
Disorder (PTSD)
• Förekomst: 2-7%
• Förlossningstrauma: 1,5%
• Livshotande händelse
– Återupplevande av traumat (minnen, mardrömmar)
– Undvikande av situationer som påminner
– Överspändhet, vaksamhet, sömnbesvär
• Återaktivering sexuell traumatisering
• Sexuell dysfunktion, planerade kejsarsnitt,
undvikande av graviditet
• Svårigheter mor-barn relation
Ångestsyndrom: Specifika Fobier
• Livstidsprevalens 10%
• Förlossningsrelaterad:
–
–
–
–
–
Kräkfobi
Blodfobi
Stickfobi
Förlossningsfobi 5,7%
Stark förlossningsrädsla 15,8%
• Inskrivning MVC, provtagning, trombosprofylax,
undersökning, narkosönskan, kejsnarsnitt, …
Tvångssyndrom (OCD)
• Graviditet: 0,2-1,2%, Postpartum: 2,7-3,9%. Ofta debut
perinatalt
• Skamligt, ej spontan berättelse
• Tvångstankar (t ex bakterier, skada barn med kniv)
– Återkommande påträngande tankar, bilder, impulser
– Ångest olämpligt katastrofalt beteende som konsekvens av
tankarna
– Upplevs som meningslösa, jagfrämmande, inkräktande
• Tvångshandlingar/Ritualer (t ex tvätta, låsa in knivar)
– Lugnande, skingra obehaget
– Undvikande beteende
Tvångstankar och Differentialdiagnos
• OCD: grav 0,2-1,2%, pp 2,7-3,9%
– 40% debut graviditet, 30% postpartum
• Tankar fixerade vid katastrofalt beteende.
Upplevs som meningslösa, skrämmande,
påträngande och bissara för det egna
jaget (egodyston)
• Postpartumdepression: pessimistiska
negativa tankar om själv, andra, varierande
tankeinnehåll (egosynton)
• Postpartumpsykos: aggressiva tankar som
stämmer överens med vanföreställningarna
(egosynton)
Patientfall ”Susanne”
Socialt: bor hos modern, 5 barn (placerade)
Anamnes: Schizofreni
Aktuell graviditet: Slutar med neuroleptika (på inrådan av
barnafadern). Akut psykos. LPT vård, bältesläggning
Behandling: Akut behandling (flera neuroleptika, antihistamin,
benzodiazepiner)
Uppföljning: Trots psykotiska symtom enkel vaginal förlossning.
Barnet placeras med jourmamma på neo för observation. Skrivs
ut från psykiatri 4 veckor efter förlossning
Psykossjukdomar
• Kroniska psykossjukdomar
– Schizofreni
– Schizoaffektivt syndrom
– Vanföreställningssjukdomar
• Tillstånd med störd verklighetsuppfattning
• Prevalens 0,7%
• Ökad risk för postpartumpsykos (20-50%)
– Ökad risk vid schizoaffektivt syndrom
Typiska symtom
• Positiva symtom
– Hallucinationer
– Vanföreställningar
– Tankestörningar
• Negativa symtom
– Tillbakadragenhet
– Apati
– Begränsade känsloreaktioner
• Kognitiva symtom
– Uppmärksamhet
– Minne
– Planeringsförmåga
• Affektiva symtom
– Depression
– Hög suicidrisk (5-10%)
Risker vid psykossjukdom
• Funktionspåverkan
– Ta hand om barn, familjen
– Interaktion med barnet
– Stresskänslig
• Ökad risk graviditetskomplikationer och
barnpåverkan – högrisk graviditet
–
–
–
–
–
Tillväxthämning
Prematur förlossning
Intrauterin fosterdöd, neonatala dödsfall
Allmän hälsa och rökning
KOL, diabetes, övervikt, blodtryck, hjärtkärl
Patientfall ”Anna”
Socialt: Träningslägenhet, mor hemlös, minderårig pojkvän
Anamnes: Trassligt uppväxt, våld mot själv och andra, missbruk,
självskada, intox, AUDIT inför grav 14. Graviditet x flera, sexuell
överaktiv under hypomani
Ärftlighet: Beroende, suicid, bipolaritet
Diagnos: ADHD, bipolär sjukdom II
Aktuell graviditet: Hög ångest, sömnbesvär, irritabilitet. Slutar
läkemedel, endast lergigan. Flyttar ihop med barnafar. Stöd av
svärföräldrar, samverkansgrupp, aktiv socialtjänst
Uppföljning: Mår väl, glad över barnet, fungerande stöd
ADHD/ADD
• Prevalens 2-3% (20-30% vid missbruk)
• Koncentration, uppmärksamhet, överaktivitet,
planeringsförmåga, impulskontroll
• Sekundär depression och ångest, risk missbruk
• Sömnbesvär
• Stresskänslighet/utbrändhet, ljudkänslighet
Kognitiva, emotionella problem, sociala svårigheter
– Planera, passa tider
– Sköta arbete, hem, ekonomi
Autismspektrum tillstånd
• Prevalens ca. 1%, stark ärftlighet
• Svårigheter
–
–
–
–
–
Social interaktion
Kommunikation
Perception: överkänslighet sinnesintryck
Planera, organisera, flexibilitet
Nedsatt förståelse för andras/barnets signaler
• Ofta intakt känslomässig empatiförmåga ångest,
otillräcklighet, stress, dålig tillit omsorgsförmåga
• Struktur och förutsebarhet i vardagen
• Tydliga riktlinjer och handfasta råd
Maternella dödsfall– graviditet och
postpartum och suicid
• 3,8/100 000 (5,4-10,8 mellan/låginkomst födelseland)
• Självmord
18%
–
–
–
–
Tidigare psykisk sjukdom journal (register)
Psykiatrisk vårdkontakt tidigare/aktuellt
Känd tidigare självmordsförsök journal
Vårdplan
• Somatiska sjukdomar
– Missbruk
– Underliggande psykisk sjukdom
– Feldiagnos som psykisk
• Graviditetskomplikationer
30% (48-66%)
26% (75%)
3% (17%)
19%
9%
5%
2%
2%
ca. 50%
Sverige 1980-2007: Esscher BMJ 2015, Oates 2006-2008 BJOG 2011
Suicidalitet
• Ca. 25% av samtliga mödradödsfall relaterad till psykisk sjd
• Suicid näst vanligaste dödsorsak under första året postpartum
• Viktigaste riskfaktor: tidigare s-försök
• Hög risk: postpartum psykos, psykos, svår depression
Våga fråga
” jag kryssade inte sanningsenligt – jag skämdes ”
Frågor om suicidalitet ökar inte risken för
suicidhandling
”Har du eller har du tidigare haft tankar på att skada dig
själv eller gjort suicidförsök?” (Nytt i MHV Riktlinjer
Stockholm 2015)
Risk vid obehandlat sjukdom - modern
• Självmedicinering med alkohol, nikotin
• Bristande samspel mellan mor och barn
• Sociala konsekvenser med svårighet att
fungera i arbete och nära relationer
• Risk för suicid och även utökat suicid
• Bristande förmåga att sköta kroppslig hälsa
Barnets förutsättningar
Gener
Prenatal miljö
Läkemedel
Postnatal miljö
Amning
Risk vid obehandlat sjukdom - fetus och barn
• Prematuritet, låg födelsevikt
• Ångestsymtom: ökar kortisol,
noradrenalin (placentaperfusion,
fetal stressystem)
• Uppfödningssvårigheter
• Anknytning
• Långtidsuppföljning ökad risk för
sömnstörning, impulsivitet,
hyperaktivitet, ångest, depression
Still face
youtube.com
MVC & BVC´s möjligheter
• Identifiering av kvinnor med riskfaktorer
• Många kvinnor nyinsjuknar under
perinatal period – känner inte själv igen
psykisk sjukdom
• Kontinuerlig kontakt - förtroende
• Tillstånd med stora konsekvenser för
patient/barn/familj
• Stöd, behandling finns
Förebygga psykisk ohälsa hos barn?
Identifiering av psykiskt sköra föräldrar
Anamnes vid inskrivning på MVC och BVC
– Tidigare psykiska besvär som nedstämdhet och
ångest?
– Tidigare eller aktuell kontakt med psykiatrin?
– Tidigare själmordsförsök?
+ EPDS
Våga fråga – och sen?
” Jag använder inte EPDS på fredagar ”
VEM, NÄR, HUR kontakta?
103 suicid / 27 år (=2,7 miljoner födslar)
Vårdnivå
Anamnes/EPDS
Stödsamtal med MVC/BVC-sjuksköterska
MHV/BHV läkare
Behandling hos MHV/BVC psykolog
Distriktsläkare
Primärvårds-psykoterapeut
Specialist-öppenvårdspsykiatri
Psykiatri-akuten
Behandlingskrävande depression
och ångestsyndrom
Misslyckad behandling, svåra
depressioner, BP, psykos,
suicidrisk
Behandling vid psykisk sjukdom
DIAGNOS – SVÅRIGHETSGRAD – EVIDENS
• Fysisk aktivitet
– Promenader
– Dagsljus
•
•
•
•
•
•
Regelbunda livsvanor/Mat/Sömn
Social avlastning, sjukskrivning mor = föräldraledig far
Stödsamtal
Psykoterapi, t ex KBT
Farmaka
Vid svårare fall sluten psykiatrisk vård, LPT (tvångsvård
och övervak), ECT (el-behandling)
Psykologiska behandlingar
• Förebyggande:
- Individualiserad uppföljning med
screening
- Hembesök
- Telefonstöd jämlika
• Personcentrerad counseling
• Tillägg psykosocialt stöd
• Interpersonell psykoterapi, KBT,
psykodynamisk korttidsterapi vid lätt-måttlig
depression
• KBT förstahandsbehandling vid
ångestsyndrom
• Positiva effekter mor-barn-relation
Syften av psykofarmaka
1.
2.
3.
4.
Behandla till symtomfrihet
Förebygga återfall
Symtomlindring
Suicidprevention
Effekter av psykofarmakologiska
behandlingar
Akut behandling och återfallsprevention vid schizofreni,
bipolär sjukdom och depression har högre effekt än t ex
• Behandling av hypertoni för att undvika stroke
• Behandling för att undvika astma attack
Leucht et al. Putting the efficacy of psychiatric and general medicine medication into perspective:
review of meta-analyses. Br J Psych 2012
Farmakologiska behandling, följsamhet
och rådgivning
”Information + lugnande besked + uppmaning att fortsätta
behandlingen” under graviditet (Bonari et al. 2005)
– 15% slutade med SSRI
– 1% slutade med antibiotika
Icke-evidensbaserad råd:
”sätt ut med en gång!”
”trappa ner inför förlossning”
”det går aldrig att amma”
”ta 0,5 tablett v.a. dag"
Överförskrivning av SSRI?
3-7% svåra depressioner 2-3% behandlas under graviditet
Risk-Nytto bedömning
Behandlingsindikation
Sjukdomens art och grad, behandlingsevidens
Låg/mellan/högrisk
Sekundära risker
Risk för barnpåverkan: LM
Risk för barnpåverkan: sjukdom
Vad är risk?
Klinik: Risk på individnivå.
1/2000 kan vara låg risk.
- Riskens allvar och andra risker.
Forskning: Sannolikhet att
drabbas på bas undersökning
större population – frekvens på
sikt
Absolut vs Relativ risk: Ökad risk
från 1/20.000 till 1/2000 = 10
gånger ökad risk
Risk för missbildningar och
barnpåverkan
•
•
•
•
Basal frekvens för oexponerade
barn 4% (1% hjärtmissbildningar)
• 20% genetisk
• 5% extern (läkemedel)
• 75% multifaktoriell
Högst risk vid exponering under
första trimestern
Neonatal påverkan
CNS utveckling
Risk behandling
Risk icke-behandling
•Missbildning
•Barnpåverkan på kort sikt
•Barnpåverkan på lång sikt
•Risk sjukdomsymtom
•Aktuell och återfallsrisk
•Barnpåverkan
Psykofarmaka
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Antidepressiva läkemedel
Litium
Stämningsstabiliserande
Antiepileptika
Neuroleptika
Sömnmedel och Ångestdämpande
Centralstimulantia
1.
Antidepressiva läkemedel - Graviditet
• Risk missbildning ytterst låg
• Bristfällig dokumentation för nyare preparat. Inga skäl att
avbryta graviditet
• Lätt ökad risk för neonatal påverkan (oftast milda
symtom). Apgar och Neo-vård: ingen skillnad
behandlad/obehandlad depression
• SSRI: PPHN risk ökad från 1.2 till 3/1000 (låg risk
individnivå)
• Inga hållpunkter för negativa långtidseffekter
1.
Antidepressiva läkemedel - Amning
• Alla antidepressiva går över i bröstmjölken i varierande
utsträckning (lägst för sertralin)
• Venlafaxin: kontroll barnläkare
• Amning avråds för prematura barn (<37 graviditets
veckor)
• Biverkningarna subtila och ospecifika
ANTIDEPRESSIVA
• Hög risk för återinsjuknande– avsluta ej behandling pga
graviditet eller amning!
• Låga risker under graviditet och amning
• Sertralin (och paroxetin) har lägst penetrans till bröstmjölk
2.
Litium - Graviditet
• Stark evidens för skydd mot återinsjuknanden under graviditet
och postpartum
• Enda preparat med påvisad effekt på suicidalitet
• Enda preparat med säkerställt skyddande effekt postpartum
psykos
• Hjärtmissbildning (Epstein anomali): Risk ökad från 1/20000
till 1-2/1000
• Risk för höga värden hos mor och barn i samband med
förlossning
• Inga belägg för negativ långtidsutveckling
2.
Litium - Amning
• Amningen avråds (höga plasmakoncentrationer hos ammade
barn)
• Utvalda fall kan amma efter samråd barnläkare och psykiater
– observera barnet (letargi, dålig viktuppgång och
dehydrering)
– Barnets plasmakoncentration behöver följas regelbundet
• Ej amning prematura barn
LITIUM
• Psykiatrisk specialistbedömning med täta uppföljningar
• Regelbunden kontroll s-Litium
• Utsättning under pågående förlossning.
• Ej pravidel eller dostinex – psykosrisk!
• NSAID ökar Litiumnivåer – undvik
• Barnläkare: extrakontroll av barnet på BB
• Amning rekommenderas vanligen inte.
3.
Antiepileptika - Graviditet
• Ökad risk missbildningar. Skiljer sig mellan preparat (216%)
• Folsyra kan skydda
• Fetal ekokardiografi v. 18-20
• Lyrica (GAD) bristande data, undvik under graviditet
Indikation/Alternativ? – jämför Epilepsi
3.
Antiepileptika - Amning
Lamotrigin
–
–
–
–
Passerar till bröstmjölk i hög grad (25%)
Måttlig risk för fullgångna barn – samarbete barnläkare
Plasmakoncentration hos mor och barn
Barnet bör observeras med avseende på biverkningar (sedering
och hudsymtom)
Valproat/Karbamazepin
– Risk låg vid terapeutiska doser fullgångna barn
– Barnet bör observeras – samarbete barnläkare
– Koncentrationsbestämning kan vara till hjälp
4.
Neuroleptika - Graviditet
• Obehandlad psykossjukdom/bipolär sjukdom vanligen större
risk än neuroleptikabehandling – hög indikation
• Flera preparat med god dokumentation. Lätt förhöjd risk för
missbildningar
• Ev riktad ultraljud första trimester (ffa vid haloperidol)
• Ökad risk för graviditetsdiabetes Följ BMI och blodsocker
• Risk övergående extrapyramidala biverkningar barnet
• Långtidsuppföljning: signifikant lägre resultat neurokognitiva
test 6 mån (jmf omedicinerat och antidepressiva) –
svårighetsgrad/psykosocial miljö?
4.
Neuroleptika - Amning
•
•
•
•
Samtal med barnläkare
Hjärnutveckling ???
Haloperidol, perfenazin, olanzapin låg övergång mjölk
Avråda amning
– Om flera psykofarmaka eller när dosen ligger inom det
högre intervallet
– prematura barn (under 37+0 veckors graviditetstid)
– Instabila kvinnor (observation barn)
5.
Sömnmedel och ångestdämpande - Graviditet
Bensodiazepiner:
– Ej regelbunden användning. Abstinens nyfödd
– Tillfällig användning kan vara ok
Övriga ångestdämpande:
– Lergigan: Anses som säkert under graviditet
– Atarax: ej ökad risk missbildning. Utsättningssymtom hos
barnet
Sömnmedel:
– Imovane, Stilnoct: ej ökad risk missbildning. Risk för
beroendeutveckling mor/ abstinenssymtom hos barnet.
Tillfällig använding ok
– Propavan: Inga kända risker under graviditet
5. Sömnmedel och ångestdämpande - Amning
• Låg risk: enstaka doser Lergigan/Atarax,
Imovane/Stilnoct, oxascand
– Vid upprepade doser rekommenderas observation för
biverkningar (sedering).
• Måttlig risk: enstaka doser Propavan, Stesolid
– Nedsatt förmåga att eliminera bensodiazepier hos
spädbarn – ackumulering
– Barnet bör observeras för biverkningar (sedering,
matningssvårigheter)
Avråd amning om det krävs upprepade doser/långvarigt bruk
Restriktivitet: prematura barn (<37 graviditetsveckor)
6.
Behandling vid ADHD
• Inga belägg fosterskada, osäkra data
• Inga skäl att rekommendera abort om kvinnan medicinerat i
tidig graviditet.
• Då kunskapsläget är bristfälligt rekommenderas vanligen ej
cs-behandling under graviditet
• Finns sannolikt undantag där risker icke-behandling större än
behandling
• Psykopedagogiska insatser, anpassad KBT
• Psykosocialt stöd
• Behandling samsjuklighet, sekundära symtom (t ex sömn)
Amning
• Prolaktin, oxytocin frisättning minskar vid stress,
depression
• Depression föregår amningsproblem
• Ångest: svårt klara av fysisk närhet
• Tidigare sexuella övergrepp
• Stört sömnmönster, trötthet
Amning och psykofarmakabehandling
Det går bra att amma vid behandling
med de flesta preparat
Sömnprioritering
Man rekommenderar inte amning:
- Litium
- Lamotrigin
- Neuroleptika
- Regelbunden behandling ångest
och sömnmedicinering
- Psykofarmaka vid prematura barn
-
Cave! Dostinex och Pravidel
Sömnprioritering/läkemedelsbehandling:
Bröstmjölk är endast en del av amningen
• Överväg alternativ
(amning dagtid, flaska
nattetid genom annan)
• Undvik stimuli (ha barnet
nära sängen, ha så lite
ljus som möjligt)
• Hålla barnet som vid
amning (ögon-,
kroppskontakt, lukt) =
anknytning
• Inte lämna barnet ensamt
• Minimera antalet
personer som matar
barnet den första tiden
Samarbete
Sjukdom, behandling – kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser
Sammanfattande vårdplan v. 32
- skrivs strukturerat i journalen
•
Diagnos
•
Aktuell medicin
Kontakter före hemgång:
• MVC
•
Aktuell behandlare/psykiater
•
BVC
•
OBS! (t ex kortisol, pravidel,
dostinex vid psykosrisk, NSAID
vid litium)
•
Psykiater, kontaktperson psyk,
•
Socialtjänst
kontakt/telefonnummer
•
Återbesök (vem, hur bokas)
BB-vistelse
•
Sömnprioritering, enkelrum,
partner eller stödperson
•
Utskrivning av läkare/bedömning
av psykiater
•
Amning
•
Risk för utsättningssymtom barn
•
Neonatolog vidtalad
•
Dokumentation om alt.
vårdnadshavare
Very Important Baby
MHV
Psykiatri
BHV
Förlossn
ing
Soc
Kurator
BB
Sammanfattning
Vid diagnosticerad psykisk sjukdom där
läkemedelsbehandling indicerat bör adekvat behandling
ges efter noggrann risk-nytto analys
Ansvarig behandlare/förskrivare också ansvarig för
bedömning
Sätt ej ut läkemedel utan bedömning
Viktigt att snarast informera behandlande psykiater vid
behandling med litium, antiepileptika, neuroleptika,
centralstimulantia
www. janusinfo.se
Kunskap växer – behov av regelbunden uppdatering
Allt fler patienter använder sig av janusinfo och andra
internet källor
Regionalt Vårdprogram
Psykisk Sjukdom i
samband med graviditet
och spädbarnsperiod
SLL 2014
www.vardgivarguiden.se
www.psykiatristod.se
Tack!
•
Psykosomatiska
Enheten/Specialistmödravård
Huddinge
Konsultenhet avseende psykisk sjukdom dom samband med
barnafödande och extrem psykosocial situation:
Rådgivning
Kompetenshöjning
Bedömning
• 75% barnmorska, 8 timmar psykiater/v. (3 patienttider + team)
• Ca. 230 remisser/år dvs ca. 5% av förlossningar
• Gravid kvinna med pågående eller tidigare allvarlig psykiatrisk
problematik - remiss till teamet för bedömning och planering inför
förlossning (MVC, Affektiva enhet, psykos)
• Behandling v.b. och remittering rätt vårdinstans.
• Vårdplanering
