Dokumenttyp
Ansvarig verksamhet
Revision
Antal sidor
Vårdprogram
Barn- och ungdomsmedicin
4
15
Dokumentägare
Fastställare
Giltig fr.o.m.
Giltig t.o.m.
Anders Berner, öl
Mariana Dahlstedt, verksamhetschef
2013-09-03
2016-09-03
Allergi och/eller astma, vårdprogram för barn och ungdomar
Gäller för: Barn- och ungdomsmedicin Värmland
Division allmänmedicin Värmland
Allergiska symtom och astma är vanligt förekommande i barn- och ungdomsåren och kräver
betydande sjukvårdsinsatser, framför allt inom öppenvård med
barn- och ungdomsmottagningar och vårdcentraler men även inom slutenvården.
Svenska undersökningar har visat att 7-8 % av alla barn har astma och 15-20 % kan under de första
levnadsåren få bronkobstruktiva symtom i anslutning till luftvägsinfektioner.
Cirka 5 % av 7-åringar är pollenallergiska med symtom från näsa/ögon. Det talet stiger till 10 % för
14-åringar och till 15 % för unga vuxna. För pälsdjursallergi är motsvarande tal 5-10 %.
Cirka 15 % av alla barn har eksem under kortare eller längre tid.
Eftersom dessa besvär är så vanliga, 30-50 % av barn- och ungdomar har någon form av allergi, är
egenvård med receptfria läkemedel ofta tillräckligt. Flertalet patienter som kräver
läkare/sköterskekontakt kan på ett tillfredsställande sätt tas om hand i primärvården. Endast en mindre
del kan få sin vård på någon av länets barn- och ungdomsmottagningar eller på Allergimottagningen
för barn- och ungdomar på CSK. Samarbetet mellan allmänmedicin och barn- och ungdomsmedicin
måste därför vara bra för att åstadkomma en effektiv vårdkedja.
Detta vårdprogram har utarbetats efter de riktlinjer som givits i Socialstyrelsens "Underlag för
vårdprogram för barn med astma och/eller allergi". Idé till
programmet kommer ursprungligen från motsvarande i Uppsala län och Halland.
Denna upplaga är reviderad januari 2013
Syftet med vårdprogrammet är att underlätta samarbetet mellan de olika vårdinstanserna så att alla
patienter i denna sjukdomsgrupp blir väl omhändertagna.
Anders Berner
Fredrik Carlstedt
Hans-Ulrik Stark
Carl-Axel Hederos
Titel
Revision
Giltig t.o.m.
Allergi och/eller astma vårdprogram för barn och ungdomar
4
2016-09-03
1 (15)
Dessa barn bör remitteras till specialist i barn- och ungdomsmedicin
Innan du remitterar - läs respektive avsnitt i vårdprogrammet.
Eksem
sid. 3
- Barn och ungdomar med mycket utbredda eksem och/eller svåra
eksem som inte svarar på insatt behandling
- Barn och ungdomar med överkänslighet eller allergi mot födoämnen
- Barn och ungdomar med frekventa försämringar utan påvisbar orsak
- Barn med svårbehandlade eksem i ansikte
Rhinit/rhinokonjunktivit
sid. 5
- När allergenspecifik immunterapi (hyposensibilisering) kan övervägas,
d.v.s. barn- och ungdomar som trots optimal behandling inte blir
tillfredsställande hjälpta, får alltför mycket biverkningar eller då
behandlingen inte är praktiskt genomförbar
Astma
sid. 8
- Alla barn före 12 års ålder om inte besvären är lindriga och tillfälliga.
Övriga skolbarn som inte är välkontrollerade på en normal dos
inhalationssteroider, det vill säga under 400 ug budesonid per dygn
Födoämnesallergi
sid. 11
- Alla barn och ungdomar med påtagliga gastro-intestinala symtom
- Barn och ungdomar med påtagliga hudsymtom av födoämnen
Urtikaria
sid. 12
- Barn och ungdomar med kronisk urtikaria, dvs. dagliga besvär i
2-3 månader
Insektsallergi
sid. 13
- Barn- och ungdomar med allmänreaktion: andningsbesvär,
blodtrycksfall, svimning etc. Inte enbart urtikaria
Anafylaxi
sid. 13
- Vid behov av adrenalinpanna för eget bruk
Penicillinreaktioner
sid. 14
- Barn och ungdomar som i samband med penicillinbehandling reagerat
med allmänna symtom: urtikaria, svullnader, ledbesvär etc.
Organisation
sid. 15
Titel
Revision
Giltig t.o.m.
Allergi och/eller astma, vårdprogram för barn och ungdomar
4
2016-09-03
2 (15)
Eksem
Eksem hos späda och små barn har oftast god prognos och endast 10-20 % har kvar eksem när de blir
vuxna.
Risken för ett bestående eksem är särskilt stor om eksemet varit mycket svårt och om det omfattat
händerna. Dessa patienter löper en tämligen stor risk att få ett kroniskt handeksem.
Föräldrarna har ofta märkt en försämring av vissa födoämnen och vill gärna ha barnet utrett för
eventuell allergi. Vid eksem som enbart är lokaliserat till böjveck och/eller skinkor kan man vid
utredning nästan aldrig påvisa någon allergi som inte varit känd tidigare. Föräldrarna bör upplysas om
att vissa födoämnen ofta ger hudrodnad och ökad klåda hos patienter med eksem, t ex tomater,
citrusfrukter. Detta beror dock inte på en allergi utan på att dessa produkter innehåller ämnen som har
en direkt retande effekt på huden. Känsligheten kan variera beroende på i vilket skick huden befinner
sig. Om detta gäller många ämnen bör barnet remitteras till barn- och ungdomsläkare.
Vid misstanke om typ IV-allergi (t ex nickel, parfym, konserveringsmedel) ska barn remitteras till
hudkliniken för utredning. Typ IV-allergi kan misstänkas om barnet blir försämrat vid kontakt med
ämnen eller har eksem i ansiktet (luftburen allergi). Även uteblivet svar på insatt behandling kan
föranleda misstanke om kontaktallergi mot konserveringsmedel i krämer (mjukgörande) eller aktivt
läkemedel, t ex Hydrokortision. Vid misstanke om typ IV-allergi kan användartest utföras. Ring
hudkliniken för tips om detta.
Spädbarn med behandlingskrävande eksem löper en minst 50 procentig risk att senare i livet utveckla
allergibesvär i luftvägarnas slemhinnor. Denna risk kvarstår även om eksemet försvinner under
uppväxtåren. Familjen bör därför vara observant på om symtom kan vara utlösta av pälsdjur i hemmet.
Någon förebyggande effekt av att undvika pälsdjur kan inte påvisas om inte allergi föreligger.
Tobaksrökning ökar risken för att barnet utvecklar astma.
Behandling
Utrusta familjen med en mjukgörande kräm (salva är ofta för fet och täckande), samt en grupp 1
steroid och en liten förpackning med en grupp 3 steroid. Det finns idag många färdigblandade
mjukgörande krämer att välja mellan. De innehåller ofta glycerol eller propylenglykol. Om karbamid
väljs som tillsats ska koncentrationen vara max 5 % eftersom den svider.
Föräldrarna skall noga instrueras att smörja in barnet flera gånger dagligen med rikligt med
mjukgörande kräm. Observera att krämåtgången blir stor, skriv ut förpackningsstorlekar som täcker
behovet för 3 månader. Ungefärlig åtgång av mjukgörande kräm vid smörjning 2 ggr/dag på torr hud;
0-1 år 50-100 g/vecka,
1-5 år 75-150 g/vecka och större barn 100-200 g/vecka
Många föräldrar har så stor respekt för kortison att de underbehandlar sina barn. Påpeka därför att den
svaga kortisonkrämen kan användas varje dag hela året utan att ge biverkningar. Grupp III-steroid ska
endast användas till kroppen och inte i ansikte eller hudveck, där grupp-II eller grupp-I-steroid är att
föredra. Vid svåra eksem används grupp-III-steroid initialt dagligen i en vecka och kan därefter trappas
ut enligt ett schema med 1 gång varannan dag vecka 2 och var tredje dag vecka 3 och slutligen som
underhållsbehandling 1 gång i veckan kombinerat med mjukgörande kräm.
Titel
Revision
Giltig t.o.m.
Allergi och/eller astma, vårdprogram för barn och ungdomar
4
2016-09-03
3 (15)
Ett alternativ är att istället trappa ned till grupp-I-steroid. Den starkare bör då bara användas i 3veckors perioder enligt ett nedtrappningsschema varefter man återgår till grupp 1 steroiden. Vid svåra
eksem används en grupp 3 steroid initialt dagligen i en vecka, 1 gång varannan dag, vecka 2 och
slutligen 2 dagar i vecka 3. Vid recidiv återgår man till steg 1 i behandlingstrappan med grupp 3
steroid.
Ett aktivt eksem som inte förbättrats på denna behandling beror ofta på att föräldrarna inte klarat att
följa givna ordinationer, att eksemet är infekterat eller att barnets hud reagerar på något olämpligt i
närmiljön. Infektioner i eksemet kan ibland vara tydliga med var och krustor men ett utbrett eksem kan
också bero på en infektion i huden som inte är så påtagligt synlig. Därför kan antibiotika vara på sin
plats vid exacerbationer av eksemet. Lokala infektioner kan behandlas med bakteriedödande
salva/kräm i kombination med steroid, t ex Betnovat med chinoform morgon och kväll i 7 dygn.
Fucidin ska undvikas p.g.a. risk för resistensutveckling. Vid mer utbredda förändringar bör ett
penicillinasstabilt penicillin ges per os. Så kallat ”princessbad”, d v s 3 % Kaliumpermanganatlösning,
varav det används cirka 1-1,5 dl/badkar + badolja kan också rekommenderas.
Klådan i eksemet har en avgörande betydelse. Kortisonkrämen har en god klådstillande effekt.
Huruvida antihistamin också har detta vid eksemframkallad klåda är inte säkert klarlagt. Det är av stor
betydelse att få bort klådsensationerna så mycket som möjligt eftersom kliandet vidmakthåller och kan
förvärra eksemet. Loratadin och Aerius mixtur kan eventuellt rekommenderas till förskolebarn men
lokalbehandlingen är avgörande.
Således består en komplett eksembehandling av upprepad information, mjukgörande kräm,
kortisonkräm och klådstillande behandling samt vid behov antibiotika.
Dessa barn bör remitteras till specialist i barn- och ungdomsmedicin
• Barn och ungdomar med mycket utbredda eksem och/eller svåra eksem som inte svarar på insatt
behandling
• Barn och ungdomar med eksem och misstänkt eller verifierad allergi mot födoämnen
• Barn och ungdomar med frekventa försämringar utan påvisbar orsak
• Barn- och ungdomar som har svårbehandlade eksem i ansiktet, där Protopic/ Elidel kan vara ett
alternativ
• Vid misstanke om kontakteksem ska patienten remitteras till hudkliniken.
Titel
Revision
Giltig t.o.m.
Allergi och/eller astma, vårdprogram för barn och ungdomar
4
2016-09-03
4 (15)
Rhinit/ rhinokonjunktivit
Pollenutlösta besvär
Detta är en kvantitativt stor patientgrupp som ofta använder egenvård, köper receptfria preparat men
som också sköts i primärvården men ibland kan behöva specialistbedömning. Allergisk hösnuva
brukar debutera i skolåldern men inte sällan även i förskoleåldern och så länge man enbart ger
allergiförebyggande och/eller symtomlindrande medel, behöver ingen utredning göras eftersom
anamnesen ger en tillräckligt säker diagnos. Det svåraste är att övertyga föräldrarna om att detta är
tillfyllest.
Typiska besvärsperioder i Värmland:
- Från mitten av april till början av juni (bra till skolavslutningen) för den som är björkpollenallergisk
- Från början av juni till slutet av juli för den som är gräspollenallergisk
- Från slutet av juli till början av september för den som är allergisk mot gråbo
Besvärsperioderna kan variera något mellan olika år och det skiljer 1-2 veckor mellan södra och norra
Värmland.
Cirka hälften av alla björkpollenallergiker korsreagerar också med nötter, jordnötter, äpplen, kärn- och
stenfrukter samt med råa morötter och ibland rå potatis. Patienten brukar då känna klåda och irritation i
munhåla och svalg och kan ibland också svälla lite på läpparna eller i munnen. Denna tabell kan vara
till hjälp för olika typer av korsreaktioner.
Vid allergi mot björk kan
man reagera mot:
Vi allergi mot gräs kan
man reagera mot:
Vid allergi mot gråbo kan
man reagera mot:
Nötter - hasselnöt,
jordnöt, paranöt, valnöt,
mandel
Bönor
Rotselleri
Äpple, päron
Kikärtor
Stjälkselleri
Kiwi
Linser
Persilja
Tomat
Ärtor
Purjolök
Morot
Banan
Plommon
Melon
Persika
Palsternacka
Körsbär
Titel
Revision
Giltig t.o.m.
Allergi och/eller astma, vårdprogram för barn och ungdomar
4
2016-09-03
5 (15)
Behandling
Allmänt:
Möjligheterna att undvika vindspritt pollen är små men man bör råda patienten att under besvärsperioden.
- Inte vädra sovrummet förrän på kvällen då pollenhalten är lägst
- Inte hänga sängutrustning eller kläder på vädring eller tork utomhus
Farmakologiskt:
Behandling med farmaka blir aktuell för flertalet pollenallergiska patienter.
- Vid lindriga till måttliga besvär rekommenderas regelbundet intag av ett icke sederande antihistamin
(t.ex. Loratadin, Cetirizin, mixtur Aerius till förskolebarn), och eventuellt dessutom Livostin nässpray
respektive Lomudal, Opatanol eller Livostin ögondroppar. Lomudal ögondroppar 40mg/ml i
engångspipett innehåller inte konserveringsmedel och svider inte. Det är en fördel om den dagliga
medicineringen med Lomudal och lokala steroider påbörjas innan de första symtomen märks. Senast i
månadsskiftet april/maj för björkallergikern och en månad senare för gräsallergikern. De dagar
exponeringen för pollen är extra stor räcker ofta inte detta skydd och komplettering med näsdroppar
respektive extra doser ögondroppar kan behövas.
Behandling med lokal steroid påbörjas om symtomlindring för näsbesvären är otillräcklig med
ovanstående regim. Dosen av lokal steroid (t ex Budesonid Merck NM, Nasonex) bör inte överstiga
400 ug/dygn. Systemeffekt kan uppkomma på denna dos varför längdtillväxt bör följas vid
långtidsbehandling.
Depåsteroid bör inte ges till barn och ungdomar. Är symtomen så besvärliga att en generell
steroidbehandling övervägs bör patienten remitteras för bedömning.
Allergenspecifik immunterapi ASIT (hyposensibilisering):
Indikationen har ökat de sista åren efter studier som visar på långsiktiga vinster med mindre
astmautveckling. ASIT kan övervägas, framför allt vid pollenallergi, där man oftast har god
behandlingseffekt. Vad gäller pälsdjursallergi kan ASIT mot i första hand katt vara aktuell vid indirekt
exponering t.ex. i skolan.
Allergenspecifik immunterapi kan idag ges på två sätt, som injektion eller sublingualt. Den sublinguala
behandling kan idag endast erbjudas mot gräs
(tablett Grazax). För övriga allergen är det injektionsbehandling som kan erbjudas.
Dessa barn bör remitteras till allergikunnig barn- och ungdomsläkare
• Patienter för vilka allergispecifik immunterapi kan bli aktuell:
Antingen på grund av att en optimal farmakoterapi ger otillräcklig lindring
eller att den ger besvärande biverkningar. Optimal farmakoterapi innefattar
antihistamin dagligen och lokal steroidbehandling i näsan i adekvat dos.
Indikationen för ASIT ökar vid tilltagande astmainslag. Tidig behandling kan vara värdefull.
Titel
Revision
Giltig t.o.m.
Allergi och/eller astma, vårdprogram för barn och ungdomar
4
2016-09-03
6 (15)
Kronisk rhinit
Om rimliga miljöförbättrande åtgärder inte hjälper kan 1-2 månaders behandling med lokal steroid i
dos upp till 400 ug/dygn ges. Glöm inte diff-diagnosen kronisk sinuit eller adenoid.
Dessa barn bör remitteras till allergikunnig barn- och ungdomsläkare eller till ÖNH-läkare för
bedömning av eventuell adenoid
• Barn och ungdomar med kronisk rhinit (nästäppa)
vid behov av mer långvarig behandling med lokal steroid
Titel
Revision
Giltig t.o.m.
Allergi och/eller astma, vårdprogram för barn och ungdomar
4
2016-09-03
7 (15)
Astma
Målsättningen vid behandling av astma bör vara att patienten ska klara sina vardagsaktiviteter utan
besvär och sova lugnt utan astma på natten eller morgonen. Det är endast vid kraftig ansträngning,
luftvägsinfektioner eller ofrivillig kontakt med ämnen som patienterna inte tål som besvär kan
accepteras.
Bronkobstruktiva symtom förekommer hos mer än 20 % av späda och små barn i samband med
luftvägsinfektioner men endast cirka var 4:e av dessa barn har astma som kvarstår i skolåldern. Senare
års studier visar på att 7-8 % av skolbarn har astma.
Astma och obstruktiv bronkit kan inte skiljas åt.
Patienten får diagnosen astma vid:
• Infektionsutlösta besvär som uppträder vid 2 års ålder eller senare
• Infektionsutlösta besvär före 2 års ålder, vid den 3:e attacken
• Obstruktiva besvär även mellan luftvägsinfektionerna, annan allergisk
sjukdom och/eller astma i familjen
Infektionsutlöst astma
Förkylning är den vanligaste orsaken till att astmabesvär utlöses eller förvärras. Symtomen misstolkas
ofta som pneumoni p.g.a. auskultationsfynden med mycket rassel, orena andningsljud och ofta
avsaknad av typiska ronki. Alla familjer med barn med infektionsutlöst astma bör rådas att skapa en
rökfri vardagsmiljö för barnet. Rökning under köksfläkt är ingen acceptabel lösning. Så länge barnet är
helt besvärsfritt mellan de infektionsutlösta astmaepisoderna behöver inga ytterligare åtgärder vidtas
än att ge dessa råd samt att förse familjen med symtomlindrande farmaka att ge vid behov.
Allergenutlösta besvär
Äldre skolbarn som har lindriga allergenutlösta besvär av kort säsongskaraktär där anamnesen är
entydig, där det inte finns tecken på några funktionsinskränkningar och som i perioderna utanför
säsong är fria från besvär, behöver inte utredas närmare, om behandlingen ger önskat resultat.
Barn före 12 års ålder med astmabesvär skall utredas om inte besvären är lindriga och tillfälliga. De
kan remitteras till barn- och ungdomsläkare. Det är framför allt barnen som utvecklar pälsdjursallergi
som riskerar bestående astma, men även de som i sin vardagsmiljö exponeras för tobaksrök eller andra
luftföroreningar. Säsongsbesvär av annan typ än pollen, t ex kvalster, bör utredas, inte minst med tanke
på miljösanering.
Ospecifika besvär
Långdragen ospecifik hosta kan vara enda tecknet på astma. Om hosta kvarstår under orimlig tid och
infektion (inkl. kronisk sinuit) är utesluten – misstänk astma.
De ospecifika besvären kan bero på den "additiva" effekten - en allergenutlöst dold astma som
"triggas" av ospecifika faktorer. Tänk på att patienter med astma har hyperreaktiva bronker, oavsett
astmans orsak. Således kan parfymer, starka lukter av andra slag, rök, slipdamm, "sjuka hus" m.m. ge
astmabesvär utan att barnet har en allergi för just detta.
Titel
Revision
Giltig t.o.m.
Allergi och/eller astma, vårdprogram för barn och ungdomar
4
2016-09-03
8 (15)
Ansträngningsutlöst astma
Barn och ungdomar som i samband med ansträngning får astmabesvär kan ha en
bakomliggande allergi. Enbart besvär vid kraftig ansträngning, där insatt premedicinering har god
effekt, behöver inte utredas. Skolbarn med dålig närvaro på idrottslektioner kan ha ansträngningsutlöst
astma.
Behandling
Enbart infektionsutlösta besvär:
Vid enstaka attacker, hos barn < 2 år, kan man ge peroral beta2-stimulerare (Ventoline/Bricanyl),
eventuellt kompletterat med Teovent klysma. Singulair kan vara ett alternativ som intermittent
behandling i 10 dagar i samband med förkylningar, vid återkommande astmabesvär. Från späd ålder
kan många barn lära sig att inhalera via spacer med mask vilket är ett effektivare sätt att tillföra
beta2agonist, förslagsvis Airomir eller Ventoline Evohaler. OptiChamber Diamond är en bra spacer
och den kan förskrivas på hjälpmedelskort. Noggrann instruktion måste ges om det skall fungera.
Från tidigast 4 års ålder kan många barn lära sig att använda pulverinhalator.
Allergenutlösta besvär:
Eliminering av kända eller misstänkta allergen är den viktigaste behandlingen.
För att behandla eventuella attacker används Airomir i spacer, Buventol Easyhaler, Ventoline Diskus,
Ventilastin Novolizer eller Bricanyl Turbuhaler. Till skolbarn kan också Airomir Autohaler vara ett
alternativ.
Vid behov av förebyggande behandling gives inhalationssteroid:
Som spray ges Flutide Evohaler via spacer, i pulverform tex Pulmicort, Giona, Novopulmon Novolizer
eller Flutide i doser upp till 400 ug/dygn. Barn under 12 års ålder samt ungdomar som inte blir bra på
denna behandling remitteras till barnläkare för bedömning.
Kroniska besvär:
Alla barn med behov av behandling med beta2agonist mer än 2 ggr/vecka ska ha förebyggande
behandling. Behandlingen går ut på att dämpa inflammationen i luftvägarna med inhalationssteroider
enligt ovanstående stycke. Även i dessa fall remitteras barn före 12 års ålder till barnläkare för
bedömning liksom äldre barn som inte blir bra på insatt behandling.
Risk för systemeffekter finns och en ökad observans på längdtillväxt och tillväxthastighet är viktigt.
Dosen av inhalationssteroid skall vid varje tillfälle hållas så låg som möjligt. Långverkande
beta2agonist ska användas tillsammans med inhalationssteroid om effekten av steroider är otillräcklig.
Finns som Oxis och Serevent. Kan ges i samma inhalation (Symbicort resp. Seretide). Dessa patienter
bör skötas av barnläkare. Långverkande beta2agonist ska aldrig ges som ensam behandling. Singulair
är den enda godkända leukotrienreceptorhämmaren. Används som alternativ eller komplement till
långverkande beta2agonist. Ges per os och är godkänd från 6 månaders ålder.
Ansträngningsutlösta besvär:
Förskolebarn med ansträngningsbesvär bör utredas av barn- och ungdomsläkare.
Skolbarn med enbart ansträngningsbesvär bör uppmärksammas av gymnastikläraren
utan att därför bli utpekade. Gruppens gymnastik bör utformas med långsam uppvärmning etc. så att
även astmabarnen kan delta. Det finns handböcker som beskriver hur uppvärmning och träning bör
bedrivas. Beta2agonist att ta före ansträngning är ofta till god hjälp. I förebyggande syfte kan steroider
/ Singulair användas. Om inte detta hjälper bör diagnosen ifrågasättas och utredning för att utesluta
andra anledningar till besvären genomföras (t ex vocal cord dysfunction).
Titel
Revision
Giltig t.o.m.
Allergi och/eller astma, vårdprogram för barn och ungdomar
4
2016-09-03
9 (15)
Omhändertagande nivå:
Alla barn med astma skall ha sin egen läkare och kontrolleras regelbundet oavsett vårdnivå. Tillväxten
måste kontrolleras liksom inhalationsteknik vid varje besök. De skall ha en individuellt anpassad
skriftlig behandlingsplan. Återkommande patientutbildning är en del av omhändertagandet. Barn yngre
än 7 år med astma sköts primärt av barn och ungdomsmottagningar. Barn äldre än 7 år kan skötas både
inom barnmedicin och allmänmedicin. Om det finns en astmamottagning på vårdcentralen så kan de
med fördel kontrolleras där.
Tonåringar med astma har sin huvudsakliga kontakt inom primårvården men vid svåra besvär kan de
fortsätta hos en barnmottagning. I dessa fall är det även viktigt med kommunikation till vårdcentralen
då de kan dyka upp som jourfall
Målsättning för astmabehandlingen:
- Inga akutbesök eller akuta inläggningar
- Minimalt användande av beta-2-stimulerare vid behov
- Ingen begränsning av fysisk aktivitet
- PEF dygnsvariation < 20 %
- FEV 1 > 90 % av förväntat värde
- Normal tillväxt
- Inga biverkningar av läkemedel
Patienter som sköts av barnläkare remitteras före 18 års ålder till familjeläkare, i svårare fall till
lungmedicin eller respektive medicinklinik. Ungdomar med okomplicerad astma kan remitteras till
primärvården redan under tonåren.
Dessa barn remitteras till allergikunnig barn- och ungdomsläkare
• Alla barn under 12 års ålder om inte besvären är tillfälliga och lindriga
• Övriga skolbarn som inte är välkontrollerade på en dygnsdos av max
400 ug inhalationssteroid. Kom ihåg att alltid följa tillväxt på barn
med inhalationssteroider!
Titel
Revision
Giltig t.o.m.
Allergi och/eller astma, vårdprogram för barn och ungdomar
4
2016-09-03
10 (15)
Födoämnesallergi
Begreppet födoämnesallergi bör reserveras för de tillfällen då immunologiska mekanismer kan
påvisas. Övriga fall kallas födoämnesöverkänslighet.
Symtom hos barn är inte ovanligt från mag- tarmkanalen, luftvägarna och/eller huden. Vissa barn
saknar påvisbar allergi medan andra med samma symtom har ett kraftigt inslag av allergi mot en lång
rad födoämnen. Ibland kan symtom uppkomma efter kort stund och efter intag av små mängder av ett
födoämne. Andra gånger krävs upprepat intag under längre tid för att utlösa symtom. Flertalet
födoämnen innehåller allergena komponenter. Allergi/överkänslighet utvecklas ofta i den ordning nya
födoämnen införs i kosten. Ett specialfall av födoämnesallergi är de s.k.
para-björkfenomenen. Symtom i form av svullnad och klåda på läppar och i gommen uppkommer hos
björkpollenallergiker vid förtäring av stenfrukter och ibland rå potatis och morot. Detta behöver inte
utredas.
Hos ungdomar förekommer födoämnesallergi endast hos 1-2 % om man räknar bort parabjörkfenomen
och nötallergi.
Utredning och behandling
Noggrann kostanamnes är nödvändigt för att påvisa överkänslighet mot livsmedel. De tester som finns
mäter IgE-halter antingen i blodprov eller i pricktest. En positiv test är dock inte liktydigt med en
klinisk allergi. Några tester för överkänslighet finns inte. Analys av total-IgE tillför ingenting för
diagnostiken och ska därför undvikas. Man är därför hänvisad till den tidskrävande metod som går ut
på att efter noggrann kostanamnes eliminera misstänkta födoämnen och vid symtomfrihet provocera.
Detta måste upprepas flera gånger både för att bekräfta och för att utesluta orsakssamband.
Det är av största vikt att oskyldiga födoämnen inte utesluts i onödan.
När väl diagnosen är säkerställd består behandlingen av fortsatt elimination.
Dessa barn bör remitteras till barn- och ungdomsläkare och dietist
• Barn och ungdomar med påtagliga gastrointestinala symtom
• Barn och ungdomar med påtagliga hudsymtom
• Barn- och ungdomar med generella allergiska reaktioner
Titel
Revision
Giltig t.o.m.
Allergi och/eller astma, vårdprogram för barn och ungdomar
4
2016-09-03
11 (15)
Urtikaria
Urtikaria är ett vanligt symtom som drabbar cirka 20 % av befolkningen någon gång. De flesta får
dock bara symtom vid ett enstaka tillfälle.
Orsaken är ofta oklar men infektioner misstänks många gånger ligga bakom. Urtikaria är sällan orsakat
av allergi.
Behandling
Om patienten har svår, generell urtikaria och/eller quinckeödem ges 0,2-0,5 mg adrenalin
intramuskulärt samt antihistamin per os, t ex Loratadin, Cetirizin eller Aerius mixtur. Ordinera
regelbunden behandling med antihistamin till dess att symtomen försvinner, vilket vanligen sker inom
loppet av en vecka. Ofta krävs minst dubbel dos! Vid mer långdragen behandling bör ickesederande
antihistamin övervägas. Kortikosteroider har ingen verifierad effekt vid akut urtikaria.
Dessa barn bör remitteras till specialist i barn- och ungdomsmedicin
• Enbart patienter med kronisk urtikaria remitteras för utredning.
Med kronisk urtikaria menas dagliga besvär i minst 2-3 månader.
Titel
Revision
Giltig t.o.m.
Allergi och/eller astma, vårdprogram för barn och ungdomar
4
2016-09-03
12 (15)
Insektsallergi
I bi- och getinggift finns många biologiskt aktiva ämnen. Därför kan en lokal reaktion i form av
rodnad, svullnad och värmeökning kring stickstället betraktas som normalt även om reaktionen är
mycket uttalad. Urtikaria med eller utan quinckeödem utgör heller ingen indikation för ASIT (specifik
immunterapi) och behöver därför inte utredas. Erfarenheten visar nämligen att patienten vid förnyat
stick reagerar på likartat sätt och endast i ett fåtal fall med svårare symtom än tidigare.
Utredning
Patienter som efter stick reagerat med andningsbesvär, blodtrycksfall, svimning eller andra
allmänsymtom bör utredas. Dessa patienter kan vara aktuella för ASIT.
Detta sker enklast genom att några veckor, upp till 6 månader efter sticket med blodprov undersöka om
patienten har giftspecifikt IgE eller inte.
Behandling
De vanligaste reaktionerna vid bi/getingstick är urtikaria och quinckeödem. Dessa behandlas med
antihistamin och eventuellt adrenalin. Vid uttalade besvär bör kortison ges. Om patienten har svårt att
dricka Betapredtabletter upplösta i vatten kan de lösas under tungan. Föreligger andnings- och/eller
cirkulationspåverkan ska alltid adrenalin och kortisonpreparat ges.
För framtida behov utrustas familjen med antihistamin, t ex Loratadin, Cetirizin eller Aerius mixtur
och om besvär med allmänsymtom från luftvägar och/eller cirkulation också autoinjektor med
adrenalinpenna och Betapredtabletter. Om adrenalin ordineras måste noggrann instruktion ges och
remiss till barnläkare skrivs samtidigt.
Dessa barn bör remitteras till specialist i barn- och ungdomsmedicin
• Barn och ungdomar som reagerat med symtom från andningsvägar
och/eller cirkulation och som har påvisbart giftspecifikt IgE
• Barn och ungdomar som får adrenalin utskrivet
Anafylaxi
Adrenalin som anafylaxiprofylax till barn- och ungdomar – riktlinjer för sjukvårdspersonal
Barn- och ungdomar som haft en kraftig överkänslighetsreaktion/anafylaxi bör alltid remitteras till
barnallergimottagningen för en snar uppföljning. Ta blodprov för S-tryptase i akutskedet (inom 4
timmar) vid en anafylaxi.
Adrenalinpenna bör endast i undantagsfall skrivas ut i primärvården och då alltid kopplat med en
remiss.
Vilka bör utrustas med adrenalinpenna?
• Alla som tidigare haft uttalad överkänslighetsreaktion med allmänsymtom eller svår astma efter
intag av födoämne (framför allt jordnötter, nötter, ägg eller mjölk) eller efter bi/getingstick.
• Alla med allergi mot t ex jordnöt eller nötter som får allergiska symtom när allergen finns i rummet,
d v s indirekt reaktion.
Titel
Revision
Giltig t.o.m.
Allergi och/eller astma, vårdprogram för barn och ungdomar
4
2016-09-03
13 (15)
Penicillinreaktioner
Utslag under pågående eller just avslutad penicillinbehandling är ett vanligt kliniskt problem i
småbarnsåren.
Som princip gäller att enbart exantem aldrig är uttryck för IgE-förmedlad allergi, att behandlingen
inte behöver avbrytas och att patienten vid behov kan få penicillin vid senare tillfällen.
Utslag med klåda och lindrig, framför allt sent uppträdande urtikaria, kan
handläggas på samma sätt. Man bör vara mer försiktig om urtikarian varit uttalad, även om
quinckeödem och ledsvullnad inte samtidigt föreligger. Behandlingen bör avbrytas.
Har symtomen kommit sent i förloppet är risken för IgE-förmedlad allergi mycket liten. Man kan då
eventuellt på öppenvårdsmottagningen provocera patienten med penicillin i besvärsfritt intervall eller
ge den första dosen på mottagningen vid nästa penicillinkrävande infektion. Patienten får stanna kvar
ca 45 minuter på mottagningen. Eventuell "farlig" reaktion kommer tidigare även vid peroral
provokation. Man skall vara medveten om att recidivrisken vid urtikaria och ledsvullnad är påtaglig
varför det ändå kan vara svårt att genomföra en behandling.
Dessa barn bör remitteras till specialist i barn- och ungdomsmedicin
• Patient som har reagerat med anafylaktisk chock eller mukokutant
syndrom. Dessa patienter får ej behandlas med penicilliner eller cephalosporiner.
• Patienter med urtikaria som debuterar under de första två behandlingsdygnen.
• Patienter som debuterar med svår urtikaria med eller utan ledsvullnad senare under behandlingen.
Titel
Revision
Giltig t.o.m.
Allergi och/eller astma, vårdprogram för barn och ungdomar
4
2016-09-03
14 (15)
Organisation
Vårdnivåer:
Vårdcentraler
Barn- och ungdomsmottagningar i länet
Allergimottagning på Barn- och ungdomskliniken i Karlstad
Det första omhändertagandet bör ske i primärvården som förutsätts ha ett gott samarbete med den
lokala barn- och ungdomsmottagningen och dit remisser i
första hand skickas för hjälp med utredningar. Här kan pricktester göras liksom
spirometri. I vissa fall görs också hembesök.
Namn och adresser
Barn och ungdomsmottagningar:
Vårdcentralen Gripen, Karlstad
Vårdcentralen Kronoparken, Karlstad
Vårdcentralen Kristinehamn
Vårdcentralen Verkstaden, Arvika
Allergimottagning, Barn- och Ungdomskliniken:
Utredningar som ovan.
Eksemskola individuellt och i grupp.
Astmaskola individuellt och i grupp.
Dietistkonsult.
Allergikonsulent:
Britt Runed Eliasson
Telefon 054-61 57 87
Utarbetad av: C-A Hederos, öl, Anders Berner, öl
Titel
Revision
Giltig t.o.m.
Allergi och/eller astma, vårdprogram för barn och ungdomar
4
2016-09-03
15 (15)
