Forum SydS Serie om miljö och klimat Som en rättighetSFråga

FORUM SYDS SERIE OM MILJÖ OCH KLIMAT SOM EN RÄTTIGHETSFRÅGA
Forum Syds serie om miljö och
klimat som en rättighetsfråga
3. Klimatförändringar
och Klimaträttvisa
2. De globala
miljöhoten
1. Civilsamhällets oCh Forum
syds arbete med miljö oCh klimat
Forum SydS Serie om miljö och klimat Som en rättighetSFråga
Forum SydS Serie om miljö och klimat Som en rättighetSFråga
Forum SydS Serie om miljö och klimat Som en rättighetSFråga
6. Rätten till Rent vatten
5. Rätten till mat
4. Klimatförändringen
och fn:s millenniemål
Forum SydS Serie om miljö och klimat Som en rättighetSFråga
Forum SydS Serie om miljö och klimat Som en rättighetSFråga
Forum SydS Serie om miljö och klimat Som en rättighetSFråga
7. Rätten till
natuRResuRseR
8. Rätten till Ren eneRgi
9. Rätten till
hållbaRt boende
Forum SydS Serie om miljö och klimat Som en rättighetSFråga
Forum SydS Serie om miljö och klimat Som en rättighetSFråga
Forum SydS Serie om miljö och klimat Som en rättighetSFråga
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
1
FORUM SYDS SERIE OM MILJÖ OCH KLIMAT SOM EN RÄTTIGHETSFRÅGA
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning
Bakgrund
Förklaring av begrepp
Forum Syd och miljö, klimat och rättigheter
1. Civilsamhällets och Forum Syds arbete kring miljö och klimat
som en rättighetsfråga
Miljö- och klimatförändringar
2.De globala miljöhoten
3. Klimatförändringar och klimaträttvisa
4. Klimatförändringen och FN:s millenniemål
Rättigheter
5. Rätten till mat
6. Rätten till rent vatten
7. Rätten till naturresurser
8. Rätten till förnyelsebar energi
9. Rätten till hållbart boende
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
2
FORUM SYDS SERIE OM MILJÖ OCH KLIMAT SOM EN RÄTTIGHETSFRÅGA
FORUM SYDS BAKGRUNDSMATERIAL
KRING MILJÖ OCH KLIMAT
Inledning
De följande fem avsnitten (nr 5-9) tar upp några centrala
mänskliga rättigheter. De rättigheter vi lyfter fram påverkas
av klimat- och miljöförändringar och är samtidigt en del av
lösningen: rätten till mat, rätten till rent vatten, rätten till
naturresurser, rätten till förnyelsebar energi, samt rätten till ett
hållbart boende.
Generalsekreteraren Annica Sohlström på Forum Syd gav under
våren 2011 kansliet i uppdrag att ta fram underlag för att Forum
Syd skall ha ekologiskt hållbar utveckling och global rättvisa
som tydlig profilfråga. Miljö-och klimatperspektiv är viktigt att
integrera i Forum Syds olika verksamheter som internationella
program, vidareförmedling av bidrag, kapacitetsutveckling och
information och kommunikation.
Avsnitten kan läsas separat eller i följd. I slutet av varje skrift
finns frågor som kan användas exempelvis vid en studiecirkel
och fördjupningsmaterial för den som vill läsa mer”.
De pågående miljö- och klimatförändringarna påverkar livsvillkoren för samarbetspartners och marginaliserade kvinnor och
män. Detta har ofta en negativ påverkan på de förändringar och
resultat som förväntas i olika samarbeten. Integrering av miljö
och klimat i utvecklingssamarbetet ökar effektiviteten.
Det första steget i uppdraget är att formulera Forum Syds ställningstaganden som skall ligga till grund för olika verksamheter i
Forum Syd. För att uppfylla detta har Forum Syd tagit fram ett
bakgrundsmaterial kring miljö- och klimatfrågor.
Bakgrundsmaterialet
Forum Syd ger en bakgrund till några av de stora miljö- och klimatrelaterade utmaningar som mänskligheten står inför. Forum
Syd redovisar vilka politiska beslut som organisationen anser
nödvändiga för att åstadkomma de förändringar som krävs och
för att öka biståndseffektiviteten
Det första avsnittet redovisar varför Forum Syd anser att
civilsamhället spelar en viktig roll för att stoppa klimatförändringarna och mobilisera befolkningen för en hållbar utveckling
och hur Forum Syd vill arbeta med miljö- och klimatfrågor. Här
redovisas hur Forum Syd arbetar rättighetsbaserat i förhållande
till dessa frågor. Forum Syd vill integrera ett miljö- och klimatperspektiv i organisationen och i civilsamhällets utvecklingssamarbete tillsammans med medlemsorganisationer och partners.
De följande tre avsnitten (nr 2-4) ger en introduktion till de
svåra miljö- och klimatproblem världens befolkning står inför.
De visar också på behovet av robusta ekosystem och ett hållbart
nyttjande av naturresurserna för att kunna bekämpa fattigdomen.
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
3
FORUM SYDS SERIE OM MILJÖ OCH KLIMAT SOM EN RÄTTIGHETSFRÅGA
Förklaring av begrepp
Klimat
Klimatanpassning (climate adaptation)
Fysiska förhållandena i atmosfären som temperatur, luftfuktighet,
lufttryck, vind, nederbörd och atmosfäriska partiklar på en given
ort eller region över längre tidsperioder
Klimatanpassning är planerade eller oplanerade åtgärder som
människor genomför för att anpassa sig till nya livsvillkor, stress
eller naturkatastrofer. Tillsammans ökar åtgärderna människors
motståndskraft mot klimatförändringar. Redan pågående klimatförändringar får stora konsekvenser för människor i olika delar
av världen under lång tid framöver. Ju senare minskningar av
utsläpp av växthusgaser beslutas och genomförs desto större krav
på anpassning.
UNFCCC
United Nations Framework Convention on Climate Change,
FN: s klimatkonvention. Detta är en internationell miljökonvention som togs fram av UNCED (United Nations Conference on
Environment and Development) och som är ett av resultaten från
världskonferensen för miljö som hölls i Rio de Janeiro, Brasilien,
i juni 1992. Syftet med konventionen är att stabilisera växthusgasnivån i atmosfären på en nivå som inte skadar ekosystemen på
planeten alltför negativt.
Klimaträttvisa
Enligt Riodeklarationens princip om ”gemensamt men delat
ansvar” (Common but differentiated responsibilities) har alla
länder ansvar för att hantera klimatkrisens orsaker och effekter.
Samtidigt är ansvaret olika stort: de länder som historiskt har
släppt ut mest växthusgaser och har ekonomisk förmåga att stå
för de kostnader som uppstår, har också störst ansvar att minska
sina utsläpp och betala för fattigare länders anpassnings- och
omställningsarbete.
COP 17
Conference of the Parties är en förhandling som pågår inom
UNFCCC (United Nations Framework Convention on Climate
Change). COP 17 hölls i Durban, Sydafrika i slutet av 2011.
GDR, Greenhouse Development Rights
IPCC
En modell för att beräkna hur stora utsläppsminskningar och
finansiella bidrag olika länder ska stå för, baserat på Riodeklarationens princip om gemensamt men delat ansvar (se Klimaträttvisa).
FNs klimatpanel, Intergovernmental Panel on Climate Change,
är en mellanstatlig organisation som ska förse världen med ett
tydligt vetenskapligt perspektiv över det rådande kunskapsläget
vad gäller klimatförändring och dess miljömässiga och socioekonomiska påverkan.
Ekologiskt fotavtryck
Beskriver hur stor yta av förnyelsebara resurser som behövs för att
försörja en människa eller ett land, det vill säga hur stor yta som
krävs för att producera och ta hand om avfallet.
Växthusgaser
Växthuseffekten är nödvändig för allt levande på jorden för att
hålla en temperatur som inte är alltför låg. Vi tillför genom olika
mänskliga aktiviteter alltför mycket växthusgaser det vill säga
koldioxid, lustgas och metan till atmosfären. Växthuseffekten
ökar och påverkar klimatförändringar som påverkar allt mänskligt
liv.
Planetens gränser
I en artikel presenterar ett trettiotal forskare, varav flera är svenska, gränserna för vad vår planet tål. Johan Rockström, professor i naturresurshushållning, och hans kollegor på Stockholms
universitet har kvantifierat och illustrerat vilken situation vi står
inför idag och vilka förändringar som är de mest akuta med fokus
på klimatförändringar, näringsämnen och biologisk mångfald.
Växthuseffekt
Kallas ibland drivhuseffekt och är uppvärmningen av jordytan
som åstadkoms på grund av jordens atmosfär. Effekten beror på
att en del av den värme som strålar ut från jordytan sänds tillbaka
dit efter att ha fångats upp av luften. Ytan blir därigenom varmare
än den skulle ha varit om jorden hade saknat atmosfär
Ekologisk skuld
De som orsakar att planetens gränser överskrids inom olika områden (se planetens gränser) genom sin produktion och konsumtion står i ekologisk skuld.
Klimatomställning (climate mitigation)
Åtgärder som syftar till att minska människors utsläpp av
växthusgaser i atmosfären. Framför allt genom att stoppa användning av fossil energi som släpper ut koldioxid och i stället
använda förnyelsebara energikällor, men också genom kollagring
och genom att minska utsläpp från fossila bränslen.
Ekosystem
Ett ekosystem består av organiskt och oorganiskt material och
alla de naturresurser som finns i ett naturligt definierat område i
världen. Ekosystem kan vara stora och små, till exempel området
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
4
FORUM SYDS SERIE OM MILJÖ OCH KLIMAT SOM EN RÄTTIGHETSFRÅGA
Resiliens
kring en stubbe, en trädgård eller hela planeten jorden beroende
på syftet med studien. Djur, växter, svampar och mikroorganismer som lever tillsammans i ett ekosystem är alla beroende av
varandra och påverkar varandra. Alla ekosystem behöver energi
för att kunna fungera, och den stora energikällan är solen. De
gröna växterna har en viktig roll då de omvandlar solenergi till
socker (glukos) som djuren kan använda som energikälla. I varje
ekosystem finns även nedbrytare (asätare, svampar, bakterier).
Energiflödet från solen till gröna växter och vidare till konsumenter (djur) och nedbrytare hänger ihop i näringskedjor. Ett
ekosystem består av flera trofiska lager (trofisk=näring) som tillsammans bildar en näringsväv. Det finns mycket som kan störa
eller förstöra balansen i ett ekosystem, till exempel skogseld,
miljöförstöring, förändringar i klimatet, utrotning av en art eller
överexploatering.
Motståndskraft hos ekosystem eller människor mot negativa
effekter av klimatförändringar.
Naturresurser
En del använder även begreppet naturtillgångar. Innefattar
förnyelsebara naturresurser som vatten, jord, luft, levande organismer och ej förnyelsebara som olja, naturgas och mineraler.
REDD
Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation. REDD syftar till att skydda skogen mot avverkning och att
skogen och framför allt regnskogen skall förvaltas på ett hållbart
sätt. REDD skapar ett finansiellt värde för kol som är lagrat i
skogar och speciellt regnskogar. Avtalet är tänkt att öka intresset
hos utvecklingsländer att minska skogsavverkning eftersom de
blir kompenserade ekonomiskt för att låta bli. Därmed minskar
utsläpp av växthusgaser från skogsmark. REDD förhandlas i
internationella klimatförhandlingar.
Ekosystemtjänster
Ekosystemen förser oss människor med många slags resurser
(exempelvis rent vatten, syre i luften) och processer (exempel
rening av vatten) som vi människor behöver för vårt välmående.
Dessa kan kallas ekosystemtjänster.
REDD+
Overshoot day
REDD+ inkluderar en hållbar skogsförvaltning för att bevara
och förbättra skogen som kolsänka. De urfolk och lokalsamhällen som idag förvaltar framför allt regnskogar på ett hållbart sätt
skall garanteras inflytande och ev kompensation när inte skogen
avverkas.
Den dag på året då mänskligheten enligt beräkningar börjar
leva bortom gränsen för vad vårt ekologiska system tillåter. En
kampanj kring detta drivs av Global Footprint Network (www.
footprintnetwork.org )
Försiktighetsprincipen
Kolsänka
Försiktighetsprincipen är utgångspunkten för de flesta internationella regelverk om miljön. Försiktighetsprincipen definieras:
när det gäller mänskliga aktiviteter, som enligt forskarna troligen
men inte helt säkert leder till negativa effekter, får inte bristande
kunskaper förhindra att man agerar.
En kolreservoar som kan lagra koldioxid. Världshaven och växter
och träd som använder koldioxid för fotosyntesen är exempel på
kolsänkor.
Kolkälla
Klimatkänslighet
Släpper ifrån sig koldioxid. Skogen blir en kolkälla när den
brinner och då det lösgörs mängder med koldioxid som varit
bunden av växter.
En central fråga för hur stora utsläppsminskningar som krävs för
att ett särskilt gradmål ska kunna nås, rör ”klimatkänsligheten”,
det vill säga vilken uppvärmning som antas ske vid en viss
koncentration av växthusgaser. Det osäkra spannet är stort och
sträcker sig, för en fördubblad halt av koldioxid, från 2°C till
4,5°C.
Fossila bränslen
Har bildats under miljontals år på och i jordlagret och är koncentrerad energi (kol och kolföreningar) som exempelvis i olja,
naturgas och kol. Fossila bränslen är inte förnyelsebara då de har
bildats under miljontals år.
Energifattigdom
Viss grundläggande tillgång till energi är avgörande för möjligheten att bekämpa fattigdomen. Människor som har inte har
denna tillgång kan anses leva i energifattigdom.
Förnyelsebara energikällor
Dessa energikällor kan ständigt förnya sig själva genom naturliga
processer. Energin från vind, vatten, sol, vågor och växande
levande organismer är exempel på dessa.
Marginaliserade grupper
Vi använder detta begrepp för att betona att det är människor
som inte har makt och inflytande över sin livssituation och
därför inte själva kan garantera sina rättigheter. De lever oftast
i fattigdom och diskrimineras när det gäller makt och resurser i
samhället.
Biologisk mångfald
Variationsrikedomen bland levande organismers ekosystem.
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
5
1. Civilsamhällets och Forum
Syds arbete med miljö och klimat
Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga
1. Civilsamhällets och Forum Syds arbete med miljö och klimat
1
CIVILSAMHÄLLETS OCH
FORUM SYDS ARBETE MED
MILJÖ OCH KLIMAT
Civilsamhället har en viktig roll för att få makthavare att ta nödvändiga beslut för att hejda
miljöförstörelse och klimatförändringar. Civilsamhället utkräver också ansvar från makthavare för
att marginaliserade kvinnors och mäns rättigheter
skall tillgodoses inom klimatomställning och
klimatanpassning. Civilsamhället bör integrera ett
miljö- och klimatperspektiv i sitt rättighetsbaserade utvecklingssamarbete.
Makthavare behöver ta stora och svåra beslut som rör förändringar i produktion, konsumtion och livsvillkor för världens
befolkning. Civilsamhället är en avgörande kraft för att medvetandegöra och mobilisera stora delar av befolkningen i sina
länder och därigenom påverka makthavare.
Civilsamhällets kunskaper i miljö- och klimatfrågor och mobilisering och organisering kring dessa frågor behöver öka. Arenor
behöver skapas för analys och formulering av gemensamma
strategier. Påverkan och inflytande i beslutsprocesser som rör
utveckling, klimatomställning och klimatanpassning måste
stärkas.
Forum Syd stödjer samarbetspartners inom civilsamhället i
utvecklingsländer som arbetar med mobilisering, medvetandehöjande arbete och påverkansarbete på makthavare lokalt,
nationellt och globalt.
Civilsamhället
Marginaliserade kvinnors, flickors, mäns och pojkars röster
måste höras i civilsamhällets krav på stater kring klimatomställning och anpassning
Civilsamhällets betydelse för en (ekologiskt) hållbar utveckling och global rättvisa
Det civila samhällets organisationer har en mycket viktig roll i
den dubbla utmaningen att utrota fattigdomen och samtidigt
verka för en omställning till hållbar utveckling. Med hållbar
utveckling menas en utveckling som samtidigt skapar en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling.
Miljöförstörelse och klimatförändringarna drabbar redan idag
marginaliserade och diskriminerade grupper värst, både på
landsbygden och i städerna.
Omkring 70 procent av de som inte har tillräckligt med mat
och vatten bor på landsbygden och är småbrukare, jordlösa
lantarbetare, jägare eller fiskare. De har de sämsta och mest
sårbara jordarna och drabbas därför hårt av miljö- och klimatförändringar..
Civilsamhällsorganisationer och sociala rörelser som organiserar grupper av miljöaktivister, urfolk, småbrukare, studenter,
ungdomar, kvinnor, fackligt aktiva och lokalsamhällen spelar en
avgörande roll för att makthavare i alla länder ska ta sitt ansvar
för en nödvändig klimatomställning och anpassning. De är
också nödvändiga för att marginaliserade gruppers rättigheter,
demokratiska beslutsprocesser och social rättvisa ska tillgodoses
vid förhandlingar och beslut på alla politiska nivåer nationellt
och globalt.
Den stora majoriteten småbrukare är kvinnor och de producerar
cirka 70 % av all mat i fattiga länder. Trots detta äger kvinnor
mindre än 2 procent av marken. Deras brist på ägarbevis på sin
mark och diskriminerande lagar gör det svårt för dem att få lån.
Kvinnor och flickor som lever i fattigdom lider också mer av
näringsbrist än män och pojkar.
Olika delar av civila samhället och sociala rörelser har olika roller
och inriktning. Men det är medvetenheten och mobiliseringen
hos det civila samhället som kan få makthavare att lyssna och
vidta nödvändiga åtgärder mot miljöförstörelse och klimatförändringar.
Också i städernas slumområden måste marginaliserade kvinnor
och män hantera många problem då de ofta saknar rent vatten, ren energi och en lämplig bostad. Slumområdena är ofta
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
2
1. Civilsamhällets och Forum Syds arbete med miljö och klimat
Barn och ungdomar, äldre, sjuka och funktionshindrade riskerar
att drabbas hårt av klimatförändringarna. Även människor som
lever med hiv/aids och får medicinering är särskilt beroende av
bra kost och rent vatten.
belägna i områden som är utsatta för översvämningar, erosion
och andra naturkatastrofer, vilka förväntas öka i takt med att
klimatet förändras.
Kvinnor är särskilt utsatta
Civilsamhällets inflytande över utveckling
Kvinnor ansvarar nästan alltid för att hämta vatten, laga mat och
ta hand om barn och sjuka i familjen. De vistas ofta hemma och
saknar ofta kunskap och resurser för att hantera svåra väderleksförhållanden. Dålig tillgång till rent vatten och energi tvingar
flickor och kvinnor att använda mycket tid till att hämta vatten
och skaffa ved.
Civilsamhället måste delta i planering, implementering, uppföljning och utvärdering kring miljö- och klimatfrågor. Besluten
måste tas i demokratiska processer. Marginaliserade kvinnors
och mäns röster måste ges utrymme i beslutsprocesser både i
lokalsamhället, nationellt och globalt.
De maktförhållanden som råder mellan könen i de flesta fattiga
hushåll i fattiga länder, bidrar till att flickor och kvinnor får
mindre möjligheter till utbildning, hälsa och inkomst. Bristande
tillgång till energi förstärker dessa mönster. När jord utarmas
eller vatten fiskas ut kan familjer tvingas att splittra sig, vilket
förstärker rådande könsmönster och ökar kvinnors ansvar. Allvarliga kriser och katastrofer leder ofta till ökat våld mot kvinnor
och barn vilket ökar deras utsatthet.
Nationella utvecklingsplaner som inkluderar fattigdomsbekämpning, nationella anpassningsplaner (NAPAs National Adaptation Programme of Action) och omställningsplaner (NAMAs
= Nationally Appropriate Mitigation Actions) måste tillgodose
kvinnors och mäns rätt till mat, rent vatten, förnyelsebar energi,
naturresurser, hållbart boende, utbildning och hälsa. Dessa
rättigheter måste garanteras i globala avtal kring klimat, handel,
skuldavskrivningar och biologisk mångfald. Kommuner, regeringar och internationella institutioner måste besluta om politiska
och ekonomiska styrmedel som stimulerar och tvingar fram
nödvändiga förändringar.
Kvinnornas kontaktnät och engagemang i lokalsamhället är
en resurs som måste tas bättre till vara vid katastrofsituationer,
i anpassningsarbetet och vid påverkan av makthavare. Deras
kunskaper om odling, praktiska frågor i hemmet och om hur
miljö- och klimatförändringar tidigare påverkat deras närmiljö
måste tas tillvara.
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
3
1. Civilsamhällets och Forum Syds arbete med miljö och klimat
Civilsamhället följer upp och påverkar biståndet
Tillsammans vill vi påverka den svenska regeringen och
regeringar i samarbetsländerna att besluta och genomföra en
hållbar utveckling och global rättvisa i globala förhandlingar och
nationella beslut.
Forum Syd anser att den svenska regeringens policy för miljöoch klimatfrågor inom svenskt utvecklingssamarbete 2010-14
innehåller många goda ambitioner. Det saknas dock en tydlig
insikt om behovet av förändring av maktförhållanden till fördel
för marginaliserade och diskriminerade kvinnor och män så
att omställningen kan bidra till att bekämpa fattigdom och
garantera deras rättigheter. Därför måste en makt- och genusanalys finnas med i alla led från planering och genomförande till
utvärdering av biståndsinsatser.
Forum Syd har sett att maktfördelningen i många länder gynnar
en liten elit. Korruption och brist på demokrati förstärker de
resursstarkas makt. Det gäller även i förhållande till miljö- och
klimatåtgärder. Pengar till exempelvis klimatanpassning eller
omställning riskerar att tas omhand av nationella regeringar eller
stora företag istället för att nå de vars rättigheter skall tillgodoses.
Civilsamhället har en viktig roll att synliggöra varifrån resurserna kommer och vart de går för att inte utsatta grupper ska
marginaliseras ytterligare.
Biståndsgivare måste ställa krav på stater att utforma demokratiska beslutsprocesser med deltagande av alla berörda grupper
kring omställnings- och anpassningsplaner samt budgetar.
Demokrati och rättighetstriangeln
FORUM SYD
Forum Syd använder en demokrati- och rättighetstriangel för att
beskriva hur vi arbetar rättighetsbaserat.
Forum Syd arbetar för hållbar utveckling och
global rättvisa. Forum Syd arbetar för en socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling.
Icke-diskriminering
Ekologiskt hållbar utveckling innebär att ekosystemen och
naturresurser nyttjas på ett hållbart sätt. De tjänster och produkter som ekosystemen förser kvinnor och män med som mat,
rent vatten, bränsle och klimatreglering, får inte utarmas. Då
äventyras grundförutsättningarna för mänskligt liv på jorden.
Rättighetsfokus
Utmaningen att uppnå en hållbar utveckling i världen har aldrig
varit större än idag. Flera miljarder kvinnor och män ska inte
längre leva i fattigdom och diskriminering. Ytterligare 3-4 miljarder människor ska inom 40 år få sina rättigheter tillgodosedda
och leva i ett ekologiskt hållbart samhälle.
Aktivt folkligt
deltagande
Rättighetsfokus, aktivt folkligt deltagande och icke-diskriminering är tre delar som är beroende av varandra för att skapa ett
rättighetsbaserat arbete. Rättighetsbärarna, det vill säga marginaliserade och diskriminerade kvinnor och män, arbetar för att
ändra ojämlika maktförhållanden. De kan då få mer makt i sin
organisation och i sitt lokalsamhälle och land. De kan utkräva
ansvar och öppenhet (transparens) från ansvarsbärarna, det vill
säga stater, kommuner och ibland företag, så att dessa tillgodoser deras rättigheter och garanterar ett hållbart nyttjande av
ekosystemen.
Våra samhällen måste genomgå ett paradigmskifte. Medvetenhet och beredskap att förändra produktion, konsumtion,
levnadssätt, natursyn och nyttjande måste öka dramatiskt hos
makthavare, företag och civilsamhället i hela världen.
En helhetssyn kring hållbar utveckling är nödvändig och detta
kräver en fullständig samstämmighet mellan olika politikområden. Globala avtal kring exempelvis miljö, klimat, biologisk
mångfald, handel, skuldsanering och ekonomiska strategier
för utveckling måste vara samstämmiga. De måste också utgå
från försiktighetsprincipen och bästa tillgängliga vetenskapliga
bedömningar.
Rättighetsfokus
Stater har ansvar för att tillgodose kvinnors och mäns medborgliga och politiska liksom ekonomiska, sociala och kulturella
rättigheter. Rätt till mat, rent vatten, energi och naturresurser
är grundläggande förhållanden som stater måste garantera alla
medborgare.
Forum Syd arbetar rättighetsbaserat för att uppnå klimatanpassning och klimatomställning
Stater måste särskilt prioritera dessa rättigheter för marginaliserade kvinnor och män som lever i områden som drabbas av
miljö- och klimatförändringar. De måste också planera åtgärder
i nationella utvecklingsplaner liksom i nationella och lokala
Forum Syd arbetar med påverkans- och opinionsarbete med
civilsamhällets organisationer i Sverige och i utvecklingsländer.
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
4
1. Civilsamhällets och Forum Syds arbete med miljö och klimat
anpassnings- och omställningsplaner för att tillgodose och
planera för dessa. En förutsättning för att kvinnor och män ska
kunna delta i och kräva efterlevnad av fastställda planer och vid
uppföljning och utvärdering är att information om all verksamhet finns tillgänglig och redovisas öppet.
marginaliserade och diskriminerade gruppers rättigheter och
deltagande ska prioriteras.
Även i globala förhandlingar och avtal ska marginaliserade och
utsatta gruppers rättigheter tillgodoses. Först då kan den dubbla
utmaningen att utrota fattigdomen och skapa ett hållbart nyttjande förverkligas.
Civilsamhället arbetar för att stärka kapaciteten hos de egna
organisationerna och hos marginaliserade kvinnor och män att
förstå och hantera miljö- och klimatförändringarnas orsaker och
effekter. Civilsamhället arbetar också med att motverka attityder
och värderingar som leder till diskriminering.
Miljöförstörelse och klimatförändringar hotar att försvåra eller
omöjliggöra de förändringar och resultat som samarbetspartners
och marginaliserade kvinnor och män arbetar för att uppnå.
Forum Syd arbetar för att integrera ett miljö- och klimatperspektiv i allt rättighetsbaserat utvecklingssamarbete
Beroende på hur program och projekt har planerats och utformats nås olika resultat. Samarbetet kan stärka kapaciteten
hos marginaliserade kvinnor och män och öka deras inflytande
över klimatomställning, klimatanpassning och en ekologiskt
hållbar utveckling. Utformningen av program kan också riskera
att bidra till en sämre miljö- och klimatsituation eller till att
försämra kapacitet hos marginaliserade grupper att hantera
klimathoten.
Aktivt folkligt deltagande
Stater har ansvaret att ge marginaliserade kvinnor och män möjlighet att delta och påverka politiska beslutsprocesser. Det kan
gälla exempelvis planer, budget och uppföljning för anpassning
och omställning på olika samhällsnivåer. Kvinnor har generellt
sämre möjligheter att delta än män på grund av ojämlika maktförhållanden, kvinnors större ansvar för familjen och mindre
resurser.
Exempel från ett verkligt projekt på hur
resultat kan förbättras
Ett program som har som mål att stärka kvinnors rättigheter i
ett område rapporterar stora avvikelser från planerna. Området
där kvinnorna bor svämmas över vartannat år i två-tre månader.
Kvinnorna är då upptagna med att skaffa föda och vatten och
samtidigt hantera exempelvis hälsoproblem, förstörda bostäder
och skolor. Eter att översvämningen försvunnit krävs deras insats
i röjnings- och återuppbyggnadsarbetet.
Civilsamhället stärker organisering av och kapaciteten hos marginaliserade grupper att delta i demokratiska beslutsprocesser.
Rättighetsbärarna deltar själva i analysen av hur lokala miljöoch klimatförändringar påverkar dem och deras rätt till exempelvis mat, rent vatten, energi, naturresurser, försörjning, boende
och transporter. De tar själva fram förslag på de förändringar de
anser vara nödvändiga för att rättigheterna ska kunna tillgodoses. Krav på kommun och regering formuleras och även vad de
själva vill göra för att reducera riskerna med klimatförändringar
och miljöproblem. Det kan vara att samla regnvatten, bedriva
ekologiskt jordbruk eller få stöd till motståndskraftiga grödor.
Även lösningarna behöver synliggöra kvinnors och mäns situation så att ”lösningen” inte innebär en orimligt ökad arbetsbörda
för endera könet.
Vid en utvärdering klagade kvinnorna på att de inte både hinner
utveckla programmet och samtidigt mobilisera lokalsamhället för att förbereda sig inför nästa översvämning. Programmet
förändrades så att det inkluderade kvinnornas mobilisering av
lokalsamhället, stärkte kapaciteten hos kvinnorna att hantera
översvämningarna och deras krav på lokala makthavare att respektera deras rättigheter under perioder med översvämningar.
Rättighetsbärarnas analyser och förslag är i
fokus
Icke-diskriminering
Marginaliserade kvinnors och mäns analys av hur miljö- och
klimatförändringen påverkar deras rättigheter och deras förslag
till strategier för framtiden måste tillsammans med kunskaper
om rådande lokala klimat- och miljöförhållanden bör inkluderas i omvärldsanalyser, i strategisk och operativ planering och
uppföljning och i riskanalyser.
Inga grupper får uteslutas från att delta i beslutsprocesser på
grund av kön, etnicitet, sexuell läggning eller funktionshinder.
Icke-diskriminering utmanar den rådande maktordningen och
innebär krav på större inflytande och makt för de som är marginaliserade och maktlösa.
Kapacitetsutveckling bör stärka förmågan att hantera både
orsaker och effekter av miljö och klimatproblem.
Om inte maktordningen ifrågasätts och förändras är risken stor
att endast resursstarka individer och grupper med makt får del
av medel och insatser för anpassnings- och omställningsåtgärder.
Det är därför viktigt att synliggöra hur kvinnors och mäns rättigheter påverkas men även unga tjejers och killars rättigheter.
Strategier och operativ verksamhet kan behöva förändras som ett
resultat av analyserna inom ramen för organisationernas mandat
och övergripande mål.
Civilsamhället kräver i såväl globala förhandlingar, i nationell
planering, av lokalsamhället och inom civilsamhället självt att
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
5
1. Civilsamhällets och Forum Syds arbete med miljö och klimat
Fler exempel
Ett program med fokus att stärka kvinnliga ledare genomfördes
i ett område som allt oftare drabbades av omfattande översvämningar. Kvinnorna ville det skulle finnas kvinnliga ledare
även under översvämningarna. Kvinnorna kom fram till att de
måste arbeta för att förändra attityden till kvinnors traditionella roll inom familjen för att göra detta möjligt. Kvinnorna fick
större makt i området under översvämningarna vilket ökade
överlevnadsmöjligheterna för hela lokalsamhället.
FORUM SYD ANSER
• Det civila samhällets organisationer har en
central roll för att öka medvetandet om miljöoch klimatförändringar och hur de påverkar
marginaliserade kvinnors och mäns rättigheter.
De organiserar och ger stöd till marginaliserade kvinnors och mäns analyser, strategier
och påverkan på makthavare för att dessa skall
tillgodose deras rättigheter. I ett program för att stärka barns rättigheter i ett översvämningsområde kan lokalsamhällets egen analys leda till att
lokalsamhället vänder sig till kommunen och regeringen och
ställer krav på att barnen får utbildning även under översvämningsperioder. Tänkbara lösningar kan vara flytande och mobila
skolor eller vårdcentraler som kan nå barnen under översvämningarna. Barn kan lätt bli isolerade vid översvämningar.
• Civila samhället ska ha ett väldefinierat och
tydligt deltagande i förhandlingar och beslutsprocesser på regional, nationell och global
nivå kring planering, uppföljning och utvärdering kopplat till klimatanpassning, omställning
och hållbart nyttjande av naturresurser och
ekosystem.
För att stärka marginaliserade småbrukares rättigheter i
områden med torka genomför småbrukarna gemensamma
analyser i byarna i området. De identifierar behov av att byta
till grödor som är tåligare mot torka och en bättre hushållning med vattenresurser. De beslutar att vända sig till regionala
myndigheter för att få rådgivning och ekonomiskt stöd.
• Stater ska tillgodose marginaliserade och diskriminerade kvinnor och män deras rättigheter.
Stater skall också vara transparenta och hålla
medborgarna informerade om planer och
beslut. Stater ansvarar för att åtgärder motsvarar lokalbefolkningens behov och ger dem
skydd mot klimatrisker och miljöförstöring.
Biståndsgivare som ger stöd till ekologiskt
hållbar utveckling, klimatomställning och klimatanpassning ska ställa krav på demokratiska
beslutsprocesser och förändring av ojämlika
maktförhållanden i samarbetsländerna. Jämställdhetsmål och kvinnors deltagande ska
inkluderas i alla beslut och planer.
FORUM SYD VILL UPPNÅ DETTA GENOM
effekter, integrering av miljö- och klimatperspektiv
och hur vi kan arbeta rättighetsbaserat i ett hållbart
utvecklingssamarbete
• Opinions- och påverkansarbete i samarbetsländer och
i Sverige/EU i relation till globala beslutsprocesser
kring miljö-klimat, handel, bistånd mm. Forum Syd
arbetar för hållbar utveckling, demokrati och marginaliserade gruppers rättigheter inklusive rätten till
mat, rent vatten, förnybar energi, naturresurser och
hållbart boende.
• Stöd till civilsamhällets rättighetsbaserade 1 projekt
och program i samarbetsländer och som stärker
ekologiskt hållbar utveckling, demokrati och marginaliserade gruppers rättigheter.
• Kapacitetsutveckling av civilsamhällets organisationer
i Sverige och i samarbetsländer kring ekologiskt
hållbar utveckling, miljö- och klimatförändringarnas
1
Läs mer om rättighetsbaserat arbete i avsnitt 1.
Civilsamhället och Forum Syd
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
6
1. Civilsamhällets och Forum Syds arbete med miljö och klimat
FRÅGOR ATT DISKUTERA VIDARE
1. Vilken roll anser du att civilsamhället har haft och
kan ha för en ekologiskt hållbar utveckling i Sverige och i världen?
2. Det krävs en stor folkbildningsinsats i världen
- både bland kvinnor och män som lever i fattigdom, hos den växande medelklassen och med
beslutsfattare i alla delar av världen. Hur skulle
detta kunna bli verklighet? Vad saknas för att nå
dit?
- i ditt projekt/program i något utveckling sland för att stärka ekologisk hållbarhet?
- i din närmaste omgivning för att stärka ett ekologiskt hållbart lokalsamhälle/stad?
5. Har du något exempel när civilsamhället spelat
en positiv roll för att hantera miljöproblem och
samtidigt stärka människors rättigheter? Eller när
civilsamhällets medvetenhet, mobilisering och
påverkan saknats för att hantera detta?
3. Det krävs likaså ett mycket aktivt opinions- och
påverkansarbete från civilsamhället för att beslutsfattare skall ta nödvändiga och ibland kortsiktigt
impopulära åtgärder. Hur kan vi bäst arbeta med
detta i Sverige?
6. Hur kan vi bäst samarbeta med och ge stöd till
gräsrotsorganisationer och andra organisationer
som arbetar med miljö- och klimatproblem i sina
länder (främst i utvecklingsländer)?
4. Vilken roll spelar organisationer (miljö-, utvecklings-, fackföreningar, kvinnoföreningar, ungdoms-, hyresgäst- eller bostadsrättsföreningar
m.fl.) och olika politiska partier:
7. Vilket är bästa stödet till civilsamhället i utvecklingsländer som svenska organisationer kan ge för att
uppnå ekologiskt hållbar utveckling?
Läs mer
• Forum Syds ”Metoder för förändring” och speciellt: Förverkliga demokrati och skapa rättvisa. Finns på Forum Syds webb och till försäljning
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
7
2. De globala
miljöhoten
Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga
2. De globala miljöhoten
2
DE GLOBALA MILJÖHOTEN
Ett hållbart nyttjande av jordens resurser och
ekosystem är en förutsättning för fattigdomsbekämpning och överlevnad. Idag överutnyttjas
och utarmas jordens resurser med en aldrig tidigare skådad hastighet. Forum Syd vill att omställningen till ett hållbart nyttjande av jordens
resurser och ekosystem påbörjas snarast. Makthavare måste ta sitt ansvar och driva på denna
utveckling. En hållbar utveckling innefattar också
jämställdhet och en förändrad maktfördelning
samt att marginaliserade grupper inkluderas i alla
beslut, planering, genomförande, uppföljning och
utvärdering.
De nio processer som forskarna har identifierat är:
-klimatförändring
-
förtunning av ozonlagret
-
ökning av atmosfäriska aerosoler (små partiklar)
-
försurning av havet
-
global användning av färskvatten
-
kemisk förorening
-
expansion av jordbruksmark
-
hur snabbt vi förlorar biologisk mångfald
-
överutnyttjande av kväve- och fosforcykeln
Jordens resurser och ekosystem är nödvändiga för vår överlevnad. De är grunden till allt och utan dem finns inget att
bygga vare sig ekonomi eller social utveckling på.
De senaste 10 000 åren har jorden befunnit sig i ett relativt stabilt stadium. Mänskligheten har under denna period utvecklats
men samtidigt i allt större utsträckning tagit jordens resurser och
ekosystemtjänster i anspråk vilket påverkat stabiliteten negativt.
Det som är grundförutsättningen för mänskligt liv på jorden –
marken, vattnet, ämnen från berggrunden och en ren atomosfär
– har överutnyttjats och utarmats.
Figur 1: Den innersta gröna cirkeln motsvarar det som
forskarna bedömer vara ett ”säkert handlingsutrymme.
Det är inom dessa gränser vi ska hålla oss för att undvika
allvarliga konsekvenser. De röda fälten är en bedömning
av den aktuella situationen för respektive process. Enligt
figuren har vi redan överträtt tre gränsvillkor: förlust av
biologisk mångfald, klimatförändringar och vår inverkan
på kvävecykeln. Källa: Rockström, J. m.fl. , 2009.
Att resurser överutnyttjas och att ekosystemen utarmas har länge
varit känt. Hur mycket växthusgaser, försurande utsläpp, artutrotning eller kemikalieföroreningar jorden tål är det däremot
ingen som säkert vet.
Planetens gränsvillkor
Ett försök att kvantifiera de biologiska och fysiska gränser
som inte kan överträdas om man vill stanna kvar i det stabila
stadiet är forskningen om planetens gränsvillkor – planetary
boundaries. Forskningen leds av professor Johan Rockström på
Stockholm Resilience Center.
De rika länderna har störst ansvar för de problem vi står inför.
Våra konsumtions- och produktionsmönster har haft en negativ
inverkan på klimatet, på kvävecykeln samt utrotningen av
arter som redan är långt större än vad jorden förmår hantera.
Gränsvillkoren är nästan nådda även för hur mycket mark och
färskvatten som kan användas, hur mycket mer världshaven kan
försuras samt hur mycket mer spridning av kemikalier planeten
klarar av. Varje enskilt gränsvillkor är satt utifrån ett antagande om att de andra villkoren inte överträds. Om ett villkor
Forskarna har identifierat nio globala processer och kopplat
dessa till ett antal gränsvillkor som bör respekteras för att mänskligheten ska ha ett “säkert handlingsutrymme”. Överträder vi
gränsvillkoren finns en överhängande risk för riktigt allvarliga
konsekvenser, som exempelvis skenande klimatförändringar.
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
2
2. De globala miljöhoten
överträds kan därför de andra komma att behöva ändras. I takt
med att klimatet förändras kommer exempelvis allt fler jordar
att torka ut och gränsvillkoret för hur mycket land som kan tas i
anspråk för jordbruk måste justeras nedåt.
FORUM SYD ANSER
• Att planetens gränser inte får överträdas.
I FN:s bedömning av de ¬tjänster som ekosystemen bidrar med,
Millennium Ecosystems Assessment från 2005, framkommer
att de allra flesta av de studerade ekosystemtjänsterna utarmas i
snabb takt. Ekosystemens tjänster är nödvändiga för bland annat
produktion av mat, foder, timmer och för reglering av bland
annat klimatet, vattenflöden och luftkvalitet.
• Att planetens gränser ska betraktas ur ett helhetsperspektiv.
• Att naturresurser nyttjas på ett hållbart sätt så
att de resurser och processer som ekosystemen
förser oss människor med, det vill säga ekosystemtjänsterna, värnas.
Ekologiskt fotavtryck
• Att utarmningen av den biologiska mångfalden
ska stoppas.
Ett sätt att mäta hur mycket resurser som krävs för individers
och länders konsumtion och livsstil är de så kallade ekologiska
fotavtrycken. Störst fotavtryck har de rika länderna som tar
mer resurser i anspråk än vad jorden förmår återskapa. Om alla
jordens kvinnor och män levde som en svensk, skulle det behövas ungefär 2,5 jordklot och om alla levde som en nordamerikan
mer än 4 jordklot.
• Att mänsklighetens resursutnyttjande inte får
överskrida jordens kapacitet.
• Att möjligheten att utnyttja resurserna ska vara
jämlikt fördelad mellan jordens invånare utan
diskriminering.
• Att det civila samhällets organisationer har en
central roll att medvetandegöra och mobilisera människor, påverka makthavare och delta i
beslut och planer för omställning till ett hållbart
nyttjande av naturresurser
• Att bistånd som syftar till hållbar utveckling och
omställning inkluderar maktfördelningsmål för
att minska fattigdom och ojämlikhet.
• Att jämställdhetsmål samt kvinnors och andra
diskriminerade gruppers deltagande inkluderas i
alla beslut och planer för hållbar utveckling.
Figur 2: Ekologiska fotavtryck i olika delar av världen.
Resursförbrukningen mäts i ”antal jordklot”, det vill säga hur
många jordklot som skulle krävas om hela jordens befolkning
använde lika mycket resurser. Källa: Global Footprint Network,
(www.footprintnetwork.org).
FORUM SYD VILL UPPNÅ DETTA GENOM
• Opinions- och påverkansarbete i samarbetsländer och
i Sverige/EU i relation till globala beslutsprocesser
kring miljö-klimat, handel, bistånd mm. Forum Syd
arbetar för hållbar utveckling, demokrati och marginaliserade gruppers rättigheter inklusive rätten till
mat, rent vatten, förnybar energi, naturresurser och
hållbart boende.
hållbar utveckling, miljö- och klimatförändringarnas
effekter, integrering av miljö- och klimatperspektiv
och hur vi kan arbeta rättighetsbaserat i ett hållbart
utvecklingssamarbete.
• Stöd till civilsamhällets rättighetsbaserade projekt
och program i samarbetsländer och som stärker
ekologiskt hållbar utveckling, demokrati och marginaliserade gruppers rättigheter.
• Kapacitetsutveckling av civilsamhällets organisationer
i Sverige och i samarbetsländer kring ekologiskt
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
3
2. De globala miljöhoten
Hur stort är ditt fotspår?
Klimatkampanj i
Den Sydafrikanska organisationen National Association of Child Care
Workers, (NACCW), ingår i Adoptionscentrums biståndsprogram.
Målet med deras arbete är bland annat att verka för implementeringen av en lagstiftning som bättre skyddar de cirka två miljoner barn
i landet som är och befaras bli utan föräldraomsorg som en följd av
hiv/aids. Något som de också diskuterar är hur man kan räkna ut och
kompensera för sina ekologiska fotavtryck. Vid ett antal seminarier
och möten har man diskuterat miljöfrågor som den globala uppvärmningen, för att öka medvetenheten om miljön hos sina medlemmar.
Bland annat återvinner de, sparar på el och använder nu kranvatten
istället för flaskvatten på sina möten. Eftersom organisationen finns
i hela landet blir det en hel del resande, men man diskuterar nu att
minska på resandet och istället använda teknik så som Skype, samt
att ha fler webbkonferenser.
Kambodja
Flera större internationella och nationella organisationer som arbetar med klimatfrågor, däribland
Forum Syd, inbjöds att komma med synpunkter inför
den kambodjanska regeringens förberedelser inför
klimatförhandlingarna i Cancún 2010. Aktivister från
flera organisationer anordnade en demonstration i
Phnom Pehn inför Cancúnmötet med kravet: “Where
is the Global Climate Fund? Cancún, get us a fair,
ambitious and binding deal”
Adoptionscentrum är medlemsorganisation i Forum Sytd
Forum Syds klimatprogram i Kambodja
FRÅGOR ATT DISKUTERA VIDARE
3. Hur stort är svenskarnas ekologiska fotavtryck
(dvs hur många planeter krävs om hela världens
befolkning lever som vi)? Om vi också räknar med
utsläpp från våra konsumtionsvaror som produceras ibland annat i Kina? Hur är det med afrikanernas ekologiska fotavtryck? Afrikaner innefattar en
hel kontinent, kan jämföra med ett specifikt land
istället?
1. Vilka anser du vara de största miljöhoten som
världen står inför? Hur påverkar de olika klimathoten varandra idag? Känner du till något positivt
exempel på att politiska beslut har lett till att
något miljöhot har minskat?
2. Vilka problem kvarstår av klimatförändringarna om
politikerna skulle bestämma sig för att stoppa alla
utsläpp i hela världen från och med 2017?
Läs mer
• Larsson, M., Bratt, L., Sandahl, J. 2011. Hållbar utveckling och ekonomi inom planetens gränser. Studentlitteratur.
• Millennium Ecosystem Assessment, 2005. Ecosystems and human well-being. Synthesis. www.millenniumassessment.org
• Rockström, J. m.fl., 2009. A safe operating space for humanity.
Nature 461, s. 472-475. http://www.nature.com/nature/journal/v461/n7263/full/461472a.html
• Rockström, J., Wijkman, A., 2011. Den stora förnekelsen. Medströms bokförlag.
• Global Footprint Network: www.footprintnetwork.org
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
4
3. Klimatförändringar
och klimaträttvisa
Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga
3. Klimatförändringar och klimaträttvisa
3
Klimatförändringar
och klimaträttvisa
Utsläppen av växthusgaser måste minska drastiskt, annars riskerar jordens medeltemperatur
att stiga med flera grader under det kommande
århundradet. Konsekvenserna blir sannolikt
förödande. Värst drabbas redan marginaliserade
och utsatta kvinnor och män. Forum Syd anser
att utsläppen av växthusgaser bör vara nära noll
år 2050 och att världens rika länder måste bidra
med omfattande resurser för att klara den dubbla
utmaningen att samtidigt bekämpa fattigdomen.
Jordens medeltemperatur är idag cirka 0,8 grader högre än vid
förindustriell tid. I slutet av detta århundrade kommer jordens
medeltemperatur vara flera grader högre än dagens om utsläppen
ökar i samma takt som tidigare. Redan vid 1,5 grads temperaturökning riskerar exempelvis havsnivån att stiga märkbart och
artutrotningen bli omfattande1. När den biologiska mångfalden
minskar, utarmas också de tjänster som ekosystemen förser oss
med som är nödvändiga för vår överlevnad.
När klimatet förändras riskerar i synnerhet marginaliserade
samhällen och människor som lever i fattigdom att drabbas.
Grupper och individer som redan idag går hungriga, är utan
vatten och saknar ett socialt skyddsnät är mer sårbara för yttre
förändringar. För att undvika en temperaturökning över 1,5
grader måste utsläppen av växthusgaser minska omgående och i
mitten av detta århundrade vara nära noll.
Sedan industrialiseringen tog fart i mitten av 1800-talet har
utsläppen av växthusgaser orsakade av människor ökat markant.
Förbränning av fossila bränslen accelererade under andra halvan
av 1900-talet och de globala utsläppen har stigit med cirka 40
procent sedan 1990.
Konsekvenser som redan märks och som
förväntas förvärras
Klimatförändringen är redan uppenbar i vissa delar av världen,
och förväntas bli allt tydligare.
Nederbörden förväntas öka globalt men bli ojämnt fördelad över
säsonger och över jordens yta. Generellt sett minskar nederbörden i tropiska områden och ökar närmare polerna. I Afrikas
stora floder har det tillgängliga vattnet redan minskat avsevärt.
Temperaturökningen kommer dessutom att leda till ytterligare
vattenförluster genom ökad avdunstning.
Många större glaciärer är på tillbakagång och många mindre har
helt försvunnit eller är på väg att försvinna. Detta har lett till allvarliga konsekvenser för de många människor som är beroende
av floder med smältvatten från glaciärer under torrsäsong.
Figur 1: Utsläpp från fossila bränslen har ökat stadigt sedan
1990 (heldragna linjer) – i linje med FN:s klimatpanels värsta
scenario (streckad linje). Källa: Larsson, M. m.fl. 2011.
En ökande temperatur medför att oceanernas vatten utvidgas (så
kallad termisk expansion). Detta har tillsammans med issmältning orsakat att havsnivån höjts med 10-20 cm de senaste 100
åren. År 2100 förväntas den ha ökat med åtminstone en meter 2,
vilket kommer att lägga flera storstäder och tättbefolkade kustområden helt under vatten. Havsnivåökningen innebär också
att saltvatten tränger in i viktiga färskvattenreservoarer, vilket
ytterligare minskar vattentillgången.
Koldioxid är den växthusgas som har absolut störst betydelse för
den globala uppvärmningen. Transporter, el- och värmeproduktion samt förändrad markanvändning bidrar med de största
utsläppen. Metan och lustgas, som också är växthusgaser av stor
betydelse för den globala uppvärmningen, kommer i första hand
från jordbruket.
1
2
Rummukainen m.fl. Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet, nr 4. 2011.
?
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
2
3. Klimatförändringar och klimaträttvisa
I figur 2, som visar utsläppen av koldioxid per person i några
utvalda länder åren 1850-2007 och 1990-2007, framkommer
det tydligt att befolkningen i de rika länderna släppt ut långt
mycket mer koldioxid än de i fattigare länder.
Ökade temperaturer gynnar tillväxten av organiskt material
vilket försämrar vattnets kvalitet. Processen påskyndas av minskade vattenflöden i tropiska områden.
Jordbruket är en av de sektorer som sannolikt kommer att
drabbas värst av klimatförändringen. Varmare klimat och torka
eller ökad nederbörd, påverkar jordbruksproduktionen. Delar av
jordbruksmarken kommer att bli obrukbar. Odlingssäsongerna
förändras och skördarna minskar inte minst i Afrika. I vissa
länder bedöms skördarna från det obevattnade jordbruket minska med uppemot 50 procent till 2020 3. Redan utsatta grupper,
exempelvis den majoritet av småbrukare som är kvinnor, förväntas drabbas värst. En avgörande faktor för en tryggad framtida
livsmedelsförsörjning kommer att vara framför allt småbrukarnas förmåga att anpassa sig till de förändrade förhållandena.
Fiskbestånd i både salt- och sötvatten förväntas bli påverkade av
klimatförändringen. Konsekvenserna förväntas bli negativa både
för fiske- och vattenbruk (odling av djur och växter i vatten).
Klimatförändringen påverkar kvinnor och mäns hälsa på flera
sätt. Extrema väderhändelser som värmeböljor, översvämningar,
stormar och torka orsakar dödsfall, skador, svält, sjukdomsutbrott och att människor tvingas fly. Barn och unga riskerar att
tvingas sluta skolan. En minskad avkastning från jordbruket
kan leda till undernäring och hunger speciellt för barn. När
temperaturen stiger kan gnagare, fästingar, mygg och andra
sjukdomsbärande djur breda ut sig till högre breddgrader och
fler unga, kvinnor och män blir exponerade för sjukdomar som
malaria, dengue och gula febern. När migrationen ökar, ökar
också risken för fler att bli hivsmittade.
Figur 2: Räknat per person och ur ett historiskt perspektiv har
rika länder ett större ansvar för klimatförändringen4.
Det finns inga globala mätningar av hur utsläppsnivåerna skiljer
sig mellan män och kvinnor och det är svårt att uppskatta eftersom detta kräver genderbaserad statistik. Men det finns studier
som visar att kvinnor som lever i fattigdom i utvecklingsländer
ansvarar för minsta andelen utsläpp av växthusgaser 5.
Klimatförändringen drabbar vissa grupper hårdare än andra
i fattiga länder. Kvinnor som oftast har ansvar för att hämta
vatten och försörja och ta hand om barn och sjuka, är en sådan
grupp. Människor som är direkt beroende av naturresurser för
sitt uppehälle, exempelvis urfolk, är en annan grupp. Även unga
människor, och speciellt flickor, riskerar att drabbas hårt då
de exempelvis tvingas sluta skolan för att i större utsträckning
hjälpa till att samla ved och hämta vatten.
I klimatförhandlingarna har ansvarsfördelningen hittills fastslagits i Kyotoprotokollet. De så kallade Annex I-länderna (i
första hand OECD-länder förutom USA som inte har undertecknat) har åtagit sig att minska utsläppen. I senare avtal (till
exempel Cancúnavtalet från 2010) har de rika länderna åtagit
sig att finansiera de fattigare ländernas klimatanpassning av
sina samhällen och omställning till ett mindre fossilberoende
energisystem. Till år 2020 har länderna lovat att mobilisera 100
miljarder USD per år. FN bedömer att den verkliga kostnaden
för detta kommer att uppgå till 500-600 miljarder USD per
år. Medlen ska vara ”nya och additionella”, vilket av många organisationer inom det civila samhället tolkas som medel utöver
redan utlovade biståndsanslag. Hittills har den allra största delen
av klimat-finansieringen emellertid tagits från just biståndet.
Länders gemensamma men olika ansvar att
hantera klimatkrisen
Atmosfärens koldioxidutrymme är begränsat och om vi vill ha
någon chans att begränsa medeltemperaturökningen till högst
1,5 grader måste vi hålla en stram koldioxidbudget. Vilka länder
som ska få utnyttja utrymmet är en stor stridsfråga.
En av de centrala principerna i Klimatkonventionen lyfter fram
att alla länder har ansvar för att hantera klimatkrisen. Men
ansvaret är olika stort. Länder med stora utsläpp av växthusgaser
och resurser att göra något åt klimatkrisen har större ansvar än
de med små utsläpp och resurser.
Greenhouse Development Rights (GDR)
Greenhouse Development Rights (GDR) är ett försök att bedöma vilka länder som ska ta störst ansvar globalt för att snabbt
Mätt per land är det idag Kina och USA som släpper ut mest
växthusgaser. Men ur ett historiskt perspektiv ser bilden annorlunda ut, särskilt om utsläppen istället beräknas per person.
3
Swedbio, 2007
4
Utdrag från IPCC, 2007. Climate change 2007: Synthesis report. www.ipcc.ch
5
En studie om jämställdhet som förutsättning för hållbar utveckling.
Gerd Johnsson-Latham 2007
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
3
3. Klimatförändringar och klimaträttvisa
begränsa utsläppen av växthusgaser, och samtidigt möjliggöra
för fattiga länder att fortsätta utvecklas 6. I GDR:s beräkningsmodell definieras olika länders ansvar för hur mycket
växthusgaser de släppt ut sedan 1990 samt ländernas förmåga
att bidra till anpassning och omställning. Enligt GDR har
kvinnor och män med en inkomst över en viss nivå (ungefär
20 USD per dag) både ”ansvar” (genom sin konsumtion) och
”förmåga” att vara med och betala för klimatåtgärder. Människornas ansvar och förmåga adderas sedan så att varje land får en
totalsumma.
organisationer stödjer GDR:s principer och använder dem i sin
opinionsbildning.
Styrmedel för att minska utsläppen
För att minska utsläppen krävs en stor omställning av våra
beteendemönster och olika typer av styrmedel. Inom EU är
det främsta styrmedlet handel med utsläppsrätter (på engelska
cap and trade). EU:s utsläppshandel har emellertid hittills inte
fungerat fullt ut: utsläppsmålen har varit alldeles för lågt satta
och i systemet undantas många utsläppskällor.
Modellen visar att människor i rika länder, som generellt sett
har det största ansvaret för klimatkrisen, är skyldiga att utöver
mycket kraftiga minskningar av sina egna utsläpp också bidra
till att bekosta minskningar i andra länder. Många enskilda
6
GDR har utvecklats av bl.a. Stockholm Environment Institute och EcoEcquity.
Läs mer på www.gdrights.org.
7
Friends of the Earth, 2010. The EU Emissions Trading System: failing to deliver.
FORUM SYD ANSER
Medlen ska:
o vara additionella till biståndet
• Att försiktighetsprincipen ska vara vägledande för
beräkningar av nödvändiga utsläppsminskningar
och bygga på antaganden om en hög klimatkänslighet.
o vara pålitliga
o vara rättvisa. De som förorenar och har ansvar och förmåga är de som ska betala
• Att höjningen av jordens medeltemperatur bör begränsas till högst 1,5 °C jämfört med förindustriell
tid.
o driva på omställningen av världens energisystem
• Att de globala utsläppen av växthusgaser år 2050
ska vara nära noll 8. Utsläppen måste börja minska
senast år 2015.
o vara transparenta så att medborgare kan få
information om varifrån pengarna kommer
och vad de ska användas till samt kunna
delta i beslut och planer om användningen
• Att Sverige bör gå före och minska utsläppen av
växthusgaser till nära noll år 2030.
• Att det civila samhällets organisationer har en
central roll att medvetandegöra och mobilisera
kvinnor och män, påverka makthavare och delta
i beslut och planer för utsläppsminskningar och
anpassning till klimatförändringen.
• Att Sverige ska verka för att EU:s utsläpp år 2020
ska ha minskat till 50 procent jämfört med 1990 års
nivå. Handel med utsläppsrätter kan vara ett effektivt styrmedel men bara förutsatt att utsläppsmålet
sätts tillräckligt lågt och att marknaden fungerar
väl utan undantag och kryphål. Utsläppshandeln
behöver kompletteras eller ersättas även med andra
typer av styrmedel, som exempelvis skatter eller
rena förbud.
• Att bistånd som syftar till utsläppsminskningar
och anpassningsåtgärder ska inkludera mål som
fördelar makt och minskar fattigdom
• Att jämställdhetsmål samt kvinnors och diskriminerade gruppers deltagande inkluderas i alla beslut
och planer för omställning och anpassning.
• Att Sverige ska verka för att upprätta mekanismer
som kan mobilisera åtminstone 600 miljarder USD
per år från år 2020 till fattiga länders klimatarbete.
8
Avser de av människan orsakade utsläppen av växthusgaser.
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
4
3. Klimatförändringar och klimaträttvisa
FORUM SYD VILL UPPNÅ DETTA GENOM
effekter, integrering av miljö- och klimatperspektiv
och hur vi kan arbeta rättighetsbaserat i ett hållbart
utvecklingssamarbete
• Opinions- och påverkansarbete i samarbetsländer och
i Sverige/EU i relation till globala beslutsprocesser
kring miljö-klimat, handel, bistånd mm. Forum Syd
arbetar för hållbar utveckling, demokrati och marginaliserade gruppers rättigheter inklusive rätten till
mat, rent vatten, förnybar energi, naturresurser och
hållbart boende.
• Stöd till civilsamhällets rättighetsbaserade projekt
och program i samarbetsländer och som stärker
ekologiskt hållbar utveckling, demokrati och marginaliserade gruppers rättigheter 9.
• Kapacitetsutveckling av civilsamhällets organisationer
i Sverige och i samarbetsländer kring ekologiskt
hållbar utveckling, miljö- och klimatförändringarnas
9
Läs mer om rättighetsbaserat arbete i avsnitt 1.
Civilsamhället och Forum Syd
Dialog med den
Kapacitetsbygge
bolivianska
i Kambodja
regeringen
I Kambodja anordnar flera nationella enskilda organisationer utbildningsträffar med lokalbefolkningen i fiskarsamhällen, byar på landsbygden och hos
urfolk. De får kunskaper om klimatförändringarna
och dess negativa effekter bland annat för att uppnå
milleniemålen. De analyserar sina rättigheter och hur
de upplever klimatförändringarna och tar gemensamt fram förslag på hur de vill arbeta med klimatanpassning och vilket stöd de behöver. De diskuterar
också vilket ansvar de vill utkräva från kommuner
och regeringen.
I Bolivia har Latinamerikagruppernas samarbetspartners fått träffa regeringen och kunnat framföra sina
krav på en alternativ utvecklingsmodell. De deltog
och framförde även sina ståndpunkter vid Folkens
världskonferens om klimatfrågor i Cochabamba och
kraven framfördes av den bolivianska regeringen vid
klimatförhandlingarna i Cancún 2010.
Latinamerikagrupperna är medlemsorganisation i Forum Syd.
Forum Syds klimatprogram i Kambodja
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
5
3. Klimatförändringar och klimaträttvisa
FRÅGOR ATT DISKUTERA VIDARE
till fattigare länder som krävs för en anpassning till
klimatförändringarna och till förnyelsebar energi.
Vilket ekonomiskt ansvar anser du att Sverige skall
ta? Förutom 1 % av BNI i bistånd kanske Sverige
skulle bidra med lika mycket för att stoppa globala
klimatförändringar och deras effekter i fattiga
länder? Eller använda biståndspengarna till detta?
Eller både och?
1. Vad blev resultatet i de senaste klimatförhad-lingarna? Vad var positivt respektive negativt?
2. Vad krävs för att målet med två grader ska kunna
hållas när det gäller utsläpp av växthusgaser? Hur
snabbt måste utsläppsnivåerna ner i Sverige, EU
och världen? Kommer världen lyckas hålla temperaturhöjningen inom två grader med dagens utsläppsnivåer? Vilka förändringar skulle inträffa om
beslutsfattare släpper målet med två grader och
bestämmer sig för tre eller fyra graders temperaturhöjning som mål utifrån vad de anser realistiskt
med tanke på senaste årens utsläppsnivåer?
4. Vad skulle krävas för att regeringarna i rika länder
ska övertygas om att ändra sin klimatpolitik inklusive i Sverige och EU?
5. Kina släpper idag ut mest växthusgaser i världen.
Bör Kina ha samma krav på utsläppsminskningar
som USA som släpper ut näst mest växthusgaser?
3. Många rika länder är emot bindande avtal och krav
på stora utsläppsminskningar i sina egna länder.
De vill inte heller betala de stora summor pengar
Läs mer
• Eklöf, G., 2010. Klimatnotan – de rikas ansvar och de fattigas rätt till utveckling. Forum Syd.
• IPCC, 2007. Climate change 2007: Synthesis report. www.ipcc.ch
• Sandahl, J., 2011. Nya pengar – så kan klimatnotan betalas. Forum Syd.
• På Naturskyddsföreningens hemsida finns många rapporter på tema klimat. www.naturskyddsforeningen.se
• Rummukainen mfl. Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet, nr 4. 2011. Finns på regeringskansliets hemsida
• En studie om jämställdhet som förutsättning för hållbar utveckling. Gerd Johnsson - Latham mfl. Rapport till Miljövårdsberedningen, MVB 2007:02
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
6
4. Klimatförändringen
och FN:s millenniemål
Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga
4. Klimatförändringen och FN:s millenniemål
4
Klimatförändringen
och FN:s millenniemål
Utarmningen av den biologiska mångfalden, att vi i framtiden förlorar den nytta vi får från ekosystemen idag, klimatförändringarna och annan miljöförstöring har stor negativ inverkan på möjligheten att
bekämpa fattigdomen i världen. Miljöförstöringen försvårar möjligheterna att nå FN:s millenniemål.
Forum Syd vill att de rika ländernas ansvar i mål 7 och 8 skärps så att bistånd, handelsregler och skuldhantering bidrar till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling. Allt bistånd som syftar till
hållbar utveckling måste inkludera maktfördelnings- och jämställdhetsmål och inkludera marginaliserade och sårbara grupper i beslut och planering.
• Undernäring och sjukdomar hos barn riskerar minska deras
närvaro i skolan och försvåra deras inlärning.
FN:s åtta millenniemål antogs år 2000 och ska ha uppnåtts år
2015. Flera mål verkar dock bli svåra att uppnå och miljö- och
klimathoten riskerar att ytterligare försvåra detta.
• Översvämningar och orkaner förstör skolbyggnader och
tvingar fram migration vilket minskar möjligheterna till
utbildning.
Här presenteras hur klimatförändringarna kan påverka milleniemålens uppfyllande.
Mål 3: Främja jämställdhet mellan
könen och öka kvinnors delaktighet
Mål 1: Utrota extrem hunger och
fattigdom
Klimatförändringarna riskerar att öka ojämlikheten mellan kvin-
Klimatförändringarna kommer att försämra möjligheterna
nor och män.
att hitta lösningar för att utrota extrem fattigdom och hunger
genom att:
• Eftersom kvinnor har större ansvar för att ta hand om
familjen och utför mer obetalt arbete i hemmet än män är de
mer beroende av naturresurserna, och därmed mer sårbara
när tillgången förändras.
• Utarma skogar, fiske, betes- och odlingsmark som många
fattiga familjer är beroende av för matsäkerhet och sin överlevnad.
• Kvinnor och flickor har ofta som uppgift att hämta vatten,
foder, ved och mat. När klimatet ändras minskar tillgången
och arbetsbelastningen ökar.
• Förstöra fattiga kvinnors och mäns hem, vattentillgång och
hälsa vilket kommer att försvåra deras möjligheter att tjäna
pengar.
• Förvärra konflikter över resurser, vilket bland annat kan leda
till att kvinnor och män tvingas migrera.
• Kvinnor saknar ofta rättigheter och tillgång till resurser och
information som är viktiga för att kunna hantera de utmaningar som klimatförändringarna innebär
• Kvinnoledda hushåll med knappa tillgångar drabbas särskilt
hårt av klimatrelaterade katastrofer.
• När familjer utsätts för större interna svårigheter på grund
av klimatförändringarna finns en risk att våldet mot kvinnor
ökar.
Mål 2: Alla barn ska gå i skolan år 2015
Klimatförändringarna kan försvåra barns möjlighet att gå i
skolan.
• Fler barn (särskilt flickor) kommer att tvingas sluta skolan för
att hjälpa till att arbeta i jordbruket, hämta vatten, ta hand
om sjuka släktingar eller tjäna pengar när tillgången till vatten minskar och jordbruket försämras.
Mål 4: Minska barnadödligheten
Konsekvensanalysen är till största delen en översättning av tabell 1 i Oxfams Briefing
paper nr 104: ”Adapting to Climate Change” från 2007.
1
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
2
4. Klimatförändringen och FN:s millenniemål
Mål 5: Förbättra mödrahälsan
Mål 7: Trygga en hållbar miljö
Klimatförändringarna kommer att försämra naturresursernas
och ekosystemens kvalitet och produktivitet. I vissa fall riskerar
förändringarna bli irreversibla, det vill säga omöjliga att återställa.
Mål 6: Bekämpa hiv/aids, malaria och
andra folksjukdomar
Klimatförändringarna kommer att leda till sämre hälsa, fler
dödsfall och sjukdomar på grund av minskad tillgång till mat
och rent vatten vid värmeböljor, översvämningar, torka och
orkaner.
• Det kan innebära en ökning av förekomsten av sjukdomar
som sprids genom myggor (som malaria och denguefeber)
eller sådana som sprids i vatten (som kolera och dysenteri).
Barn och gravida är särskilt sårbara.
Mål 8: Utveckla det globala partnerskapet för utveckling
Att förhindra en klimatkatastrof är en global utmaning. Globalt
samarbete krävs för att fattiga länder ska kunna hantera sina
problem med fattigdom och ojämlikhet. Givare måste leva
upp till sina biståndsåtaganden. De måste bidra med ytterligare resurser för att utvecklingsländer ska kunna anpassa sina
samhällen till nya klimatförhållanden och ställa om till ett lägre
fossilberoende.
• Dricksvattnets kvalitet och kvantitet förväntas försämras
och därmed ökar undernäringen bland barn, särskilt i Afrika
söder om Sahara.
• Möjligheten att bekämpa hiv försvåras avsevärt då tillgången
till mat och vatten minskar.
FORUM SYD ANSER
• Att allt bistånd har ett klimatperspektiv och gynnar anpassning till klimatförändringen, omställning
till ett fossilfritt samhälle som också återspeglas i
nationella utvecklingsplaner.
• Att kopplingen mellan fattigdomsbekämpning och
klimatförändringar och miljöförstöring måste synliggöras och diskuteras i större utsträckning för att höja
medvetenheten om detta samband. Klimatförändringen och utarmning av ekosystem och naturresurser
försämrar kraftigt uppnåendet av millenniemålen.
• Att biståndsmedel inte ska användas till energiprojekt
som bygger på fossil energi.
• Att Sverige bör verka för en skärpning av de rika
ländernas ansvar för att uppnå mål 7 (trygga en hållbar miljö) och mål 8 (om de rika ländernas ansvar att
säkerställa att bland annat bistånd, handelsregelverk
och skuldhantering bidrar till fattigdomsbekämpningen).
• Att det civila samhällets organisationer har en central
roll att medvetandegöra och mobilisera kvinnor
och män, påverka makthavare och delta i beslut och
planer för jämställdhet, fattigdomsbekämning och
omställning till ett hållbart nyttjande av naturresurser.
• Att handelsregeler utformas så att de gynnar fattigdomsbekämpning och fungerar som verktyg för en
rättvis och hållbar utveckling.
• Att bistånd som syftar till fattigdomsbekämpning,
klimatanpassning och omställning inkluderar mål för
att omfördela makt för att minska antalet kvinnor och
män som lever i fattigdom.
• Att de fattiga ländernas skulder skrivs av så att deras
resurser istället kan användas till en social, ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling.
• Att kvinnors stora kontaktnät i lokalsamhället ska tas
tillvara som en viktig resurs i katastroflägen.
• Att Sverige verkar för att alla länder lever upp till
löftet om bistånd på 0,7 procent/BNI och att Sverige
bibehåller 1-procentsnivån.
• Att jämställdhetsmål och kvinnors och diskriminerade
gruppers deltagande inkluderas i alla beslut och
planer för fattigdomsbekämpning och omställning.
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
3
4. Klimatförändringen och FN:s millenniemål
FORUM SYD VILL UPPNÅ DETTA GENOM
hållbar utveckling, miljö- och klimatförändringarnas
effekter, integrering av miljö- och klimatperspektiv
och hur vi kan arbeta rättighetsbaserat i ett hållbart
utvecklingssamarbete
• Opinions- och påverkansarbete i samarbetsländer och
i Sverige/EU i relation till globala beslutsprocesser
kring miljö-klimat, handel, bistånd mm. Forum Syd
arbetar för hållbar utveckling, demokrati och marginaliserade gruppers rättigheter inklusive rätten till
mat, rent vatten, förnybar energi, naturresurser och
hållbart boende.
• Stöd till civilsamhällets rättighetsbaserade projekt
och program i samarbetsländer och som stärker
ekologiskt hållbar utveckling, demokrati och marginaliserade gruppers rättigheter 2.
• Kapacitetsutveckling av civilsamhällets organisationer
i Sverige och i samarbetsländer kring ekologiskt
2
Läs mer om rättighetsbaserat arbete i avsnitt 1. Civilsamhället och Forum Syd
FRÅGOR ATT
DISKUTERA VIDARE
Kampanj: avskriv
skulderna nu!
1. Hur bör de som arbetar för milleniemålen prioritera sitt arbete för att minimera konsekvenserna
av klimatförändringarna och samtidigt minska
skillnaden mellan hur kvinnor och män påverkas?
Forum Syd var under 1990-talet och en bit in på 2000-talet en
central kraft i Jubel 2000. Det var en sammanslutning av svenska
organisationer som verkade för avskrivning av de fattiga ländernas statsskulder. Jubel 2000 var en del av en mycket stor global
kampanj med samma mål.
2. Vilka milleniemål hotas mest och allvarligast av
klimatförändringarna? Kommer några av milleniemålen att uppnås till 2015?
I kampanjens tidiga skede ansåg långivare i den rika delen av
världen att skuldavskrivningar var otänkbara. Skulderna skulle
betalas tillbaks, oavsett om lånen tagits av korrupta diktatorer
eller om fattigdomen i länderna var mycket svår. Men genom
hårt arbete lyckades den globala kampanjen få makthavare
att inse vikten av skuldavskrivningar. Världens rika länder och
långivare fattade beslut om vissa avskrivningar av de fattigaste
ländernas skulder.
3. Vad skulle krävas i form av globala mål för att
garantera ekologisk hållbarhet? (se mål 7 som är
alldeles för vagt för att åstadkomma några reella
förändringar).
4. Vilka är skillnaderna mellan hur klimatförändringarna påverkar kvinnors och mäns liv framför allt
i utvecklingsländer? I relation till milleniemålen
men också utanför dessa.
5. Vilka krav är viktigast att ställa inom biståndet i
förhållande till miljö och klimat?”
Läs mer
• I Forum Syds skriftserie Globala Studier finns flera nummer som berör
frågor kopplade till millenniemålen, exempelvis:
• Gregow, K., 2011. The raw materials race.
• Einarsson, P., 2010. Räcker maten, räcker marken? Om hunger, jordbruk,
handel och global solidaritet.
• Hermele, K., 2008. Hjälp eller stjälp – biståndet och tillväxten.
• Sandahl, J. (red), 2007. Skumma skulder - om hur långivare slipper ansvar
och fattiga får betala.
• På FN:s hemsida http://www.un.org/millenniumgoals/ finns aktuell information om utvecklingen av millenniemålen.
Jubelkampanjen vann en delseger, men fortfarande har många
fattiga länder stora skulder som tär på statskassan. Forum Syd
fortsätter arbetet för skuldavskrivningar av de fattiga ländernas
skulder!
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
4
5. Rätten till mat
Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga
5. Rätten till mat
5
Rätten till mat
Det framtida jordbruket, fisket och skogen ska år 2050 kunna ge föda åt cirka 9-10 miljarder kvinnor och
män på jorden. Jordbruket står idag för cirka 14 procent och skogsbruk för ca 17 procent av växthusgasutsläppen, främst genom boskapsskötsel och användning av handelsgödsel. Fisket bedrivs på ett ohållbart sätt med överfiske i de flesta vatten. Forum Syd vill att internationella institutioner och stater ska
ställa om jordbruket så att det inte är en nettoproducent av växthusgaser utan snarare binder kol. Likaså
att fisket bedrivs på ett hållbart sätt. Och att alla kvinnors och mäns rätt till mat garanteras i nationella
och globala planer och avtal.
Vad betyder rätten till mat?
utarmade och felnärda jordar) är idag de största hindren för allas
rätt till näringsrik föda.
Rätten till mat finns inskriven i FN:s allmänna förklaring om de
mänskliga rättigheterna och i den internationella konventionen
om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK) och
barnkonventionen.
År 2050 kommer matkonsumtionen vara betydligt högre än
dag. Föda krävs till ytterligare ca 2-3 miljarder kvinnor och män
och till de som lever i fattigdom idag.
Rätten till mat innebär först och främst att alla individer har rätt
att vara fria från hunger och har tillräcklig och näringsrik mat.
Var och en skall själv kunna försörja sig med värdighet samt att
ha tillräckligt med lämplig näringsrik mat för att kunna leva ett
aktivt och hälsosamt liv (matsäkerhet).
Av världens totalt ca 13 miljarder hektar landyta är ungefär
3 miljarder hektar potentiellt produktiv jordbruksmark. Idag
är ungefär hälften av denna yta uppodlad och resten finns
huvudsakligen i tropiska skogar. Att avverka skog för att öka den
uppodlade ytan är inte någon möjlig lösning. Det skulle få allvarliga konsekvenser bland annat på biologisk mångfald, utsläpp
av växthusgaser, vattenflöden och det regionala klimatet.
Rätten till mat måste inkludera ett rättighetsbaserat synsätt 1.
Det betyder att marginaliserade grupper måste få kunskaper om
sina rättigheter och kunna ställa demokratiskt öppna stater till
svars även juridiskt. Staten måste tillgodose rätten till mat för
alla och göra sina medborgare delaktiga i hur den rättigheten ska
förverkligas. Inga medborgare får uteslutas ur beslutsprocesser
som påverkar rättigheten.
På vissa håll i världen finns dock fortfarande möjlighet att utöka
den uppodlade ytan (utan att avverka värdefull skog) till exempel i Afrika Söder om Sahara3, i Latinamerika och Karibien.
I huvudsak måste dock den befintliga odlingsmarken även i
framtiden kunna försörja hela världens befolkning med mat och
andra efterfrågade jordbruksprodukter.
Många organisationer och i synnerhet småbondeorganisationer kräver matsuveränitet (food sovereignity). Det betyder
att småbrukare har rätt att producera de livsmedel de vill och
att stå utanför transnationella bolags kontroll över livsmedelsmarknaden. Konsumenter har rätt att välja vad de äter och hur
maten produceras. Produktions- och distributionssystem är
lokalt anpassade och hållbara.
Hur påverkar klimatförändringar och
miljöproblem matproduktionen?
Totalt sett kommer skördarna framöver att minska alltmer på
grund av översvämningar, extrema väderförhållanden och ett
oförutsägbart och instabilt klimat.
Finns det tillräckligt med mat?
Användning av konstgödsel och naturgödsel orsakar övergödning av vatten på grund av att för stora mängder kväve och fosfor
kommer ut i vattnet från gödslingen. Fosfor är ett livsnödvändigt grundämne för alla levande organismer och är en ändlig
resurs som riskerar att ta slut inom ca 50-100 år. Världens
Det produceras i dagsläget tillräckligt med mat i världen för att
alla skulle kunna få tillräcklig och näringsrik föda. Men över en
miljard människor lever i extrem fattigdom och ca 925 miljoner
kvinnor och män har inte mat för dagen och är kroniskt undernärda. Ungefär 14 000 barn dör varje dag på grund av brist på
mat2. Stora mängder ätbar mat hamnar i soporna i rika länder.
Ojämlikhet och förstörd mat och näringsfattiga livsmedel (pga
1
2
3
Läs mer om vad ett rättighetsbaserat synsätt betyder i avsnitt 1. Civilsamhället och Forum Syd
FAO, Norden
Världsbanken uppger att det går att öka med en tredjedel
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
2
5. Rätten till mat
Många hav, floder och sötvatten är överfiskade eller skadade
och många fiskarter är utrotningshotade. Stora fiskebolag från
rika länder fiskar ofta ut kustnära vatten som fattiga kustfiskare
försörjer sig på. Detta har ökat matbristen för kustbefolkningen
och försämrat deras livsvillkor. Numera tvingas bolag från EUländerna dock betala en avgift till landets regering för fiskerättigheterna. Men oftast får inte de små kustfiskarna någon del av
intäkterna.
största fosforresurser finns i Afrika (främst i Västsahara) och
Kina. Kina har stoppat sin export men cirka 95 % exporteras
från Afrika och jordarna lider brist på fosfor4.
Produktiv jordbruksmark i nästan alla utvecklingsländer tas i
dag i anspråk av växande städer och vägar. Ändrade matvanor
hos ekonomiskt starka grupper i världen och framförallt ökad
konsumtion av kött leder till en förändring av jordbruksproduktionen. Ungefär 70 % av jordbruksarealen används idag till
djurfoder 5. Större delen av detta går åt i form av energiförluster
hos djuren och bidrar inte till köttproduktionen. Boskap bidrar
dessutom till klimatförändringarna genom utsläpp av metan
(metanutsläpp från djurhållning står för ca 18 procent av alla
utsläpp).
Uppvärmning av hav och sötvatten förvärrar övergödningen.
Det leder ofta till förändringar av fiskesamhällets sammansättning mot färre stora rovfiskar och mera småfisk med lägre
inkomster som resultat. Det kräver ibland dyrare redskap och
andra förändringar som kustfiskarna inte har råd med.
Våldsamma konflikter kan bli resultatet av matbrist. Det var
matuppror i många utvecklingsländer 2008 och stigande matpriser är en viktig orsak till revolterna i Nordafrika och Mellanöstern.
Mycket jordbruksmark används för att producera varor (exempelvis tobak, kaffe, biobränsle) som kan bli konkurrenter till mer
livsnödvändiga födoämnen.
Ett ohållbart nyttjande ökar utarmningen av jordens markresurser. Vid all jordbruksproduktion men främst vid storskalig industriell produktion riskerar jorden att försämras genom att organiskt material inte återförs eller genom fysisk påverkan. Ungefär
hälften av världens jordbruksmarker bedöms vara utarmade i
någon grad och i Afrika söder om Sahara nästan tre fjärdedelar.
Försaltning, erosion, minskat närings- och kolinnehåll samt
minskad buffringsförmåga och vattenhållande kapacitet har
minskat produktionskapaciteten och tvingat kvinnor och män
att sluta bruka jorden.
Vilka drabbas värst?
Den stora majoriteten, ca 70 %, av dem som inte har tillräckligt med mat bor på landsbygden och är småbönder, jordlösa
arbetare, jägare eller fiskare. Fattiga småbrukare har de sämsta
och mest sårbara jordarna och drabbas därför hårt av miljö- och
klimatförändringar.
I Asien består ca 60 % av arbetskraften inom jordbruket av
kvinnor och i Afrika ca 80 %6. Majoriteten av småbrukarna är
kvinnor framför allt i Afrika. Kvinnor producerar majoriteten av
basmaten i fattiga länder (ca 90 % av ris, vete och majs i Afrika
söder om Sahara och i Karibien tex).Trots detta äger kvinnor
mindre än 2 % av marken och har svårt att få lån på grund av
diskriminerande lagar. Kvinnor och flickor lider också mer av
näringsbrist. Andra marginaliserade grupper som drabbas hårt
av matbrist periodvis eller hela tiden är barn, äldre, sjuka och
funktionshindrade.
Fler länder importerar livsmedel
I många fattiga länder har exporten av jordbruksprodukter ökat
medan hungern har fortsatt eller drabbat ännu fler kvinnor och
män. Stigande matpriser orsakat av bland annat minskande
skördar på grund av klimatförändringar, större efterfrågan från
rika länder på vissa grödor och spekulation i livsmedel ökar
svårigheterna att få tag i mat.
Unga människor tvingas ofta lämna skola för att hjälpa till med
familjens försörjning av mat och jordbruk.
De länder som är nettoexportörer kan dock vinna på ökande
priser, men det finns ingen garanti för att det leder till större
tillgång till mat för dem som lever i fattigdom.
Vilken omställning och anpassning krävs inom
jordbruk, fiske och skogsbruk?
För några årtionden sedan producerade många afrikanska länder
sin egen mat. Idag är de i stället nettoimportörer av livsmedel,
och därmed mer sårbara mot höga och instabila matpriser på
världsmarknaden.
Den omställning som krävs inom jordbruket i världen är
dramatisk. Jordbruket ska förse 9-10 miljarder människor med
näringsrik mat med metoder som minskar utsläpp av växthusgaser, binder kol och som inte utarmar jordarna. Samtidigt
måste utvinning och användning av fosfor och kväve minskas
och effektiviseras. Detta kräver en ny grön revolution som är
miljömässigt hållbar och anpassad till ett varmare klimat.
De rika ländernas jordbrukssubventioner har länge varit ett
hot mot utvecklingsländernas jordbruk. De har både försvårat
utvecklingsländernas jordbruksexport och dumpat sina överskottslivsmedel billigt och därigenom slagit ut bönder i utvecklingsländerna.
Fisket utarmas
Arno Resemarin, SEI
Naturvårdsverket, rapport 6456, 2011 Köttkonsumtionens klimatpåverkan
6
MR-fonden. Kvinnor och rätten till mark. 2011
4
Flera miljarder kvinnor och män får en stor del av sitt proteinbehov täckt helt eller delvis av fisk.
5
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
3
5. Rätten till mat
utökad forskning för att fiskets totala omfattning ska nyttja
ekosystemet som helhet på ett hållbart och kvantitativt optimalt
sätt. Även makroalger, kräftdjur, musslor och marina däggdjur
kan behöva nyttjas som föda.
Ofta behöver nya grödor (traditionella eller utvecklade) tas
i bruk som bättre tål det förändrade klimatet och har större
motståndskraft. Stora monokulturer är känsliga för störningar,
inte minst i de delar av Afrika som drabbas redan idag av torka.
Genom att odla träd, buskar och olika markväxande grödor
tillsammans kan man binda näringsämnen och behålla fukten i marken (agroforestry). Det är ett positivt alternativ som
förhindrar erosion och berikar jorden med näring.
Krav på stater och globala institutioner
För att nödvändiga förändringar ska ske inom jordbruk och
fiske krävs att stater och internationella institutioner beslutar
om politiska och ekonomiska styrmedel. Dessa måste stimulera
till förbättringar och regelverk och även tvinga fram nödvändiga
förändringar.
Ökad biologisk mångfald i jordbruket ökar dess motståndskraft
mot extrema vädersituationer och minskar risken att förlora hela
skördar. Skogsjordbruk och växter som ursprungligen ingår i
ekosystemet stärker också jordbrukets motståndskraft och bidrar
till snabbare återhämtning efter torka och översvämningar.
Nationella och lokala utvecklingsplaner med ambitioner att
minska fattigdomen, nationella anpassningsplaner (NAPAs) och
omställningsplaner (NAMAs) måste utgå från miljö- och klimatförändringarnas effekter och allas rätt till mat. Detta gäller
de miljökonventioner som staterna har ratificerat men även till
exempel globala klimatförhandlingar, handelsavtal, avtal kring
biologisk mångfald och skuldavskrivningar.
Ekologiskt jordbruk har god potential att bli en del av lösningen
– framför allt när det gäller att minska utarmning av jorden och
utsläpp av växthusgaser. I utvecklingsländer kan det vara mer
effektivt än det så kallade moderna jordbruket.
FNs specielle rapportör om rätten till mat lyfter i en ny rapport7
fram småskaligt agroekologiskt familjejordbruk som en garant
för matsäkerhet genom att producera för en lokal marknad.
Familjejordbruken använder jorden på ett hållbart sätt och
bidrar också till att bekämpa fattigdomen.
7
Agro-ecology and the right to food”, Olivier de Schutter
Framtagandet av genmanipulerade grödor kontrolleras idag av
globala monopolföretag. Dessa grödor kräver ofta bekämpningsmedel, mycket vatten och skörden kan inte användas som
utsäde året därpå. När småbrukare har börjat använda GMOgrödor har de tagit lån som de sedan i många fall inte kunnat
betala tillbaka och därför tvingats lämna sina gårdar.
För att nya grödor ska vara ett alternativ måste bönderna ha
kontroll över utsädet och produktionsmedlen och grödorna vara
anpassade till en begränsad hållbar bevattning och bekämpningsmedelsanvändning. Då vi fortfarande inte vet vad genmanipulerade grödor kan ha för konsekvenser för människors hälsa
och miljö bör försiktighetsmått vidtas. Detta framförallt vid nya
grödor som kan medföra skada eller olägenhet både hälsa och
ekosystem.
Produktion av djurfoder för köttindustrin måste minska till
förmån för grödor som direkt kan användas som livsmedel.
Annars riskerar den totala mängden föda att bli otillräcklig
framöver.
Bönders och främst småbrukares rätt att producera utsäde för
eget bruk eller försäljning måste skyddas med lagar.
Biobränsle som odlas på jordbruksmark är i vissa länder både
ett miljöhot (t.ex. palmolja) och konkurrent till livsmedel (t.ex.
majs). Biobränsle bör produceras på jordar som inte kan användas till livsmedelsproduktion.
En stor omställning till hållbart fiske är nödvändig. Detta kräver
ofta nya selektiva metoder utan bifångster. Det kräver också
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
4
5. Rätten till mat
FORUM SYD ANSER
• Jämställdhetsmål och kvinnors deltagande inkluderas i alla beslut och planer för hållbart nyttjande av
jordbruksmark och fiskevatten.
• Jordbruket måste bli hållbart och klimatanpassat och
använda metoder som minskar utsläpp av växthusgaser och inte utarmar jordarna. Jordbrukssektorn bör
gå från att vara en nettoproducent av växthusgaser till
att bli en kolsänka. Bönder bör få ersättning för att de
bevarar ekosystem och de tjänster som vi människor
nyttjar från dem.
• Det civila samhällets organisationer har en central
roll för att medvetandegöra och mobilisera marginaliserade grupper som utkräver ansvar från staten för
sina rättigheter.
• Övergödsling bör minska. Köttkonsumtionen och
produktion av djurfoder bör minska till förmån för livsnödvändiga grödor. Boskapsskötsel och produktion
av biobränsle bör minska kraftigt och i första hand
förekomma där markanvändningen inte konkurrerar
med rätten till mat.
• Hållbart nyttjande av jordbruksmark och fiskevatten
blir en del i all form av utbildning och att forskning
kring detta får ett ökat stöd.
• Svenskt bistånd (såväl bilateralt som multilateralt) bör
öka stödet till speciellt småskaligt hållbart jordbruk
och fiske. Miljö- och klimateffekter och rätten till mat
ska styra prioriteringarna.
• Rätten till mat kräver stöd till småjordbrukare med
speciellt fokus på kvinnor och ursprungsfolk och
skydd för lokala grödor.
• Diskriminerade grupper som exempelvis kvinnor bör
prioriteras.
• Vid användning av nya grödor bör försiktighetsprincipen, böndernas kontroll över utsäde och produktionsmedel och hållbar bevattning vara vägledande.
• Samstämmighet med andra politikområden krävs för
att biståndet ska bli effektivt.
• Fiske och jakt måste bedrivas hållbart och ta hänsyn
till försiktighetsprincipen och ekosystemet i sin helhet.
Småskaligt fiske bör stödjas för att stärka rätten till
mat.
• Inom ramen för WTO:s jordbruksavtal bör rika länders
jordbrukssubventioner och tullar på jordbruksvaror
från utvecklingsländer tas bort. Regelverk bör finnas
för att förbjuda dumpning av rika länders överproduktion av livsmedel.
• Stater måste vara transparenta och ge utrymme för
marginaliserade och sårbara grupper att delta i beslut,
planering, uppföljning och utvärdering, samt kunna
utkräva ansvar för sina rättigheter. Detta gäller i både
utvecklings-, omställnings- och anpassningsplaner
och måste garanteras både på lokal nationell och
eventuellt regional nivå.
• Sverige inom EU ska agera för ett jordbruks- och
fiskeavtal (CAP8 resp CFP 9) som baseras på hållbart
nyttjande utifrån hänsyn till försiktighetsprincipen
och bästa tillgängliga vetenskapliga bedömning.
Småskaligt jordbruk, fiske, jakt och skogsbruk bör få
ökat stöd.
• Marginaliserade kvinnors och mäns analyser och strategier ska vara i fokus.
8
9
CAP Common Agriculture Policy
CFP Common Fisheries Policy
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
5
5. Rätten till mat
FORUM SYD VILL UPPNÅ DETTA GENOM
effekter, integrering av miljö- och klimatperspektiv
och hur vi kan arbeta rättighetsbaserat i ett hållbart
utvecklingssamarbete
• Opinions- och påverkansarbete i samarbetsländer och
i Sverige/EU i relation till globala beslutsprocesser
kring miljö-klimat, handel, bistånd mm. Forum Syd
arbetar för hållbar utveckling, demokrati och marginaliserade gruppers rättigheter inklusive rätten till
mat, rent vatten, förnybar energi, naturresurser och
hållbart boende.
• Stöd till civilsamhällets rättighetsbaserade10 projekt
och program i samarbetsländer och som stärker
ekologiskt hållbar utveckling, demokrati och marginaliserade gruppers rättigheter.
• Kapacitetsutveckling av civilsamhällets organisationer
i Sverige och i samarbetsländer kring ekologiskt
hållbar utveckling, miljö- och klimatförändringarnas
10
Läs mer om rättighetsbaserat arbete i avsnitt 1.
Civilsamhället och Forum Syd
Krav på soja
Bondekvinnor
räddar regnskog
driver igenom ny
lag i Nicaragua
Kraven skärps på produktion av soja som exporteras
till Europa för att användas i djurfoder. Kraven innebär att regnskog ska bevaras och att vissa bekämpningsmedel inte ska användas. Detta är en framgång
för många organisationers påverkansarbete. Bland
organisationerna finns Latinamerikagrupperna som
nyligen lanserade rapporten ”Mera kött och soja,
mindre regnskog”.
Nicaraguas parlament har godkänt en lag som gör
det lättare för kvinnor att köpa mark. Lagförslaget
kom från Nätverket för Landsbygdskvinnor, som
får stöd från Kooperation Utan Gränser. Förslaget
innebär att det skapas en statlig fond som ger
bondekvinnor lån för att köpa mark att odla på. Det
betyder att kvinnorna får ökat inflytande och inte
längre behöver vara ekonomiskt beroende av sina
män.
Latinamerikagrupperna är medlemsorganisation i Forum Syd.
Kooperation Utan Gränser är medlemsorganisation i Forum Syd.
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
6
5. Rätten till mat
Småbrukare ser
Fler kan mer om
till att staten
rätten till mat
handlar lokalt
Konferensen om rätten till mat, arrangerad av
riksdagsledamöter och representanter från det
svenska och latinamerikanska civilsamhället, sändes
två gånger i SVT24. Genom 34 debattartiklar och
TV-deltaganden bidrog FIAN till att fler människor
fick ökad kunskap om frågor som rör rätten till mat.
Samarbeten med till exempel Forum Syd, Kristna
Fredsrörelsen, Latinamerikagrupperna och Svenska
FN-förbundet gör arbetet både kostnadseffektivt och
underlättar ett stort genomslag.
Organisationerna Cetap och Centro Ecológico
i Brasilien, båda medlemmar i Framtidsjordens
nätverk, arbetar med familjejordbruk och landsbygdsutveckling. Tack vare deras påverkansarbete
används idag 30 procent av budgeten i det statliga
skolmatsprogrammet till inköp av livsmedel direkt
från familjejordbrukare. På så sätt utvecklas det
lokala jordbruket och familjerna får ökad möjlighet
till försörjning.
FIAN, Kristna Fredsrörelsen, Latinamerikagrupperna och Svenska
FN-förbundet är medlemsorganisationer i Forum Syd
Framtidsjorden är medlemsorganisation i Forum Syd
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
7
5. Rätten till mat
FRÅGOR ATT DISKUTERA VIDARE
7. Hur viktigt är det att minska produktionen och
konsumtionen av kött i världen? Räcker det inte
med att produktionen blir ekologisk? Ska man
kunna fortsätta med uppfödning av köttdjur i
vissa länder eller bör sådan verksamhet läggas
ner helt?
1. Finns det tillräckligt med mat i världen idag? Kommer det att finnas tillräckligt med mat år 2050 när
vi är ca 9-10 miljarder människor på jorden?
2. Vilka är de största hoten mot rätten till mat som
kan kopplas till klimat- och miljöproblem?
3. Drabbar bristen på mat kvinnor och män på
samma sätt i utvecklingsländer?
8. Överfiske och övergödning gäller för stora delar
av våra vatten. Många fiskebestånd hotar att försvinna inom relativt kort tid. Hur ska fiskebeståndet som föda till världens befolkning kunna
garanteras långsiktigt? Vilka konsekvenser skulle
detta få för fattiga fiskare?
4. Vilken slags grön revolution inom jordbruket
måste ske om vi skall kunna förse alla människor
med kvalitativt bra mat och samtidigt stoppa
klimatförändringarna? Hur skall vi kunna komma
dit?
9. Vad kan vi göra för att få EU och övriga rika länder
att ta bort subventionerna till sitt jordbruk? Dessa
subventioner leder till att livsmedel blir billigare
i utvecklingsländer än inhemskt producerade
grödor. Det framgår inte på vilket sätt EU: s subventioner leder till billigare livsmedel i syd och att
fattiga småbönder slås ut. Kan detta bero på att vi
därmed kan exportera överskottet billigt? Dessutom försvåras export av livsmedel från många
fattiga länder av höga tullar till EU och rika länder.
Vad kan göras åt detta?
5. Många gräsrotsorganisationer (småbrukare,
ursprungsfolk m.fl.) kräver matsuveränitet i sina
länder. Vad innebär detta och är det ett rimligt
krav? Minskar inte detta handeln av mat mellan
länderna?
6. Bör allt jordbruk bedrivas som småjordbruk, med
en blandning av träd, buskar, kväverika grödor
(så kallad agroforestry) m.m och helst ekologiskt
(agroekologiskt)? Eller kan industrijordbruket vara
lika viktigt att utveckla för att garantera rätten till
mat för alla 2050? 10. Hur kan vi ge stöd till civilsamhällsorganisationer som kämpar för rätten till mat i olika utvecklingsländer? Har du några goda exempel och
lärdomar?
Läs mer
• Rapport: Mat, klimat och utveckling. Naturskyddsföreningen
• Klimat, livsmedelstrygghet och rätten till mat. Svenska Kyrkan
• www.fao.org/righttofood/ FAOs Methodological toolbox on the right to food.
• Rapport: “Agro-ecology and the right to food”, Olivier de Schutter, FN:s ‘special rapporteur’ angående rätten till mat, www.srfood.org
• Mat, jord och frihet, FIAN-Sverige och NOrdBruk
• Climate Change: Enabling people to adapt
• for the future, World Food Programme
• Ekologiska jordbruksmetoder och mat i ett förändrat klimat, Svenska kyrkan
• Naturvårdsverket, rapport 6456, 2011 Köttkonsumtionens klimatpåverkan
• MR-fonden: Ekonomiska, sociala och ekonomiska rättigheter. Kvinnor och rätten till mark, 2011
• FAO Norden: Livsmedelsförsörjning, hunger och jämställdhet
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
8
6. Rätten till rent vatten
Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga
6. Rätten till rent vatten
6
Rätten till rent vatten
Tillgång till rent vatten är en förutsättning för alla arters överlevnad. Människor behöver vatten till matlagning, hygien och sanitet. Rent vatten är också nödvändigt för produktion av livsmedel. Vatten behövs
även till all industriproduktion och för att utvinna energi. Miljöföroreningar och klimatförändringar
hotar tillgången till sötvatten. Sötvatten är redan idag en stor bristvara på många håll. Forum Syd vill
att vattenekosystemen i floder, sjöar och hav ska skyddas och nyttjas på ett hållbart sätt inom jordbruk,
industriproduktion, materialutvinning och ingå i en hållbar stadsplanering. Alla kvinnors och mäns rätt
till rent vatten ska garanteras i nationella planer och globala avtal.
Rätten till rent vatten
ligare till konkurrens om den redan bristande sötvattenresursen.
Individer och hushåll använder endast en liten del av det
sötvatten som finns tillgängligt. Att så många människor saknar
rent vatten beror främst på att många kvinnor och män lever i
fattigdom och att stater inte prioriterar rent vatten till dem som
är marginaliserade. Många länder saknar eller har inte tillräcklig miljölagstiftning. Även om de har lagstiftning på området
så brister kontrollen av olika utsläpp och uppföljningen av
miljöreglerna.
Rätten till rent vatten innebär att alla individer och hushåll ska
ha rätt till tillräckligt mycket vatten som är rent, fysiskt tillgängligt och möjligt för alla kvinnor och män att ha råd med.
Rätten till vatten är nära kopplat till rätten till en god sanitet som är säker, hygienisk, socialt och kulturellt acceptabel
och som garanterar värdighet och privat avskildhet. Båda är
avgörande för människors hälsa.
Först år 2010 slog FN:s generalförsamling fast att tillgång till
dricksvatten och sanitet är en mänsklig rättighet. Sverige röstade
emot detta. FN:s råd för mänskliga rättigheter bekräftade att rätten är juridiskt bindande enligt internationell lagstiftning.
Rätten till rent vatten måste inkludera ett rättighetsbaserat
synsätt1. Det betyder att marginaliserade kvinnor och män måste
få kunskaper om sina rättigheter och kunna utkräva dem av en
transparent stat. Staten måste tillgodose rätten till rent vatten för
alla och göra sina medborgare delaktiga i hur den rättigheten ska
förverkligas. Inga medborgare får uteslutas ur beslutsprocesser
som påverkar rättigheten.
Hur påverkar klimatförändringar och
miljöproblem tillgången på rent vatten?
Ökande befolkning och förändrade konsumtionsmönster bidrar
till att skapa vattenbrist. Under det senaste århundradet har vattenanvändningen ökat dubbelt så snabbt som världens befolkningstillväxt.
Miljöföroreningar och klimatförändringar förvärrar vattenbristen. I världens torra områden, där mer än två miljarder och
hälften av alla som lever i fattigdom bor, blir situationen extra
allvarlig.
Situationen för jordens sötvatten
Torka, översvämningar, instabilt klimat med extrema väderleksförhållanden, försvinnande glaciärer och den stigande havsnivån
ökar bristen på rent sötvatten för stor del av världens kvinnor
och män. Ett tiotal av världens stora floder håller på att torka ut
som ett resultat av klimatförändringen, för stor användning av
vatten i jordbruket och oplanerat byggande.
Utarmningen av jordens markresurser är starkt kopplad till
utarmningen av jordens sötvattenresurser. Misskötsel av mark
försämrar vattenkvaliteten och vattnets förmåga att öka produktiviteten. Misskötsel av vattnet försämrar å sin sida markresursen, genom till exempel ökad erosion eller försaltning.
Vattenbrist har mycket stora negativa sociala och miljömässiga
konsekvenser. Sötvattenekosystem utarmas och de varor och
tjänster som dessa ekosystem erbjuder går förlorade, som dricksvatten, fiske och biologisk mångfald.
Användningen av sötvatten i jordbruket har ökat kraftigt under
de senaste decennierna. Idag använder jordbruket cirka 70 procent av sötvattensresurserna och i vissa utvecklingsländer hela 95
procent2. Vattenbristen kommer att leda till minskade skördar,
i många områden så mycket som en halvering. Det gäller såväl
Jordens sötvattenresurser – i sjöar, vattendrag och grundvattenreservoarer – är på många ställen överutnyttjade och konsekvenserna är tydliga för såväl ekosystem som mänsklig välfärd.
Försämrad vattenkvalitet genom olika föroreningar bidrar ytter-
1
2
Läs mer om vad ett rättighetsbaserat synsätt betyder i avsnitt 1. Civilsamhället och Forum Syd
FAO
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
2
6. Rätten till rent vatten
liter vatten per dygn som krävs för att tillgodose behovet av
dricksvatten och matlagning 8. 2,6 miljarder människor har
inte tillgång till god sanitet. Rent vatten och sanitet utgör
förutsättningar för många andra mänskliga rättigheter som till
exempel mat, hälsa och utbildning. Varje år dör mer än 2,4
miljoner kvinnor och män i sjukdomar som orsakats av smutsigt
vatten eller brist på god sanitet. 3 800 barn under fem år dör
varje dag av samma orsak 9.
jordbruk som konstbevattnas som de som försörjs av regn. 20
% av jordbruksmarken bevattnas men 40 % av alla livsmedel
produceras på denna mark.3
På många håll används idag grundvatten till konstbevattning,
industriproduktion och dricksvatten och som ett resultat sjunker
grundvattennivån i många delar av världen. I vissa delar av
Indien sjunker nivån med två meter per år4, vilket orsakar stora
problem för miljontals småbrukare. Idag är en tredjedel av
grundvattenreserverna påverkade. År 2025 beräknas ca 60 % av
alla grundvattenreserver vara i ett kritiskt tillstånd5.
Kvinnor och män som lever i fattigdom i utvecklingsländer
drabbas värst av vattenbristen. Småbrukare världen över saknar
vatten både för hushållet och för matproduktionen då de odlar i
torra områden och på sämre jordar.
Infrastruktur som pumpanläggningar, reningsanläggningar och
rörledningssystem riskerar också att förstöras av extrema regnväder, översvämningar och orkaner.
Kvinnor och flickor drabbas särskilt av vattenbristen. De har
ansvaret för att hämta vatten, matlagning och omsorg om
hushållets medlemmar vid sjukdom. Vattenbrist påverkar kvinnornas möjligheter till utbildning och att skaffa sig arbete. Det
tar allt längre tid att skaffa vatten till hushållet och fler blir sjuka
i familjerna.
Havsnivåhöjningen leder till saltvatteninträngning i sötvattenområden (floder och sjöar) och leder till minskad tillgång till
sötvatten.
Vattenbrist drabbar inte bara kvinnor och män utan försämrar
förutsättningarna för produktion av exempelvis mat, industrivaror och energi eftersom de metoder som vi använder idag kräver
mycket vatten.
År 2025 förväntas ca 60 % av jordens befolkning leva i städer.
Havsnivåökningen och den ökande befolkningen ökar behovet
av rent vatten. Vattenhanteringen måste anpassas till klimatförändringarna.
En ökning av såväl vatten- som landtemperaturen förväntas öka
spridningen av parasiter, bakterier och olika sjukdomar.
Restavfall och orenade utsläpp från industrier, gruvor och
hushåll liksom kloakvatten och stora utsläpp av mediciner som
inte reningsverken klarar av förorenar vattendrag och sjöar och
bidrar till bristen på rent vatten.
År 2025 kommer cirka 1,8 miljarder kvinnor och män att leva i
länder eller regioner med fullständig vattenbrist och ca två tredjedelar av världens befolkning riskerar att drabbas av vattenbrist
i varierande omfattning10.
Vilken omställning och anpassning krävs?
Priset på rent sötvatten förväntas öka med ökad vattenbrist
vilket driver fler kvinnor och män in i fattigdom och sjukdom.
Privatisering av vattenresurser och landgrabbing6, som utestänger kvinnor och män från vattenkällor och flöden, har förvärrat
situationen för många.
Jordbruket måste ändra metoder och minska mängden sötvatten
i matproduktionen. Regnvatten måste kunna tas till vara mer
effektivt genom till exempel tillförsel av organiskt material och
genom att hålla markerna täckta av vegetation året runt. Små
dammar kan samla vatten från obrukad mark.
145 av världens länder delar sjöar och vattendrag med sina
grannländer. Ungefär 500 konflikter kring dessa vattenresurser
har förekommit de senaste 50 åren varav sju lett till väpnade
strider 7. Hittills har det gemensamma beroendet av vattnet i
många fall krävt kompromisser för att alla skall få något vatten
och förhandlingarna har förhindrat våldsamma konflikter.
Forskare är från och med 2011 eniga om att det finns en tydlig
koppling mellan klimatförändringarnas effekter och våldsamma
konflikter. Den allt hårdare konkurrensen om sinande vattenresurser äventyrar kvinnors och mäns överlevnad och kan också
leda till ett ökat antal våldsamma konflikter.
Vattnet bör behållas i jordbruksmarken mer effektivt, vilket kan
ske genom till exempel agroforestry11.
Dagens grödor måste där det är möjligt bytas ut till grödor som
kräver mindre vatten. Köttproduktionen bör minska. Ett kilo
spannmål kräver ca 1000 liter vatten och ett kilo nötkött ca 16
000 liter att producera12.
FAO
Arno Resemarin, SEI
5
Naturvårdsverket, rapport 6456, 2011 Köttkonsumtionens klimatpåverkan
6
MR-fonden. Kvinnor och rätten till mark. 2011
7
UN Water
8
WHO, Water, sanitation and health
9
WHO
10
WHO
11
Träd, buskar och grödor odlas tillsammans för att tillföra fukt och mer näringsämnen till jorden
12
SNF: Mat för ett bättre klimat
3
4
Vilka drabbas värst?
Mer än 20 % av jordens befolkning lever i områden med stor
vattenbrist. Värst är problemen i Afrika, Mellanöstern och
Sydasien.
Ca 1,1 miljard kvinnor och män har inte tillgång till de 20-50
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
3
6. Rätten till rent vatten
Nationella utvecklingsplaner med ambitioner att minska fattigdomen, nationella anpassningsplaner (NAPAs) och omställningsplaner (NAMAs) liksom lokala utvecklingsplaner som Nairobi
Work Programme (NWP) och Integrated Water Resources
Management (IWRM) måste utgå från miljö- och klimatförändringarnas effekter och allas rätt till rent vatten och mat. Stater
måste ta ansvar för att förbättra vattenhanteringen som en viktig
del av anpassningen till klimatförändringarna.
Småbrukare använder ofta mindre vatten i sin produktion jämfört med storjordbruken och har därför en viktig roll att spela.
För bönder eller byar är det oftast mer effektivt att gemensamt
ta till vara på regnvatten och använda det i småskaliga bevattningssystem.
Våtmarker måste skyddas och nyttjas hållbart. Plantering måste
ske runt floder och vattendrag för att förhindra avdunstning.
Skövling av tropiska skogar måste stoppas och skogarna måste
hållas friska för att behålla vatten.
Stater bör samordna katastrofberedskap (disaster risk management) med åtgärder för att garantera rätten till vatten, och även
mat.
Städer måste planeras för ett hållbart nyttjande av sötvatten
med effektiva renings- och avloppsanläggningar och rörsystem.
Anläggningarna måste skyddas inför extrema väderförhållanden.
Överkonsumtion måste stoppas för att skydda vattentillgångarna.
Kvinnor och män som är marginaliserade och sårbara inför
miljö- och klimatförändringarna bör inkluderas i beslutsprocesser som rör deras situation och i kapacitetsutveckling kring hur
de skall skydda sig mot sjukdomar som följer med vattenbrist
och förorenat vatten och hur de skall agera vid en katastrofsituation.
Krav på stater och globala institutioner
För att nödvändiga förändringar ska ske inom jordbruk, skogsbruk och vattenhantering krävs att stater och internationella institutioner beslutar om politiska och ekonomiska styrmedel som
stimulerar och tvingar fram nödvändiga förändringar. Rätt till
rent vatten för individer och hushåll måste prioriteras. Fördelningen av vatten måste bli rättvis mellan hushåll, jordbruk och
industri.
Rätten till rent vatten måste stå i fokus vid förhandlingar om exempelvis globala klimatförhandlingar, handelsavtal, avtal kring
biologisk mångfald och skuldavskrivningar.
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
4
6. Rätten till rent vatten
FORUM SYD ANSER
• Kvinnors och mäns analyser och strategier för omställning och anpassning skall vara i fokus.
• Användning av rent sötvatten för hushåll, jordbruk,
skogsbruk och industri måste ske på ett hållbart sätt.
Ekosystem där vatten ingår måste skyddas.
• Jämställdhetsmål och kvinnors deltagande inkluderas
i alla beslut och planer för hållbart nyttjande av vattenresurser.
• Rätten till vatten kräver lokal förvaltning och kontroll
av vattenresurser, inklusive avrinningsområden, med
stöd från staten. Enskilda småbrukare och lokalsamhällen bör få stöd för att kunna ta hand om regnvatten, utveckla småskalig bevattning och agroforestry.
De som diskrimineras mest, som kvinnliga småbrukare
och ursprungsfolk, bör prioriteras.
• Det civila samhällets organisationer har en central
roll att medvetandegöra och mobilisera marginaliserade grupper som utkräver ansvar från staten för att
tillgodose deras rätt till rent vatten och ett hållbart
nyttjande av vattenresurser.
• Kvinnor och män i områden som drabbas av naturkatastrofer orsakade av klimatförändringar bör kunna
delta i beslutsfattande och i kapacitetsutveckling för
katastrofberedskap.
• Hållbart nyttjande av vattenresurser inom jordbruk,
industriproduktion, stadsplanering och hushåll blir
en del i all form av utbildning och att forskning kring
detta får ett ökat stöd.
• En viss kostnad för vattenkonsumtion kan vara nödvändigt för att möjliggöra investeringar, underhåll och
förhindra slöseri. För att undvika överprissättning bör
vattenproduktion och vattendistribution kontrolleras
av staten eller av konsumenterna. Staten kan välja
att subventionera produktionen för marginaliserade
grupper.
• Svenskt bistånd (såväl bilateralt som multilateralt) bör
öka stödet till hållbar vattenhantering tillsammans
med hållbart jordbruk och skogsbruk och speciellt
småskaligt jordbruk och fiske. Miljö- och klimateffekter och rätten till rent sötvatten ska styra prioriteringarna.
• Samstämmighet med andra politikområden krävs för
att biståndet skall bli effektivt.
• Stater måste vara transparenta och ge utrymme för
marginaliserade och sårbara grupper att delta i beslut,
planering, uppföljning och utvärdering av ett hållbart
nyttjande av vattenresurser och kunna utkräva ansvar
för sina rättigheter. Detta gäller i både utvecklings-,
omställnings- och anpassningsplaner. Detta måste
garanteras både på lokal, nationell och eventuell
regional nivå.
• Att Sverige inom EU och i olika internationella förhandlingar ska lyfta hållbart nyttjande av vattenresurser
och en vattenhantering som anpassas till klimatförändringarna som en prioriterad fråga
FORUM SYD VILL UPPNÅ DETTA GENOM
effekter, integrering av miljö- och klimatperspektiv
och hur vi kan arbeta rättighetsbaserat i ett hållbart
utvecklingssamarbete
• Opinions- och påverkansarbete i samarbetsländer och
i Sverige/EU i relation till globala beslutsprocesser
kring miljö-klimat, handel, bistånd mm. Forum Syd
arbetar för hållbar utveckling, demokrati och marginaliserade gruppers rättigheter inklusive rätten till
mat, rent vatten, förnybar energi, naturresurser och
hållbart boende.
• Stöd till civilsamhällets rättighetsbaserade14 projekt
och program i samarbetsländer och som stärker
ekologiskt hållbar utveckling, demokrati och marginaliserade gruppers rättigheter.
• Kapacitetsutveckling av civilsamhällets organisationer
i Sverige och i samarbetsländer kring ekologiskt
hållbar utveckling, miljö- och klimatförändringarnas
Läs mer om rättighetsbaserat arbete i avsnitt 1.
Civilsamhället och Forum Syd
14
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
5
6. Rätten till rent vatten
Rättvis fördelning
av vatten i Honduras
Vatten är ingen handelsvara utan en rättighet. Det
menar organisationen La Col som arbetar med rätten till naturresurser i Honduras. Deras arbete har
bidragit till att privatiseringen av vattnet i La Lajas
stoppats och numera fördelas vattnet på ett rättvist
sätt till hela samhället.
La Col är en av Forum Syds samarbetspartners.
FRÅGOR ATT DISKUTERA VIDARE
tering fungera? Vad krävs för att garantera att
systemet fungerar?
1. Hur ser situationen ut för världens sötvatten och
på vilket sätt påverkas de av klimatförändringarna?
Vilket är det största problemet?
5. Hur måste prissättning ske på vatten för att alla
skall kunna ha rätt till rent vatten i utvecklingsländerna? Hur måste fördelningen av vattenresurserna se ut? Vem skall sätta priset – marknaden
eller staten? Motivera.
2. Hur skulle rätten till vatten kunna få ett starkare
mandat än det har idag i världen?
3. Vilken omställning krävs för att garantera rent vatten för alla människor på lång sikt med tanke på
klimatförändringarna och föroreningar?
6. Hur kan vi ge stöd till civilsamhällsorganisationer
som kämpar för rent dricksvatten? Har du några
goda exempel och lärdomar?
4. Skulle lokal förvaltning av småskalig vattenhan-
Läs mer
• The Right to Water av United Nations Human Rights, UN-Habitat och World Health Organization
• Position Paper inför COP 16 Cancun: Climate Change and the Human Rights to Water and Sanitation, University of New South Wales, Law School och ett antal
experter som till exempl Ann-Mari Karlsson, och Karin Lexén från Sverige.
• Global trends, the global crisis of water security by Martin Khor The state of food and agriculture 2010-11 - Women in Agricultue - Closing the gender gap for
development, Food and Agriculture Organization of UN (FAO)
• www.fao.org/nr/water
• The United Nations World Water Development, Report 3, 2009. UN Water
• WHO Water, sanitation and health
• Climate Change and Water, IPCCs Technical Paper VI
• www.righttowater.info. The rights to water and sanitation. UNT
• Konstbevattning– omfattning och påverkan på
• Sötvattenekosystem, WWF 2007. WWF 2007NF: Mat för ett bättre klimat
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
6
7. Rätten till
naturresurser
Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga
7. Rätten till naturresurser
7
Rätten till naturresurser
Majoriteten av befolkningen i de flesta utvecklingsländer är beroende av odlingsbar mark, betesmark,
skogsmarker, fiskevatten och jaktmarker för sin överlevnad och försörjning. Urfolk har enligt internationella avtal rätt till de naturresurser som de traditionellt brukar. Många regeringar erkänner eller respekterar dock inte deras rättigheter. Forum Syd vill att stater skall ge långsiktig kollektiv eller individuell
brukar- eller äganderätt till mark och andra naturresurser som lokalbefolkningen brukar på ett hållbart
sätt. De skall också ha beslutanderätt eller kunna delta i beslut kring hållbart nyttjande av naturresurserna.
Rätten till nyttjande av naturresurser
Stater måste garantera urfolks men också småbrukares och lokalsamhällens tillgång till naturresurser och långsiktig brukar- eller
ägarrätt till marken. Staten kan dock ställa krav på att naturresurserna nyttjas på ett hållbart sätt utifrån nationell lagstiftning. Lokalsamhällen måste erbjudas att delta i beslut som rör
naturresurser och i förvaltandet av naturresurserna. Detta kan
vara antingen kollektiv eller individuell ägar- eller brukarrätt.
Vid tionde partsmötet under FN:s konvention om biologisk
mångfald som hölls i Japan 2010 erkändes urfolkens, småbrukarnas och lokalsamhällens stora betydelse för ett hållbart
nyttjande av naturresurser och bevarande av den biologiska
mångfalden. De bidrar till att behålla stabilitet i olika ekosystem
eftersom de oftast nyttjar naturresurserna på ett hållbart sätt.
Deras traditionella kunskap om biologisk mångfald skall respekteras och bevaras.
Rätten till ett hållbart nyttjande av naturresurser måste inkludera ett rättighetsbaserat synsätt 1. Det betyder att marginaliserade
grupper måste få kunskaper om sina rättigheter och kunna
utkräva dem av en transparent stat. Staten måste göra sina
medborgare delaktiga i hur den rättigheten ska förverkligas.
Inga medborgare får uteslutas ur beslutsprocesser som påverkar
rättigheten.
Urfolk har en speciell ställning i förhållande till naturresurser.
Enligt FNs urfolksdeklaration från 2007 har urfolk rätt att äga,
utveckla och kontrollera mark, områden och resurser som de
traditionellt har ägt, bebott eller brukat. Stater skall erkänna
deras rätt genom lagstiftning och skydda deras rättigheter.
Deklarationen är inte juridiskt bindande men regeringar bör ta
hänsyn till deklarationen vid beslut som rör naturresurser i de
områden som traditionellt tillhör urfolk.
Hur ser det ut idag med rätten till hållbart nyttjande av naturresurser?
FNs organ för internationella arbetsfrågor ILO, antog 1991 en
konvention om urfolkens rättigheter, ILO 169. Konventionen
som är juridiskt bindande erkänner urfolkens fulla rätt till
och självbestämmande över deras traditionella landområden.
Stater skall respektera och skydda denna rätt. Konventionen är
bindande och har ratificerats av 22 länder främst i Latinamerika
men också av Norge. Sverige har inte ratificerat konventionen på
grund av konflikten kring samernas rättigheter.
Småbrukare och urfolk som har brukat mark och naturresurser
under generationer har oftast gjort detta på ett hållbart sätt.
I stora delar av Afrika, Latinamerika och Asien har de flesta
småbrukare eller urfolk inga papper som styrker deras brukareller äganderätt2. Det finns många olika former av brukarrätt
och ofta stora brister i det legala systemet kring dessa rättigheter.
Småbrukare har ofta inga kunskaper om sina rättigheter.
Urfolkens rättigheter till landområden innebär enligt ILO 169
även beslutanderätt över råvaror i marken och även rätt till
del av vinsten från en utvinning. Detta respekteras sällan av
stater när man önskar utvinna exempelvis mineraler, olja eller
naturgas.
I Afrika saknas registrerade ägare till 90 % av marken3. Kvinnor
har oftast den svåraste situationen eftersom de enligt lag i många
länder inte kan stå som registrerad ägare och saknar arvsrätt efter
fäder eller makar. Urfolk och småbrukare och speciellt kvinnliga
småbrukare riskerar att fråntas sin hävdvunna rätt till naturresurser idag.
Övriga småbrukare och lokalsamhällen har oftast inga formella
rättigheter eller skydd trots att de kan ha använt naturresurserna
i många generationer tillbaka.
Läs mer om vad ett rättighetsbaserat synsätt betyder i avsnitt 1. Civilsamhället och Forum Syd
SidaStudies 23: Natural Resource Tenure – a crucial aspect of poverty reduction and Human
Rights
3
Land tenure and administration in Africa. Lorenzo Cotula etc, iied
1
2
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
2
7. Rätten till naturresurser
på naturresurser och bevarande och andra gruppers traditionella
nyttjande 7. När västerlandet beslutar om skydd för arter och
områden för att ekosystemen skall bevaras tas inte alltid hänsyn
till de människor som lever i området och som traditionellt nyttjar naturresurserna på ett hållbart sätt. Västerlandets kulturella
syn på vilka djur som särskilt bör skyddas (ex. marina däggdjur)
kan leda till totalförbud också för ett hållbart traditionellt nyttjande.
Den globala konkurrensen hårdnar kring nyttjandet av skogsoch betesmark. Skogs- och betesmark omvandlas till odlingsmark på grund av ökad efterfrågan oftast utan hänsyn till
hållbart brukande.
Skogen är central för att begränsa den globala uppvärmningen
genom att binda kol och bevara biologisk mångfald men också
viktig för att försörja många urfolk och lokalsamhällen.
Stora arealer skog avverkas för att bli jordbruksmark, betesmarker och städer. Senaste 20 åren har tropikskog motsvarande
mer än Indiens yta 4 avverkats. Illegal avverkning är ett växande
problem och omsätter idag ca 5 miljarder dollar per år. Korrupta ledare och tjänstemän ger utländska företag tillstånd till
avverkningen. Den totala skogsavverkningen bidrar till ca 20 %
av växthusgaserna.
Våldsamma konflikter har ofta sitt ursprung i oklara ägandeförhållanden kring mark och andra naturresurser.
Ofta har kampen om kontroll över och intäkter från naturresurser, speciellt olja och mineraler, legat till grund för inbördeskrig och väpnade konflikter, i bland annat flera afrikanska
länder.
När urfolk organiserar sig och försvarar sina territorier, har detta
lett till repressiva åtgärder från stater. Gällande rättsystem missbrukas och sociala protester kriminaliseras med oproportionerligt långa strafflängder som följd.
Landgrabbing 5 har ytterligare försvårat marginaliserades tillgång
till mark. Stater har arrenderat ut eller sålt stora markområden
med god jordbruksjord till andra stater, resursstarka individer
eller företag. De som brukat marken sedan lång tid har ofta
tvingats bort.
Hur påverkar klimatförändringar och
miljöproblem rätten till hållbart nyttjande av
naturresurser?
Ytterligare ett hot mot småbrukares och urfolks hållbara nyttjande av naturresurser är avtal kring patenträttigheter (TRIPS 6)
som beslutats inom WTO. Stora bolag tar ibland patenträtt på
grödor som har sitt ursprung i traditionella grödor som de har
förändrat något. Småbrukare eller urfolk får ingen ersättning för
detta. Växtförädling och kunskaper flyttas till storföretag.
Många småbrukare och urfolk kommer att drabbas av klimatförändringar genom att de naturresurser de försörjer sig på
förstörs genom torka, översvämningar, höjd havsnivå, smältande
isar och extrema väderleksförhållanden. Många kommer att
tvingas att ge sig iväg från de områden de lever idag. Konkurrensen mellan marginaliserade, bofasta grupper och miljöflyktingar om mark och andra naturresurser kommer att öka.
Patentregler kan också hindra småbrukare att byta och sälja
utsäde som de inte har patent på vilket begränsar utvecklingen
av det ekologiska och småskaliga jordbruket. Om de börjar använda patenterade grödor, som dessutom oftast är genmanipulerade, behöver de nästan alltid ta lån och kan lätt bli skuldsatta
och tvingas gå ifrån sina gårdar. De nya grödorna är ofta dåligt
anpassade till miljöförändringar.
I diskussionerna kring skydd av framför allt tropiska skogar
(REDD 8 i globala klimatförhandlingar 9) hotas småbrukares
och urfolks intressen. REDD+, som innebär att de som lever
på skog för sin överlevnad och försörjning skall inkluderas i
förhandlingar om skogens användning, diskuteras. Utan laglig
brukar- eller äganderätt får småbrukare och urfolk svårt att få
inflytande, ersättning för sitt bevarande av skogsekosystem eller
ersättning för förlorad inkomst om de tvingas flytta.
Konkurrensen om världens naturresurser som olja, mineraler
och metaller hårdnar och utvinningen sker oftast på ett ohållbart
sätt. Kina och andra tillväxtekonomier som Indien och Brasilien
efterfrågar allt mer råvaror. EU har antagit en råvarustrategi för
att garantera råvaror till europeiska industrier. EU ställer krav på
tillgång till råvaror i handelsavtal framför allt med Afrika. Detta
riskerar att hålla fast afrikanska länder i råvarufällan, och hotar
att bromsa industrialisering och utveckling i Afrika
Vilka drabbas värst?
De som drabbas värst är ofta urfolk och småbrukare. De är helt
beroende av traditionellt nyttjande av odlingsbar mark, fiskevatten, betesmarker, skogs- och jaktmarker för sin försörjning.
Gruvdrift och oljeutvinning i utvecklingsländer domineras av
storskaliga och kapitalintensiva utländska investeringar. Ofta
betalar de varken skatter i de aktuella länderna eller överför ny
teknologi till den lokala ekonomin. Vinsterna förs ut ur landet.
Kvar kan bli förstörda ekosystem, förorenat vatten liksom uppsplittrade samhällen med lokala konflikter och med småbrukare
som tvingats från sina marker och sin försörjning. Detta gäller i
högsta grad många länder i Afrika som har stora naturtillgångar.
FAO, Indiens yta är 3 300 000 km2
Rika länder köper upp mark i fattiga delar av världen för att säkra sin matförsörjning ofta billigt
eller på ett olagligt sätt genom att muta korrupta ledare i landet
6
Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights .
7
Nationalparker – vår tids colonialism. Tina Nyfors, Lunds universitet, 2009
8
Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation
9
17th Conference of the Parties (COP17) to the United Nations Framework Convention on Climate
Change (UNFCCC) 2011 and United Nations Conference on Sustainable development (Rio+20) in
2012)
4
5
Det kan också finnas en konflikt mellan ett västerländskt synsätt
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
3
7. Rätten till naturresurser
Hur reagerar civilsamhället?
Stater måste införa system som gör det lätt och billigt att
registrera ägor, reda ut eventuella konflikter och sköta kontakter
med myndigheter. Likaså krävs tillgång till jordbrukskrediter,
produktionsresurser, teknik och teknisk rådgivning. Kvinnor måste få arvsrätt och möjligheter att själva skriva under
bindande avtal som brukar- eller ägandebevis. Decentralisering
av system och kontroll blir viktigt för att hitta flexibla lösningar
som passar lokala förhållanden.
I många länder har framför allt urfolks- och småbrukarorganisationer utkrävt sina rättigheter och sagt nej till transnationella
företags utvinning av naturresurser. Ofta har organisationerna
krävt tillämpning av ILO-konventionen och genomfört lokala
folkomröstningar kring statens planer på utvinning. I Bolivia
kom Evo Morales, själv aymaraindian, till makten genom organisationernas mobilisering.
Vid fördelning av fiskerättigheter och skydd av hotade arter och
miljöer måste särskild hänsyn tas till det småskaliga fisket i sötoch saltvatten. Det småskaliga fisket behöver stöd till utveckling
av redskap så att det går att undvika oönskade bifångster. En av
få naturresurser som är globalt reglerad vad gäller urfolks rättigheter är hur många valar de får jaga.
Vilken omställning och anpassning krävs? Krav
på stater och globala institutioner
Urfolk, speciellt i Bolivia, kräver Moder Jords rättigheter i samband med klimatförhandlingarna. De försvarar både ett hållbart
nyttjande av planetens naturresurser och ekosystem och urfolks
rättigheter för att stärka det hållbara nyttjandet av ekosystemen.
Kvinnliga småbrukare drabbas särskilt. Utan möjligheter att få
legal ägande- eller brukarrätt eller arvsrätt kan de inte få del av
statliga program och åtgärder som till exempel fördelaktiga lån
och förbättra sitt jordbruk och få större inkomster. De som lever
i konfliktområden drabbas ännu hårdare.
Traditionell brukarrätt måste legaliseras eller brukar- och
äganderätt registreras för småbrukare och urfolk så att de inte
fråntas sina rättigheter eller tvingas bort från sina marker. Även
låneregler bör förändras i bankerna så att de som har brukarrätt
har möjlighet att göra investeringar i sitt jordbruk.
Stater måste bygga upp ett transparent system för planering,
övervakning och utvärdering av effekterna av ny marklagstiftning. Man måste också ge marginaliserade grupper möjlighet att
få tillräckligt inflytande.
Mer fokus bör läggas på brukarrätter i stället för ägarrätter
för att öka kvinnors möjligheter att utveckla sina småbruk.
Kollektiva brukarrätter bör ingå i det legala systemet eftersom
urfolk oftast väljer detta och kan öka även andra småbrukares
möjligheter att försörja sig. När småbrukare har papper på att de
har rätt att bruka sin jord kan de också sälja eventuellt överskott
få pengar för att köpa andra varor som de behöver.
Nationella och lokala utvecklingsplaner med ambitioner att
minska fattigdomen nationella omställningsplaner (NAMAs)
och nationella anpassningsplaner (NAPAs) måste utgå från
utsatta gruppers rätt till mark och andra naturresurser för
sin överlevnad och försörjning. Stater måste ta ansvar för att
underlätta dessa gruppers hållbara nyttjande av mark och andra
naturresurser som en viktig del för att nå minskade utsläpp av
växthusgaser och för anpassning till klimatförändringarna.
Erfarenheter från olika landreformer har visat att det krävs mer
än ny marklagstiftning och brukar- eller ägandebevis för att
småbrukare, kvinnor och urfolk skall kunna dra nytta av sina
rättigheter.
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
4
7. Rätten till naturresurser
FORUM SYD ANSER
•
•
•
erade grupper för att tillgodose deras rätt till naturresurser för överlevnad och försörjning.
Småbrukare och urfolk får brukarrätt till naturresurser
som de brukat i generationer. Det kan handla om
både kollektiv och individuell brukarrätt.
• Svenskt bistånd bör ökas vad gäller marklagstiftning,
kreditgivning och teknisk rådgivning för hållbart nyttjande av mark och naturresurser.
Småbrukare och urfolk får gemensam lokal kontroll
och förvaltning av naturresurser. De skall också kunna
delta i beslut kring användning och eventuell utvinning av råvaror. •
Småbrukare och urfolk garanteras kreditgivning och
teknisk rådgivning som underlättar småbrukares hållbara nyttjande av naturresurserna. Speciellt stöd bör
ges till kvinnliga småbrukare.
•
Lokalsamhällen och övriga civilsamhället ska vara
delaktiga i omställnings-, anpassnings- och utvecklingsplaner för att kunna utkräva sina rättigheter och
garanteras ett hållbart nyttjande av naturresurser.
•
Stärka förhandlings- och konflikthanteringskapaciteten hos grupper i områden med konkurrens om
naturresurser.
•
Stater måste garantera ett demokratiskt rättsystem
gentemot urfolk också när dessa försvarar sitt traditionella nyttjande.
•
Jämställdhetsmål och kvinnors deltagande garanteras
vid beslut rörande hållbart nyttjande av mark och
naturresurser.
•
Det civila samhällets organisationer ges en central roll
för att medvetandegöra och mobilisera marginalis-
Samstämmighet med övriga politikområden
genomförs för att stärka lokalsamhällens och urfolks
rättigheter.
• Öka biståndet kring konflikthantering och hållbart
nyttjande av naturresurser.
•
Sverige agerar kraftfullt inom EU för marginaliserades
och urfolks rätt till naturresurser genom bl.a. legal
brukande- eller äganderätt till mark och andra naturresurser.
•
Sverige skall ratificera ILO 169 och inom EU motarbeta avtal som motverkar lokala gruppers rätt till
naturresurser och försörjning.
• Sverige stödjer EU-kommissionens förslag till ny
Common Fisheries Policy (EU-s fiskepolicy) baserat på
hållbara ekosystem och försiktighetsprincipen utifrån
bästa tillgängliga, vetenskapliga bedömningar.
• Sverige motarbetar TRIPs-avtalens ambitioner att
låta storföretag utnyttja traditionell kunskap och
traditionella grödor utan att berörda grupper har
inflytande och får kompensation.
FORUM SYD VILL UPPNÅ DETTA GENOM
effekter, integrering av miljö- och klimatperspektiv
och hur vi kan arbeta rättighetsbaserat i ett hållbart
utvecklingssamarbete
• Opinions- och påverkansarbete i samarbetsländer och
i Sverige/EU i relation till globala beslutsprocesser
kring miljö-klimat, handel, bistånd mm. Forum Syd
arbetar för hållbar utveckling, demokrati och marginaliserade gruppers rättigheter inklusive rätten till
mat, rent vatten, förnybar energi, naturresurser och
hållbart boende.
• Stöd till civilsamhällets rättighetsbaserade10 projekt
och program i samarbetsländer och som stärker
ekologiskt hållbar utveckling, demokrati och marginaliserade gruppers rättigheter.
• Kapacitetsutveckling av civilsamhällets organisationer
i Sverige och i samarbetsländer kring ekologiskt
hållbar utveckling, miljö- och klimatförändringarnas
10
Läs mer om rättighetsbaserat arbete i avsnitt 1.
Civilsamhället och Forum Syd
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
5
7. Rätten till naturresurser
Konflikt om
Förbättrad
fiskevatten löst i
ekonomi för lokal-
Kambodja
invånare i Chocó
En långdragen konflikt om rätten till fiskevatten
mellan två kommuner i Krokor-distriktet i Kambodja
löstes med demokratiska medel. Tack vare lösningen
av konflikten har de två kommunerna satt gränser för
sin mark och sina fiskevatten, vilket har bidragit till
ett mer hållbart nyttjande av naturresurser och minskat illegalt fiske. Det var Forum Syds lokala partner
Fishery Action Coalition Team (FACT) som tillsammans med lokala myndigheter löste konflikten.
Organisationen Altropico arbetar i konfliktdrabbade
Chocó, på gränsen mellan Colombia och Ecuador.
Genom samverkan med organisationer och myndigheter har de löst konflikter kring äganderätten av
mark. Projektet har också bidragit till att 95 procent
av de deltagande familjerna förbättrat sin ekonomi
genom en ökad produktion av bland annat inhemska
fiskar, bin och olika grödor vilket blivit möjligt tack
vare att landkonflikterna löstes. Forum Syds demokratiprogram Kambodja.
Miljöförbundet Jordens Vänner är medlemsorganisation i Forum Syd.
Mayafolk slåss för
Mayafolk kämpar
lokal demokrati
mot gruvdrift
Guatemalaprogrammet stödjer organisationer som
arbetar med urfolkens rättigheter, miljö och ökad
jämställdhet. Organisationerna stödjer Mayafolkens
rätt att bestämma över sitt territorium och hjälper
dem att bygga lokal demokrati. En viktig del av
arbetet består i att ta fram lokala utvecklingsplaner
som alternativ till nationellt beslutade planer för
regionen. Lokala grupper och ledare får delta aktivt i
planeringen av verksamheter i regionen. Forum Syd
ger ekonomiskt stöd till de lokala organisationerna
så att det ska kunna arbeta med kapacitetsutveckling, främst i administrativa och organisationsfrågor
och i genusarbete.
I Guatemala har mayafolken fört en lång kamp mot
företaget Goldcorp som med hjälp av bl.a. svenska
pensionspengar i AP-fonderna bryter guld i San
Marcos. Gruvdriften är mycket miljöskadlig. Över
en halv miljon människor har sagt nej till gruvan i
folkomröstningar och flera FN-organ har fastställt att
urfolkens rättigheter har kränkts. Trots regeringens
löfte om stängning pågår gruvdriften än. Latinamerikagrupperna och nätverket Waqib´Kej har bildat
opinion nationellt och internationellt. Resultatet i
Sverige är att fyra av riksdagspartierna ställer sig
bakom att mänskliga rättigheter måste gå före vinstkraven på AP-fonderna.
Forum Syds program i Guatemala.
Latinamerikagrupperna är medlemsorganisation i Forum Syd.
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
6
7. Rätten till naturresurser
Fler landlösa
Indiska småbönder
kvinnor i
återfår rätt till
politiken
försörjning
Fler kvinnor återfinns på valbara positioner i Bangladesh. Detta är resultatet av Svalornas arbete tillsammans med partnern Nijera Kori. Deras arbete har lett
till att kvinnor nu arbetar både inom förvaltning och
traditionella by- och religiöst baserade samhällsinstitutioner.
I indiska Tamil Nadu stoppades en lag som hindrade
småbrukare att arbeta med landbruksrådgivning och
jordanalys. Framtidsjordens medlemsorganisationer
lyckades tillsammans med andra få delstatsregeringen att dra tillbaka lagen. Därmed har småbrukare
återfått en möjlighet till försörjning.
Svalorna Indien-Bangladesh är medlemsorganisation i Forum Syd.
Framtidsjorden är medlemsorganisation i Forum Syd.
Tiotusentals
Jordlösa blev
bönder får
jordägare
ägandepapper på
I Santa Cruz, Bolivia, har småbrukare nu fått laglig
rätt till sin jord. Rätten till jord är ett resultat av
folkrörelsernas organisationsstärkande arbete och
politisk påverkan. Latinamerikagrupperna samarbetar med nätverket Bloque Oriente. Det har nio
medlemsorganisationer, bland annat de jordlösas
rörelse MST – Movimiento Sin Tierra. I folkmun har
nu organisationen lite skämtsamt fått namnet Movimiento con tierra – de jordägandes rörelse.
sin mark
Jordkonflikter är ett stort problem i Honduras. Tack
vare Kooperation Utan Gränser stöd till Via Campesinas påverkansarbete har ett dekret antagits som
kommer att ge mer än 10 000 bondefamiljer papper
på att de äger marken de odla.
Latinamerikagrupperna är medlemsorganisation i Forum Syd.
Kooperation utan Gränser är medlemsorganisation i Forum Syd.
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
7
7. Rätten till naturresurser
FRÅGOR ATT DISKUTERA VIDARE
1. Många drivs bort eller köps ut billigt från land som
tillhört dem själva och deras familjer i många generationer. De saknar oftast papper på äganderätt
till jorden. Regeringen kan vilja använda marken
för dambygge, att utvinna mineraler eller till annat. Vad skulle kunna göras? Motivera
3. Skulle långsiktiga och kollektiva brukarrätter av
jord fungera? Eller skulle individuellt ägd mark
vara att föredra? Motivera.
2. På vilket sätt kan lokalbefolkningens tillgång till
naturresurser påverkas av förhandlingar om handelsavtal eller lån till landet?
5. Hur kan vi ge stöd till civilsamhällsorganisationer
som kämpar för rätten till naturresurser? Har du
några positiva exempel och lärdomar?
4. Är kvinnors tillgång till naturresurser annorlunda
än mäns? Varför? Vad kan göras? Motivera
Läs mer
• SidaStudies 23: Natural Resource Tenure – a crucial aspect of poverty reduction and Human Rights
• Mer pengar åt skogen. Naturskyddsföreningen
• Biologisk mångfald I ett internationellt perspektiv, SwedBio
• Skydda ekosystemet, Kajsa Johansson, Uppsala Universitet
• Land Rights for African Development, UNDP, Capri (Collective Action and Property Rights), International Land Coalition
• Utbildningsmanual om FIAN och rätten till försörjning, FIAN
• Land tenure and international investments in agriculture. A report by the High Level Panel of Experts on Food Security and Nutrition, July 2011
• Land tenure systems and their impacts on Food Security and Sustainable development in Africa. Economic commission for Africa
• Land tenure and administration in Africa. Lorenzo Cotula etc
• Rena guldgruvan – AP-fondernas investeringar har en smutsig baksida
• Europe’s Resource Grab- Vested interests at work in the European Parliament, Corporate Europe Observatory, 27 June 2011
• ILO 169, ILO
• FNs ursprungsfolksdeklaration
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
8
8. Rätten till ren energi
Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga
8. Rätten till ren energi
8
Rätten till ren energi
De globala utsläppen av växthusgaser måste vara nära noll år 2050 om 1,5-gradersmålet ska kunna nås.
Forum Syd vill att världens makthavare driver en global omställning till ett energisystem utan fossila
bränslen. Samtidigt krävs ökad tillgång till energi för den del av världens befolkning som lever i fattigdom. Den nya energipolitiken måste innefatta en omfattande resursöverföring från rika till fattiga
länder, prioritera fattiga kvinnors och mäns tillgång till energi, inkludera jämställdhetsmål samt inkludera marginaliserade och sårbara grupper i beslut och planering.
Vad betyder rätten till energi?
Det finns inget juridiskt regelverk kring rätten till energi. Däremot är energi en förutsättning för att många av de mänskliga
rättigheterna ska kunna tillgodoses, som att producera och
tillreda mat, få rent vatten, konstruera bostadshus, tillgång till
sjukvård samt el i bostaden som påverkar bland annat utbildning och inkomst.
Rätten till ren energi måste inkludera ett rättighetsbaserat
synsätt . Det betyder att marginaliserade grupper måste få
kunskaper om sina rättigheter och kunna utkräva dem av en
transparent stat. Staten måste tillgodose rätten till ren energi för
alla och göra sina medborgare delaktiga i hur den rättigheten ska
förverkligas. Inga medborgare får uteslutas ur beslutsprocesser
som påverkar rättigheten.
Figur 1: Kopplingen mellan energiförbrukning och HDI. Vid
en energitillgång på ca 200 Gigajoule/år per person avtar
ökningen av HDI. Källa: FN, 2009. World Economic and Social
Energiomställningen
Service.
Det är en stor utmaning att ställa om hela jordens energisystem
från fossilt till förnyelsebart. Det är dock helt nödvändigt för att
jordens medeltemperatur inte ska stiga mer än 1,5˚C, vilket
enligt ledande forskare sannolikt är det som krävs för att
undvika allvarliga konsekvenser av klimatförändringen. Den
globala energiförbrukningen måste totalt sett minska avsevärt.
Den energi som förbrukas måste komma från förnyelsebara
energikällor.
Den största andelen av den fattiga befolkningen som lever utan
elektricitet lever på landsbygden. Särskilt flickor och kvinnor
tvingas använda mycket tid till sådant som att hämta vatten
och skaffa ved till matlagning och uppvärmning. De maktförhållanden som råder mellan könen i de flesta fattiga länder,
i synnerhet i hushåll som lever i fattigdom, bidrar till att barn
och kvinnor får mindre möjligheter till utbildning och inkomst.
Bristande tillgång till energi förstärker dessa mönster.
Vilka drabbas av energifattigdom?
Energislöseri och subventioner till fossil energi
Tillgång till energi är en avgörande faktor för ungas, kvinnors och mäns välbefinnande. Länder med en låg förbrukning
uppvisar mycket låga HDI-värden (HDI är FN:s index för
mänsklig utveckling som är en sammanvägning av förväntad
livslängd, utbildningsnivå och BNP). Figur 1 visar kopplingen
mellan energitillgång och HDI. En något högre energiförbrukning skulle för människor som inte har tillräcklig tillgång till
energi kunna leda till betydande ökningar av HDI. Hälften av
befolkningen i fattiga länder, ca två miljarder människor, är
fortfarande beroende av energi från ved, dynga och matavfall för
att kunna laga sin mat.
I många utvecklade länder slösas mycket energi bort. Energieffektivisering – att med mindre energi få ut samma resultat - är
ett första steg för att minska energianvändningen. Incitamenten
till att minska energianvändningen är ofta mycket små. Stora
subventioner går till utvinning och konsumtion av fossil energi.
1
Läs mer om vad ett rättighetsbaserat synsätt betyder i faktablad 1 eller i skriften “Gör demokrati
till en rättighetsfråga”.
2
Se exempelvis Rummukainen, M. m.fl., 2011. Uppdatering av den vetenskapliga grunden för
klimatarbetet. SMHI Klimatantologi, Nr 4, 2011.
3
Nya pengar. Globala studier 2011. Johanna Sandahl mfl
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
2
8. Rätten till ren energi
ska kunna försörja hela världens befolkning med mat och andra
efterfrågade jordbruksprodukter finns det ingen klarhet kring.
Att använda skogen som energiråvara på ett hållbart sätt är även
det en stor utmaning. Skogen har en mycket central funktion
som kolsänka och denna funktion bör stärkas och inte försämras.
Globalt bedöms subventionerna uppgå till omkring 600 miljarder USD varje år. Den största delen av subventionerna ges
till konsumenter i fattiga länder. Världsbanken ger stora lån till
energiprojekt i världens medel- och låginkomstländer och mer
än hälften av lånen går till går till fossil energi.
Hur ska omställningen se ut? Satsningar på
förnyelsebart
Kärnkraften har i samband med katastrofen i Fukushima, Japan,
år 2011 ännu en gång visat sig vara förknippad med många
risker. Utvinning av uran är dessutom förknippat med stora
negativa miljö- och hälsorelaterade konsekvenser.
Det finns många fallgropar och osäkra kort i jakten på de
förnyelsebara energikällor som ska ersätta de fossila. Storskalig
vattenkraft, biobränslen och kärnkraft är exempel på energikällor som är omstridda och riskerar att medföra stora negativa
konsekvenser.
Krav på stater och internationella institutioner
För att omställningen till ett fossilfritt energisystem ska kunna
ske, samtidigt som energifattigdomen utrotas, krävs att stater
och internationella institutioner beslutar om ekonomiska och
politiska styrmedel som stimulerar och tvingar fram nödvändiga
förändringar.
Storskalig vattenkraft har i många fall inneburit mycket
negativa effekter för såväl människor som natur. Produktionen
av biobränsle står idag enbart för cirka en procent av världens
uppodlade yta men kommer i framtiden sannolikt att uppta en
ökande andel av såväl jordbruksmark som andra markytor vilket
kan hota matsäkerheten.
Nationella och lokala utvecklingsplaner med ambitioner att
minska fattigdomen, nationella anpassningsplaner (NAPA)
och omställningsplaner (NAMA) måste utgå från miljö- och
klimatförändringarnas effekter och allas grundläggande behov
av energi. Stater måste ta ansvar för att eventuella energisubventioner riktas om från fossilt till förnyelsebart.
Men konkurrensen om jordens allt mer utarmade markresurs
ökar stadigt. Produktiv jordbruksmark tas i anspråk av växande
städer. Framför allt i rika och medelinkomstländer har matvanorna ändrats och konsumtionen av kött har ökat kraftigt.
En större del av jordbruksmarken används till att odla foder än
tidigare. Hur den befintliga odlingsmarken även i framtiden
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
3
8. Rätten till ren energi
FORUM SYD ANSER
• Att alla kvinnors och mäns rätt till ren energi måste
säkras med prioritet till dem som lever i fattigdom och
inte har någon säker tillgång.
bör stödjas i områden där det blir stora kostnader för
att ansluta till centrala elledningar. Decentralisering
av förvaltningen, teknisk rådgivning m.m. är nödvändigt för att småskaliga lösningar ska fungera.
• Att Sverige ska verka för att det görs en storskalig
satsning – en Marshallplan för omställning till en fossilfri värld – för att gynna framväxten av förnyelsebara
energikällor.
• Decentraliserade energilösningar kan minska de energiförluster som uppkommer i elledningarna
• Att forskningen om förnyelsebara källor bör få ökat
stöd. Formell utbildning bör inkludera kunskaper om
småskalig förnyelsebar energi och gemensam förvaltning av förnyelsebara källor.
• Att den fossila energin måste bli dyrare och att kvinnors och mäns grundläggande energibehov samtidigt
måste tillgodoses. En minskad energiförbrukning
globalt kommer inte att ske utan kraftfulla styrmedel.
Det finns en stor potential i energieffektivisering men
därutöver krävs styrmedel för minskad energianvändning och omfattande investeringar i förnybara
alternativ.
• Att lokalbefolkningars rätt till delaktighet och förvaltning av resurser är centralt och måste tillgodoses.
Grupper som är marginaliserade och sårbara för
miljö- och klimatförändringar ska ha ett demokratiskt
utrymme för att kräva statens ansvar för allas rätt till
ren energi. Stater måste vara transparenta och ge
utrymme för deltagande i beslut, planering, uppföljning och utvärdering av utvecklings-, omställningsoch anpassningsplaner. Detta måste ske både på
lokal, nationell och i vissa fall även på regional nivå.
Kvinnors och mäns analyser och anpassningsstrategier ska vara i fokus.
• Att subventioner till fossil energi ska upphöra.
• Att svenskt bistånd till fossil energi (bilateralt och multilateralt) ska upphöra. Bistånd med syfte att öka marginaliserade kvinnors och mäns tillgång till förnyelsebara energikällor ska öka och tydligt prioritera de
som har mindre makt i syfte att minska fattigdom och
ojämlikhet.
•
• Att svenska skattemedel inte ska användas till investeringar i kärnkraft eller fossil energi i fattiga länder.
• Att de snabba och omfattande satsningarna på
förnyelsebara energikällor måste kombineras med
noggranna konsekvensanalyser av alternativen.
Analysen måste inkludera kostnader för förluster av biologisk mångfald och ekosystem i området där satsningarna skall genomföras och även i andra områden
som kan påverkas. De som berörs bör delta i den
slutsliga bedömningen av satsningen innan beslut.
Att det civila samhällets organisationer har en central
roll att medvetandegöra och mobilisera marginaliserade kvinnor och män och påverka makthavare och
utkräva ansvar från staten för att tillgodose rätt till
energi
• Att jämställdhetsmål inkluderas i alla beslut och
planer för energiinvesteringar. För att undvika att
traditionella könsmönster förstärks och att inte endast mäns intressen förs fram, är det viktigt att både
kvinnor och män deltar i analyser, implementering
och utvärdering.
• Att småskaliga energilösningar som små vattendammar, solpaneler och solceller och mindre vindkraftverk
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
4
8. Rätten till ren energi
FORUM SYD VILL UPPNÅ DETTA GENOM
effekter, integrering av miljö- och klimatperspektiv
och hur vi kan arbeta rättighetsbaserat i ett hållbart
utvecklingssamarbete
• Opinions- och påverkansarbete i samarbetsländer och
i Sverige/EU i relation till globala beslutsprocesser
kring miljö-klimat, handel, bistånd mm. Forum Syd
arbetar för hållbar utveckling, demokrati och marginaliserade gruppers rättigheter inklusive rätten till
mat, rent vatten, förnybar energi, naturresurser och
hållbart boende.
• Stöd till civilsamhällets rättighetsbaserade14 projekt
och program i samarbetsländer och som stärker
ekologiskt hållbar utveckling, demokrati och marginaliserade gruppers rättigheter.
• Kapacitetsutveckling av civilsamhällets organisationer
i Sverige och i samarbetsländer kring ekologiskt
hållbar utveckling, miljö- och klimatförändringarnas
Läs mer om rättighetsbaserat arbete i avsnitt 1.
Civilsamhället och Forum Syd
14
Världsbankens stöd till fossil energi ska upphöra!
tartiklar för att påverka den nordisk-baltiska representanten i Världsbanken.
Genom sin långivning stimulerar Världsbanken och de
regionala utvecklingsbankerna till ökad användning av
fossil energi. Lån till fossil energi står fortfarande för över
hälften av Världsbankens totala energiutlåning. Under
år 2010 ökade utlåningen till kolkraft mer än någonsin,
med hela 356 procent. Den totala utlåningen till fossil
energi uppgick under året till 6,6 miljarder USD, vilket
var en ökning med 116 procent jämfört med året innan.
Utlåningen till förnyelsebar energi uppgick samma år till
1,6 miljarder USD, 11 procent mer än år 2009.
Ett av de största lånen under år 2010 gick till Sydafrika
och bolaget Eskoms bygge av ett av världens största
kolkraftverk. Kraftverket väntas släppa ut 26 miljoner
ton koldioxid varje år, vilket motsvarar ungefär hälften
av Sveriges totala utsläpp.
Figur 2: Fördelning av Världsbankens lån till energisektorn år 2008-2010. Källa: Sandahl, J., 2011. Nya pengar
– så kan klimatnotan betalas. Forum Syd.
Inför att Världsbanken skulle ta en ny energistrategi
2010 anordnade Forum Syd seminarier och skrev debat-
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
5
8. Rätten till ren energi
FRÅGOR ATT DISKUTERA VIDARE
1. Är det viktigt att lösa energifattigdomen dvs att
världens fattigaste befolkning får ökad tillgång till
energi jämfört med att garantera rätten till mat
och vatten? Hur löser kvinnor och män som lever
i fattigdom behovet av energi till matlagning, vatten och ljus idag?
3. Vad krävs för att användningen av fossilt bränsle
skall minska och att förnyelsebar energi öka runt
om i världen? Vad skulle du föredra?
2. Kan vi kräva ren och förnyelsebar energi för de
som lever i fattigdom på landsbygden eller i städer
i utvecklingsländerna när människor i rika länder
får det mesta av sin energi från fossilt bränsle?
Motivera.
5. Hur kan vi ge stöd till civilsamhällsorganisationer
som kämpar för ren energi för den marginaliserade
befolkningen i olika länder? Har du några goda
exempel och lärdomar?
4. Borde rätten till ren energi för alla vara en juridiskt
bindande rättighet? Motivera.
Läs mer
• Naturskyddsföreningen, 2009. A Green Energy Revolution for Climate and Development. www.naturskyddsforeningen.se
• Nya pengar. Globala studier 2011. Forum Syd, Svenska kyrkan och Diakonia. Johanna Sandahl mfl
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
6
9. Rätten till
hållbart boende
Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga
9. Rätten till hållbart boende
9
Rätten till hållbart boende
Hälften av världens befolkning bor i städer. Urbaniseringen ökar och är en stor utmaning för de flesta
utvecklingsländer. Förändrad mark- och vattenanvändning i städerna påverkar miljön och bidrar till
klimatförändringen. Städernas befolkning blir allt mer utsatta för klimatförändringens konsekvenser.
Forum Syd vill se en stadsutveckling med mindre miljö- och klimatpåverkan samtidigt som kvinnors och
mäns behov av hållbart boende, mat, rent vatten, avlopp och energi tillgodoses.
Rätten till hållbart boende
Vem drabbas värst?
I FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella
rättigheter ingår rätten till lämplig bostad i begreppet ”skälig
levnadsstandard”. Vad som kan anses vara en lämplig bostad
varierar beroende på klimat och sociala, ekonomiska och kulturella faktorer. Bostaden ska oavsett dessa förhållanden dels ge
skydd mot godtycklig avvisning, trakasserier och hot, och dels
tillgodose behov av rent vatten, energi för matlagning, värme,
kylning och ljus, sanitets- och tvättmöjligheter.
Slumbefolkningens livssituation är svår. Kvinnor och män i
slummen saknar tillräcklig tillgång till livsnödvändiga resurser
som rent vatten, energi och en lämplig bostad. Slumområdena
är dessutom ofta belägna i områden som är särskilt utsatta för
översvämningar, erosion och andra naturkatastrofer vilka förväntas tillta i takt med att klimatet förändras.
Kvinnor är särskilt utsatta då de ofta är de som ansvarar för att
exempelvis hämta vatten, laga mat och ta hand om barn och
sjuka. De vistas ofta hemma och saknar ofta information och
resurser för att kunna hantera naturkatastrofer. Kvinnors sociala
kontaktnät och engagemang i lokalsamhället är emellertid en
underskattad resurs som oftast inte tas till vara.
Rätten till bostad måste tillgodoses samtidigt som urbaniseringen ökar och klimat- och miljöproblemen tilltar. Stadsplanering
och utvecklingen av världens städer är en nyckelfråga för att
uppnå en fossilfri värld.
Vägar, bostadsområden, vatten- och sanitetssystem måste planeras utifrån rätten till ett hållbart boende. Rätten till hållbart
boende inkluderar både rätt till hållbar enskild bostad och
hållbar stadsutveckling. I båda fallen måste resursuttagen minska
och även utarmningen av ekosystemen.
Miljö- och klimatförändringarnas effekter
De utsläpp av växthusgaser som orsakas av världens stadsbefolkning, inklusive utsläpp från produktion av alla de varor
som konsumeras i städerna, uppgår till 60-70 procent av
mänsklighetens totala utsläpp. Den största delen av utsläppen
orsakas av användning av fossila bränslen för bland annat transporter och elproduktion för belysning, matlagning, uppvärmning och kylning mm.
Rätten till hållbart boende måste inkludera ett rättighetsbaserat
synsätt 1. Det betyder att marginaliserade grupper måste få kunskaper om sina rättigheter och kunna utkräva dem av en transparent stat. Staten måste tillgodose rätten till hållbart boende för
alla och göra sina medborgare delaktiga i hur den rättigheten ska
förverkligas. Inga medborgare får uteslutas ur beslutsprocesser
som påverkar rättigheten.
Klimatförändringens konsekvenser ställer nya krav och innebär
ytterligare utmaningar för städer och dess ökande befolkningar. Konsekvenser som fler varma dagar, oftare förekommande
värmeböljor och ökad förekomst av kraftiga regnoväder över de
flesta landområden, fler områden som drabbas av torka, ökad
förekomst av kraftiga tropiska cykloner och av mycket höga
havsnivåer i vissa delar av världen.
Världens städer växer
Världens städer växer i snabb takt och under det kommande
decenniet beräknas 95 procent av befolkningsökningen i
utvecklingsländerna ske i städer 2. När staden breder ut sig växer
utmaningarna. Staden tar värdefull åkermark i anspråk. Bostadsområden skapas långt ifrån stadskärnan som ofta ökar transporter och privatbilismen och slumområdena blir fler och större.
År 2020 bedöms världens slumområden befolkas av nästan 900
miljoner kvinnor och män.
Vattentillgång, infrastruktur, transporter, ekosystemens förmåga
att förse befolkningen med varor och tjänster, energiförsörjning
och industriproduktion kommer att påverkas negativt. Områden kommer att förstöras och kvinnor och män blir av med
sina bostäder och tillgångar. Värst kommer låglänta områden
1
2
Läs mer om vad ett rättighetsbaserat synsätt betyder i avsnitt 1. Civilsamhället och Forum Syd
FAO
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
2
9. Rätten till hållbart boende
att drabbas, där många av världens största städer ligger. I synnerhet slumområden som ofta återfinns på utsatta platser och
där kvinnor och män redan är sårbara påverkas ofta värst. Olika
individer kommer att drabbas olika hårt, beroende på kön,
ålder, etniskt ursprung och inkomst. Redan sårbara grupper
drabbas värst.
FORUM SYD ANSER
•
Att städer ska planeras utifrån att kvinnors och
mäns mänskliga rättigheter garanteras och för
att de på ett enkelt sätt skall kunna minska sin
miljöbelastning.
•
Att det civila samhället har en viktig roll att spela i skapandet av den hållbara staden. I staden
finns ofta stora möjligheter till organisering i
exempelvis stadsdelar och lokala kommittéer.
•
Att ökat stöd ges till forskning och utbildning
om stadsplanering och stadsutveckling för att
nå målet om en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling.
•
Att stater ska kunna avkrävas ansvar och vara
transparenta och ge utrymme för att grupper som är marginaliserade att delta i beslut,
planering, uppföljning och utvärdering kring
ägandebevis av mark för sin bostad och av
ett hållbart boende i utvecklings-, omställnings- och anpassningsplaner. Detta måste ske
både på lokal, nationell och i vissa fall även på
regional nivå.
•
Att det civila samhällets organisationer har en
central roll att medvetandegöra och mobilisera
kvinnor och män och påverka makthavare kring
hållbart boende.
•
Att bistånd som syftar till hållbart boende
inkluderar maktfördelningsmål för att minska
fattigdom och ojämlikhet.
•
Att jämställdhetsmål och kvinnors deltagande
inkluderas i alla beslut och planer för hållbart
boende.
Stadens omställning
Hur morgondagens städer planeras och utvecklas är av central
betydelse för möjligheten att klara de miljö- och klimatutmaningar vi står inför. Kvinnors och mäns rätt till bostad ska tillgodoses, samtidigt som transportsystem, bostadsbygge och VA-system
ska utformas i linje med målsättningar om ett hållbart nyttjande
av våra resurser.
Det är en stor utmaning, men samtidigt erbjuder staden stora
möjligheter för att detta ska kunna ske. FN:s program för
boende och bebyggelsefrågor (UN habitat) slår fast tre viktiga
skäl:
1. Städer har direkt eller indirekt juridiskt ansvar för några av
de mest centrala processer som bidrar med – och kan minska – växthusgaser. Det handlar exempelvis om transporter,
energiproduktion och planering av markanvändning och
sophantering.
2. I städer koncentreras befolkning och företag vilket innebär
att det finns en stor potential för exempelvis energieffektivisering.
3. Städer erbjuder en viktig mötesplats för diskussion om lösningar på de utmaningar vi står inför. Genom att beslutsfattare på lokal nivå interagerar med såväl civilsamhället som
den privata sektorn kan städer fungera som katalysator för
förändring även på andra nivåer.
Krav på stater och globala institutioner
För att städer ska kunna ställa om och samtidigt garantera alla
tillgång till en lämplig bostad krävs att stater och internationella
institutioner beslutar om politiska och ekonomiska styrmedel
som tvingar fram nödvändiga förändringar.
Nationella och lokala utvecklingsplaner med ambitioner att
minska fattigdomen, nationella anpassningsplaner (NAPA) och
omställningsplaner (NAMA) måste utgå från miljö- och klimatförändringarnas effekter, behovet av att ställa om städer samt
allas rätt till en bostad.
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
3
9. Rätten till hållbart boende
FORUM SYD VILL UPPNÅ DETTA GENOM
effekter, integrering av miljö- och klimatperspektiv
och hur vi kan arbeta rättighetsbaserat i ett hållbart
utvecklingssamarbete
• Opinions- och påverkansarbete i samarbetsländer och
i Sverige/EU i relation till globala beslutsprocesser
kring miljö-klimat, handel, bistånd mm. Forum Syd
arbetar för hållbar utveckling, demokrati och marginaliserade gruppers rättigheter inklusive rätten till
mat, rent vatten, förnybar energi, naturresurser och
hållbart boende.
• Stöd till civilsamhällets rättighetsbaserade3 projekt
och program i samarbetsländer och som stärker
ekologiskt hållbar utveckling, demokrati och marginaliserade gruppers rättigheter.
• Kapacitetsutveckling av civilsamhällets organisationer
i Sverige och i samarbetsländer kring ekologiskt
hållbar utveckling, miljö- och klimatförändringarnas
Läs mer om rättighetsbaserat arbete i avsnitt 1.
Civilsamhället och Forum Syd
3
FRÅGOR ATT DISKUTERA VIDARE
3. Hur skulle en ekologiskt hållbar stad kunna se ut –
vilka är de viktigaste åtgärderna att vidta? Hur kan
transportsystem, bostadsbyggande, försäljning av
konsumtionsvaror etc bli hållbara?
1. Hur viktiga är städerna i förhållande till utsläpp av
växthusgaser?
2. Vilka effekter kan klimatförändringarna ge i
städerna? Hur kommer de att påverka städernas
befolkning i rika länder och i utvecklingsländer?
Vilka kommer att drabbas värst? Vad är viktigast
att ta itu med?
4. Hur kan vi ge stöd till civilsamhällsorganisationer
som kämpar för rätten till hållbart boende? Har du
positiva exempel och lärdomar?
Läs mer
• UN Habitat, 2011. Cities and climate change. Global report on human settlements.
I Forum Syds serie om miljö och klimat som en rättighetsfråga ingår:
1. Civilsamhället och Forum Syd • 2. De globala miljöhoten • 3. Klimatförändringar och klimaträttvisa • 4. Klimat och millenniemål •
5. Rätten till mat • 6. Rätten till rent vatten • 7. Rätten till naturresurser • 8. Rätten till ren energi • 9. Rätten till hållbart boende
4