Håll Sverige Rents
Östersjötävling
Sammanställning av inskickade
bidrag från klasser skolår F – 3
Tävlingen sponsras av Wettex
Tävlingen delfinansieras av EU:s fond LIFE +
Sammanställning av tävlingsbidrag från klasser skolår F – 3
Glemminge skola, klass F – 3
Så här gjorde de:
Klass F-3 åkte med hela skolan på en inspirationsdag till Marietorps naturskola i Sandskogen. Dagen var en
inspirationsdag inför deras nästkommande tema på skolan, vatten. En heldag vid havet där tittade de på djur
och växtliv, grävde i sanden och gav barnen uppgifter som förhoppningsvis väckte intresse, frågor och tankar
kring vatten och dess betydelse. De delade upp sig i två grupper där den ena fick gräva i sanden, se hur vattnet rann och utforska djur och växter, den andra gruppen fick prova på att bära vatten. Sedan bytte de sysslor.
Efter denna dag fick barnen frågan vad de ville veta om vatten. Under både höst-och vårterminen arbetar de
i tvärgrupper för att ta reda på svaren. De vill arbeta med temat vatten under en längre period så att eleverna
också ska få möta havet och vatten vid olika årstider.
Några frågor som de ställde sig var:
•
Vilka saker behöver vi vatten till?
•
Hur mycket vatten finns det?
•
Hur mycket vatten använder vi per person/dag?
Klassen hade läst om en tjej från Etiopen som varje dag vandrar två kilometer för att hämta 10 liter vatten
i en brunn. Eleverna testade själva på att bära vatten i varierande mängd och gick så många gånger att de
fyllde en stor 150 liters tunna.
Klassen tänkte avsluta hela projektet med ett dagläger då de bjuder in föräldrar och syskon och visar vad de
arbetat med.
Grindskolan, förskoleklass
Så här gjorde de:
Eleverna i förskoleklassen från Grindskolan pratade om
deras förkunskaper om vatten innan de åkte på utflykt till
närliggande vik.
Några elever använde sig av vattenkikare och några undersökte stranden. De kollade livet under vattnet och vad man
kunde hitta på stranden och undersökte fynden närmare med
förstoringsglas och lupp.
Dessa frågor ställde de när de besökte havet: Varför är vattnet salt? Varför flyter vissa saker och vissa inte? Hur blir det
alger? Varför får man inte kasta saker i vattnet?
Eleverna hittade många intressanta fynd att titta
Tillbaka i klassrummet ritade alla elever en bild från utnärmare på.
flykten och fick säga något om dagen som de sen skrev ner
bredvid teckningen. De fortsatte också diskussionen om salt
och sött vatten som de hade pratat om under utflykten, och varför vissa saker flyter och andra
inte. Eleverna fick experimentera vilka saker som flyter med bland annat gem, tändsticka, sudd,
pärla mm. När det är mycket salt i vattnet flyter saker lättare. För att eleverna lättare skulle få
förståelse för det fick de stå då i en klump på golvet och låtsas att de var saltmolekyler som
trycker upp föremålet lättare och när det är lite salt i vattnet så var de ifrån varandra och det
gjorde att det blev svårare att hålla upp ett föremål.
För att kunna besvara frågan om alger tog klassen med sig tre olika burkar med vatten i . I en burk var det
vatten, i den andra gödningsmedel och i den tredje satte de ett svart papper på. Burkarna stod sedan i ett fönster i två veckor och varje vecka skakade de på burkarna. De observerade varje gång om det hade hänt något
i burkarna och ganska snabbt såg de att det hade börjat växa alger i den andra burken med gödningsmedel
i. Eleverna blev väldigt fascinerade av det och fick fotosyntesen förklarat för sig, att allt som växer behöver
ljus och näring.
Klassen tycker framförallt att andra barn borde veta att vi har bara det vatten som finns på jorden och att vi
ska vara rädda om det. Många tror när man slänger saker i vattnet så försvinner det men det gör det inte.
Grindskolan, klass 3A
Så här gjorde de:
Klass 3 A från Grindskolan förberedde sin
utflykt genom fundera ut vad alla elever vill
ha reda på. De förberedde sin fältexkursion
genom att utgå från vad eleverna kunde och
vad de ville ta reda på. Efter olika arbeten
i skolan via texter, berättande erfarenheter
och olika filmer planerade de sin promenad
till en närliggande havsvik. De hade med sig
vattenkikaren, håvar och luppen.
Eleverna ville ta reda på vad som finns under
ytan, hur vattnet ser ut och smakar. Många
undrade varför vattnet var så gumligt.
Klassen var indelade i sex mindre grupper
och varje grupp fick en glasburk, papper och
De använde sig av vattenkikare och håvar.
penna och skulle anteckna sina funderingar
om sina fynd. Tyvärr blev det dåligt väder och de kunde inte fullfölja hela uppgiften.
Största lärdomen från klassens utflykt var då de lärde sig att grumligheten i vattnet inte berodde på dåligt vatten utan andra saker runt omkring. De kontaktade SMHI och fick veta att det regnar 636mm per år i Sverige.
Genom att jobba med kretsloppet fick de reda på att vattnet aldrig tar slut och att det egentligen ska räcka till
alla men att det är orättvist fördelat och att alla kan vara med och påverka vattnets kvalitet. De har fått veta
att jorden består av mer än 70% vatten, att det djupaste vattnet är 11 034m och att ingen riktigt vet vem som
skapade vattnet. Eleverna har lärt sig hur de kan vara med att rädda vårt vatten genom att hushålla med vattnet och inte kasta saker i havet, inte spola ner miljöfarligt avfall i toalett och handfat och gå eller cykla mer
för att inte bidra till jordens förorening.
Gräsö skola, klass 1-2
Så här gjorde de:
Klass 1-2 från Gräsös skola hade följande funderingar innan de cyklade iväg på sin utflykt till östra sidan vid
en av Gräsöns många grunda havsvikar. Varför måste det finnas sjögräs? Eleverna märkte under sommarens
alla bad att sjögräs gör det halt på klipporna, att det är otäckt när det slingrar sig runt benen när de simmar
och onödigt för det fastnar i propellern på snurran på båtar.
Väl på plats i havsviken håvade eleverna vid stranden och tittade på småkryp, de hittade de bl.a. spigg,
dammsnäckor, ålnate och kransalger. Letade saker i skogsbrynet nära stranden, där läraren hade placerat ut
diverse småsaker längs ett rep som barnen skulle räkna. Samt orienterade på gårdstunet. Frågorna hade anknytning till deras arbete om grunda havsvikar, ex: Fråga 3. Är kodynga bra för
våra grunda havsvikar?
Eleverna ritade fina teckningar efter sin utlfykt till Östersjön.
Klassens nyckelord under arbetet var: grunda havsvikar, kransalger, ålnate, borstnate, axslinga, dammsnäcka,
husbyggare, spigg, nors, abborre, gädda, mat, skydd, fiskarnas barnkammare, faror: fosfater, kodynga, tvättmedel, diskmedel, avföring och bondens gödselvårdsanläggning (dyngstan) och trekammarbrunnar. Med
dessa ord som bas diskuterade de, tittade på bilder, ritade, målade, skrev. Läraren berättade om risken med
övergödning och vikten av att alla tvättar fosfatfritt, har trekammarbrunnar, sjögräsen livsavgörande betydelse för fiskarnas och djurvärlden under vattenytan osv.
Eleverna tycker det är viktigt att andra barn känner till att sjögräs är skydd för fiskarna, där finns mat och där
kläcks och lever fiskynglen. Men också att det finns faror i den här världen i form av fosfater, tvättmedel,
diskmedel, kodynga och avföring från människors toaletter. De lärde sig också att trekammarbrunnar är bra
liksom att bonden samlar upp kodynga och kourin som kan spridas på åkrar och göra nytta där.
Jurslaskolan, klass 1-2 A
Så här gjorde de:
Klass 1-2 från Jurslaskolan åkte till Sandviken i Kolmården på sin utflykt. Eleverna hade i skolan valt olika
områden som de ville utforska: växter i och vid vatten, spår från människan, spår från djur på land, djur i
vatten, temperatur, pH-värde och siktdjup. De använde sig av burkar, plastpåsar, håvar, luppar, termometer,
siktdjupsmätare, pH-papper, flora och fauna-böcker, artnycklar, vattenkikare, kamera och anteckningsmaterial när de arbetade.
Eleverna hittade en mängd djur och växter, bl. a räkor, småfisk, snäckor, svanar, spindlar, kråkor, fästing,
bladlöss, gräshoppa, tång, sjögräs, vass samt mängder med skräp. Temperaturen i vattnet varierade beroende på om de mätte vid ytan eller vid botten. Det var en grad varmare vid botten. pH-värdet var 6 i viken.
I bäcken var pH-värdet 4. De blev också förundrade över hur mycket skräp de hittade i naturen, trots att det
fanns gott om soptunnor på området.
Eftersom de hade med oss flora och fauna till stranden, försökte de artbestämma på plats. Barnen skrev ner
de frågor som kom upp medan de undersökte och försökte sedan besvara de tillsammans tillbaka i klassrummet. Vissa av eleverna gjorde en undersökning hos förskoleklassen och 5-6:orna om varför människor
kastar skräp i naturen. De frågade om hur många som kastat skräp i naturen, hur många som slänger skräp
i papperskorgar, hur många som plockat upp skräp och hur många som struntar i naturen. De
tillfrågades svar redovisades som ett diagram.
Frågor de ställde sig var: Vad heter sjögräset? Varför har fisken dött? Varför är pinnen ur san-
den? Är vattnet i Östersjön sött eller salt?
Vilka träd trivs vid vatten? Vad är snäckskal? Hör det till djur, växter eller stenar?
Varför slänger man saker i naturen? Varför
förbättrar sig inte människor utan fortsätter att slänga? Varför kan människor inte
tänka på att det finns djur? Varför kom det
upp bubblor när vi sänkte termometern med
plastpåsen? Varför kom det vågor in mot
stranden? Hur bildas vågor? Vilka länder
ligger runt Östersjön?
Klassen har under terminen arbetat med
vatten i världen och vikten av tillgång till
rent vatten och haft många diskussioner om
hur andra barn i världen har det i jämförelse med hur barn i Sverige har det. Därför Eleverna mäter temperaturen i vattnet.
tycker de att det är extra viktigt att andra
barn ska lära sig hur viktig tillgången till
rent vatten är både i Sverige och globalt. De bör vara väl insatta i rent vattens betydelse för vår överlevnad på
jorden.
Lärarnas erfarenhet är att när eleverna lär sig om hur viktigt rent vatten är påverkar de sina föräldrar. Östersjön är inte känd för sitt rena vatten och detta är en viktigt upptäckt för barn som är vana vid att Sveriges
vatten är rent. När barnen kommer till Östersjön och får undersöka vattnet och naturen där får de ett engagemang för att hålla Östersjön ren. Det är vikigt att få vara vid vatten och leka och upptäcka, eftersom det
skapar glädje. De uppfattade det som att eleverna genom det de upptäckte samt frågorna de tog upp i klassen
fick en bättre förståelse för att Östersjön är ett hav som påverkas av flera länder.
Katarina norra skola, klass 2
Så här gjorde de:
Klass 2 från Katarina norra skola delade upp sig i två grupper. Den ena gruppen åkte till havet och den andra gruppen till
Årstaviken som ligger i Stockholm och som förbinder Östersjön
men Mälaren.
Deras frågeställning var om det var någon skillnad på djurlivet
och växtligheten i Årstaviken och Östersjön.De funderade på
vem som i sådana fall orsakade skadorna/förändringarna.
De hade med sig luppar, hovar, vattenkikare och burkar. I ÖstMålning av hav med skräp, fiskar, växter och en båt..
ersjön hittade de trådslick, olika fiskar, trollslände larv, eventuellt gulbrämad dykare, skräddare, andra små insekter som levde i vattnet men som var svårt att artbestämma.
De hittade inte heller speciellt mycket skräp. I Årstaviken hittade de ingen fisk men desto mer växter och
några smådjur. Däremot hittade de mycket skräp, både i vattnet och längst med strandpromenaden.
Eleverna tog med sig sina fynd med sig tillbaka till skolan där de slog i böcker för att artbestämma fångsten.
De diskuterade skillnaderna på fångsten och miljön i och runt vattnet i Årstaviken och Östersjön.
Eleverna kom fram till att de stora Finlandsfärjorna som passerar utanför var orsaken till att det inte fanns så
mycket växter där i Östersjön. Men att fiskarna trivdes för att det var större utrymme, djupare
och temperaturen var svalare. I Årstaviken är det mer växter för att utsläppen från fabrikerna
som fanns där förut har gjort att det finns mer kväve i vattnet nu. Eleverna kom också fram till
att fiskarna inte trivs i Årstaviken för att det är varmare där och det finns så mycket skräp i och
kring vattnet som människorna har släppt ut. Alltså är människan den största miljöboven.
Långtorpsskolan, klass 2C
Så här gjorde de:
Klass 2 C från Långtorpskolan har turen att ha nära till
Bråvikens strand där de också var för att undersöka Östersjön. Eleverna fick uppdraget att leta efter allt i havet
och hade till sin hjälp stora håvar, luppar och vattenkikare.
Pedagogerna skrev ner allt barnen hittade och deras tankar
och ord. De hittade bl a sjögräs, alger, vass, gäddnate,
gräsänder, sothöns, kanadagäss, svanar, vattensniglar och
snäckor. Till de mindre trevliga saker eleverna hittade
fanns bananskal, plast, tändare och tofflor.
Andra gången de var på utflykt grävde de ner olika saker
i marken, en bit bort från stranden, för att se vad som förmultnar och vad som finns kvar i vår när de tittar till det.
Eleverna hade många frågor och funderingar under utflykterna. En spännande tanke var om man kunde mäta
vattnets ålder och i sådana fall hur man går till väga. De
jämförde med årsringar på ett träd och tänkte att om man
slängde i en sten i vattnet, så många ringar som kom från
stenen, så gammalt var vattnet. De pratade också om vad
djur som lever i och omkring havet kan äta. Kan de äta
bananskal? Men den stora frågan var varför det fanns så
mycket skräp i havet och följdfrågan, vad kan man göra
för att rena vårt hav?
Eleverna hittade mycket skräp i vattnet.
Eleverna ritade olika teckningar på hur de tycker man kan göra för att rena Östersjön och hur man kan upplysa människor att inte skräpa ner i vattnet. Dessutom planerar de att åka till vattenreningsverket i deras stad
för att få se hur man renar vårt avloppsvatten, samt besöka en småbåtshamn för att höra vad de gör för att
göra båtlivet renligt och lättskött.
Klass 2 C tycker att andra ska lära sig och förstå att Östersjön är ett unikt hav och att man ska vara rädda om
det. Under deras utflykter kunde eleverna lätt se mycket skräp, t ex tofflor, plast, grillar men de har också
pratat om sånt skräp som inte syns. Det man slänger i Östersjön försvinner inte bara för att det kanske flyter
iväg eller sjunker utan det finns kvar och kan skada djur och växter.
Mjällby skola, klass 2-3a, Hajen
Så här gjorde de:
Klass 2-3 a åkte till en havsvik i Grammahagen på Listerlandet i Blekinge. Deras grundfråga inför utflykten
var vilka djur och växter finns i och vid havet? Andra frågor de ställde sig vad behöver djuren i havet för att
må bra? Varför är det bra att känna igen djur och växter?
Eleverna började sin utflykt med att leka ”Alla äter alla”. En lek där eleverna först får bestämma vilket djur
i havet de vill vara och pedagogen sa sedan till dem vilken djurgrupp de tillhörde. Med bara tecken fick de
visa vilka de var och försöka ”äta upp” varandra. Det visade sig då att vissa djurgrupper blev helt uppätna
vilket gav upphov till en hel del frågor från eleverna.
De letade också efter fynd i havet och samlade allt de hittade i en skål för att sedan försöka artbestämma
fynden och redovisade sedan för resten av klassen. De hittade bland annat flera olika alger samt tångräkor,
pungräkor och små fiskyngel.
Klassen fick också besök av en fiskexpert (f.d. fiskerikonsulent hos länsstyrelsen), som hade
med riktiga fiskar som de fick undersöka. Eleverna lärde sig om gälar, simblåsa mm och fick
själva undersöka fiskar.
Eleverna hittade flera olika sorters djur i havet.
Många frågor haglade över fiskexperten och de diskuterade också vad fiskar behöver för att må bra.
De besökte ”Laxens hus” vid Mörrumsån där de blev guidade i museet och kläcknings- och uppfödningshuset. Tillbaka i klassrummet forskade de om olika fiskarter och redovisade för varandra. Eleverna hittade
på olika sätt att redovisa på. Några låtsades vara fisken själv, andra var reportrar och intervjuade fiskar eller
fiskforskare och en del skrev en fakta berättelse. Eleverna skrev även skönlitterära berättelser där fantasin
fick flöda.
Klassen vill att andra elever ska lära sig:
Känna igen djur och växter i och vid Östersjön.
Kunna rita och förklara en näringskedja från Östersjön.
Veta vad djur och växter i Östersjön behöver för att må bra.
Förstå vattnets kretslopp i naturen.
Mjällby skola, klass 2-3 C
Så här gjorde de:
2-3 C Mjällbys skola åkte på utflykt med
Naturskolan som hade planerat hela dagen. De
åkte till en plats som heter Sandviken, där lekte
de bland annat en lek som visade en näringskedja.
Deras frågeställning inför utflykten var, vilka
djur kan vi hitta i vattenbrynet?
Väl på plats så håvade de i vattenbrynet,
mätte temperaturen i vattnet och tittade på
djuren med luppar. De tog hjälp av böcker och
bestämningsnycklar för att försöka lista ut vad
de hittade, som bland annat var tångloppor,
maneter och vattengråsuggor.
Klassen är redo att undersöka havet!
Saltöskolan, klass 2
Så här gjorde de:
Klass 2 i Saltöskolan har väldigt nära till
Östersjön och kunde därför besöka havet med sina håvar och vattenkikare flera
gånger. De besökte en badstrand både på en
blåsig dag och en lugn dag.
Deras frågor tillbaka i klassrummet löd:
Vad är detta? Varför är det inte flera djur?
Hur blir det skum? Varför är det så många
maneter i dag men inga i går? Varför är
havet så blått eller så grått i dag?
Vad är det för vita saker på flotten?
I klassrummet undersökte de fynden med
förstoringsglas och luppar och använde
böcker med bilder för att hitta rätt. Under
deras datatimme var de inne på internet och
sökte.
Tillbaka i klassrummet undersöker eleverna sina fynd.
De tycker att andra barn ska kunna:
- känna till arter som blåstång, sjögräs, skilja på mussla och snäcka, maneter, havstulpaner och de vanligaste
fiskarterna.
– kunna något om ekologi och näringskedjor,
- hört talas om övergödning och algblomning och fått förklaring till varför det uppstår. Man är på olika nivåer
i en grupp och det finns alltid de som tar in det man berättar. Alltid någon som kan mera än man tror. Kanske
man inspirerar en blivande biolog eller forskare.
De satte samman sina resultat på en CD med förklaringar hur det arbetade.
Solsidans skola, klass 2c
Så här gjorde de:
Klass 2c från Solsidans skola började sin utflykt med en tyst promenad under vilken de skulle tänka på frågan ”vad tänker jag när jag ser på havet?”. När de kom fram till utflyktsplatsen fick de berätta om sina tankar.
Nästa uppgift var att med hjälp av sina sinnen lyssna, lukta, känna och titta på havet och fick sen beskriva
sina upplevelser i ord och bild. De skulle försöka svara på frågorna ”vad hör du när du lyssnar på havet?”,
”Hur luktar havet?”, Vad ser du när du tittar på havet?”. Ett svar löd, ” När jag lyssnade på havet så hörde jag
havets vågor. När jag kände på havet så var det iskallt. När jag luktade på havet så luktade det fisk. När jag
tittade på havet så såg det kallt ut!”.
Eleverna skulle också beskriva vad de hittade . En elev beskrev sitt fynd: ”Jag hittade tång. Det har färgerna
gul, brun och grön. Den har ”bulor” på sig och luktar fisk.” Pedagogens syfte var att eleverna skulle känna
sig som vetenskapsmän som beskriver sin upptäckt så noga som möjligt, men också för att träna sitt minne
och se detaljerna. De skulle också ställa egna frågor till sin upptäckt, Var växer det?. Hur långt kan det blir,
varför luktar det fisk etc.
Eleverna letade undersökte havet med hjälp av håvar, vattenkikare och förstoringsglas. De samarbetade och
turades om att byta redskap med varandra. De testade också att göra konst av drivved. De målade havet och
himlen som grund och sen fick eleverna själva planera sin havsstrand med saker de hittade i naturen i form
av stenar, sand löv och skräp. Ett fruktnät blev fisknät på ett av konstverken.
Barnen städade också stranden samtidigt som de var ute på sin utflykt. På det sättet får de en
tidig förståelse att vissa saker som till exempel plast inte bryts ned och att det är viktigt att man
inte slänger skräp i naturen.
Klass 2 c från Solsidans skola gjorde konst av drivved.
Klass 2 c vill att andra ska lära sig att det finns så mycket att se på en havsstrand. Med hjälp av utrustningen
som de fick (håvar, vattenkikare och förstoringsglas) har de kunnat gå djupare i deras undersökningar. Det
finns olika ingångar för ett havstema som fyller ett brett område. Ena dagen kan man arbeta med t.ex. sinnen,
andra dagar göra upptäckter, hitta skräp, måla och skapa konst, studera fågel- och växtlivet eller studera hur
människan tar sig fram på vatten. Det viktigaste är också efterarbetet när alla upplevelser ska bearbetas. Att
som elev få sätt ord och bild på det de upptäckt och få arbete med något som är intressent istället för att det
är pedagogen som bestämmer vad de ska titta på.
Tillingeskolan, klass Hamnen 3A
Så här gjorde de:
Klass 3 A från Tillingeskolan fokuserade på olika arter och växter som växer vid stranden vid deras första
utflykt. Frågor de ställde sig var Varifrån kommer alger? Hur betedde sig människorna när Östersjön inte
hade så mycket alger?
De samlade och pressade växterna när de var tillbaka i skolan. De tog reda på växternas namn med hjälp av
floror och plastade in dem.
Andra gången de åkte på utflykt samlade de
in olika djur och växter i vattnet med hjälp av
håvar, silar, tråg, luppar och bestämningsdukar.
Efteråt fick barnen gruppvis redovisa vad hade
hittat. På stranden samlade de material till att
bygga en sk. ”Östersjögubbe”. De tog också
med sig vattenprov.
Klassens ”Östersjögubbe”.
Tillbaka i klassrummet lärde de sig mer om de
djur och växter som de hittat. Men de startade
också upp några experiment. De hällde upp
vatten från Alstersån som de hade besök tidigare i två olika burkar. I den ena burken tillsatte
de växtnäring. Sen fyllde de två
andra brukar med vatten som havet och hade äen där växtnäring i
den ena burken. På det sättet såg de hur algerna växte till och noterade att de växte snabbare i Östersjövattnet
än i vattnet från ån.
De fortsatte att bygga på sin ”Östersjögubbe” som de hade samlat material till under utflykten och lärde sig
namnen på en massa fiskar som han bjuder på, som abborre, gädda och torsk. De byggde ”Östersjögubbe” av
plastartiklar, gummistoff, algblomning och döda bottnar.
För att få ännu djupare kunskaper om Östersjön kollade eleverna på mycket bilder och filmklipp. De tog del
av tidningsartiklar om torskbeståndet lärde sig var de döda bottnarna finns.
Det här vill eleverna att andra ska lära sig:
Var algerna kommer ifrån. Vilket år algblomningen var lägst i Östersjön. Att fiskarna kan dö. Var de döda
bottnarna finns. Att vi beter oss som monster mot Östersjön. Namn på smådjur i havet och växter på stranden. Hur Östersjön ser ut. Att vi inte ska skräpa ner Östersjön.
Österslövs skola, klass F-1-2
Så här gjorde de:
Klass F-1-2 åkte till en badplats som ligger i Skånes enda skärgård. Där delade de upp sig ålderblandat i tre
olika klasser och stationer.
På den första stationen håvade eleverna samt använde sig av vattenkikarna, håvar och mikroskopen. De hittade bland annat öronmaneter, havstulpna, musslor, spigg och många knölsvanar.
På den andra stationen gjorde eleverna en vandring i området där de samlade föremål i en skattkista (6-pack
äggkartong). De samlade ett spår från människan, ett spår från djuren, ett spår från naturen och tre valfria
”skatter”. Efter vandringen skulle eleverna tänka ut vad de ville veta mer om. Frågor som kom upp var: hur
kan man komma ut till öarna och hur ser det ut på dom? Vill veta mer om naturen på Landön, vilka djur som
finns där, om fyren Långejan och varför den lyser på natten? De ville veta mer om svanarna som eleverna
såg vid havet och som de också sett vid sjö som ligger vid deras skola. Under vandringen fick eleverna reda
på vad en ö, halvö, hamn, strand och skärgård var genom att de tittade och blev uppmärksammade på omgivningen. Det är ett bra sätt att jobba med orden i sin naturliga miljö och förståelse skapas när det är aktuellt
och upplevs konkret. Barnen redovisade sedan sina fynd för varandra och det blev stora diskussioner vad
som kan vara spår från människan.
Elevernas knölsvanar gjora i papier maché.
Vid den tredje stationen fick eleverna sitta vid strandkanten och studera havets färg, de diskuterade varför
vattnet ser blått/grått ut och såg på ett vattenprov i ett glas där vattnet var helt klart. De målade vattnets färg i
en faktanyckel, ritade den vanligaste växten som de såg (vass), en vanligt förekommande fisk i havet (gädda
och abborre), en vanlig vattenväxt ( blåstång, ålgräs) och en vanlig fågel som de såg (knölsvan). Eleverna har
gjort samma uppgift vid en sjö och kunde på det viset jämföra djur-och växtlivet vid en sjö mot Östersjön.
Eleverna från årskurs 1 och 2 har arbetat mycket kring orden ö, halvö, skärgård, fyr vik och bukt samt fiskeläge, hamn och horisont. De tittade på bilder som hörde till orden och de diskuterade kring detta. Sen skrev
eleverna en mening med ordet insatt och ritade en bild till som kompletterade texten.
F-klassen monterade upp sina bilder från sjön och satte ihop dem bilderna från Östersjön. De hade gjort bilderna tredimensionellt och har klistrat på saker som de hittade under utflykten, som den vanligaste växten vid
sjö respektive hav, grus från stranden med mera. Bilderna har satts ihop bredvid varandra för att kunna göra
jämförelser och prata kring vad de hittat.
De flesta frågor som de ställde fick de svar på under själva utflykten. Eleverna var väldigt intresserade av
knölsvanen och så de skapade egna knölsvanar. De hade tittat noga på detaljer som t ex vad som skiljer en
knölsvan från en sångsvan och gjorde sen egna svanar i papier maché.
En jämförande undersökning som att undersöka sjö och hav, två olika biotoper har varit värdefullt för elevernas förståelse för de olika miljöerna. Det ser helt olika ut på de båda platserna men när eleverna undersökte
sjön och havet fann de flera likheter. Det var t ex vass vid båda stränderna, knölsvanen fanns både i sjön och
havet. Det fanns musslor både i sjön och havet men det var en stor skillnad på utseendet som klassen ville
veta mera om. Vissa fiskar som finns i sjön trivs också i havet som abborre, gädda och ål. Vattenväxterna var
olika och även vattnets färg.
Klassen har pratat om sött och bräckt vatten och funnit förklaringar där varför samma växter och djur förekommer både vid sjön och vid havet. Det blev väldigt konkret för eleverna att skillnaden inte var så stor som
de först trodde. Att lära sig om olika begrepp i sin naturliga miljö är t ex värdefullt för alla barn för att kunna
läsa faktatexter om olika biotoper. När man upplevt med sina sinnen minns man bättre och har krokar att
hänga upp erfarenheterna på. När frågeställningarna kommer från eleverna blir de mer delaktiga i undervisningen. Eleverna lärde också mycket av varandra genom att de har olika livserfarenheter och förförståelse för
vad de gjorde.
Östra skolan, klass 3
Så här gjorde de:
Klass 3 från Östra skolan fick hjälp av Naturskolan med deras utflykt. De hade med sig fler håvar, vattenkikare, tråg och vattenstövlar inför undersökningen av livet i och vid Östersjön. Barnen delade in sig i grupper
när de skulle undersöka havet. De hittade en hel del fynd som spigg, märlor och snäckor. De plockade med
sig en del nypon för att ta med till klassrummet där de hade ordnat ett akvarium med syrgas till deras andra
fynd.
Frågor som de ställde sig var:
Vad är bräckt vatten?
Hur ser våra fynd ut i mikroskop?
Hur många frön finns det i ett nypon?
Undrar hur det skulle se ut om det blev en badstrand här? Frågan har funnits då och då i deras lokalpress.
Eleverna skrev en berättelse om sin drömstrand och ritade. Planen är att de ska skicka in förslagen till kommunen.
I likadana flaskor hade pedagogen hällt olika sorters vatten, kranvatten, regnvatten och vatten
från stadsfjärden som barnen fick smaka på. Sen fick de gissa vilket vatten som var vad. De
pratade om bräckt vatten, en blandning av sött och salt och smakade på havssalt som man får
när havsvatten avdunstar.
Eleverna provsmakade på olika sorters vatten.
De studerade nyponrosen och frukten. Alla fick ett nypon var och räknade sina frön. Det blev muliplikation
och addition, ex. 5x10=50, 50+3=53. De gjorde stapeldiagram på antal frön i nypon. Antalet varierade mellan 30 0ch 102 frön.
Det här är exempel på vad de har lärt sig och vad de vill att andra barn ska kunna:
De har lärt sig att vatten smakar olika och att bräckt vatten är en blandning av sött och salt. På kemispråket
heter vatten H2O där O betyder syre.
De har lärt sig att blåstång inte trivs i Stadsfjärden eftersom vattnet är för sött då Nyköpingsån mynnar ut där.
Däremot trivs axslingan.
Man slänger tillbaka sjögräset och småkrypen som inte ska undersökas mer.
De har lärt sig om hur livet som fyrvaktar var förr.
De har lärt sig att knyta pålstek och sagan om prinsessan och draken.
