Årsrapport 2016 - Nationella Diabetesregistret

Nationella Diabetesregistret
Årsrapport 2016
”Min diabetsprofil” blir ett
användbart redskap, menar
Diabetesförbundets ordförande
Se sidorna 70–73
2 | Å r s r a p p o r t 2 016
Årsrapport 2016 års resultat
Nationella Diabetesregistret (NDR) – Registercentrum Västra Götaland
www.ndr.nu
Författare
Soffía Guðbjörnsdóttir
Registerhållare, adj. professor
Nationella Diabetesregistret
Registercentrum Västra Götaland
413 45 Göteborg
Ann-Marie Svensson
Biträdande registerhållare, PhD
Nationella Diabetesregistret
[email protected]
Björn Eliasson
Adj. professor
Diabetescentrum
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
413 45 Göteborg
Ebba Linder
Utvecklingsledare
Nationella Diabetesregistret
[email protected]
Mervete Miftaraj
Statistiker
Nationella Diabetesregistret
[email protected]
Kontaktuppgifter NDR
Ia Almskog
Registerkoordinator
Tel 010-441 29 29
[email protected]
Katarina Eeg-Olofsson
Överläkare
Diabetescentrum
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
413 45 Göteborg
Pär Samuelsson
Utvecklingsledare
Nationella Diabetesregistret
[email protected]
ISSN 2001-2632
Tryckår 2017
Formgivning och produktion: Gullers Grupp Göteborg i samarbete med Natvik Information • Tryck: Litorapid, Hisings Kärra
Foto: Omslag Kristin Lidell, sid 6. Anders Wester/Mediabank Göteborg & Co
Omslag: Omslaget visar ett utkast till den nya patientprofilen i NDR.
Å r s ra p p o r t 2 016 | 3
Innehållsförteckning
Inledning................................................................................................... 5
Referat från KAS- och koordinatormötet i Göteborg 2017 .......................... 6
2016 års resultat
Målnivåer och tolkning av rapporten ........................................................... 16
Täckningsgrad ............................................................................................. 18
Antal patienter och diabetesklassifikation .................................................... 20
Levnadsvanor .............................................................................................. 23
HbA1c ......................................................................................................... 25
Diabetesbehandling ..................................................................................... 29
Blodtryck ..................................................................................................... 32
Blodfetter .................................................................................................... 35
Lipidbehandling och NDRs riskmotor ........................................................... 38
Njurpåverkan ............................................................................................... 41
Processmått ................................................................................................. 42
Ögon .......................................................................................................... 42
Fötter .......................................................................................................... 44
Kvinnor och män ......................................................................................... 45
Rapporteringsgrad ....................................................................................... 46
Landstingsprofiler .................................................................................... 48
Reportage - Diabetesenkäten testas i Kungsbacka .................................. 70
NDR & forskning .................................................................................... 74
Publikationer från Nationella Diabetesregistret (NDR) år 2016 ................... 75
NDR-blankett 2017 .................................................................................. 77
Förteckning koordinatorer och kvalitetsansvariga sjuksköterskor (KAS). ....... 78
4 | Å r s r a p p o r t 2 016
Det kom ett brev...
Å r s ra p p o r t 2 016 | 5
Inledning
Diabetes är en allvarlig sjukdom med förhöjd risk för
hjärt-kärlsjukdomar och förtidig död. Det finns ett starkt
vetenskapligt stöd för att en god multifaktoriell diabetesvård är kostnadseffektiv och kan fördröja och förhindra
diabeteskomplikationer. Nationella Diabetesregistret,
NDR, är ett kvalitetsregister och verktyg för att förbättra
diabetesvården.
I årsrapporten sammanställer vi data för år 2016 och jämför resultat över tid. Resultaten redovisas nationellt, regionalt och på sjukhusnivå. Årsrapporten från NDR utvärderar diabetesvården i förhållande till Socialstyrelsens
nationella riktlinjer för diabetesvården, och belyser
patientpopulationer, behandlingar och dess resultat samt
processer. Målen för diabetesbehandlingen bör individualiseras beroende på patienternas förutsättningar. I stället för
bara ett målvärde redovisas därför i det följande ofta medelvärden, andelar och flera olika målvärdesnivåer. Rapporten lyfter också fram vissa patientgrupper som kan uppmärksammas, till exempel de som har nydiagnostiserad
typ 2-diabetes och de unga vuxna med typ 1-diabetes.
Täckningsgraden för registret är hög, cirka 90 procent av
alla med diabetes förekommer i NDR, målet är ju att
närma sig 100 procent i täckningsgrad. Datakvaliteten i
registret är av enorm betydelse för att verktyget skall vara
skarpt och NDR har därför lagt in en stödfunktion på
hemsidan, så att varje enhet kan validera sin egen rapporteringsgrad av de olika variablerna i NDR.
Årsrapporten är omfattande och innehåller många viktiga
observationer för diabetesvården och är ett gediget underlag för förbättringsarbetet. I rapporten i år finner ni också
många kommentarer på resultaten från diabetesläkare och
styrelsemedlemmar i Svensk Förening för Diabetologi. Det
är viktigt att varje vårdgivare och huvudman känner till
sina egna resultat och identifierar områden där man måste
få till bättre resultat. Vårdenheterna rekommenderas att
följa sina data över tid, jämföra sig med andra och NDR
har skapat verktyget ”Knappen” som ger förutsättningar
för alla att följa resultaten i realtid. Vidare har NDR skapat funktioner så att också personer med diabetes som är
registrerade i NDR skall kunna logga in via sitt Bank-ID
och följa sina egna NDR- resultat i ”Min Diabetesprofil”.
Ett mycket viktigt mål för registret är att få in patientrapporterade uppgifter som handlar om hur personen med
diabetes mår och har det med sin diabetes (Patient Reported
Outcome Measures, PROM) samt hur patienterna tycker
att diabetesvården fungerar (Patient Reported Experience
Measures, PREM). NDR har nu tagit fram en enkät för
att få svar på dessa frågor. Syftet med enkäten är att bättre
kunna utvärdera och förbättra diabetesvården så att den blir
så bra som möjligt för varje individ samt att öka patienternas delaktighet i vården. Vården kommer att kunna erbjuda
patienter möjlighet att fylla i NDRs PROM-enkät och
under 2017 testas denna IT-lösning i praktiken på några
kliniker.
God diabetesbehandling minskar risken för allvarliga
följdsjukdomar och förlänger livet. NDR är en viktig tillgång för diabetesforskning och under våren kommer en
vetenskaplig rapport från NDR som belyser trender för
kardiovaskulär sjukdom och dödlighet hos personer med
diabetes jämfört med bakgrundspopulationen. Svensk
diabetesvård har varit framgångsrik men vi har fortfarande
tydliga utmaningar och det är fortfarande påtagliga regionala skillnader både vad gäller enstaka behandlingsalternativ och resultat. Det är huvudmännens och professionens
ansvar att analysera vilka de största förbättringsbehoven är
och vidta åtgärder. Det är viktigt att vi alla slår vakt om
NDR och fokuserar på att faktiskt förbättra diabetesvården
ännu mer.
Stort tack för det goda samarbetet!
Soffía Guðbjörnsdóttir, registerhållare
6 | Å r s r a p p o r t 2 016
Referat från
KAS/Koordinatormöte
i Göteborg den 26 januari 2017
Å r s ra p p o r t 2 016 | 7
NDR – året som gått
Text: Catharina Bergsten
Moderator: Mona Landin-Olsson, ordförande SFD
Soffía Guðbjörnsdóttir hälsade alla
välkomna och inledde KAS-mötet
med en kort tillbakablick på året
som gått. Den nya hemsidan har varit
i drift ett år, nya indikatorer har
utvecklats och NDR-IQ-projekt har
pågått lokalt med stöd från NDR.
Stort fokus har lagts på utvecklingen
av PROM och fyra pilotkliniker
startar en testperiod i april 2017.
Under 2016 har Knappen förbättrats, version 2.0 är på gång. Mycket
forskning på registerdata har också
gjorts.
Den 1 januari 2017 upphörde
statens särskilda satsning på nationella kvalitetsregister, men Soffía
Guðbjörnsdóttir påtalade att detta
inte är något som ska hejda NDRs
arbete. Det finns även fortsättningsvis möjlighet till finansiering
och planeringen av den framtida
verksamheten är i full gång. Under
2017 ska Swediabkids och NDR
gå ihop helt. PROM och Knappen
Soffía Guðbjörnsdóttir
Livliga diskussioner runt landstingsborden.
Registerhållare för NDR
ska fortsätta att utvecklas, liksom
hemsidan för både Swediabkids och
NDR. NDRs sida ska bland annat
ge en bättre översikt på lokal nivå.
Riskmotorerna kommer att förbättras både visuellt och datamässigt.
NDRs hemsida är för övrigt mycket
väl använd, med över 500 inloggningar per dag.
Soffía Guðbjörnsdóttir berättade
också om visionen för framtidens
kvalitetsregister. I den ska registren
användas aktivt för uppföljning,
lärande, förbättring och forskning
samt av ledningen som en del av
kunskapsstyrningssystemet. Huvudmännen måste ha huvudansvaret
och professionens engagemang och
kunskap behöver lyftas fram. Man
bör ta i beaktande att 320 miljoner
kronor per år minskas till cirka
200 miljoner kronor per år.
Lanseringen av PROM blir en
av de största händelserna för NDR
under 2017. Det är oerhört viktigt
att få in patienternas erfarenheter
och synpunkter. Patienterna ska
bland annat kunna se sin diabetesprofil i NDR genom att logga in
med Bank-ID.
När det gäller direktöverföring
från journal till register har det funnits en hel del funderingar. Vad går
egentligen över och var finns det
8 | Å r s r a p p o r t 2 016
problem? Nu utvecklas en stödmatris för kontroll av direktöverföring
från journal till register. Tanken är
att användaren snabbt ska kunna få
en överblick över rapporteringsläget
på sin enhet och möjlighet att identifiera problemområden.
Soffía Guðbjörnsdóttir gjorde
en kort genomgång av ny utdata
och nämnde att medelvärdena för
HbA1c ligger ganska stilla, men
de går i alla fall inte åt fel håll.
En god nyhet är att patienter med
diabetes typ 1 på medicinkliniker
med HbA1c över 70 mmol/mol
har minskat från 40 procent till
20 procent under åren 1996–2016.
En annan positiv nyhet är att andelen patienter i primärvården med
diabetes typ 2 och systoliskt blodtryck på 130 mmHg och lägre
har ökat från cirka 17 procent till
45 procent under samma tidsperiod.
Fortfarande finns det stora skillnader mellan landstingen och regionerna när det gäller patienter på
medicinkliniker med diabetes typ
1 och ålder > 40 år som får lipidsänkande läkemedel. Åhörarna påpekade att det inte bara finns olika
åsikter i professionen om värdet
av lipidsänkande läkemedel – även
patienterna har olika åsikter. En del
vill helt enkelt inte ha lipidsänkande
på grund av risk för biverkningar.
Även andelen inrapporterade individer med diabetes typ 1 och CGM/
FGM sedan juni 2016 skiljer sig
åt mellan medicinkliniker i olika
landsting/regioner. Västra Götalandsregionen ligger i topp.
När det gäller total och kardiovaskulär mortalitet vid diabetes
ser trenderna bra ut. För individer
med typ 2-diabetes kan man se en
fantastisk utveckling av LDL, då
man justerar för ålder och duration.
Värdena har sjunkit dramatiskt för
både män och kvinnor under åren
2002–2014.
Allt fler når också målvärdet för
blodtryck, som ju har justerats från
130 till 140 mmHg.
Frågan om blodtryck fortsätter
att diskuteras. Hur lågt bör ett
blodtryck vara för personer med
diabetes? I studien ”Safety and efficacy of low blood pressures among
patients with diabetes, Subgroup
analyses from the ONTARGET”
syns en ökad dödlighet för personer
med lågt blodtryck och diabetes, i
den så kallade J-kurvan. Men Soffía
Guðbjörnsdóttir påtalade att många
personer i denna grupp redan är
svårt sjuka i andra sjukdomar,
exempelvis hjärtsvikt. Därför har
de också en högre dödlighet. Den
förbisedda slutsatsen från författarna
är således: ”Hög baslinjerisk är tro-
Dagen reder ut många frågetecken. Bland annat fick vi veta det mesta om ”den
perfekta fotstatuskontrollen”.
ligen förklaringen till J-kurvan snarare än orsakssamband med uttalad
blodtryckssänkning”.
I den svenska studien ”Blood
pressure and complications in individuals with type 2-diabetes and
no previous cardiovascular disease:
national population based cohort
study” har forskarna jämfört risk
förenat med rekommenderat systoliskt blodtryck med risken med
lägre nivåer. Syftet var också att
komma längre än tidigare studier i
korrektion för störfaktorer som ger
falska samband.
Forskarna använde Nationella diabetesregistret och studerade 187 106
patienter med typ 2-diabetes ≤ 75 år
och ingen tidigare allvarlig sjukdom.
Kliniska data, ålder, kön, HbA1c, LDL
mm ingick i analysen. Läkemedelsdata
användes som markör för sjuklighet.
Några slutsatser var att det inte
finns något som talar för kausalt
samband mellan optimalt/lågt blodtryck och ökad kardiovaskulär risk.
J-kurvesambandet beror mest sannolikt på samsjuklighet som man
vanligtvis inte kan korrigera för i
registerstudier.
Soffía Guðbjörnsdóttir avslutade
med att berätta att det har skett en
kraftig och signifikant minskning
vad gäller kardiovaskulär sjukdom
hos personer med typ 2-diabetes
jämfört med bakgrundspopulationen
under de senaste tjugo åren. Typ 2diabetes är dock fortfarande associerad med avsevärt större risk för kardiovaskulär sjukdom och död jämfört
med bakgrundspopulationen. Vården
måste därför bli ännu bättre.
Även när det gäller personer med
diabetes typ 1 har det under samma
tidsperiod skett en kraftig och signifikant minskning vad gäller kardiovaskulär sjukdom, jämfört med
bakgrundspopulationen. Minskningen är större bland personer med
typ 1 än vad som ses i bakgrundspopulationen.
Å r s ra p p o r t 2 016 | 9
Hur kan NDR bli bättre?
Text: Catharina Bergsten
som sa att ”ForskFredrik Löndahl började sitt förening visar att en
drag med att peka på några av
vård som sätter
NDRs styrkor: registret har en tydpatienten i centrum
lig patientinriktning, stor lyhördleder till bättre
het, hög täckningsgrad och hög
vårdresultat och
trovärdighet.
minskade kostnader
Knappen används mycket i
för samhället”. Det
Svenska Diabetesförbundets opiär alltså patientens
nionsarbete. Och tack vare forskförmåga som höjer
ning på registerdata och underlag
vårdkvaliteten.
från medicinska experter kan
Det Fredrik
förbundet i dag erbjuda sina medLöndahl önskar att
lemmar att teckna en livförsäkring
NDR jobbar mer
– något som var i princip omöjligt
Fredrik Löndahl
med framöver är
för några år sedan.
patientens egna
I dag har patienterna en annan
Ordförande, Svenska Diabetesförbundet
sidor. Det behövs
roll än tidigare. De är experter
en säker inloggning till all informapå sin sjukdom, de är pålästa och
tagande och behandling av personer
tion och en samlad, uppdaterad
har kunskap, argumenterar, har
med diabetes.
”diabetesinflytande
Fredrik Löndahl menade att
bild”. Patienoch rätt till
PROM måste bli en succé – och
ten ska till
information.
informationen om PROM måste
NDR
bidrar
också
med
exempel
Patienten har
spridas till många fler. De som är
kunna jämockså fler valunderlag till påverkansengagerade har redan kännedom
föra
sina
möjligheter
om PROM, men det behöver skapas
arbete, forskning och
värden
än förr. Allt
en efterfrågan och en medvetenkvalitetsutveckling i
med måldetta påverhet om PROM hos både patienter,
vården
värden och
kar vården
vårdpersonal och beslutsfattare. Att
kontrollera
och skapar
synas och höras tror Fredrik Löndahl
stora möjligtidsintervall för
är viktigt för att NDR även fortsättheter. Många patienter
sina undersökningar.
ningsvis ska få finansiering till verkär numera uppkopplade och är
PROM innebär ett nytt
samheten. Han förmedlade att han
positiva till enkla, säkra tekniska
arbetssätt, men inte nödvändigtvis
känner en viss oro för framtiden,
en ny arbetsbörda. När PROM är
lösningar som innebär att de kan
när den statliga satsningen nu tagit
i drift och fungerar kommer matesköta sin sjukdom på ett bättre sätt.
slut. Svenska Diabetesförbundet
rialet att bli en parameter i forskDe vill gärna bidra till forskning,
värnar om NDR och PROM och
ning och i prioriteringsarbetet. Det
om det inte stör deras vardagsliv.
har därför beslutat att ge registret
kommer att skapa möjligheter för
Fredrik Löndahl citerade den
ett engångsstöd under 2017 på
ännu bättre bemötande, omhänderförre riksrevisorn Gudrun Antemar,
500 000 kronor.
1 0 | Å r s r a p p o r t 2 016
PROM – Nu sjösätter vi diabetesenkäten
och patientprofilen där patienten kan se sina
egna data
Text: Catharina Bergsten
Snart är det dags att sjösätta diabetesenkäten, som många har väntat
på. Den omfattar 33 frågor, varav
21 om PROM och 12 om PREM.
Enkäten fungerar mättekniskt och
finns snart i en webb-version. Det
har varit mycket arbete för att få till
en fungerande enkät och valideringen
har skett i flera steg. De frågor man
ställt sig är bland annat: mäter
enkäten det som är viktigt och relevant (content validity), uppfattas
frågorna som det är tänkt (face
validity) och är verktyget stabilt
(reliabilitet)? En matematisk modellering, item respons theory (IRT),
har använts för att räkna ut poäng
från 0 till 100, där 100 är ”bäst”. I
början kommer det att vara svårt att
veta vad som normalvärden, men
efterhand som allt fler enkäter kommer in blir det möjligt att fastställa
riktvärden.
De 33 frågorna blir tolv dimensioner (åtta PROM och fyra PREM).
Varje fråga och varje svarsalternativ
måste bidra med unik information
och tillföra något i skalan (dimensionen) för att få vara med. Man
tittar i slutändan på ett sammanvägt mått, inte på enskilda frågor
och svar. Exempelvis kan tre frågor om hur patienten mår ger ett
värde på ”Stämningsläge och ork”.
Tre frågor om oro kan ge ett mått
på ”Trygghet (frihet från oro för
blodsockret)”. Tester visar att enkäten fungerar lika bra för män
och kvinnor, unga och gamla. Om
man har typ 1 eller typ 2-diabetes
spelar roll för vissa dimensioner och
därför måste diabetestyp anges för
att beräkningarna ska
stämma.
Det är vården som
ska distribuera enkäten
– inte NDR. Arbetsgången kommer bli att
vårdenheten bestämmer
sig för att skicka ut en
enkätinbjudan. Inbjudan att svara och information om hur man går
tillväga får patienten i
pappersform, till exempel i samband med en
Katarina Eeg-Olofsson och Ebba Linder NDR
kallelse. Patienten besvarar sedan enkäten på
webben med hjälp av mobilt Banköver tid och patienten har möjlighet
ID eller lösenord.
att skriva ut registerutdrag. PatientEbba Linder visade hur vårdperprofilen ger därmed möjlighet för
sonal i inloggat läge administrerar
patienten att bli ännu mer delaktig i
enkäten, man jobbar då från NDRs
sin diabetesvård.
hemsida. Vårdpersonal kan beUnder 2017 ska fyra medicinstämma hur länge enkäten ska ligga
kliniker testa enkäten. Därefter ska
öppen och vara möjlig att besvara,
arbetet utvärderas. Fler kliniker och
exempelvis tre månader. Så fort
vårdcentraler kan sedan succesivt
patienten skickat in enkäten kan
börja använda enkäten och de som
vården ta del av resultatet. Enheten
är intresserade av att komma igång
ansvarar för att journalföra svaret
är välkomna att kontakta NDR för
och i och med att man signerar restöd och introduktion.
sultatet så godkänner man också att
Presentationen avslutades med
det rapporteras till NDR.
en diskussion om PROM och PatientNär patienten har besvarat
profilen, där deltagarna fick forenkäten kan han eller hon logga
mulera möjligheter, farhågor och
in och se resultatet under ”Min
förslag. Synpunkterna ska tas tilldiabetesprofil” på NDRs hemsida.
vara i samband med testningen på
En hjälptext kommer att bidra till
pilotenheterna, då NDR kommer
att patienten kan tolka sina värden.
att göra anpassningar så att systemet
På Patientprofilen kommer patienblir så enkelt som möjligt att använten även att kunna se andra data,
da för både vården och patienterna.
exempelvis när han/hon gjorde en
ögonbottenkontroll senast. Värden
visas i tabellform och som grafer
Å r s ra p p o r t 2 016 | 11
Diabetesretinopati i ett
NDR-perspektiv
Text: Catharina Bergsten
Bland de synpunkter som framkom
under KAS-mötet fanns följande:
Webbenkäten:
• Det verkar ta mycket tid att administrera enkäten.
• En erfarenhet från Swediabkids
är att färgmarkera resultat för att
tydliggöra dem.
• Enkäten kan ge stöd i att förmedla
hur patienten mår.
• Kan webbenkäten integreras med
journalen?
• Kan man lägga upp flera enkäter
för en och samma patient på en
gång?
• Hur är läsbarheten om patienten
byter vårdenhet?
• Att ”lägga upp” en enkät borde
ske automatiskt i samband med
kallelsen.
• Fler språk behövs.
• Det blir en utmaning att få patienten att besvara enkäten vid flera
tillfällen.
Patientprofilen:
• En informationsknapp där medicinska termer förklaras kan behövas.
• Det vore bra om man kan få alla
kurvor på samma blad, möjliga att
skriva ut.
• Det behöver framgå att det är det
senast registrerade värdet som syns.
• Det behövs information om hur
många svar som kurvan omfattar.
• Vilka kurvor ska vi visa? LDL?
HDL?
• Ska vi ha med riskmotorn?
Det finns bra behandling mot diabetesretinopati (DRP) och Joakim
Färdow påpekade inledningsvis att
han under hela sin yrkesverksamma
tid personligen endast kände till ett
par patienter som blivit blinda.
Sedan 1970-talet har man kunnat behandla diabetesretinopati
med fotokoagulering. I dag ges
denna med laserteknik. Scatterlaser
innebär att man sätter en matta
med laserärr över näthinnan. Den
allra senaste så kallade multispottekniken har flera fördelar. Man
kan fullbehandla näthinnan mycket
fortare, och andelen patienter som
får ont vid behandlingen är mycket
mindre.
Alla vuxna personer med diabetes screenas för DRP. Barn med
diabetes typ 1 screenas från 10-års
ålder. Screeningen innebär att
näthinnan studeras, det är således
ingen klinisk ögonundersökning
och man testar varken syn eller
tryck. Tiden sätts upp av diabetessköterskan. De fotograferingsmetoder som används är dels traditionell
fotografering med vidgande ögondroppar, dels ultra-wide scanning
laser ophthalmoscopy då inga ögondroppar behövs. Den nya tekniken
fångar hela näthinnan (200 grader).
Syftet med screeningen är att i
tid upptäcka behandlingsbara ögonbottenförändringar, med minsta
möjliga obehag och utan onödig oro
för de berörda individerna. Socialstyrelsens nationella riktlinjer slår
fast att det finns en god och tydlig
evidens för screening (ETDRS m fl).
Risken för blindhet minskar med
Joakim Färdow
Ögonläkare, Region Kronoberg
50 procent. Även en färsk studie
visar fördelar: Early detection of
type 2 diabetes mellitus and screening for retinopathy are associated
with reduced prevalence and severity of retinopathy, ACTA Ophth
2016: 94: 232-239. Studien fastställer sambandet mellan deltagande i
DRP-screening och minskad risk
för bestående synhandikapp hos
personer med diabetes.
De bilder som tas ger underlag
för bedömning av kontrollintervall.
Bildbedömningen kan göras av
ögonsjuksköterska (vid inga eller
lätta förändringar) eller ögonläkare.
Graden av retinopati tillsammans
med sockerläge och sjukdomsduration avgör kontrollintervallet, som
kan variera mellan någon/några
månader till år (högst tre år). Gravida
ska kontrolleras var tredje månad
fram till partus.
Joakim Färdow presenterade
bilder som visade olika grad av
DRP, allt ifrån en normal näthinna
1 2 | Å r s r a p p o r t 2 016
och mild DRP (E 10.3A, E11.3A)
till måttlig DRP (E 10.3A, E11.3A).
Både mild och måttlig DRP har
beteckningen simplex DRP. Simplex
DRP kräver inte behandling, men är
ett observandum och styr fortsatta
kontrollintervall. Allvarlig DRP =
preproliferativ E 10.3B, E 11.3B.
Vid screeningen letar vården efter
proliferationer (E10.3C, E11.3C), det
vill säga nybildade, sjuka kärl. Dessa
kan leda till näthinneförändringar,
upprepade glaskroppsblödningar
och i värsta fall näthinneavlossning/
PVR (proliferativ vitreoretinopati –
”skrumpning”) och blindhet.
Proliferativ DRP är indikation
för scatterlaserbehandling. Vid
proliferation på papillen krävs panretinal scatter, då hela näthinnan
behandlas.
Vården letar också efter makulaödem (svullnad i gula fläcken)
(E10.3E, E 11.3E), som uppstår
när vätska läcker in i makula (ökad
kärlpermeabilitet på grund av ökat
uttryck av VEGF, kärltillväxtfaktor). Vid tecken på makulaödem på
diabetesfoto ses exudat, lipidutfällningar eller centrumnära små kärlförändringar. Kliniskt signifikant
makulaödem (def. enl. ETDRS) är
egentligen en förlegad term. Synnedsättande DME drabbar varje år
1-3 procent av alla patienter med
diabetes. Det är en synnedsättning
som kan bli bestående. Men istället
för en klinisk undersökning görs i
dag OCT, optic coherence tomography, när makula ska kontrolleras.
Mot makulaödem används IVT,
intravitreala injektioner. Det är ett
läkemedel med anti-VEGF som
injiceras in i ögats glaskropp vid
synnedsättande DME. Läkemedlet
måste ges en gång i månaden den
första tiden.
Sena komplikationer till DRP är
fortsatt progress av retinopatin trots
maximal scatterlaserbehandling.
Det kan också vara återkommande
glaskroppsblödningar. Åtgärden är
vitrektomi (glaskroppskirurgi).
En perfekt fotstatuskontroll – konsensus
kring riskfotskategorin
Text: Catharina Bergsten
Magnus Löndahl började sitt föredrag med att påtala hur viktigt det
är att registrera riskkategori och att
fotundersökning har gjorts, i det
nationella diabetesregistret. Vården
behöver kunna identifiera patienter
med ökad risk för fotkomplikation i
syfte att kunna hjälpa dessa individer med riskminimering. Det handlar om att ge patienten kunskap,
utrustning och vård, exempelvis hos
fotspecialist.
I det förebyggande arbetet ingår
att identifiera riskfoten, regelbundet
inspektera och undersöka riskfoten,
utbildning av patient, familj och
vårdgivare, att patienten rutinmässigt använder anpassade sko/fotinlägg samt behandling av sår och
förstadier till sår.
I NDR registreras datum för
senaste fotundersökning samt
riskkategori: frisk fot, neuropati/
angiopati, tidigare diabetessår eller
pågående, allvarlig fotsjukdom.
Magnus Löndahl visade att det
finns stora skillnader när det gäller
andel fotundersökningar på medicinkliniker det senaste året för patienter med diabetes typ 1. Bäst är
Jämtland som uppnått 98 procent
av Socialstyrelsens mål. Lägst andel
har Kronoberg, med 81,4 procent.
Även för patienter med diabetes
typ 2 ligger Jämtland i topp med
96,3 procent. Sämst är Värmland
med 71,3 procent. Olyckligtvis
kan vi se att rapporteringsgraden
på medicinklinikerna sjunker
för patienter med typ 1-diabetes.
I riket har rapporteringsgraden
minskat från 92,2 procent 2013
till 85,4 procent 2016. För primärvården och patienter med diabetes
typ 2 är bilden likartad, vilket är
oroväckande.
Att göra en perfekt fotstatuskontroll är inte så lätt. Studier visar
att det till exempel är vanligt att
överdiagnostisera neuropati. Magnus Löndahl föreslog att föredragets
rubrik därför snarare borde vara
”En PRAKTISK fotstatuskontroll
– konsensus kring riskfotskategorin”. I en sådan kontroll bör vården
inspektera hud, naglar, svullnader,
deformiteter och sår. Man ska palpera pulsar, temperatur och ödem
och diagnostisera eventuell neuropati genom alla studera sensoriken
med exempelvis stämgaffel, monofilament eller biothesiometer. Skor
(storlek, klack och snörning) ska gås
igenom.
Kanske är det mer lämpligt att
istället tala om en REALISTISK
Å r s ra p p o r t 2 016 | 1 3
Magnus Löndahl
Endokrinologen,
Skånes Universitetssjukhus
fotstatuskontroll, påtalade Magnus
Löndahl. Han redogjorde därefter
för hur man gör en 3-minuterskontroll av foten, då man snabbt kan
upptäcka risker som föranleder
specialistbehandling.
Den första minuten ska ägnas
åt att fråga patienten om han/hon
tidigare har haft ben/fotsår eller
amputation/operation av underbenet,
tidigare ballongvidgning, stent eller
kärloperation i benet, tidigare fotsår
som krävt minst tre veckors läkning,
om han/hon röker eller använder
nikotin samt de senaste kontrollvärdena för diabetes. Man ska också
fråga om patienten har en brännande
eller kittlande känsla i ben eller fot,
ben- eller fotsmärta vid aktivitet
eller vila, förändring av hudfärg
eller andra hudförändringar samt
om han/hon har haft känslobortfall i benen. Sista frågan gäller om
patienten går på regelbunden fotbehandling.
Den andra minuten ägnas åt
undersökning. Den dermatologiska
undersökningen ska visa om patienten har missfärgade, inväxta eller
förlängda naglar, om det finns
tecken på svampinfektion, om
patienten har missfärgad hud och/
eller hudförändringar, förhårdnader
eller liktornar. Man undersöker
också om patienten har öppna sår
eller macerationer. Vidare studeras
om patienten reagerar på Ipswish
Touch-testet. Därefter kontrolleras
ledernas rörlighet, om patienten har
uppenbara deformiteter (om ja: hur
länge?) och om foten är röd, het
eller inflammerad. Den vaskulära
undersökningen omfattar puls, att
kontrollera om hårväxten på foten
eller underbenet har minskat och
om det finns någon temperaturskillnad mellan höger respektive
vänsterfot.
Minut nummer tre ska ägnas åt
patientinformation. Uppmana patienten att visuellt undersöka båda
fötterna varje dag. Fötterna ska hållas torra genom regelbundet byte av
skor och sockar och genom att fötterna torkas efter bad och träning.
Förändringar, missfärgningar och
svullnader ska rapporteras till sjukvården. Patienten bör informeras
om risken med att gå barfota, även
inomhus. Rekommendera lämpliga
skor och att dessa bytes regelbundet
samt rökstopp och glykemisk kontroll vid behov.
Magnus Löndahl avslutade sitt
föredrag genom att föreslå konsensus för riskkategori fot. Pågående
allvarlig fotsjukdom skulle kunna
definieras som fullhudssår nedom
malleolerna med minst tre veckors
duration eller aktiv Charcot. Tidi-
gare diabetessår kan definieras
som tidigare fullhudssår nedom
malleorerna med minst tre veckors
duration. Neuropati/angiopati är
svårare att definiera, men för neuropati föreslog Magnus Löndahl:
patologisk monofilament- eller
stämgaffeltest eller biothesiometer:
känsel vid mer än 15 mV eller patologisk Ipswish Touch-test. Han
föreslog också att angiopati definieras som genomgången arteriell
kärlintervention i nedre extremitet,
förekomst av verifierad signifikant
stenos eller ocklusion vid undersökning, ABI mindre än 0,8 eller mer
än 1,4 samt avsaknad av puls i ADP
eller ATP. Den friska foten slutligen
kännetecknas av avsaknad av neuropati, angiopati, aktiv fullhudslesion
nedom malleorerna eller tidigare
sådan lesion med minst tre veckors
duration.
Utöver ovanstående riskkategorier skulle Magnus Löndahl vilja
återinföra riskkategorierna amputation nedom malleolnivå samt amputation ovan malleolnivå.
1 4 | Å r s r a p p o r t 2 016
Landet runt
Fantastiskt mycket förbättringsarbete sker i diabetesvården
ute i landet och här fick landstingen möjlighet att inspirera
och lära av varandra. Ett urval av det som sades redovisas
här:
12
11
10
9
7
6
5
2
3
1
4
8
Å r s ra p p o r t 2 016 | 1 5
1 Skåne
Skånes primärvård har haft problem med överföring
från PMO till NDR. En utredning påvisade ett tekniskt
fel i kombination med ny personal på IT. Samordnaren
ska nu följa detta noga. Vårdcentralerna hinner inte alltid kolla Knappen.
2 Halland
Halland har lägst andel med HbA1c >70, både i primärvården och på medicinklinikerna. Framgångsfaktorer:
Många har fått FGM, man klarar av fler besök och fler
telefonkontakter. Blir testklinik i vår för NDRs patientenkät.
3 Kronoberg
Kronoberg har fått Cosmic-överföringen att fungera. En
gemensam diabetesmall används för sjuksköterskor och
läkare. Det är lätt att det smyger sig in fel. Någon måste
vara ansvarig som kan se alla fel i rapporten och åtgärda
dem.
4 Kalmar
Kalmar införde direktöverföring 2012. Ständig kontakt
med IT-avdelningen är en förutsättning. Alla uppmanas
att kolla sina data och anmäla fel direkt till utdataenheten. Kalmar har också en ambulerande ögonbottenfotografering, som klarar cirka 30–40 patienter per dag.
5 Jönköping
Alla vårdcentraler ska göra något slags förbättringsprojekt – vad man väljer är frivilligt. Någon har t.ex. jobbat
mot höga HbA1c-värden. Att jobba med en faktor i taget
är viktigt, det ger resultat. Alla vårdcentraler presenterar
sina förbättringsprojekt och sina resultat till övriga. Det
fungerar som motivation.
6 Östergötland
Östergötland har jobbat 10 år för att få överföring med
Cosmic att fungera. Det finns ingen fungerande organisation för direktöverföring ännu, vilket man förstår är
viktigt för att komma vidare.
7 Värmland
Värmlands landsting sätter kvalitetskrav. Där ingår bl.a.
att delta i diabetesutbildning, att det finns dietist för nydiagnostiserade, registrering i NDR samt måluppfyllelse
för blodtryck. Knappen har underlättat arbetet för en
bättre diabetesvård. Certifiering av vårdcentraler är på
gång.
8 Stockholm
I Stockholm har man valt att fokusera på dem som har
sämst HbA1c- värden. Samordnaren besökte de 20 vårdcentraler som hade högst värden och gav fyra tillfällen till
samtal. Chefens engagemang och teamarbete är viktiga
nycklar i förbättringsarbetet.
9 Uppsala
För att skapa en mer jämlik vård arbetade ett tvärprofessionellt team fram ”Diabetesprocessen” för tre målgrupper: personer med graviditetsdiabetes, pre-diabetes eller
etablerad diabetes. Teamtänket har varit framgångsrikt
och resultaten för HbA1c är i dag bättre än tidigare.
10 Dalarna
Dalarna jobbar specifikt mot höga HbA1c. Viktigt i arbetet är att ha ett diabetesråd, att enhetschefen alltid är med
vid möten och att man tittar på sina resultat. Cirka 40 procent har FGM på medicinklinikerna. Patienten testar
utrustningen i tre månader och svarar sedan på en enkät.
11 Västernorrland
Tittar särskilt på komplikationer. Data har tagits delvis
från NDR, delvis från journaler. NDRs riskmotor
används för att visa patienten vad exempelvis rökning
har för påverkan, men detta kräver en bra dialog med
patienten.
12 Västerbotten
Man har åkt runt till alla hälsocentraler för uppföljning
av diabetesvården, med registerdata i ryggen. Viktigt att
chef, läkare och diabetessjuksköterskor deltar vid mötena,
annars blir det inget bra långsiktigt resultat.
1 6 | Å r s r a p p o r t 2 016
2016 års resultat
Målnivåer och tolkning av rapporten
Årsrapporten från NDR syftar bland annat till att utvärdera diabetesvården i förhållande till Socialstyrelsens
nationella riktlinjer för diabetesvården, och i övrigt belysa
patientpopulationer, behandlingar och dess resultat samt
processer. Målen för diabetesbehandlingen bör individualiseras beroende på patienternas förutsättningar.
I stället för bara ett målvärde redovisas därför i det följande
ofta medelvärden, andelar och flera olika målvärdesnivåer.
Tabell 1. Målnivåer i Socialstyrelsens riktlinjer för
diabetesvården 2015.
Indikator
Mål
HbA1c > 70 mmol/mol
Typ 1: < 20 %, Typ 2: <10 %.
Blodtryck < 140/85 mmHg
Typ 1: ≥ 90 %, Typ 2: ≥ 65 %.
Fotundersökning**
Typ 1: ≥ 99 %, Typ 2: ≥ 99 %.
Ögonbottenundersökning*
Typ 1: ≥ 98 %, Typ 2: ≥ 96 %.
Icke-rökare
Typ 1: ≥ 95 %, Typ 2: ≥ 95 %.
* senaste två åren för diabetes typ 1, senaste tre åren för diabetes typ 2.
** senaste året.
Nedan följer rekommendationer avseende blodfettssänkande behandling, hämtat ur Socialstyrelsens Nationella
Riktlinjer för Diabetesvården 2015.
Hälso- och sjukvården bör:
• erbjuda personer med diabetes och mycket hög (> 20 %)
risk för hjärtkärlsjukdom intensiv behandling med
statiner (prioritet 1)
• erbjuda personer med diabetes och hög risk (8–20 %)
för hjärt-kärlsjukdom standardiserad behandling med
statiner (prioritet 2).
Hälso- och sjukvården kan
• erbjuda personer med diabetes och måttlig risk (2–8 %)
för hjärt-kärlsjukdom standardiserad behandling med
statiner (prioritet 5).
Resultaten från NDR är lättillgängliga via hemsidan och
det är viktigt att alla känner till sina egna resultat, kan
följa dessa över tid och även jämföra med andra. Årsrapporten summerar resultaten på nationell-, landstings- och
på sjukhusnivå. Tabellerna och figurerna är lättlästa och
skall ligga till grund för diskussion om bra diabetesvård.
Tolkning av data kräver ofta input från många aktörer
och det är många aspekter att ta hänsyn till, men öppenhet om data och fokus på förbättring måste vi klara av. I
denna rapport visas data för det mesta utan några statistiska justeringar (t.ex. för ålder, kön sjukdomsduration,
andra sjukdomar osv), det gör att många förklaringar till
utfallet kan dölja sig i data och därför är er kunskap om
den egna patientgruppen av stor vikt när resultaten tolkas.
De indikatorer som visas är inte de enda måtten som är
intressanta och värda att följa. När man gör ett urval,
väljer man samtidigt bort. Vidare kan indikatorerna formuleras på olika vis och det finns för- och nackdelar med
olika alternativ. Resultat per vårdcentral och sjukhusklinik
kan alltid studeras i ”Knappen” där också olika målnivåer
också kan väljas på flera indikatorer. För primärvården
ingår alla patienter i underlaget för redovisningen, dvs.
utan åldersavgränsning. Ett ofta framfört motiv till
åldersavgränsning är att för de allra äldsta måste oftare
olika kliniska målsättningar vägas mot varandra. Ett
motiv för att som här inkludera alla patienter är att detta
ger en signal om vikten av att alla patienter skall inkluderas i NDR, även de äldsta. NDR har studerat resultaten
både med och utan ålderavgränsning, och inte funnit
några relevanta skillnader på gruppnivå. All tolkning av
data kräver en kunskap om lokala förutsättningar, täckningsgrad och registreringskvalitet och även om patientgruppernas sammansättning, framförallt på olika vårdcentraler och kliniker. Då kan resultaten vara en viktig
grund för det egna förbättringsarbetet.
Å r s ra p p o r t 2 016 | 1 7
Huvudsyftet med att visa data om diabetesvård som jämförelser mellan landsting, kliniker och vårdcentraler är att
jämförelser kan väcka intressanta frågor om variation och
hur olika resultat uppkommer. Syftet med att formulera
indikatorer och visa jämförelser är inte att utse det landsting eller den enhet som är ”bästa landsting/klinik/vårdcentral” eller att ge patienterna en fullständig och säkerställd konsumentinformation om vårdcentralens kvalitet.
Rankinglistor är tyvärr ofta ett säkert sätt att nå uppmärksamhet i medierna, men är sällan tillräckligt väl
underbyggda. Det kan finnas skäl att i fördjupande analyser göra kvalitetsjämförelser, med höga krav på att de är
rättvisande, i meningen att man fångar egenskaper hos
och kvaliteten i enhetens vårdprocesser, och inte andra
faktorer. Men detta är resurskrävande och därmed bortom
den löpande redovisningen av resultat i årsrapporten från
NDR.
När resultaten av indikatorbaserade jämförelser skall analyseras mera djupgående och i ett utvärderingssyfte, bör
bland annat följande faktorer beaktas:
• Hur bra är indikatorn – fångas den avsedda kvalitetsaspekten?
• Hur komplett är rapporteringen av data?
• Är registreringen av de använda variablerna likformig
eller kan de påverkas av lokala traditioner hos de som
rapporterar?
• Är resultaten stabila över tid eller resultat av slump?
• Hur skiljer sig patienterna åt – ålder, sjukdomsduration,
samsjuklighet, andra aspekter på sjukdomens svårighetsgrad, förmågan att bidra till sin egen vård, till
exempel genom att förändra levnadsvanor?
Med detta sagt – om resultaten som här skall användas
för att ge stöd för förbättring av diabetesvård behöver
man inte ha svar på alla dessa komplexa frågor. De som
arbetar på en klinik eller vårdcentral har goda möjligheter
att förstå sina resultat och identifiera möjliga förbättringar med hjälp av de egna resultaten och kunskapen om
den egna verksamheten. I rapporten visas jämförelser
mellan landsting även för flera mått, som femårsrisk att
drabbas av diabeteskomplikation och om vissa resultat för
de patienter som har nydebuterad typ 2-diabetes. Indikatorerna här speglar väl de nationella riktlinjernas indikatorer för uppföljning av diabetes. Var god se kapitlet om
lipidbehandling och NDRs riskmotor.
Mycket finns i ”Knappen”
Den statistik som visas i årsrapporten kan till stor del
också fås fram i NDRs öppna utdataverktyg Knappen. I
denna rapport kommer vi därför visa med en liten symbol
vilka figurer eller tabeller som innehåller data som alla
kan ta fram själv genom att söka i knappen. Fördelen med
att använda Knappen är att det alltid är färsk statistik
som visas eftersom uppdatering sker en gång per dygn.
1 8 | Å r s r a p p o r t 2 016
Täckningsgrad
Om vi istället utgår ifrån Socialstyrelsens Läkemedelsregister och alla patienter som under en period är behandlade med diabetesläkemedel så återfinns 91,5 % av alla
dessa i NDR.
Antalet patienter som rapporteras till NDR fortsätter att
stiga. Det kan dels bero på att allt fler använder sig av
direktöverföring av data men kan också återspegla stigande
prevalens av både typ 1- och typ 2-diabetes. Täckningsgraden har undersökts på två olika sätt; givet att förekomsten är 4 % har endast två landsting hamnat under 80 % i
täckningsgrad.
År 2016 registrerades 410 528 personer med diabetes i
NDR, cirka 90 % har typ 2-diabetes. Alla barn med
diabetes registreras i NDR-barn Swediabkids.
Figur 1. Antal deltagande patienter åren 1996 –2016.
Antal
450 000
410 528
400 000
355 474
350 000
300 000
250 000
200 000
150 000
100 000
55 054
50 000
0
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Primärvården
2003
2004
2005
2006
Medicinkliniker
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
År
Totalt
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Figur 2. Andel patienter rapporterade till NDR av samtliga patienter med diabetes i landstingen (uppskattat
till 4% av invånarna i landstingen) år 2016. Uppgifter om Sveriges folkmängd 2016-12-31 är hämtade från SCB.
%
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
Primärvården
Medicinkliniker, diabetes typ 1
ke
t
Ri
Vä
st
er
no
rr
la
nd
rg
bo
na
le
äv
G
nd
ar
al
la
m
an
re
st
Vä
D
o
br
nd
la
rm
Vä
Ö
d
e
an
al
öt
G
Vä
st
ra
ar
ån
Sk
lm
Ka
er
g
g
Kr
on
ob
in
nd
la
nk
öp
Jö
nd
tl a
rm
Sö
la
nd
m
Jä
nd
ot
G
tl a
in
gö
Ö
st
er
tt
ge
en
ek
bo
ot
er
st
Vä
rb
or
N
Bl
n
te
nd
m
ol
la
al
H
kh
oc
St
U
pp
sa
la
0
Medicinkliniker, diabetes typ 2
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Å r s ra p p o r t 2 016 | 1 9
Tabell 2. Antal deltagande vårdenheter per landsting
år 2016.
Landsting
Primärvården
Medicinkliniker
Totalt
Blekinge
21
2
23
Dalarna
31
4
35
Gotland
7
1
8
Gävleborg
43
5
48
Halland
45
3
48
Jämtland
26
1
27
Jönköping
48
3
51
Kalmar
36
3
39
Kronoberg
32
2
34
Norrbotten
31
5
36
Skåne
147
9
156
Stockholm
211
10
221
Sörmland
26
3
29
Uppsala
43
2
45
Värmland
30
4
34
Västerbotten
39
3
42
36
Västernorrland
32
4
Västmanland
29
4
33
Västra Götaland
196
16
212
Örebro
31
3
34
Östergötland
41
4
45
1 145
91
1 236
Samtliga
Vårdenheter inom primärvården med <5 rapporterade patienter till NDR har exkluderats.
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Figur 3. Jämförelse mellan NDR och läkemedelsregistret.
%
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
rik
et
d
el
H
al
öt
G
Vä
s
tr
a
a
an
nd
o
la
m
Vä
r
re
br
na
Ö
nd
ar
al
D
ar
an
la
lm
Vä
s
tm
g
Ka
er
ng
pi
Kr
on
ob
nd
nk
ö
Jö
gö
t
la
g
Ö
st
er
le
bo
r
nd
m
la
äv
G
la
al
H
nd
oc
St
rm
Sö
kh
ol
n
te
e
ån
rb
ot
Sk
te
rla
or
rn
te
Vä
s
nd
ge
in
nd
ek
nd
ot
la
G
a
tla
al
pp
s
m
Jä
U
Bl
Vä
s
N
or
rb
ot
t
en
0
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
2 0 | Å r s r a p p o r t 2 016
Antal patienter och diabetesklassifikation
För primärvården rapporteras samtliga patienter med diabetes. Bland dessa har 98 % klassats kliniskt som typ
2-diabetes. Primärvårdspatienterna betraktas därför i årsrapporten som motsvarande patienter med typ 2-diabetes.
Resultaten för medicinklinikerna redovisas med uppdelning
enligt klinisk klassificering i typ 1- och typ 2-diabetes,
som tillsammans utgör 97,1 % av samtliga patienterna på
medicinklinikerna.
De tre patientgrupper som redovisas färgindikeras i våra
tabeller och figurer enligt nedan:
•
•
•
Alla patienter inom primärvården
Patienter med typ 1-diabetes vid medicinkliniker
Patienter med typ 2-diabetes vid medicinkliniker
Nedan visas åldersfördelningen för typ 1-diabetes, typ
2-diabetes som behandlas på medicinkliniker respektive i
primärvården, vi jämför år 2006 med år 2016. Generellt
kan man se att diabetespopulationen har blivit äldre vilket
är mycket positivt och det ses inga tydliga tecken på att
vi skulle ha en relativ ökning bland unga personer med
typ 2-diabetes under denna period. Vidare kan man se att
det är mycket färre patienter med typ 2-diabetes som går
på medicinklinikerna, dvs den absoluta majoriteten
behandlas inom primärvården.
I NDRs vetenskapliga rapporter definieras typ 1-diabetes
epidemiologiskt som patienter med enbart insulinbehandling och debutålder < 30 år, medan typ 2-diabetes definieras epidemiologiskt som patienter med enbart kost- eller
tablettbehandling, eller insulinbehandling med eller utan
tabletter samt debutålder ≥ 40 år. Denna indelning har
visat mycket god överensstämmelse med den kliniska
klassningen av diabetestyp i NDR, där dock några procent
av patienter med epidemiologiskt angiven typ 2-diabetes
kan ha LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults).
Som alla vet är dock inte alltid klassificeringen uppenbar.
Figur 4. Åldersfördelning. Primärvården
%
8
2006
N
6
115 791
Mean
67.59723
Std Deviation
11.74675
Maximum
104
Minimum
18
4
2
0
8
2016
N
353 686
Mean
68.34295
Std Deviation
6
11.95
Maximum
108
Minimum
18
4
2
0
15
19
23
27
31
35
39
43
47
51
55
59
63
67
71
75
79
83
87
91
95
99
103
Ålder
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Å r s ra p p o r t 2 016 | 2 1
Figur 5. Åldersfördelning. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
%
8
2006
N
6
24 101
Mean
45.44728
Std Deviation
15.05267
Maximum
94
Minimum
18
4
2
0
8
2016
N
42 457
Mean
46.42657
Std Deviation
6
17.1018
Maximum
95
Minimum
18
4
2
0
15
19
23
27
31
35
39
43
47
51
55
59
63
67
71
75
79
83
87
91
95
99
103
Ålder
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Figur 6. Åldersfördelning. Medicinkliniker, diabetes typ 2.
%
8
2006
N
6
12 586
Mean
61.66359
Std Deviation
12.25462
Maximum
97
Minimum
18
4
2
0
8
2016
N
6
9 011
Mean
62.71191
Std Deviation
13.57137
Maximum
96
Minimum
18
4
2
0
15
19
23
27
31
35
39
43
47
51
55
59
63
67
71
75
79
83
87
91
95
99
103
Ålder
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
2 2 | Å r s r a p p o r t 2 016
Tabell 3. Antal patienter, medelålder, diabetesduration och kön år 2016.
Primärvården
Antal
Medelålder, år (SD)
Medelduration, år (SD)
Typ 1-diabetes vid medicinkliniker
Typ 2-diabetes vid medicinkliniker
353 686
42 457
9 011
68,3 (11,9)
46,4 (17,1)
62,7 (13,6)
9,9 (8,2)
24,1 (15,4)
16,5 (10,1)
Kvinnor (%)
150 003 (42,4)
18 959 (44,7)
3 203 (35,5)
Män (%)
203 683 (57,6)
23 498 (55,3)
5 808 (64,5)
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Tabell 4. Nydiagnostiserade år 2016. Kliniska karaktäristika vid diagnos.
Antal
Medelålder, år (SD)
Antal HbA1c
Medel HbA1c, mmol/mol (SD)
Antal BMI
Medel BMI, kg/m (SD)
2
Primärvården
Typ 1-diabetes vid medicinkliniker
Typ 2-diabetes vid medicinkliniker
18 075
403
168
62,8 (12,7)
35,6 (15,0)
51,6 (15,7)
17 827
399
164
51,0 (14,5)
54,2 (18,2)
54,6 (18,3)
15 816
290
127
30,9 (5,9)
23,9 (4,1)
29,6 (6,2)
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Å r s ra p p o r t 2 016 | 2 3
Levnadsvanor
Övervikt och fetma är fortfarande en stor utmaning för
personer med typ 2-diabetes och andelen med övervikt,
fetma och grav fetma har ökat.
Indikatorerna som reflekterar livsstil, det vill säga BMI,
midjemått, fysiskt aktivitet och rökning har varit väldigt
stillastående eller haft en negativ utveckling i NDR. Det
som nu verkar säkert är dock att rökning sakta minskar
hos de med typ 1-diabetes. Samtliga dessa indikatorer är
extremt viktiga riskfaktorer och ökar kraftigt risken för
tidig död och komplikationer. Publikationer från NDR
understryker detta med besked. Data från NDR har tydligt visat att fysisk aktivitet kan vara skyddande mot framtida kardiovaskulära sjukdomar. Dessutom visar en nyligen
publicerad artikel från NDR och det svenska Obesitaskirurgiska registret på en positiv effekt av fetmakirurgi vid
typ 2-diabetes vad gäller kardiovaskulär sjukdom. Analysarbete om biverkningar eller oönskade effekter av kirurgi
pågår.
Av de som är nydiagnostiserade med typ 2-diabetes syns
tydligt att de yngsta, dvs mellan 40–50 år, har den mest
ogynnsamma riskprofilen vad gäller livsstil och i den
åldern har de flesta fetma vid diagnosen. Värt att diskutera
är att en stor andel av patienterna inte har farmologisk
blodsänkande behandling de tre första åren efter diagnos,
vilket inte är i överenstämmelse med riktlinjerna. Här har
vården och samhället en stor förbättringspotential.
Figur 7. Fördelning av BMI över tid. Primärvården.
2016
2015
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
17,5
38,9
27,8
11,0 4,7
17,4
39,1
27,9
10,9 4,7
17,5
39,5
27,8
10,7 4,5
17,6
39,7
27,7
10,6 4,4
17,3
39,8
27,8
10,7 4,4
17,4
39,8
27,8
10,6 4,5
17,1
40,0
27,7
10,8 4,5
17,3
40,3
27,5
10,5 4,3
17,7
40,8
27,2
10,2 4,1
18,0
41,2
27,0
9,9 3,9
18,3
41,8
26,5
9,7 3,8
18,8
42,1
26,3
9,3 3,5
19,0
42,5
26,1
8,9 3,5
19,3
42,6
26,2
8,7 3,2
20,2
42,3
25,9
8,6 3,0
20,5
42,6
25,6
8,4 2,9
21,1
43,2
25,1
8,0 2,6
22,0
43,0
25,1
7,5 2,4
23,3
43,0
24,1
7,4 2,2
25,9
42,7
22,8
6,4 2,2
25,7
42,1
23,0
6,8 2,4
20
0
40
60
< 25 kg/m 2
35–39 kg/m 2
25–29 kg/m 2
≥ 40 kg/m 2
80
100
%
30–34 kg/m 2
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Figur 8. Nydiagnostiserade med diabetesduration 0–3 år,
uppdelat i åldersgrupper. Primärvården.
Ålder
60–69
Rökare
BMI ≥ 30
21,0 %
16,7 %
45,7 %
50–59
55,6 %
Ålder
40–49
40–49
16,9 %
21,4 %
17,1 %
62,2 %
67,7 %
62,1 %
52,2 %
29,7 %
32,8 %
29,8 %
Enbart kost
26,6 %
20,4 %
16,8 %
21,6 %
Antal män
13 940
4 550
Fysisk aktivitet: aldrig eller < 1 gång/vecka
*
60–69
22,6 %
Fysiskt inaktiv* 26,1 %
10 084
50–59
2 715
28,0 %
22,4 %
6 056
Rökare
BMI ≥ 30
26,4 %
Fysiskt inaktiv*
28,4 %
Enbart kost
9 117
Antal män
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
2 4 | Å r s r a p p o r t 2 016
Figur 10. Andel ickerökare.
Medicinkliniker, diabetes typ 1.
Figur 9. Andel ickerökare. Primärvården.
Västerbotten
Jönköping
Västernorrland
Jämtland
Östergötland
Västra Götaland
Örebro
Kronoberg
Blekinge
Uppsala
Gävleborg
Stockholm
Riket
Halland
Värmland
Dalarna
Norrbotten
Kalmar
Skåne
Sörmland
Västmanland
Gotland
90,9
89,0
88,9
88,9
88,4
88,4
88,2
88,1
88,0
88,0
87,9
87,8
87,5
87,2
87,0
86,6
86,4
86,2
85,5
85,1
85,1
80,4
Västerbotten
Västernorrland
Kronoberg
Jönköping
Östergötland
Jämtland
Halland
Uppsala
Sörmland
Gotland
Blekinge
Dalarna
Gävleborg
Västmanland
Kalmar
Riket
Skåne
Västra Götaland
Norrbotten
Örebro
Stockholm
Värmland
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
93,4
91,6
91,5
91,5
91,1
90,8
90,7
90,6
90,6
89,9
89,8
89,7
89,7
89,6
89,5
88,7
88,1
87,5
87,4
87,1
86,2
85,9
0
100
20
10
30
40
50
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Figur 11. Andel rökare, uppdelad på kön och ålder.
Primärvården.
20
70
80
90
100
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Figur 12. Andel rökare.
Medicinkliniker, diabetes typ 1.
%
30
25
60
Målnivå enligt 2015 års riktlinjer för diabetesvården
%
Målnivå enligt 2015 års riktlinjer för diabetesvården
%
16
24,0
24,2
23,0
23,1
22,8
24,3
22,2
14
22,1
12
22,2
15
12,7
12,3
12,5
12,9
10
11,9
11,7
11,8
12,1
19,9
10
11,4
8
13,5
13,1
12,0
12,5
11,8
12,2
11,3
10,9
11,2
10,9
10,8
10,5
10,5
2012
2013
2014
2015
10,3
9,8
6
10,9
4
5
2
0
2012
2013
2014
2015
0
2016
Kvinnor < 60 år
Män < 60 år
Kvinnor ≥ 60 år
Män ≥ 60 år
Män
Kvinnor
2016
Alla
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Figur 13. Andel fysiskt inaktiva*. Primärvården.
Figur 14. Andel fysiskt inaktiva*.
Medicinkliniker, diabetes typ 1.
Jönköping
Blekinge
Kronoberg
Värmland
Gotland
Uppsala
Sörmland
Västmanland
Örebro
Västra Götaland
Dalarna
Västerbotten
Östergötland
Västernorrland
Riket
Jämtland
Halland
Stockholm
Kalmar
Gävleborg
Skåne
Norrbotten
Uppsala
Gotland
Kronoberg
Östergötland
Västerbotten
Jönköping
Blekinge
Dalarna
Västra Götaland
Värmland
Stockholm
Västernorrland
Riket
Sörmland
Örebro
Västmanland
Skåne
Halland
Norrbotten
Kalmar
Jämtland
Gävleborg
23,7
24,9
25,1
25,8
26,2
26,4
26,7
26,9
27,0
27,1
27,2
27,6
28,3
31,2
32,3
32,5
33,9
36,3
36,7
39,9
42,1
42,6
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
12,9
12,9
14,3
15,1
18,0
18,0
18,5
19,2
19,3
20,1
20,4
20,9
21,2
21,6
21,8
23,6
25,2
25,4
28,4
29,4
30,9
36,4
0
5
10
15
20
25
30
35
*Motionerar aldrig eller mindre än 1 gång per vecka
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
40
45
50
%
%
*Motionerar aldrig eller mindre än 1 gång per vecka
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Å r s ra p p o r t 2 016 | 2 5
HbA1c-utvecklingen
HbA1c
HbA1c återspeglar den långsiktiga glukoskontrollen och
har ett starkt samband med risken att utveckla komplikationer till diabetes. Målet är att så många som möjligt har
ett bra värde, lägre än 52 mmol/mol, men det betonas att
behandlingen skall individualiseras och minst lika viktigt
är att så få som möjligt har höga värden, över 70 mmol/mol.
Många förbättringsprojekt i landet har koncentrerat sig på
att behandla bort de höga värdena och det har gett ett
tydligt resultat framförallt hos de med typ 1-diabetes.
Vad gäller blodsockerkontrollen så har vi nästan nått målnivåerna enligt Socialstyrelsens riktlinjer vad gäller de
som har mycket höga HbA1c-värden. I primärvården har
andelen minskat till 7,2 % och bland personer med typ
1-diabetes är andelen minskad till 20 %.
Vi ser en positiv trend över tid vad gäller höga HbA1c
men fortfarande finns det landsting som har en stor andel
med värden över 70 mmol/mol.
HbA1c säger inte allt om diabetesvården men är för närvarande det bästa instrument vi har för att följa metabol
kontroll av glukos. Efter att ha studerat NDRs longitudinella resultat genom åren så kan man konstatera att år
2007 var det ”Bästa Året”. Därefter kom en rad år med
försämrade resultat avseende HbA1c. Sedan 2012 har vi
vänt trenden och vi är tillbaka eller kanske till och med
lite bättre än 2007, vilket
är glädjande. Detta talar
för att vi aldrig får slå oss
till ro för ingenting sköter
sig själv utan ständigt
underhåll och idogt arbete
för att hålla hög standard.
Alla enheter både på sjukhus och inom primärvården har under 2016 gjort
ett fantastiskt bra arbete
även om vissa regionala
Mona Landin-Olsson
skillnader finns.
I ett internationellt perspektiv har Sverige mycket bra
resultat men det måste samtidigt påpekas att så många
som 1/5 med typ 1-diabetes har HbA1c över 52 mmo/mol,
således kvarstår många utmaningar. Notera också relativt
stora skillnader mellan olika sjukhus och landsting.
Ordförande SFD
Ett bra HbA1c är av stor vikt men betydelsen varierar
mellan olika patientgrupper. Med hjälp av NDR kan vården enkelt identifiera förbättringspotentialen för olika
personer.
Figur 15. Fördelning av HbA1c över tid.
Primärvården.
2016
2015
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
0
Figur 16. Fördelning av HbA1c över tid.
Medicinkliniker, diabetes typ 1.
51,5
37,9
10,6
51,3
38,0
10,7
52,7
36,1
11,1
52,3
36,0
11,7
49,1
38,7
12,2
49,8
38,8
11,4
49,5
39,4
11,2
51,7
38,4
9,9
52,1
38,7
9,2
54,4
37,2
8,4
51,6
39,4
9,1
51,1
39,9
9,0
46,8
42,6
10,5
44,3
43,6
12,2
45,8
42,1
12,0
41,3
44,2
14,5
40,7
42,3
16,9
36,4
44,8
18,8
33,5
45,8
20,7
29,7
46,4
23,9
27,6
47,0
20
40
HbA1c < 52 mmol/mol
60
25,4
80
HbA1c > 70 mmol/mol
100
%
HbA1c 52–70 mmol/mol
2016
2015
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
21,2
58,7
20,1
18,9
58,2
22,9
19,0
55,9
25,1
17,0
54,3
28,8
14,6
54,5
31,0
15,1
54,6
30,3
16,1
55,2
28,7
17,4
55,2
27,3
17,6
55,5
26,9
19,7
54,9
25,4
18,9
54,8
26,3
18,5
55,0
26,5
17,5
54,0
28,5
16,1
53,2
30,7
16,7
54,7
28,6
16,5
53,8
29,8
15,6
53,2
31,1
15,6
52,0
32,4
15,0
52,0
33,0
12,4
49,0
38,6
10,8
0
47,3
20
41,9
40
HbA1c < 52 mmol/mol
60
80
HbA1c > 70 mmol/mol
100
%
HbA1c 52–70 mmol/mol
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
2 6 | Å r s r a p p o r t 2 016
Kommentar från barnläkare Frida Sundberg:
Höga HbA1c-värden hos unga
vuxna
Diabetesvårdens uppdrag är att möjliggöra god hälsa och
livskvalitet på kort och lång sikt för människor med diabetes. Högt HbA1c är en markör för hög risk för diabeteskomplikationer hos patienten. En viktig kvalitetsmarkör
på vården är således lågt HbA1c. Därför är unga vuxnas
höga HbA1c bekymrande.
Svenska 17-åringar med diabetes har medel-HbA1c
61 mmol/mol, motsvarande siffra hos 18–21 åringar är
64 mmol/mol. 29 % av svenska 18-21 åringar med diabetes har HbA1c >70 mmol/mol, vilket är förenat med
mycket stor risk för komplikationsutveckling. Patienter
med HbA1c över 70 mmol/mol skall enligt SKL prioriteras för intensiva insatser från vårdens sida.
Det finns många orsaker, i synnerhet psykosociala och
kulturella, till att unga vuxna har höga HbA1c-värden.
Likaså finns det mycket i vården som behöver anpassas för
att vi bättre ska kunna hjälpa denna utsatta patientgrupp
med låga inkomster, svag förankring på arbetsmarknaden, ofta otrygga bostadsvillkor och en av samhället
uttryckt kulturell förväntan att leva som om de vore
odödliga. Givet detta är det inte konstigt att en diabetesvård som främst är anpassad efter att möta människor i
övre medelåldern och bortom pensionsåldern, inte når
patientgruppen på bästa sätt. Lika illa fungerar det
sannolikt att använda sig av sjukvårdsmodeller anpassade
för yngre barn. Problemet handlar inte bara om själva
överföringen mellan barnsjukvård och vuxenvård och när
den sker, utan om innehållet i och kvaliteteten på vården.
Lika lite som du kan uppfostra en
80-åring att springa som en 18-åring
kan du uppfostra en 20-åring att bete
sig som en 50-åring. Livet behöver få
ha sin gång, 20-åringen kommer av
sig själv (om han får leva och ha
hälsan) att bli både 50-åring och
80-åring. Diabetesvården behöver
Frida Sundberg
dock åldersanpassas mer för att funBarnläkare, Med Dr
gera bättre under olika delar av livet.
Drottning Silvias
Barn- och Ungdomssjukhus
Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
styrelseledamot
SFD
Figur 17. Andel HbA1c < 52 mmol/mol.
Medicinkliniker, diabetes typ 1.
Oskarshamns sjukhus
Capio Lundby Närsjukhus
Sollefteå sjukhus
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra
Angereds närsjukhus
Frölunda specialistsjukhus
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal
Örnsköldsviks sjukhus
Hässleholms sjukhus
Skånes Universitetssjukhus Lund
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska
Härnösands sjukhus
Blekingesjukhuset Karlshamn
Gällivare sjukhus
Hallands sjukhus Kungsbacka
Kungälvs sjukhus
Capio St Görans sjukhus
Hallands sjukhus Halmstad
Sjukhuset i Söderhamn
Värnamo sjukhus
Södra Älvsborgs sjukhus Borås Skene
Sundsvalls sjukhus
Blekingesjukhuset Karlskrona
Karlskoga lasarett
Sjukhuset i Lidköping
Norrtälje sjukhus TioHundra
Skaraborgs sjukhus Skövde
Skaraborgs sjukhus Falköping
Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Ängelholms sjukhus
Alingsås lasarett
Hudiksvalls sjukhus
NU – sjukvården
Medicinmottagningen Ludvika
Akademiska sjukhuset Uppsala
Riket
Norrlands universitetssjukhus
Länssjukhuset Kalmar
Kullbergska sjukhuset
Skånes Universitetssjukhus Malmö
Östersunds sjukhus
Västerviks sjukhus
Universitetssjukhuset Linköping
Vrinnevisjukhuset
Västmanlands sjukhus Västerås
Mälarsjukhuset Eskilstuna
Länssjukhuset Ryhov
Helsingborgs lasarett
Södersjukhuset
Gävle sjukhus
Danderyds sjukhus
Mitt Hjärta Medicinmottagning
Sandvikens sjukhus
Medicin Mora
Höglandssjukhuset Eksjö
Ersta Sjukhus
Varbergs sjukhus
Universitetssjukhuset Örebro
Medicin Falun
Visby lasarett
Skellefteå lasarett
Karolinska universitetssjukhuset Huddinge
Trelleborgs lasarett
Södertälje sjukhus
Centralsjukhuset Kristianstad RoDEoN
Bollnäs sjukhus
Nyköpings lasarett
Lasarettet i Motala
Ljungby lasarett
Lindesbergs lasarett
Centralsjukhuset Karlstad
Sunderby sjukhus
Enköpings lasarett
Centrallasarettet Växjö
Lasarettet Ystad
Kalix sjukhus
Praktikertjänst Närsjukhuset Dalsland
Västmanlands sjukhus Köping
Landskrona lasarett
Arvika sjukhus
Torsby sjukhus
Medicin-Geriatrik Avesta
Piteå Älvdals sjukhus
Västmanlands sjukhus Sala
Lycksele lasarett
Kiruna sjukhus
Antal*
107 34,6
311 33,4
126 32,5
702 30,9
88 29,5
329 29,2
388 27,3
290 27,2
212 26,9
1 308 26,7
1 319 26,6
115 26,1
384 25,8
113 25,7
364 25,3
395 24,8
1 087 24,7
640 24,5
138 23,9
399 23,6
1 185 23,4
450 23,1
523 22,6
254 22,4
445 22,2
195 22,1
788 22,0
173 22,0
1 208 21,9
463 21,6
413 21,5
173 21,4
1 056 21,3
164 21,3
1 309 21,3
41 980 21,2
777 21,1
551 21,1
228 21,1
1 221 21,0
527 20,9
312 20,8
946 20,7
754 20,6
857 20,5
585 20,5
676 20,4
573 20,4
1 265 20,1
527 20,1
1 549 20,1
90 20,0
232 19,8
230 19,6
583 19,4
930 19,4
386 18,9
1 149 18,7
821 18,6
340 18,5
313 18,5
875 18,4
246 17,9
169 17,8
672 17,7
113 17,7
435 17,5
447 17,0
244 16,8
143 16,8
1 024 16,6
398 16,3
263 16,3
811 16,2
347 16,1
87 14,9
91 14,3
270 13,7
160 13,1
176 13,1
103 12,6
181 12,2
178 11,8
95 11,6
104 10,6
103 6,8
0
10
20
30
40
50
*Antal patienter med rapporterad uppgift på indikatorn
60
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Å r s ra p p o r t 2 016 | 2 7
Figur 18. Andel HbA1c > 70 mmol/mol.
Medicinkliniker, diabetes typ 1.
Figur 19. Fördelning av HbA1c.
Primärvården.
Antal*
Sjukhuset i Lidköping 445 9,4
Hallands sjukhus Kungsbacka 364 9,9
Frölunda specialistsjukhus 329 10,9
Örnsköldsviks sjukhus 290 11,0
Skaraborgs sjukhus Skövde 788 11,5
Skaraborgs sjukhus Falköping 173 11,6
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal 388 12,9
Sollefteå sjukhus 126 13,5
Visby lasarett 340 14,7
Capio Lundby Närsjukhus 311 15,1
Capio St Görans sjukhus 1 087 15,2
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra 702 15,2
Kullbergska sjukhuset 228 15,4
Torsby sjukhus 103 15,5
Angereds närsjukhus 88 15,9
Varbergs sjukhus 386 16,1
Norrtälje sjukhus TioHundra 195 16,4
Härnösands sjukhus 115 16,5
Lindesbergs lasarett 143 16,8
Blekingesjukhuset Karlshamn 384 16,9
Danderyds sjukhus 1 549 17,0
Hallands sjukhus Halmstad 640 17,5
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska 1 319 17,5
Karolinska Universitetssjukhuset Solna 1 208 17,5
Karlskoga lasarett 254 17,7
Värnamo sjukhus 399 17,8
Oskarshamns sjukhus 107 17,8
Skånes Universitetssjukhus Lund 1 308 18,0
Kungälvs sjukhus 395 18,7
Medicinmottagningen Ludvika 164 18,9
Universitetssjukhuset Örebro 1 149 19,1
Universitetssjukhuset Linköping 946 19,1
Sundsvalls sjukhus 450 19,3
Nyköpings lasarett 435 19,3
Västerviks sjukhus 312 19,6
Ersta Sjukhus 930 19,7
Hässleholms sjukhus 212 19,8
Alingsås lasarett 413 19,9
Västmanlands sjukhus Västerås 857 20,0
Mitt Hjärta Medicinmottagning 90 20,0
Medicin Mora 230 20,0
Gävle sjukhus 527 20,1
Riket 41 980 20,1
Södersjukhuset 1 265 20,2
Södra Älvsborgs sjukhus Borås Skene 1 185 20,4
Gällivare sjukhus 113 20,4
Sunderby sjukhus 398 20,6
Blekingesjukhuset Karlskrona 523 20,7
Lasarettet i Motala 447 20,8
Medicin-Geriatrik Avesta 181 21,0
Östersunds sjukhus 527 21,1
Länssjukhuset Kalmar 551 21,1
Akademiska sjukhuset Uppsala 1 309 21,1
Bollnäs sjukhus 113 21,2
Ängelholms sjukhus 463 21,4
Hudiksvalls sjukhus 173 21,4
Sandvikens sjukhus 232 21,6
Ljungby lasarett 244 21,7
Vrinnevisjukhuset 754 21,8
Centrallasarettet Växjö 811 21,9
Centralsjukhuset Kristianstad RoDEoN 672 22,0
Karolinska universitetssjukhuset Huddinge 875 22,4
NU – sjukvården 1 056 22,7
Medicin Falun 821 22,9
Länssjukhuset Ryhov 676 23,1
Skånes Universitetssjukhus Malmö 1 221 23,1
Arvika sjukhus 176 23,3
Centralsjukhuset Karlstad 1 024 23,6
Sjukhuset i Söderhamn 138 23,9
Norrlands universitetssjukhus 777 24,1
Lasarettet Ystad 347 24,5
Skellefteå lasarett 313 24,6
Helsingborgs lasarett 573 25,3
Södertälje sjukhus 169 25,4
Västmanlands sjukhus Sala 95 26,3
Höglandssjukhuset Eksjö 583 26,6
Kiruna sjukhus 103 27,2
Enköpings lasarett 263 28,1
Västmanlands sjukhus Köping 270 28,9
Kalix sjukhus 87 29,9
Mälarsjukhuset Eskilstuna 585 31,3
Piteå Älvdals sjukhus 178 32,0
Trelleborgs lasarett 246 33,7
Lycksele lasarett 104 35,6
Landskrona lasarett 160 36,3
Praktikertjänst Närsjukhuset Dalsland 91 39,6
0
10
Halland
Stockholm
Kalmar
Skåne
Örebro
Värmland
Västra Götaland
Riket
Västmanland
Jönköping
Uppsala
Kronoberg
Jämtland
Västernorrland
Blekinge
Sörmland
Östergötland
Västerbotten
Gotland
Dalarna
Gävleborg
Norrbotten
55,8
37,1
7,2
55,2
34,2
10,6
55,0
35,8
9,2
54,1
35,8
10,1
54,1
36,3
9,6
53,8
34,4
11,7
51,7
37,2
11,0
51,5
37,9
10,6
51,4
38,3
10,3
49,6
41,1
9,2
49,6
39,4
11,0
49,1
39,2
11,6
49,0
40,3
10,7
48,7
41,1
10,2
48,4
40,8
10,8
48,0
42,4
9,6
47,6
42,0
10,4
45,8
44,4
9,9
45,6
43,5
10,9
45,2
42,9
12,0
44,7
42,5
12,8
14,8
45,7
39,5
20
0
40
60
80
100
%
HbA1c < 52 mmol/mol
HbA1c 52–70 mmol/mol
HbA1c > 70 mmol/mol
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Figur 20. Fördelning av HbA1c.
Medicinkliniker, diabetes typ 1.
Västernorrland
Västra Götaland
Blekinge
Halland
Kalmar
Skåne
Riket
Jämtland
Jönköping
Stockholm
Gävleborg
Uppsala
Östergötland
Sörmland
Västerbotten
Örebro
Gotland
Västmanland
Dalarna
Kronoberg
Värmland
Norrbotten
0
25,9
58,3
24,8
58,1
17,1
23,9
57,0
19,1
23,2
61,7
15,1
22,5
57,3
20,2
21,5
55,8
22,6
21,2
58,7
20,1
20,9
58,1
21,1
20,8
56,2
23,0
20,8
60,6
18,6
20,5
58,4
21,1
20,5
57,3
22,3
19,7
59,8
20,5
19,6
56,3
24,2
19,5
55,3
25,2
19,1
62,2
18,6
18,5
66,8
14,7
18,4
59,3
22,3
18,3
60,0
21,7
16,3
61,8
21,9
15,8
61,2
22,9
15,4
60,1
24,6
20
40
HbA1c < 52 mmol/mol
15,8
60
80
HbA1c > 70 mmol/mol
100
%
HbA1c 52–70 mmol/mol
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
20
30
40
50
Målnivå enligt 2015 års riktlinjer för diabetesvården
*Antal patienter med rapporterad uppgift på indikatorn
60
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
2 8 | Å r s r a p p o r t 2 016
Figur 21. Andel HbA1c < 52 mmol/mol.
Figur 22. Andel HbA1c > 70 mmol/mol.
%
%
100
50
80
40
31,0
60
40
49,1
52,3
52,7
51,3
30
27,2
29,3
30,1
27,7
26,7
14,6
17,0
19,0
18,9
21,2
2012
2013
2014
2015
2016
Primärvården
Medicinkliniker,
diabetes typ 1
20
10
0
28,8
25,1
27,3
20
0
51,5
26,1
11,1
10,7
10,6
2012
2013
2014
2015
2016
Primärvården
Medicinkliniker,
diabetes typ 1
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
mmol/mol
65,3
70
64,3
63,1
62,7
61,6
62,5
61,9
61,5
61,4
61,9
54,9
54,1
53,9
54,1
54,0
69,1
67,6
68
66
64
66,3
65,8
65,4
64,7
64,4
63,8
64,8
63,3
63,9
40
30
Medicinkliniker,
diabetes typ 2
Figur 24. Medelvärde för HbA1c (mmol/mol) i olika
åldersgrupper. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
mmol/mol
50
20,1
11,7
Medicinkliniker,
diabetes typ 2
Figur 23. Medelvärde för HbA1c (mmol/mol).
60
22,9
24,1
12,2
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
70
23,5
24,5
62
2012
Primärvården
2013
2014
2015
Medicinkliniker,
diabetes typ 1
2016
Medicinkliniker,
diabetes typ 2
60
61,8
62,7
62,4
2014
2015
61,3
2012
2013
2016
Medicinkliniker, diabetes typ 1, ålder 18–21 år
Medicinkliniker, diabetes typ 1, ålder 22–30 år
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Medicinkliniker, diabetes typ 1, ålder > 30 år
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Å r s ra p p o r t 2 016 | 2 9
Diabetesbehandling
Behandlingsalternativen för diabetes varierar ganska stort
mellan landstingen, det gäller till exempel behandling
hos dem med relativt nydiagnostiserad typ 2-diabetes och
också andelen som har pumpbehandling vid typ 1-diabetes.
Kost och motion är hörnstenarna i behandlingen av typ
2-diabetes, men det är viktigt att nå uppsatta mål tidigt
och oftast krävs då farmakologisk behandling, här förefaller det finnas en klar förbättringspotential.
Figur 25. Fördelning av diabetesbehandling bland
patienter < 70 år och med diabetesduration 0–3 år.
Primärvården.
Värmland
Jämtland
Halland
Dalarna
Västernorrland
Sörmland
Västra Götaland
Västerbotten
Jönköping
Skåne
Gotland
Gävleborg
Riket
Blekinge
Östergötland
Västmanland
Norrbotten
Stockholm
Uppsala
Örebro
Kalmar
Kronoberg
12,5
75,8
3,5
8,2
12,8
74,6
4,6
8,0
13,6
79,0
14,7
73,9
16,7
73,8
3,9 5,6
19,2
73,6
3,2 4,0
20,4
71,3
2,3 6,0
20,5
72,9
2,4 4,2
20,8
69,4
3,2 6,6
20,9
71,0
3,0 5,2
23,7
66,3
2,4
7,6
23,8
65,3
2,9
8,0
24,1
66,9
24,5
71,1
0,8 3,5
25,9
62,7
5,2 6,2
28,3
62,0
2,3 7,4
29,2
59,8
3,9
30,7
59,8
3,1 6,4
31,5
62,6
1,1 4,9
32,3
58,7
2,5 6,6
33,9
57,2
4,4 4,6
34,9
57,9
20
0
40
2,8 4,6
1,8
2,9 6,1
7,2
2,0 5,3
60
Enbart kost
9,6
80
100
%
Insulin enbart
Tabletter enbart
Tabletter och insulin
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Figur 26. Fördelning av diabetesbehandling.
Primärvården.
Figur 27. Fördelning av diabetesbehandling.
Medicinkliniker, diabetes typ 2.
%
60
47
,2
47
,5
47
,6
48
,6
50
,1
%
60
50
50
20
12
,5
12
,2
11
,7
11
,4
10
,8
16
,3
16
,2
16
,0
15
,9
16
,0
20
38,7
33,7 33,1 32,5
Enbart kost
2012
Tabletter
enbart
2013
Insulin enbart
2014
2015
Tabletter
och insulin
17,7 17,7 16,8 16,6
32,3 32,1
14,7
10
0,
9
1,
5
2,
0
2,
2
2,
6
10
0
40,1 39,1 38,8
30
23
,1
22
,7
22
,6
21
,9
20
,5
30
41,7
40
40
GLP-1
2016
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
7,0
9,2
11,5 12,3
14,5
0
Tabletter enbart
2012
2013
Insulin enbart
2014
Tabletter
och insulin
2015
GLP-1
2016
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
3 0 | Å r s r a p p o r t 2 016
Kommentar från professor Johan Jendle:
Insulinpumpar och sensorer
Insulinpumpar har använts sedan början av 1980-talet
och har blivit allt vanligare. Det finns i dag över 10 000
insulinpumpar i Sverige. Bland de riktigt små barnen har
det absoluta flertalet insulinpump, då insulinpennor inte
kan dosera i tillräckligt små doser. För lite större barn har
majoriteten insulinpump i dag, men det finns stora variationer mellan olika landsting och regioner. På vuxensidan
på medicinklinikerna ser vi en gradvis ökning i antalet
pumpanvändare, där i dag i snitt 22,7 % har insulinpump.
Variationen mellan olika sjukhus är 3,3–47,6 % och mellan
olika landsting 12–31,2 %. Andelen med pumpbehandling ökar successivt och det är fler kvinnor med pump
(27,3 %) jämfört med män (19 %). Vidare ses att andelen
med pumpbehandling ökar, framför allt bland yngre
patienter (<30 år). Främsta indikationerna för insulinpump
är högt HbA1c (når ej individuellt mål) och svängande
glukosvärden, med cirka 30 % vardera.
Vad gäller glukosmonitorering så har kontinuerlig
glukosmonitorering, continuous glucose monitoring (CGM)
samt flash glucose monitoring (FGM)
blivit betydligt vanligare de senaste
tre åren. CGM eller FGM används av
32,3 % av patienter med typ 1 diabetes,
men det finns mycket stora variationer
mellan olika landsting (8,5–52,1 %).
Johan Jendle
CGM kan även användas tillsamProfessor,
mans med vissa insulinpumpar och
Örebro Universitet
kallas då Sensor Augmented Pump
(SAP) där sensorvärdena går direkt in i Vetenskaplig
sekreterare SFD
pumpen och hjälper individen att välja
insulindoser. Data för hur många som använder denna
kombination saknas men är önskvärt.
Det är värdefullt att vi lär oss att använda hjälpmedel
som insulinpumpar och sensorer på ett så effektivt sätt
som möjligt och får möjlighet att dra nytta av registerdata. Det är också viktigt att vi fortsätter att hjälpas åt
att samla uppgifter kring pumpar och sensorer.
Figur 28. Andel som behandlas med insulinpump, uppdelat
i olika åldersgrupper. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
Figur 30. Andel med insulinpump.
Medicinkliniker, diabetes typ 1.
%
40
35
30
25
28,9
30,1
31,8
27,9
19,6
20,2
20,4
2014
2015
2016
18,7
19,1
2012
2013
20
15
36,8
27,2
25,0
25,9
23,2
34,4
10
5
0
Medicinkliniker, diabetes typ 1, ålder 18–21 år
Medicinkliniker, diabetes typ 1, ålder 22–30 år
Medicinkliniker, diabetes typ 1, ålder > 30 år
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Norrbotten
Dalarna
Gävleborg
Gotland
Uppsala
Kalmar
Västernorrland
Skåne
Sörmland
Kronoberg
Jönköping
Västerbotten
Halland
Jämtland
Västra Götaland
Riket
Örebro
Värmland
Stockholm
Västmanland
Blekinge
Östergötland
31,1
30,1
28,3
27,5
25,4
25,2
25,1
25,0
24,1
23,8
23,5
23,3
23,1
23,0
22,8
22,7
22,0
21,9
20,6
18,9
17,9
12,0
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Figur 29. Andel som behandlas med insulinpump,
uppdelat på kön. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
Figur 31. Indikation för insulinpumpbehandling.
Medicinkliniker, diabetes typ 1
%
40
Glukossvängningar
7,6
35
30
25
20
15
24,6
25,2
26,0
26,8
27,3
20,2
20,9
21,5
22,3
22,7
16,7
17,5
17,9
18,7
19,0
10
Högt HbA1c
(ej inom patientens målområde)
13,9
33,6
Fysisk aktivitet
2,1
1,5
2,1
Gryningsfenomen
”Unawareness”
7,4
5
0
Frekventa hypoglykemier
Patientens önskemål
2012
Män
2013
Kvinnor
2014
2015
2016
Alla
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
31,8
Förenklad glukosbehandling
(barnklinik)
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Å r s ra p p o r t 2 016 | 3 1
Figur 32. Andel med insulinpump.
Medicinkliniker, diabetes typ 1.
Kiruna sjukhus
Lasarettet Ystad
Hässleholms sjukhus
Sollefteå sjukhus
Piteå Älvdals sjukhus
Ljungby lasarett
Gävle sjukhus
Medicin Falun
Västmanlands sjukhus Sala
Gällivare sjukhus
Hudiksvalls sjukhus
Medicin Mora
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska
Alingsås lasarett
Ersta Sjukhus
Nyköpings lasarett
Trelleborgs lasarett
Höglandssjukhuset Eksjö
Visby lasarett
Länssjukhuset Kalmar
Enköpings lasarett
Sunderby sjukhus
Norrlands Universitetssjukhus
Medicin-Geriatrik Avesta
Härnösands sjukhus
Värnamo sjukhus
Skånes Universitetssjukhus Lund
Akademiska sjukhuset Uppsala
Bollnäs sjukhus
Kungälvs sjukhus
Hallands sjukhus Kungsbacka
Oskarshamns sjukhus
Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Norrtälje sjukhus TioHundra
NU - sjukvården
Norrtälje sjukhus TioHundraMälarsjukhuset Eskilstuna
Hallands sjukhus Halmstad
Universitetssjukhuset Örebro
Sundsvalls sjukhus
Ängelholms sjukhus
Skånes Universitetssjukhus Malmö
Östersunds sjukhus
Riket
Frölunda specialistsjukhus
Centralsjukhuset Karlstad
Skaraborgs sjukhus Skövde
Örnsköldsviks sjukhus
Västerviks sjukhus
Sandvikens sjukhus
Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Torsby sjukhus
Södra Älvsborgs sjukhus Borås Skene
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal
Landskrona lasarett
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra
Varbergs sjukhus
Centrallasarettet Växjö
Västmanlands sjukhus Västerås
Sjukhuset i Söderhamn
Kalix sjukhus
Blekingesjukhuset Karlshamn
Capio St Görans sjukhus
Arvika sjukhus
Centralsjukhuset Kristianstad RoDEoN
Länssjukhuset Ryhov
Helsingborgs lasarett
Medicinmottagningen Ludvika
Danderyds sjukhus
Capio Lundby Närsjukhus
Skaraborgs sjukhus Falköping
Karlskoga lasarett
Blekingesjukhuset Karlskrona
Södersjukhuset
Skellefteå lasarett
Sjukhuset i Lidköping
Kullbergska sjukhuset
Västmanlands sjukhus Köping
Lycksele lasarett
Lindesbergs lasarett
Angereds närsjukhus
Universitetssjukhuset Linköping
Södertälje sjukhus
Vrinnevisjukhuset
Lasarettet i Motala
Praktikertjänst Närsjukhuset Dalsland
Mitt Hjärta Medicinmottagning
Kontinuerlig glukosmätning
Antal*
103 47,6
344 43,0
213 41,8
126 38,1
178 35,4
236 35,2
527 33,4
702 33,3
95 32,6
113 31,9
170 31,2
225 31,1
1 319 29,0
412 28,9
922 28,6
402 28,4
244 28,3
583 28,1
338 27,5
558 27,4
264 27,3
395 27,1
784 26,5
135 25,9
115 25,2
399 25,1
1 221 25,1
1 268 25,0
113 24,8
395 24,6
365 24,4
107 24,3
1 168 24,3
197 23,9
1 074 23,9
581 23,9
641 23,9
1 164 23,9
457 23,6
459 23,5
1 167 23,1
518 23,0
41 276 22,7
329 22,5
1 026 22,5
782 22,3
289 21,8
310 21,6
232 21,6
878 21,3
104 21,2
1 188 21,0
377 21,0
158 20,9
699 20,6
386 20,5
758 20,3
860 20,1
137 19,7
87 19,5
380 18,9
1 083 18,8
176 18,8
673 18,7
688 18,6
483 18,6
163 18,4
1 543 18,3
272 18,0
173 17,9
251 17,1
527 17,1
1 268 17,0
283 17,0
444 16,9
225 16,9
270 16,7
101 15,8
141 14,9
87 13,8
909 13,3
176 12,5
734 12,5
435 10,1
3,3
91
90 0
0
10 20
Sedan juni 2016 har det gått att registrera användning av
CGM/FGM i NDR. Många kliniker har kommit igång
med rapporteringen men det är ännu för tidigt att dra
några slutsatser kring CGM-andvändningen.
Tabell 5. Andel med kontinuerlig glukosmätning
(CGM/FGM). Medicinkliniker, diabetes typ 1.
Landsting
Totalt antal
patienter typ 1
Antal och
andel (%) med
CGM/FGM
Antal och
andel (%) som
saknar uppgift
om CGM/FGM
Blekinge
916
381 (41,6)
325 (35,5)
Dalarna
1 412
544 (38,5)
829 (58,7)
Gotland
340
45 (13,2)
218 (64,1)
Gävleborg
1 183
244 (20,6)
922 (77,9)
Halland
1 399
689 (49,2)
698 (49,9)
Jämtland
527
184 (34,9)
343 (65,1)
Jönköping
1 686
645 (38,3)
988 (58,6)
992
341 (34,4)
545 (54,9)
Kronoberg
1 059
102 (9,6)
51 (4,8)
Norrbotten
879
77 (8,8)
799 (90,9)
5 277
1 632 (30,9)
3 013 (57,1)
5 722 (77,0)
Kalmar
Skåne
Stockholm
7 428
920 (12,4)
Sörmland
1 260
519 (41,2)
528 (41,9)
Uppsala
1 621
398 (24,6)
804 (49,6)
Värmland
1 320
401 (30,4)
501 (38,0)
Västerbotten
1 238
421 (34,0)
636 (51,4)
994
357 (35,9)
444 (44,7)
1 314
263 (20,0)
932 (70,9)
Västra Götaland
7 795
4 189 (53,7)
2611 (33,5)
Örebro
1 568
620 (39,5)
670 (42,7)
Östergötland
2 291
778 (34,0)
1 208 (52,7)
42 499
13 750 (32,4)
22 787 (53,6)
Västernorrland
Västmanland
Riket
Källa: NDR – Nationella diabetesregistret
30
40
50
*Antal patienter med rapporterad uppgift på indikatorn
60
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
3 2 | Å r s r a p p o r t 2 016
Blodtryck
Över tid har vi sett ett kraftigt sjunkande blodtryck, både
för typ 1- och typ 2-diabetes. Högt blodtryck ökar risken
påtagligt för diabeteskomplikationer såsom njursvikt och
kardiovaskulära sjukdomar.
I Socialstyrelsens målnivåer för blodtryck anges att över
90 % bland personer med typ 1-diabetes och över 65 %
bland personer i primärvården skall ha ett tryck under
140/85 mmHg. Inget landsting har nått målet när det
gäller typ 1-diabetes och endast ett landsting når det
målet när det gäller primärvården. Detta måste ses som
en mycket viktig förbättringspotential. Den uppenbara
utmaningen är att allt för många har för högt blodtryck.
Kommentar från professor Claes-Göran Östensson
Från mitten av 1990-talet och fram till 2012–2013 ökade
antalet registrerade personer med god blodtryckskontroll
(BT <140/85) både i primärvården och vid medicinklinikerna. Detta är viktigt, eftersom hypertension spelar en
avgörande roll bakom flera senkomplikationer vid diabetes. Socialstyrelsens rekommendation av måluppfyllelse
för god blodtryckskontroll är >65 % av personer med typ
2-diabetes och >90 % vid typ 1-diabetes. Målet är lägre
för typ 2-diabetes, då många i den gruppen är äldre med
behov av anpassade mål.
(för främst typ 2-diabetes) som för typ
1-diabetes vid medicinkliniker. Det
behövs dock fortsatt förbättringsarbete.
Det gäller för typ 2-diabetes inom primärvården, där målvärdena för BT
Claes-Göran Östenson
under 2016 i de flesta landsting uppProfessor,
fylls hos 50–55 %, och för systoliskt
ordförande i
blodtryck hos ca 60 %. Det gäller minst Nationella programlika mycket även inom gruppen med
rådet för diabetes
typ 1-diabetes, där de flesta landsting
visar måluppfyllelse för BT hos 70–85 % av patienterna.
Under de senaste fyra åren har uppfyllelsen av BT-målen
legat på ungefär samma nivå, såväl inom primärvården
Figur 33. Fördelning av systoliskt blodtryck
över tid. Primärvården.
2016
2015
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
0
Figur 34. Fördelning av systoliskt blodtryck
över tid. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
45,6
15,0
22,7
16,7
45,3
14,7
22,8
17,2
46,6
13,9
22,0
17,6
47,0
13,4
21,6
17,9
46,3
13,1
21,8
18,8
45,3
12,9
22
19,8
22,7
20,9
44,0
12,3
43,5
12,1
41,4
38,5
19,8
20,3
17,5
4,8
3,8
3,6
43,2
23,7
45,6
21,9
4,5
4,5
39,6
23,7
6,3
21,3
36,6
24,5
7,4
24,4
32,6
24,8
8,3
25,7
29,0
24,6
8,9
27,7
26,6
24,0
9,8
29,7
24,1
23,5
10,9
33,1
21,8
22,8
11,3
36,0
19,6
22,6
11,8
52,0
21,4
54,4
20,4
55,3
19,4
56,5
19,6
20
59,4
40
60
80
Systoliskt blodtryck
≤ 130 mmHg
Systoliskt blodtryck
140–149 mmHg
Systoliskt blodtryck
131–139 mmHg
Systoliskt blodtryck
≥ 150 mmHg
100
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
2016
2015
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
67,1
13,0
12,4
7,4
67,7
12,1
12,7
7,6
69,5
10,4
12,4
7,7
71,4
9,7
11,3
7,6
7,5
72,5
8,5
11,5
72,1
8,5
11,9
7,5
71,8
8,1
11,8
8,3
71,0
7,6
69,1
12,2
7,9
66,3
13,2
7,8
65,9
7,8
14,0
14,3
9,1
9,8
11,9
12,0
63,6
7,7
61,9
7,5
16,5
14,1
62,9
7,2
16,2
13,7
15,8
13,0
61,6
7,0
16,5
15,0
62,1
6,7
16,6
14,5
60,6
6,9
16,9
15,6
63,0
6,2
15,8
15,0
60,9
6,0
17,0
16,1
63,3
6,3
15,6
14,8
6,0
15,5
15,7
62,7
0
20
40
60
80
Systoliskt blodtryck
≤ 130 mmHg
Systoliskt blodtryck
140–149 mmHg
Systoliskt blodtryck
131–139 mmHg
Systoliskt blodtryck
≥ 150 mmHg
100
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Å r s ra p p o r t 2 016 | 3 3
Figur 36. Fördelning av systoliskt blodtryck.
Medicinkliniker, diabetes typ 1.
Figur 35. Fördelning av systoliskt blodtryck.
Primärvården.
18,3
11,0
48,8
14,3
22,1
14,8
48,1
13,2
23,7
15,1
48,0
13,1
21,0
17,9
47,3
14,1
21,6
17,0
46,6
13,3
22,5
17,6
46,5
15,5
22,7
15,3
46,4
16,5
21,1
15,9
46,3
22,6
16,9
14,2
45,9
13,9
23,8
16,4
45,6
15,0
22,7
16,7
45,4
12,5
25,4
16,7
45,0
14,9
23,1
16,9
44,4
17,9
23,3
14,3
44,2
16,2
23,3
16,3
43,7
15,6
22,6
18,1
43,4
17,0
22,3
17,3
42,5
16,0
23,7
17,8
42,5
12,6
26,6
18,3
41,4
10,0
27,2
21,5
41,2
17,0
21,9
19,9
20,0
50,7
Östergötland
Västernorrland
Sörmland
Kronoberg
Stockholm
Värmland
Jönköping
Västra Götaland
Västerbotten
Uppsala
Riket
Kalmar
Örebro
Halland
Jämtland
Gävleborg
Västmanland
Norrbotten
Skåne
Blekinge
Dalarna
Gotland
0
20
40
Blodtryck ≤ 130 mmHg
Blodtryck 131–139 mmHg
19,8
28,4
12,8
39,0
60
80
Blodtryck 140–149 mmHg
100
%
6,2
10,3
12,6
8,6
9,1
13,2
12,0
9,1
10,7
13,0
11,8
8,6
14,1
10,7
16,7
14,6
17,0
18,2
18,9
13,1
25,9
17,1
73,9
73,7
71,6
70,4
69,5
69,4
69,3
68,6
67,7
67,1
67,0
66,5
65,5
65,0
64,1
63,6
62,0
60,0
60,0
59,5
58,2
56,4
Uppsala
Sörmland
Östergötland
Västerbotten
Gävleborg
Västra Götaland
Stockholm
Örebro
Kronoberg
Riket
Värmland
Västernorrland
Halland
Kalmar
Jönköping
Skåne
Norrbotten
Dalarna
Västmanland
Gotland
Jämtland
Blekinge
0
20
40
Blodtryck ≤ 130 mmHg
Blodtryck ≥ 150 mmHg
Blodtryck 131–139 mmHg
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
%
%
100
76,5
75,0
61,1
60,9
59,7
60
40
53,7
54,6
54,4
74,3
74,8
58,5
60,5
53,5
53,9
20
0
Blodtryck 140–149 mmHg
%
Blodtryck ≥150 mmHg
85,5
85,1
84,1
83,8
84,0
80
74,6
73,4
73,0
71,8
72,2
60
68,1
68,9
69,0
68,6
69,0
2012
2013
2014
2015
2016
40
20
2012
2013
Primärvården
2014
2015
Medicinkliniker,
diabetes typ 1
2016
0
Primärvården
Medicinkliniker,
diabetes typ 2
Medicinkliniker,
diabetes typ 1
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Figur 39. Andel med blodtryckssänkande
läkemedel.
Medicinkliniker,
diabetes typ 2
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Figur 40. Medelvärde för blodtryck (mmHg)
mm Hg
%
160
100
82,4
80,6
81,2
79,9
79,2
77,8
77,7
78,6
76,1
76,1
44,1
43,9
43,7
43,3
40,6
80
60
Systoliskt blodtryck
135,3
134,9
132,5
132,6
140
134,8
132,9
134,9
133,2
134,7
132,6
120
126,2
126,6
127,0
126,9
Diastoliskt blodtryck
76,3
76,2
74,8
75,0
76,3
75,1
76,5
75,1
76,5
74,7
40
100
20
80
0
100
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
100
76,5
80
7,5
6,3
5,9
8,9
7,8
6,7
6,2
8,0
8,1
7,4
7,0
8,2
7,9
11,5
7,3
8,9
7,9
7,3
8,9
11,4
7,2
8,5
Figur 38. Andel blodtryck ≤ 140/85 mmHg.
Figur 37. Andel blodtryck < 140/85 mmHg.
80
60
12,4
9,7
9,9
12,2
13,7
10,7
12,5
14,3
13,5
12,4
14,2
16,8
12,5
12,7
11,9
12,9
13,1
14,5
12,2
16,0
8,8
18,0
2012
Primärvården
2013
2014
2015
Medicinkliniker,
diabetes typ 1
2016
Medicinkliniker,
diabetes typ 2
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
60
126,0
72,9
73,0
73,3
73,6
73,6
2012
2013
2014
2015
2016
Primärvården
Medicinkliniker,
diabetes typ 1
Medicinkliniker,
diabetes typ 2
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
3 4 | Å r s r a p p o r t 2 016
Figur 43. Andel blodtryck < 140/85 mmHg.
Medicinkliniker, diabetes typ 1.
Figur 41. Andel blodtryck < 140/85 mmHg.
Primärvården.
Östergötland
Västerbotten
Halland
Västernorrland
Västra Götaland
Jönköping
Sörmland
Värmland
Kronoberg
Örebro
Riket
Västmanland
Stockholm
Uppsala
Kalmar
Jämtland
Gävleborg
Norrbotten
Dalarna
Skåne
Gotland
Blekinge
64,6
58,5
56,5
56,2
55,6
55,6
55,1
54,9
54,5
54,4
53,9
53,8
53,5
52,7
52,5
52,3
52,0
51,5
51,5
49,5
46,5
46,0
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
%
Målnivå enligt 2015 års riktlinjer för diabetesvården
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Figur 42. Andel blodtryck < 140/85 mmHg.
Medicinkliniker, diabetes typ 1.
Östergötland
Västra Götaland
Jämtland
Halland
Sörmland
Uppsala
Jönköping
Stockholm
Kronoberg
Riket
Örebro
Västmanland
Gävleborg
Värmland
Skåne
Dalarna
Norrbotten
Västerbotten
Kalmar
Blekinge
Västernorrland
Gotland
0
80,2
77,5
77,2
77,0
75,4
75,2
75,2
75,1
74,8
74,8
74,4
74,1
73,1
73,0
73,0
72,7
72,6
71,9
70,6
68,9
68,2
66,0
10
20
30
40
50
60
70
80
Målnivå enligt 2015 års riktlinjer för diabetesvården
90
100
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Antal*
Frölunda specialistsjukhus 325
Nyköpings lasarett 417
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra 601
Angereds närsjukhus 87
Värnamo sjukhus 374
Medicin Mora 227
Vrinnevisjukhuset 729
Sjukhuset i Söderhamn 138
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal 375
Torsby sjukhus 104
Capio St Görans sjukhus 1 083
Lasarettet i Motala 421
Skaraborgs sjukhus Falköping 172
Hallands sjukhus Kungsbacka 361
Hallands sjukhus Halmstad 637
Västmanlands sjukhus Västerås 833
NU - sjukvården 978
Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 806
Ersta Sjukhus 792
Länssjukhuset Ryhov 690
Universitetssjukhuset Linköping 861
Alingsås lasarett 409
Centrallasarettet Växjö 785
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska 1 315
Södra Älvsborgs sjukhus Borås Skene 1 185
Östersunds sjukhus 500
Kalix sjukhus 87
Hässleholms sjukhus 202
Skånes Universitetssjukhus Malmö 994
Universitetssjukhuset Örebro 997
Västerviks sjukhus 276
Lasarettet Ystad 336
Karlskoga lasarett 245
Arvika sjukhus 155
Akademiska sjukhuset Uppsala 1 088
Praktikertjänst Närsjukhuset Dalsland 89
Blekingesjukhuset Karlshamn 372
Gävle sjukhus 523
Skellefteå lasarett 259
Riket 39 593
Danderyds sjukhus 1 546
Sunderby sjukhus 397
Helsingborgs lasarett 529
Enköpings lasarett 261
Skånes Universitetssjukhus Lund 1 185
Medicinmottagningen Ludvika 164
Kiruna sjukhus 103
Sjukhuset i Lidköping 434
Härnösands sjukhus 113
Norrlands Universitetssjukhus 760
Sandvikens sjukhus 227
Medicin Falun 809
Kungälvs sjukhus 396
Norrtälje sjukhus TioHundra 189
Södersjukhuset 1 199
Centralsjukhuset Karlstad 1 009
Centralsjukhuset Kristianstad RoDEoN 652
Karolinska Universitetssjukhuset Solna 1 120
Ängelholms sjukhus 455
Varbergs sjukhus 383
Mälarsjukhuset Eskilstuna 505
Gällivare sjukhus 111
Länssjukhuset Kalmar 519
Örnsköldsviks sjukhus 273
Skaraborgs sjukhus Skövde 768
Kullbergska sjukhuset 227
Sundsvalls sjukhus 437
Bollnäs sjukhus 109
Höglandssjukhuset Eksjö 582
Piteå Älvdals sjukhus 177
Visby lasarett 306
Västmanlands sjukhus Köping 259
Capio Lundby Närsjukhus 110
Blekingesjukhuset Karlskrona 515
Ljungby lasarett 239
Sollefteå sjukhus 119
Hudiksvalls sjukhus 163
Oskarshamns sjukhus 107
Trelleborgs lasarett 228
Västmanlands sjukhus Sala 92
Lindesbergs lasarett 143
Södertälje sjukhus 164
Mitt Hjärta Medicinmottagning 80
Medicin-Geriatrik Avesta 162
Landskrona lasarett 157
Lycksele lasarett 90
0
92,3
85,1
83,0
82,8
82,4
82,4
81,9
81,9
81,9
80,8
80,8
80,5
80,2
79,5
79,3
79,1
79,0
79,0
79,0
78,4
78,4
78,2
78,1
78,1
77,8
77,2
77,0
76,2
75,9
75,8
75,7
75,6
75,5
75,5
75,4
75,3
75,3
75,1
74,9
74,8
74,7
74,6
74,3
74,3
74,3
73,8
73,8
73,7
73,5
73,4
72,7
72,3
72,2
72,0
71,9
71,9
71,6
71,4
70,8
70,8
70,5
70,3
69,4
68,5
68,5
68,3
67,7
67,0
66,8
66,7
66,0
65,6
65,5
64,3
64,0
63,9
63,8
63,6
63,2
63,0
62,2
61,6
61,3
59,9
56,1
50,0
20
40
60
80
Målnivå enligt 2015 års riktlinjer för diabetesvården
*Antal patienter med rapporterad uppgift på indikatorn
100
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Å r s ra p p o r t 2 016 | 3 5
Blodfetter
Trenden med allt bättre blodfettsnivåer håller i sig, dock
är det bara drygt hälften av alla i primärvården och på
medicinkliniker med typ 1 diabetes som har ett LDLvärde lägre än 2,5 mmol/l. LDL är en mycket betydelsefull
Centrala rekommendationer från
Socialstyrelsen – uppdelning av risknivå
utifrån risken för hjärt-kärlsjukdom
Risknivå
Måttlig
Hög
Mycket hög
Risk för hjärt-kärlhändelser över 5 år
2–8 procent
8–20 procent
Över 20 procent
indikator, inte minst för att följa effekten av en livslång
behandling. Att registrera lipidvärden är också nödvändigt
för att kunna beräkna den 5-åriga kardiovaskulära risken
med NDRs riskmotor.
Hälso- och sjukvården bör:
• erbjuda personer med diabetes och mycket hög risk för
hjärtkärlsjukdom intensiv behandling med statiner
(prioritet 1)
• erbjuda personer med diabetes och hög risk för hjärtkärlsjukdom standardiserad behandling med statiner
(prioritet 2).
Hälso- och sjukvården kan:
• erbjuda personer med diabetes och måttlig risk för
hjärt-kärlsjukdom standardiserad behandling med
statiner (prioritet 5)
Källa: Nationella riktlinjer för diabetesvård
– Stöd för styrning och ledning, Socialstyrelsen 2015.
Figur 45. Fördelning av LDL.
Medicinkliniker, diabetes typ 1.
Figur 44. Fördelning av LDL.
Primärvården.
Östergötland
Skåne
Västerbotten
Värmland
Västmanland
Kronoberg
Halland
Västernorrland
Norrbotten
Riket
Gävleborg
Örebro
Kalmar
Västra Götaland
Jämtland
Sörmland
Blekinge
Stockholm
Gotland
Uppsala
Dalarna
Jönköping
31,5
31,0
32,6
30,4
30,9
31,9
31,1
32,3
30,1
31,6
31,9
33,5
30,3
33,4
33,3
33,9
31,8
30,2
29,1
31,5
31,3
32,6
32,4
28,5
27,8
27,2
27,2
26,9
25,8
25,3
24,0
23,1
22,9
22,9
22,6
21,5
21,4
21,3
21,0
19,2
17,2
16,6
16,1
15,5
0
20
40
60
Östergötland
Västernorrland
Skåne
Örebro
Gävleborg
Kronoberg
Västerbotten
Halland
Värmland
Riket
Västra Götaland
Stockholm
Jönköping
Norrbotten
Jämtland
Västmanland
Blekinge
Sörmland
Dalarna
Uppsala
Gotland
Kalmar
21,8
24,8
23,5
26,3
26,5
25,9
25,9
26,1
28,5
28,0
27,2
25,9
30,5
27,3
28,0
27,1
29,1
31,8
36,3
32,3
32,5
33,0
14,3
15,7
16,0
16,1
15,4
15,3
17,2
16,3
17,3
17,4
18,1
17,7
16,5
17,8
17,2
17,8
18,1
18,9
17,3
19,6
20,2
18,9
80
LDL < 1,8 mmol/l
LDL 2,5–2,9 mmol/l
LDL 1,8–2,4 mmol/l
LDL ≥ 3 mmol/l
100
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
24,1
36,0
18,4
21,6
23,3
38,4
18,4
19,9
23,2
37,7
18,3
20,8
21,8
42,0
17,5
18,6
21,2
39,7
18,8
20,3
20,6
38,9
19,2
21,3
18,9
36,6
22,8
21,7
18,5
38,6
20,3
22,6
18,5
36,0
21,0
24,5
18,3
37,8
20,7
23,3
18,2
39,6
20,5
21,7
18,1
37,7
21,6
22,5
17,7
37,5
20,3
17,2
35,3
21,9
25,6
14,7
38,2
20,7
26,4
14,3
36,1
23,6
26,0
14,0
39,0
23,1
23,9
14,0
40,5
21,3
24,3
12,2
34,4
21,6
31,8
11,4
33,1
24,9
30,7
10,5
31,0
26,8
31,7
8,2
30,9
22,9
38,0
0
20
LDL < 1,8 mmol/l
LDL 1,8–2,4 mmol/l
40
60
24,5
80
LDL 2,5–2,9 mmol/l
100
%
LDL ≥ 3 mmol/l
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
3 6 | Å r s r a p p o r t 2 016
Figur 46. Andel LDL < 2,5 mmol/l.
Figur 47. Andel med lipidsänkande läkemedel.
%
%
100
100
80
61,3
60
40
54,3
52,4
49,0
55,2
60
56,1
54,7
52,8
52,2
51,0
48,0
80
66,3
65,3
64,9
63,6
40
20
0
75,4
74,4
74,5
74,1
74,0
61,0
61,0
62,9
60,5
61,5
44,2
44,7
44,8
45,4
43,4
2012
2013
2014
2015
2016
20
2012
2013
2014
Primärvården
2015
Medicinkliniker,
diabetes typ 1
0
2016
Medicinkliniker,
diabetes typ 2
Primärvården
Medicinkliniker,
diabetes typ 1
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Medicinkliniker,
diabetes typ 2
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Figur 48. Andel med lipidsänkande läkemedel.
Primärvården.
Figur 49. Andel med lipidsänkande läkemedel.
Medicinkliniker, diabetes typ 1.
Östergötland
Kronoberg
Västerbotten
Dalarna
Sörmland
Jönköping
Örebro
Kalmar
Västmanland
Jämtland
Västernorrland
Värmland
Halland
Skåne
Gotland
Riket
Uppsala
Blekinge
Norrbotten
Gävleborg
Stockholm
Västra Götaland
Sörmland
Kronoberg
Västmanland
Värmland
Blekinge
Örebro
Dalarna
Östergötland
Västernorrland
Jämtland
Gävleborg
Jönköping
Gotland
Västra Götaland
Riket
Uppsala
Skåne
Halland
Norrbotten
Kalmar
Västerbotten
Stockholm
72,0
70,8
68,9
68,3
67,9
67,8
67,4
66,7
66,6
66,3
66,1
64,3
63,7
63,1
63,0
61,5
61,4
60,8
60,3
59,0
54,9
54,5
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
54,5
54,5
53,7
52,9
51,0
47,5
47,4
47,2
47,1
46,5
44,8
44,7
44,4
44,3
43,4
42,3
39,8
39,6
39,2
37,9
37,5
36,2
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
%
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Å r s ra p p o r t 2 016 | 3 7
Figur 50. Andel med lipidsänkande
läkemedel bland patienter 40 år och äldre.
Medicinkliniker, diabetes typ 1.
Figur 51. Andel med lipidsänkande läkemedel.
Medicinkliniker, diabetes typ 1.
Antal*
75,9
72,9
72,6
70,3
69,4
69,2
68,5
68,4
65,7
65,6
65,1
64,3
63,6
63,0
62,6
61,4
61,3
60,3
59,3
59,3
57,2
54,0
Kronoberg
Västmanland
Sörmland
Östergötland
Värmland
Jämtland
Örebro
Blekinge
Gävleborg
Dalarna
Västernorrland
Västra Götaland
Jönköping
Riket
Uppsala
Gotland
Norrbotten
Västerbotten
Skåne
Halland
Kalmar
Stockholm
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Mitt Hjärta Medicinmottagning 90
Hässleholms sjukhus 206
Västmanlands sjukhus Sala 95
Oskarshamns sjukhus 107
Medicin Mora 230
Arvika sjukhus 158
Lindesbergs lasarett 143
Västmanlands sjukhus Köping 271
Praktikertjänst Närsjukhuset Dalsland 91
Torsby sjukhus 104
Nyköpings lasarett 416
Kullbergska sjukhuset 205
Ängelholms sjukhus 459
Ljungby lasarett 244
Centrallasarettet Växjö 812
Enköpings lasarett 265
Härnösands sjukhus 115
Medicinmottagningen Ludvika 164
Skaraborgs sjukhus Skövde 776
Angereds närsjukhus 88
Karlskoga lasarett 249
Blekingesjukhuset Karlshamn 374
Örnsköldsviks sjukhus 289
Mälarsjukhuset Eskilstuna 536
Centralsjukhuset Karlstad 910
Blekingesjukhuset Karlskrona 526
Sollefteå sjukhus 123
Centralsjukhuset Kristianstad RoDEoN 611
Lasarettet i Motala 298
Vrinnevisjukhuset 684
Västmanlands sjukhus Västerås 861
Höglandssjukhuset Eksjö 583
Medicin-Geriatrik Avesta 182
Skellefteå lasarett 293
Kungälvs sjukhus 396
NU - sjukvården 1 060
Hudiksvalls sjukhus 166
Norrtälje sjukhus TioHundra 173
Kiruna sjukhus 103
Östersunds sjukhus 527
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska 1 321
Trelleborgs lasarett 195
Skaraborgs sjukhus Falköping 172
Västerviks sjukhus 291
Gävle sjukhus 527
Lycksele lasarett 96
Universitetssjukhuset Örebro 1 087
Visby lasarett 340
Sandvikens sjukhus 232
Danderyds sjukhus 1 550
Sjukhuset i Söderhamn 137
Riket 39 637
Hallands sjukhus Halmstad 631
Bollnäs sjukhus 111
Alingsås lasarett 414
Värnamo sjukhus 374
Länssjukhuset Ryhov 687
Sundsvalls sjukhus 458
Medicin Falun 829
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra 680
Sjukhuset i Lidköping 437
Kalix sjukhus 87
Karolinska Universitetssjukhuset Solna 1 088
Landskrona lasarett 149
Södertälje sjukhus 172
Universitetssjukhuset Linköping 460
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal 384
Akademiska sjukhuset Uppsala 1 209
Södra Älvsborgs sjukhus Borås Skene 1 188
Piteå Älvdals sjukhus 176
Sunderby sjukhus 398
Gällivare sjukhus 113
Hallands sjukhus Kungsbacka 364
Varbergs sjukhus 380
Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 860
Skånes Universitetssjukhus Malmö 1 158
Helsingborgs lasarett 282
Norrlands Universitetssjukhus 779
Frölunda specialistsjukhus 330
Capio Lundby Närsjukhus 144
Skånes Universitetssjukhus Lund 1 066
Capio St Görans sjukhus 1 080
Södersjukhuset 1217
Lasarettet Ystad 347
Länssjukhuset Kalmar 512
Ersta Sjukhus 926
65,6
65,5
64,2
62,6
62,2
60,1
60,1
60,1
59,3
57,7
57,7
57,1
56,6
54,5
54,4
54,3
53,0
52,4
52,3
52,3
52,2
51,6
51,2
51,1
51,1
50,6
50,4
49,9
49,7
49,4
49,2
49,2
48,4
47,8
47,7
47,6
47,0
46,8
46,6
46,5
46,3
46,2
45,9
45,7
45,0
44,8
44,7
44,4
44,4
44,2
43,8
43,4
43,3
43,2
43,2
42,2
42,2
42,1
42,1
41,8
41,4
41,4
41,1
40,9
40,7
40,2
39,6
39,6
39,2
38,1
37,9
37,2
37,1
36,1
34,5
33,5
33,0
32,7
32,7
32,6
32,6
32,2
30,7
29,1
28,3
25,6
0
20
40
60
80
*Antal patienter med rapporterad uppgift på indikatorn
100
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
3 8 | Å r s r a p p o r t 2 016
Lipidbehandling och NDRs riskmotor
Diabetes är en allvarlig sjukdom med förhöjd risk för
hjärt-kärlsjukdomar och för tidig död. God behandling
förlänger livet och minskar risken för följdsjukdomar.
För patienter med typ 2-diabetes visar samkörning med
Socialstyrelsens slutenvårdsregister att 20 % vårdas för
kranskärlssjukdom, 8.3 % för hjärtsvikt och 8.2 % för
stroke (jämfört med 10.1 %, 3.7 % och 4.8 % i en
matchad cohort utan diabetes).
Riskmotorn är noggrant validerad och kan anses vara
till en stor hjälp när vi behöver estimera framtida risk i
olika grupper, till exempel i samband med att blodfettsänkande behandling påbörjas. Självklart ska man inte
fatta avgörande kliniska beslut för enstaka patienter
genom att endast använda riskmotorn, utan den är tänkt
att fungera som stöd och vägledning vid beslut. I rap-
porten illustreras hur riskmotorn kan användas samt hur
stor andel av patienterna som behandlas med lipidsänkande läkemedel beroende av den estimerade 5-årsrisken
för kardiovaskulär sjukdom enligt NDRs riskmotor.
Med hjälp av riskmotorn borde sannolikheten öka för att
rätt patientgrupper får rätt behandling. Riskmotorn
behöver således bli ännu lättare att ta till hjälp och vi
arbetar nu för att inlagda data automatiskt förs in i riskmotorn när så önskas.
NDRs riskmotor är ett värdefullt verktyg där vi med
hjälp av NDR-data, kan estimera 5-årsrisk för att drabbas av kardiovaskulär sjukdom, både hos personer med
typ 1- och typ 2-diabetes. Givet Socialstyrelsens rekommendationer är det tydligt att fler skall behandlas med
blodfettsänkande behandling.
Kommentar från överläkare Katarina Eeg-Olofsson:
Lipidbehandling vid typ 1-diabetes
Christel Heros arbete på NDRdata visar att LDL inte är en
särskilt bra markör för hjärtkärlsjukdom vid typ 1-diabetes, men också att gruppen
som får primärpreventiv
Katarina Eeg-Olofsson statinbehandling har lägre
risk att dö i hjärtkärlsjukdom
Överläkare, Diabetesmottagningen, SU/Sahlgrenska, (Association Between Use of
Göteborg
Lipid-Lowering Therapy and
Cardiovascular Diseases and Death in Individuals With
Type 1 Diabetes, Hero C et al.). I dag ligger inte allt
fokus på LDL-mål utan på riskvärdering och att personer med förhöjd risk bör behandlas med statin. Statinbehandling bör också övervägas till personer med typ
1-diabetes och diabetesduration över 15 år. I andra internationella riktlinjer föreslår man ålder över 40 år.
Vi ser skillnader mellan olika landsting/regioner och
sjukhus på andelen patienter som behandlas med lipidsänkande läkemedel. Fler har sannolikt nytta av att
behandlas. Jämfört med blodsocker är blodfetterna
en riskfaktor som är ofta är lätt att behandla vid typ
1-diabetes.
När ska man starta statinbehandling? Ibland verkar det
tidigt att behandla en 41-åring med fina blodfetter. Ett
första steg kan vara att se till att alla över 45 år har
behandling. Själv startar jag behandling tidigare på
patienter med lång diabetesduration och särskilt om
personen har svårt att nå sitt blodsockermål eller har
tecken på ögon- eller njurpåverkan.
På vår diabetesmottagning är vi mer aktiva med att förskriva statiner och vi ser en ökande andel patienter över
40 år som behandlas. Jag uppmuntrar alla diabetesteam
att titta i NDR-knappen för att se hur det ser ut på den
egna mottagningen. Använd teamet. Det är en styrka
att resonera i teamet och att följa upp behandlingen
både på besök hos läkare och diabetessköterska. Tillsammans kan vi fånga upp biverkningar eller missuppfattningar för att öka följsamheten till behandlingen.
Å r s ra p p o r t 2 016 | 3 9
Figur 52. Andel lipidbehandlade med förhöjd 5-årsrisk
för hjärtkärlsjukdom enligt NDRs riskmodell.
Primärvård, diabetes typ 2, ålder 30–79 år.
64,7
Dalarna
68,0
Kronoberg
64,7
Östergötland
74,4
61,3
Kalmar
67,2
Västmanland
69,6
75,7
61,9
Västerbotten
58,9
Västernorrland
67,8
67,2
69,5
Jämtland
59,1
Sörmland
67,9
63,2
Värmland
70,3
64,3
Örebro
61,9
Skåne
72,9
71,4
58,4
64,5
Blekinge
55,5
Halland
69,2
52,6
Uppsala
65,2
52,0
Gotland
64,6
56,4
Norrbotten
57,8
Gävleborg
58,4
Riket
53,0
Stockholm
60,9
66,9
67,4
67,1
0
20
40
Absolut risk 2,0–8,0 %
60
81,8
86,4
75,9
61,9
24,9
85,5
76,4
60,1
20,2
75,7
58,9
74,2
37,1
85,2
84,0
82,1
69,7
29,2
17,3
Kalmar
76,6
77,2
78,8
61,3
45,4
74,4
75,0
63,9
25,4
Gävleborg
69,8
78,2
80,0
56,2
34,1
Västernorrland
76,7
64,7
68,8
14,5
Jämtland
100
%
0
20
56,5
60,7
40
Absolut risk < 2,0 %
Absolut risk 2,0–8,0 %
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
60
94,7
75,7
81,0
59,7
21,1
Skåne
77,0
56,2
21,0
Halland
78,4
Absolut risk 8,1–20 %
Absolut risk > 20 %
86,7
65,3
37,5
Blekinge
78,9
80
90,0
81,8
57,9
63,7
67,7
Västra Götaland
71,9
56,5
Kronoberg
79,3
80,2
46,1
22,9
Örebro
79,6
94,1
87,7
89,5
32,2
Västra Götaland
79,9
94,1
74,0
62,8
Sörmland
79,9
79,7
56,3
15,4
Riket
80,3
94,4
49,0
Östergötland
80,8
64,7
10,2
96,4
71,8
25,0
Stockholm
80,9
51,7
30,0
Norrbotten
81,3
76,0
25,7
Jönköping
80,8
97,1
48,2
Värmland
82,7
63,6
24,3
Västmanland
84,1
83,5
73,5
16,3
Uppsala
85,3
100,0
44,6
Västerbotten
85,4
61,2
53,8
Dalarna
86,0
71,6
27,3
Gotland
84,3
88,1
81,3
59,7
Jönköping
Figur 53. Andel lipidbehandlade med förhöjd
5-årsrisk för hjärtkärlsjukdom enligt NDRs riskmodell.
Medicinkliniker, diabetes typ 1, 30–65 år.
75,0
78,0
66,7
80
Absolut risk 8,1–20 %
100
%
Absolut risk > 20 %
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
4 0 | Å r s r a p p o r t 2 016
Figur 54. 5-årsrisk för hjärtkärlsjukdom enligt NDRs
riskmodell. Primärvården, diabetes typ 2, 30–79 år.
Stockholm
Örebro
Västmanland
Gävleborg
Västra Götaland
Riket
Halland
Östergötland
Kronoberg
Dalarna
Skåne
Västerbotten
Jönköping
Uppsala
Sörmland
Västernorrland
Jämtland
Blekinge
Kalmar
Gotland
Värmland
Norrbotten
0
Figur 55. 5-årsrisk för hjärtkärlsjukdom enligt NDRs
riskmodell. Medicinkliniker, diabetes typ 1, 30–65 år.
0,9
34,1
50,3
14,7
1,0
32,3
50,7
16,1
0,7
31,7
50,5
17,1
0,8
28,2
53,4
17,6
1,0
31,5
49,5
18,0
0,9
30,8
49,7
18,7
0,8
29,6
50,8
18,8
0,9
32,2
47,4
19,6
0,8
28,5
50,9
19,9
0,9
26,3
52,8
20,0
1,0
30,9
48,0
20,1
0,6
31,5
47,6
20,3
1,0
30,8
47,8
20,4
0,5
28,7
49,6
21,2
0,7
30,0
47,9
21,3
0,6
29,6
48,0
21,8
0,5
25,7
51,4
22,3
0,6
25,9
50,7
22,8
0,5
26,7
49,7
23,0
0,4
23,3
51,1
25,2
0,4
24,8
49,5
25,3
0,4
24,3
48,8
26,5
20
40
60
Absolut risk < 2,0 %
80
Jämtland
Jönköping
Kronoberg
Gävleborg
Värmland
Stockholm
Västra Götaland
Kalmar
Riket
Östergötland
Halland
Skåne
Norrbotten
Gotland
Örebro
Uppsala
Västernorrland
Västmanland
Blekinge
Sörmland
Västerbotten
Dalarna
100
0
%
Absolut risk 8,1–20 %
Absolut risk > 20 %
Absolut risk 2,0–8,0 %
34,8
47,8
36,9
48,6
39,4
45,1
38,6
46,9
35,1
48,0
44,7
41,9
42,5
42,1
29,2
48,9
40,0
43,4
42,0
42,7
41,1
42,5
43,2
39,7
35,7
43,0
39,3
43,8
36,4
43,7
39,0
41,4
36,5
45,8
34,6
45,0
34,4
46,9
32,5
46,7
38,2
42,4
34,2
42,8
20
40
%
60
50,8
50,7
44,9
44,4
0
11,6 4,9
10,3 5,1
11,3 5,1
11,8 5,2
16,0 5,3
11,6 5,4
13,7 6,2
13,4 6,2
11,4 6,3
14,0 6,4
11,9 6,8
14,0 6,9
12,5 7,0
13,9 9,2
60
80
100
Absolut risk 8,1–20 %
Absolut risk 2,0–8,0 %
Absolut risk > 20 %
51,7
52,0
%
52,0
44,8
45,5
45,4
%
15
13,1
12,8
12
12,6
12,3
6,0
6,0
12,0
12,1
12,1
12,1
5,4
5,2
5,6
5,5
5,2
2013
2014
2015
11,6
11,6
9
26,4
25,7
25,2
25,0
25,3
6
10
10,8 4,5
17,4 4,5
Figur 57. Andel med förhöjd 5-årsrisk för
hjärtkärlsjukdom, uppdelat på kön.
Medicinkliniker, diabetes typ 1, 30–65 år
30
20
12,7 4,2
9,2 4,2
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
50
40
12,1 3,5
10,9 3,5
Absolut risk < 2,0 %
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Figur 56. Andel med förhöjd 5-årsrisk för
hjärtkärlsjukdom, uppdelat på kön.
Primärvård, diabetes typ 2, 30–79 år.
15,7 1,7
11,6 2,9
10,5
2012
6,0
9,9
2013
9,6
2014
9,3
2015
9,2
2016
3
2012
Kvinnor, absolut risk 8,1–20 %
Män, absolut risk 8,1–20 %
Kvinnor, absolut risk 8,1–20 %
Kvinnor, absolut risk > 20 %
Män, absolut risk > 20 %
Kvinnor, absolut risk > 20 %
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
5,2
4,8
2016
Män, absolut risk 8,1–20 %
Män, absolut risk > 20 %
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Å r s ra p p o r t 2 016 | 4 1
Njurpåverkan
Upp till var 3:e person med typ 2-diabetes har mikroalbuminuri och cirka 15 % av de med typ 1-diabetes.
Om utsöndringen av proteinet albumin i urinen (äggviteutsöndring) överstiger vissa nivåer, kallas det mikrorespektive makroalbuminuri. Albuminuri är ett tecken
på att diabetessjukdomen gett skador på njurarna och är
en allvarlig riskfaktor för försämrad njurfunktion, högt
blodtryck och hjärt-kärlsjukdom. Om en person med diabetes har mikroalbuminuri ökar risken för hjärt-kärlsjukdom två till fyra gånger, jämfört med risken utan mikroalbuminuri. Ju längre tid patienten haft diabetes, desto
vanligare är förekomsten av mikro- och makroalbuminuri.
Blodtryckssänkande behandling kan häva albuminutsöndringen och därmed minska risken för hjärt-kärlkomplikationer. Att tillståndet är behandlingsbart gör
det viktigt att följa förekomsten av albuminuri och därmed att hitta de patienter som har hög risk.
I NDR ingår frågan om patienten har mikro-/makroalbuminuri eller ej.
Makroalbuminuri är en relativ kraftig utsöndring av
albumin och är ett tecken på att njurskadan är mer avancerad. Indikatorn återspeglar alltså tecken på en allvarlig
njurskada på grund av diabetes. Även på detta stadium
kan dock förloppet bromsas eller till och med vändas med
rätt behandling. För patienter med albuminuri är det särskilt viktigt att behandla andra riskfaktorer, som höga
värden för LDL-kolesterol, högt HbA1c och högt blodtryck.
Nedsatt njurfunktion är en förhållandevis vanligt förekommande komplikation till diabetes och kan i svårare
fall med tiden leda till ett behov av dialys och transplantation. Risken för försämrad njurfunktion ökar med stigande ålder och sjukdomsduration. Att mäta njurarnas
funktion är därför en självklar del av vården vid diabetes.
Särskilt viktigt för en bibehållen njurfunktion är bra riskfaktorkontroll. Nedsatt njurfunktion påverkar också vilken
läkemedelsbehandling som kan ges.
I rapporten visas andelen patienter med diabetes som har
olika grader av nedsatt njurfunktion, av alla som har ett
värde för detta.
Figur 59. Förekomst av mikro- eller makroalbuminuri.
Medicinkliniker, diabetes typ 1.
Figur 58. Förekomst av mikro- och makroalbuminuri.
Primärvården.
Kronoberg
Stockholm
Halland
Västerbotten
Jönköping
Östergötland
Skåne
Riket
Uppsala
Jämtland*
Gotland
Gävleborg
Sörmland
Blekinge
Västra Götaland
Dalarna
Norrbotten
Västmanland
Kalmar
Västernorrland
Örebro
Värmland
Kronoberg
Halland
Skåne
Östergötland
Kalmar
Sörmland
Västernorrland
Uppsala
Dalarna
Västerbotten
Jönköping
Blekinge
Västmanland
Norrbotten
Riket
Västra Götaland
Jämtland
Örebro
Gotland
Stockholm
Gävleborg
Värmland
0
10
20
30
40
50
60
70
80
Andel mikroalbuminuri (u-albumin 20–200 µg/min)
Andel makroalbuminuri (u-albumin > 200 µg/min)
90
100
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
0
10
20
30
40
50
60
70
80
Andel mikroalbuminuri (u-albumin 20–200 µg/min)
Andel makroalbuminuri (u-albumin > 200 µg/min)
90
100
%
*Osäker datafångst.
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
4 2 | Å r s r a p p o r t 2 016
Processmått
ögonkontroller och detta bör uppmärksammas. Enstaka
kliniker eller vårdcentraler kan ligga efter i rapporteringen,
detta redovisas för varje enhet i översikten på hemsidan,
men kan också mycket enkelt tas fram i ”Knappen”. Det
borde vara enkelt att täppa till dessa hål i vården. Dessa
kontroller och förebyggande åtgärder/behandlingar är av
enorm betydelse för att förebygga allvarliga komplikationer.
I rapporten ser vi tydligt hur risken för ögon- och fotkomplikationer ökar med sjukdomsduration och även
med sämre blodsockerkontroll, såsom visats i tidigare rapporter.
Viktiga processmått för diabetesvården är bland annat
ögonkontroll och kontroll av fotstatus som i princip skall
utföras till 100 %. Dessa processer är av enorm betydelse
för att förebygga allvarliga komplikationer och kräver
resurser och säkra rutiner. Kontroll av fötter ska göras
minst en gång per år och ögonbottnar skall kontrolleras
vartannat år hos de med typ 1-diabetes och vart tredje år
hos de med typ 2-diabetes (om ingen ögonsjukdom föreligger, annars oftare). Dessa processer verkar vara välfungerande men en negativ trend kan dock anas vad gäller
Ögon
Nästan inga landsting når upp till målen i de nationella
riktlinjerna vad gäller ögonbottenundersökning. Majoriteten av de med typ 1-diabetes och 16–40 % av de med typ
2-diabetes har retinopati. Förekomsten av retinopati ökar
med stigande diabetesduration och framförallt i primärvården varierar den stort i landet, vilket är ett observandum.
Figur 60. Andel med kontroll av ögonbottenstatus
senaste tre åren. Primärvården.
Figur 61. Andel med kontroll av ögonbottenstatus
senaste två åren. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
96,9
95,8
95,5
94,7
94,4
94,1
93,5
90,1
90,0
89,0
88,5
88,4
87,9
87,5
86,8
86,7
86,6
86,6
86,4
86,3
85,4
84,5
Dalarna
Kronoberg
Stockholm
Uppsala
Värmland
Örebro
Halland
Blekinge
Riket
Jämtland
Västernorrland
Kalmar
Sörmland
Gävleborg
Västmanland
Jönköping
Västra Götaland
Norrbotten
Skåne
Västerbotten
Östergötland
Gotland
0
97,2
97,1
96,8
96,6
96,3
96,2
96,2
96,0
95,9
95,7
95,3
95,1
94,5
94,3
94,3
94,1
94,0
93,9
92,1
91,8
90,6
89,1
Dalarna
Halland
Värmland
Norrbotten
Skåne
Västra Götaland
Sörmland
Gävleborg
Jönköping
Gotland
Örebro
Riket
Västernorrland
Östergötland
Kronoberg
Stockholm
Västmanland
Uppsala
Jämtland
Västerbotten
Blekinge
Kalmar
10
20
30
40
50
60
70
80
Målnivå enligt 2015 års riktlinjer för diabetesvården
90
100
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
0
10
20
30
40
50
60
70
80
Målnivå enligt 2015 års riktlinjer för diabetesvården
90
100
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Å r s ra p p o r t 2 016 | 4 3
Figur 62. Andel med diabetesretinopati.
Primärvården.
Figur 63. Andel med diabetesretinopati.
Medicinkliniker, diabetes typ 1.
16,1
16,2
20,8
21,6
23,9
24,3
24,7
24,8
27,3
27,7
29,3
29,8
30,2
30,3
30,7
31,0
33,3
33,5
35,1
38,0
38,3
42,9
Västerbotten
Örebro
Västmanland
Västra Götaland
Norrbotten
Västernorrland
Stockholm
Jämtland
Riket
Värmland
Halland
Uppsala
Sörmland
Blekinge
Skåne
Kalmar
Gotland
Jönköping
Östergötland
Gävleborg
Dalarna
Kronoberg
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
80
88,4
66,6
60
50
44,2
40
20
22,1
22,1
15,1
11,2
10
0
39,5
33,3
30
Primärvården
0–4 år
5–14 år
Medicinkliniker,
diabetes typ 1
15–24 år
30
40
50
60
70
80
90
100
%
70,6
64,7
20
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
90,3
90
10
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
%
100
0
%
Figur 64. Andel med diabetesretinopati, uppdelat
enligt intervaller för diabetesduration.
70
49,1
62,6
63,1
63,1
63,3
64,2
64,9
65,2
66,4
66,9
67,2
67,5
68,1
68,5
69,0
69,8
72,2
72,9
73,2
73,8
74,4
76,3
Västerbotten
Norrbotten
Stockholm
Halland
Västmanland
Kalmar
Skåne
Västra Götaland
Riket
Gotland
Jämtland
Gävleborg
Jönköping
Västernorrland
Uppsala
Östergötland
Blekinge
Örebro
Sörmland
Värmland
Dalarna
Kronoberg
Medicinkliniker,
diabetes typ 2
25+ år
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
4 4 | Å r s r a p p o r t 2 016
Fötter
”Det är viktigt att registrera riskkategori och att fotundersökning har gjorts, i NDR. Vården behöver kunna identifiera patienter med ökad risk för fotkomplikation i syfte
att kunna hjälpa dessa individer med riskminimering.
Det handlar om att ge patienten kunskap, utrustning och
vård, exempelvis hos fotspecialist”, säger Magnus Löndahl,
Skånes Universitetssjukhus.
Figur 65. Kontroll av fotstatus senaste året.
Primärvården.
Figur 66. Kontroll av fotstatus senaste året.
Medicinkliniker, diabetes typ 1.
96,1
95,3
95,3
93,4
93,2
93,1
92,5
91,8
91,6
90,9
89,4
89,0
87,3
86,5
85,8
84,8
83,9
81,3
79,1
78,2
77,8
71,3
Jämtland
Sörmland
Jönköping
Dalarna
Kalmar
Västernorrland
Örebro
Östergötland
Uppsala
Gävleborg
Blekinge
Stockholm
Riket
Halland
Skåne
Västmanland
Västra Götaland
Västerbotten
Norrbotten
Gotland
Kronoberg
Värmland
0
98,0
97,6
96,3
96,1
95,3
94,4
93,9
93,2
93,0
92,5
92,5
91,7
91,7
91,4
91,3
90,4
89,3
88,6
86,2
82,9
82,4
81,2
Jämtland
Östergötland
Västernorrland
Kalmar
Jönköping
Västmanland
Västerbotten
Skåne
Blekinge
Örebro
Dalarna
Halland
Sörmland
Gotland
Norrbotten
Värmland
Riket
Uppsala
Stockholm
Gävleborg
Västra Götaland
Kronoberg
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Målnivå enligt 2015 års riktlinjer för diabetesvården
0
%
10
20
30
40
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Figur 67. Fördelning av riskfotkategorier uppdelat
enligt intervaller för diabetesduration. Primärvården.
70
80
90
100
%
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Figur 68. Fördelning av riskfotkategorier uppdelat
enligt intervaller för diabetesduration.
Medicinkliniker, diabetes typ 1.
100
83,0
76,9
96,392,9
87,9
80
66,7
60
38,7
40
29,7
20
16,0
Frisk fot
0–4 år
63,0
60
54,6
40
0
60
%
%
100
80
50
Målnivå enligt 2015 års riktlinjer för diabetesvården
20
Neuropati
och/eller angiopati
5–14 år
28,3
21,4
15–24 år
5,0
0,8 1,4 2,8
0,3 0,4 0,8 1,7
Tidigare
diabetessår
Pågående
allvarlig fotsjukdom
25+ år
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
0
2,9 6,0
Frisk fot
0–4 år
10,6
0,5 0,6 0,9
Neuropati
och/eller angiopati
5–14 år
15–24 år
5,5
Tidigare
diabetessår
3,2
0,2 0,5 0,6
Pågående
allvarlig fotsjukdom
25+ år
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Å r s ra p p o r t 2 016 | 4 5
Kvinnor och män
Vad beträffar måluppfyllelse och vissa behandlingar är
skillnaderna mellan kvinnor och män statistiskt säkerställda. Anmärkningsvärt är att kvinnor har generellt
något lägre måluppfyllelse vad gäller blodfetter och får
mer sällan blodfettsänkande behandling. Vilken betydelse
konstaterade skillnader mellan kvinnor och män har för
eventuella framtida komplikationer kan belysas i longitudinella studier. För typ 2-diabetes gäller att risken för
kardiovaskulära sjukdomar är högre bland män jämfört
Figur 69. Andel uppnådda målvärden, behandling och
5-årsrisk för hjärtkärlsjukdom*. Primärvården.
%
90
80
Figur 70. Andel uppnådda målvärden, behandling och
5-årsrisk för hjärtkärlsjukdom*. Medicinkliniker,
diabetes typ 1.
51,0
54,2 53,355,4
58,3
57,1
90
85,4 85,7
77,8 75,4
70,2 68,6
70
65,3
58,0
48,9
43,0
55,3 53,8
49,5
80
30
20
20
9,2
90,3 89,1
46,0
40,9
34,3
30,9
21,4 20,6
11,6 11,6
10
4,8 5,2
*Samtliga frekvenser är efter justering för ålder signifikant skilda, p<0.001.
Riskberäkning gäller åldrarna 30–65 år.
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
kg
kt
/m 2
iv
1– i te t
2g m
gr in s
es
/ ve t
te
ck
ro
a
l<
4,
5m
m
ol
LD
/l
L<
Tr
2,
ig
5m
l yc
er
m
id
ol
er
/l
L ip
<
1,7
id
sä
m
nk
Bl
m
an
od
ol
/l
de
tr y
be
ck
ssä
ha
nd
nk
li n
an
g
de
be
ha
nd
li n
g
I ck
er
Ab
ök
so
ar
lu
e
tr
isk
8 ,1
–2
Ab
0%
so
lu
tr
isk
>
20
%
30
I<
BM
ka
Fy
al
To
t
Män
Kvinnor
sis
/8
To
t
Män
ko
l
ol
m
/m
5m
ol
m
m
14
0
52
A1
c<
Hb
al
ko
l
<
m
30
I<
BM
ka
Fy
sis
/8
kg
kt
/m 2
iv
1– i te t
2g m
gr in s
es
/ ve t
te
ck
ro
a
l<
4,
5m
m
ol
LD
/l
L<
Tr
2,
ig
5m
l yc
er
m
id
ol
er
/l
L ip
<
1,7
id
sä
m
nk
Bl
m
an
od
ol
/l
de
tr y
be
ck
ssä
ha
nd
nk
li n
an
g
de
be
ha
nd
li n
g
I ck
er
Ab
ök
so
ar
lu
e
tr
isk
8 ,1
–2
Ab
0%
so
lu
tr
isk
>
20
%
Hg
ol
/m
5m
ol
m
m
14
0
<
52
BT
Hb
Hg
0
0
A1
c<
90,5
56,2 56,2
41,7
40
25,3
10
53,3
50
45,4
85,7
84,1
81,2
80,2
78,179,7
60
52,0
40
30
72,7
70
61,0
BT
50
Observera att det inte går att jämföra risken mellan typ
1- och typ 2-diabetes utifrån figurerna 57 och 58 då
medelåldern skiljer sig kraftigt åt, medelålder för typ
2-diabetes är 68,2 år ±11,9 år och vid typ 1-diabetes är
medelåldern 46,3 år ±16,9 år.
%
100
100
60
hos kvinnor men när det gäller typ 1-diabetes är kardiovaskulära risken densamma.
Kvinnor
*Samtliga frekvenser är efter justering för ålder signifikant skilda, p<0.001.
Riskberäkning gäller åldrarna 30–65 år.
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
4 6 | Å r s r a p p o r t 2 016
Rapporteringsgrad
Registrering till NDR ökar i takt med att allt fler har
direktrapportering från de olika journalsystemen. Det kan
vara svårigheter i början att få överföringen att fungera och
det kräver en säker validering av de egna data.
Även om antalet registreringar över lag har ökat så ser vi
en försämring på enskilda indikatorer.
Tabellerna nedan visar rapporteringsgraden på landstingsnivå och är uppdelad på primärvård och medicinkliniker.
Vissa landsting har systematiskt dålig registrering vad
gäller blodlipider och för detta redogörs tydligt i årsrapporten. Vidare är det många kliniker och vårdcentraler
som inte har fullgod rapportering på förekomsten av
albuminuri, en av de viktigaste riskmarkörerna för framtida hjärt-kärlsjukdom. För att överföringen ska fungera
krävs det ett gott samarbete med landstingens IT-avdelningar.
För att underlätta kontrollen av rapporteringsgraden på
enhetsnivå så har vi skapat en tabell som återfinns under
Översikten på hemsidan (www.ndr.nu). Där redovisas
rapporteringsgraden på varje enskild indikator under de
senaste 365 dagarna och tabellen uppdateras varje natt så
det är möjligt att snabbt se effekten av en åtgärd för att
öka inrapporteringen.
Tabell 6. Översikt – rapporteringsgrad på olika indikatorer. Primärvården.
Rapporteringsgrad – primärvården
Landsting
Rökvanor
LDL
Makroalb.
Mikroalb.
Diabetesretinopati
Fotundersökning
Ögonbottenundersökning
Blekinge
94,5
71,3
87,3
79,9
87,2
69,4
76,7
Dalarna
91,8
76,0
76,1
76,1
71,7
93,2
74,6
Gotland
87,7
90,6
93,9
91,6
81,8
69,4
65,9
60,6
Gävleborg
64,8
63,9
53,6
67,0
59,1
76,6
Halland
91,4
93,8
71,4
84,4
88,5
94,2
89,6
Jämtland
94,2
94,3
26,6
78,0
88,8
88,7
83,6
Jönköping
91,9
64,3
78,8
79,4
86,9
81,7
82,2
Kalmar
74,7
67,0
47,8
62,9
66,5
82,7
55,5
92,9
Kronoberg
100,0
95,0
94,1
76,4
93,3
100,0
Norrbotten
80,1
95,8
77,1
77,4
87,3
95,5
87,8
Skåne
90,9
89,6
68,5
71,2
77,9
83,2
76,6
Stockholm
82,5
77,5
61,0
76,6
76,4
89,9
83,9
Sörmland
92,4
69,9
78,7
84,1
86,9
87,5
84,0
Uppsala
88,2
77,5
81,3
77,7
78,7
72,8
75,9
72,0
Värmland
81,5
85,7
82,5
28,4
57,5
90,9
Västerbotten
83,2
73,9
75,4
74,4
81,1
69,7
77,9
Västernorrland
87,0
67,1
74,5
77,7
76,2
80,8
74,3
Västmanland
79,2
73,4
62,7
65,6
74,3
94,6
80,2
Västra Götaland
84,4
74,8
62,1
74,1
78,2
79,9
82,2
Örebro
82,4
75,2
71,1
78,2
82,3
89,5
89,0
Östergötland
86,6
40,2
82,8
80,2
85,0
84,4
84,6
Riket
85,4
76,7
68,2
73,1
77,7
85,0
79,6
Källa: NDR – Nationella diabetesregistret
Rapporteringsgrad < 70 %
Rapporteringsgrad 70–79 %
Rapporteringsgrad ≥ 80 %
Å r s ra p p o r t 2 016 | 4 7
Tabell 7. Översikt – rapporteringsgrad på olika indikatorer. Medicinkliniker, diabetes typ 1.
Rapporteringsgrad – medicinkliniker, diabetes typ 1
Landsting
Blekinge
Rökvanor
LDL
Makroalb.
Mikroalb.
Diabetesretinopati
Fotundersökning
Ögonbottenundersökning
90,4
79,6
93,8
93,3
96,7
90,8
94,0
Dalarna
96,4
78,1
94,4
94,4
96,1
98,0
96,7
Gotland
96,2
84,4
99,1
98,5
97,6
96,2
96,8
Gävleborg
98,1
93,7
97,6
96,3
92,5
82,6
72,6
Halland
90,3
98,9
42,3
96,4
97,1
98,6
97,7
Jämtland
77,8
99,2
0,0
83,7
90,1
76,5
81,4
Jönköping
95,8
88,0
93,1
92,9
97,3
67,1
72,5
Kalmar
80,9
85,9
84,7
88,7
86,0
66,6
73,2
Kronoberg
100,0
97,0
96,8
91,4
99,4
99,6
98,9
Norrbotten
95,2
98,3
96,5
98,1
98,3
99,2
98,3
Skåne
89,4
82,0
58,9
60,8
90,8
80,0
77,2
Stockholm
94,1
77,4
90,7
91,2
96,0
85,0
89,3
Sörmland
95,2
62,1
84,2
85,8
96,8
92,4
93,0
Uppsala
84,4
57,2
77,1
77,1
88,4
91,8
88,9
Värmland
95,8
62,5
74,2
81,5
94,9
83,7
97,2
Västerbotten
91,9
69,7
88,5
89,2
94,6
84,6
94,2
Västernorrland
94,6
76,0
95,7
90,1
97,7
92,3
94,4
Västmanland
92,4
95,1
94,8
96,2
92,5
99,4
96,6
Västra Götaland
95,1
88,5
93,6
94,0
94,1
88,4
89,6
Örebro
91,2
61,7
87,4
87,0
96,7
79,8
94,6
Östergötland
77,6
46,4
27,9
60,6
96,2
71,7
94,8
Riket
92,0
79,5
80,7
85,8
94,5
85,6
88,7
Källa: NDR – Nationella diabetesregistret
Rapporteringsgrad < 70 %
Rapporteringsgrad 70–79 %
Rapporteringsgrad ≥ 80 %
4 8 | Å r s r a p p o r t 2 016
Landstingsprofiler
För varje landsting visas en tabell och dessutom en ”måltavla” som en snabb ögonblicksbild av landstingets/
regionens resultat (medelvärde och andel) i jämförelse
med rikets genomsnitt. Måltavlan visar landstingets/
regionens täckningsgrad klockan 12 (beräknad på antagen 4 % diabetesförekomst), sedan medurs kommer
resultaten för patienter med typ 1-diabetes på medicinklinikerna, patienter med typ 2-diabetes på medicinklinikerna och slutligen för patienter inom primärvården.
Detta bör inte ses som ett samlat mått på kvaliteten i
diabetesvården i det aktuella landstinget, utan framför
allt som incitament till analys, lärande och
förbättringsarbete.
För varje måltavla rekommenderas jämförelse med förra
årets måltavla.
De tre färgnyanserna indikerar att:
Landstingets resultat är statistiskt signifikant sämre
än riksgenomsnittet.
Landstingets resultat är i nivå med riksgenomsnittet.
Landstingets resultat är statistiskt signifikant bättre
än riksgenomsnittet.
Täckningsgrad
HbA1c
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Primärvården
Medicinkliniker, Typ 1-diabetes
Medicinkliniker, Typ 2-diabetes
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Kontroll
av fotstatus**
Kontroll av
fotstatus**
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Icke-rökare
Icke-rökare
Icke-rökare
Kontroll av
ögonbottenstatus*
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Kontroll av fotstatus**
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
*
senaste två åren för diabetes typ 1, senaste tre åren för diabetes typ 2 och primärvården
senaste året
**
Källa: NDR – Nationella Diabetesregistret
Å r s ra p p o r t 2 016 | 4 9
Täckningsgrad
Blekinge
HbA1c
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Primärvården
N = 4 705
Medelålder = 69,1
Medelduration = 9,5
Män = 57,3 %
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Medicinkliniker, Typ 1-diabetes
N = 915
Medelålder = 49,6
Medelduration = 25,1
Män = 57,8 %
Kontroll av
ögonbottenstatus*
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Kontroll
av fotstatus**
Kontroll av
fotstatus**
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Icke-rökare
Icke-rökare
Medicinkliniker, Typ 2-diabetes
N = 243
Medelålder = 63,2
Medelduration = 16,8
Män = 63,8 %
Icke-rökare
HbA1c
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Systoliskt blodtryck
Kontroll av fotstatus**
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Blekinge, primärvården
Indikatorer
0
20
40
60
80
100
Blekinge
Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
99,5
HbA1c < 52 mmol/mol
48,4
51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
99,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
89,2
89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
96,7
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
37,4
40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg
96,7
Blodtryck < 140/85 mmHg
46,0
53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg
78,5
83,3
Systoliskt BT < 150 mmHg
96,7
LDL < 2,5 mmol/l
52,8
54,7
LDL < 2,5 mmol/l
71,3
BMI < 35 kg/m2
85,5
84,2
BMI < 35 kg/m2
93,1
78,7
85,3
eGFR > 60 ml/min/1,73m
2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
80,6
Lipidbehandling
60,8
61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri
92,5
94,2
87,3
Lipidbehandling
98,9
Kontroll av fotstatus**
89,4
Ingen förekomst av makroalbuminuri
87,3
Kontroll av ögonbottenstatus*
90,1
90
Kontroll av fotstatus**
69,4
Ingen förekomst av diabetesretinopati
69,7
72,7
Kontroll av ögonbottenstatus*
76,7
Icke rökare
87,9
86,6
75,1
67,7
Ingen förekomst av diabetesretinopati
87,2
Behandling med insulinpump
Icke rökare
94,5
Medel HbA1c mmol/mol
Fysisk aktivitet
96,2
Medel systoliskt BT mmHg
0
20
Blekinge
40
Riket
60
80
100
%
80
100
TG = Täckningsgrad
Medel LDL mmol/l
Blekinge, medicinkliniker diabetes typ 1
0
20
Medelvärde
Indikatorer
40
60
54,6
54
137,3
134,7
2,6
2,5
Blekinge
Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
99,1
HbA1c < 52 mmol/mol
23,9
21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
99,1
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
80,9
79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
96,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
53,1
61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg
96,9
Blodtryck < 140/85 mmHg
68,9
74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg
96,9
Systoliskt BT < 150 mmHg
91,5
92,6
LDL < 2,5 mmol/l
79,6
LDL < 2,5 mmol/l
53,0
56,1
BMI < 35 kg/m2
95,9
96
BMI < 35 kg/m2
94,2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
91,4
90,9
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
81,5
Lipidbehandling
51,0
43,4
Lipidbehandling
98,4
Ingen förekomst av makroalbuminuri
96,2
95,8
Ingen förekomst av makroalbuminuri
93,8
89,3
Kontroll av fotstatus**
90,8
Kontroll av ögonbottenstatus*
94,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati
96,7
Icke rökare
Fysisk aktivitet
Behandling med insulinpump
0
20
Blekinge
40
Riket
60
TG = Täckningsgrad
80
100
%
Kontroll av fotstatus**
93,0
Kontroll av ögonbottenstatus*
90,6
95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati
27,8
33,6
Icke rökare
90,6
89,7
Fysisk aktivitet
81,5
78,8
90,4
Behandling med insulinpump
17,9
22,7
92,8
Medelvärde
99,1
Medel HbA1c mmol/mol
Medel systoliskt BT mmHg
Medel LDL mmol/l
60,5
61,6
130,5
126,9
2,6
2,5
5 0 | Å r s r a p p o r t 2 016
Täckningsgrad
Dalarna
HbA1c
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Primärvården
N = 13 302
Medelålder = 68,5
Medelduration = 10,2
Män = 57,4 %
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Medicinkliniker, Typ 1-diabetes
N = 1 406
Medelålder = 48,6
Medelduration = 25,5
Män = 59,2 %
Kontroll av
ögonbottenstatus*
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Kontroll
av fotstatus**
Kontroll av
fotstatus**
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Icke-rökare
Icke-rökare
Medicinkliniker, Typ 2-diabetes
N = 572
Medelålder = 65,9
Medelduration = 16,1
Män = 67,5 %
Icke-rökare
HbA1c
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Systoliskt blodtryck
Kontroll av fotstatus**
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Dalarna, primärvården
Indikatorer
0
20
40
60
80
100
Dalarna
Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
99,0
HbA1c < 52 mmol/mol
45,2
51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
99,0
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
88,0
89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
92,0
40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg
92,0
Systoliskt BT < 150 mmHg
92,0
LDL < 2,5 mmol/l
47,3
54,7
LDL < 2,5 mmol/l
76,0
BMI < 35 kg/m2
82,5
84,2
BMI < 35 kg/m2
85,4
78,7
84,7
eGFR > 60 ml/min/1,73m
2
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
36,1
Blodtryck < 140/85 mmHg
51,5
53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg
80,1
83,3
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
82,6
Lipidbehandling
68,3
61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri
97,0
94,2
87,3
Lipidbehandling
99,8
Kontroll av fotstatus**
93,4
Ingen förekomst av makroalbuminuri
76,1
Kontroll av ögonbottenstatus*
96,9
90
Ingen förekomst av diabetesretinopati
61,7
72,7
Icke rökare
87,8
86,6
Fysisk aktivitet
72,8
67,7
Kontroll av fotstatus**
93,2
Kontroll av ögonbottenstatus*
74,6
Ingen förekomst av diabetesretinopati
71,7
Icke rökare
91,8
Medel HbA1c mmol/mol
Fysisk aktivitet
76,1
Medel systoliskt BT mmHg
0
20
Dalarna
40
Riket
60
80
100
%
80
100
TG = Täckningsgrad
Medel LDL mmol/l
Dalarna, medicinkliniker diabetes typ 1
0
20
Medelvärde
Indikatorer
40
60
55,6
54
136,1
134,7
2,7
2,5
Dalarna
Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
99,3
HbA1c < 52 mmol/mol
18,3
21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
99,3
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
78,3
79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
96,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
54,3
61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg
72,8
74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg
92,7
92,6
LDL < 2,5 mmol/l
46,6
56,1
BMI < 35 kg/m2
94,8
96
90,8
90,9
Blodtryck < 140/85 mmHg
96,9
Systoliskt BT < 150 mmHg
97,0
LDL < 2,5 mmol/l
78,1
BMI < 35 kg/m2
88,3
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
86,1
Lipidbehandling
47,4
43,4
Lipidbehandling
99,9
Ingen förekomst av makroalbuminuri
95,8
95,8
Ingen förekomst av makroalbuminuri
94,4
89,3
Kontroll av fotstatus
98,0
**
Kontroll av ögonbottenstatus
Kontroll av fotstatus**
92,5
Kontroll av ögonbottenstatus*
97,2
95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati
25,6
33,6
*
96,7
Icke rökare
88,7
89,7
Ingen förekomst av diabetesretinopati
96,1
Fysisk aktivitet
80,8
78,8
30,1
22,7
Icke rökare
96,4
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
89,8
Medelvärde
Behandling med insulinpump
87,1
Medel HbA1c mmol/mol
0
20
Dalarna
40
Riket
60
TG = Täckningsgrad
80
100
%
Medel systoliskt BT mmHg
Medel LDL mmol/l
62,5
61,6
128,3
126,9
2,7
2,5
Å r s ra p p o r t 2 016 | 5 1
Täckningsgrad
Gotland
HbA1c
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Primärvården
N = 1 877
Medelålder = 68,7
Medelduration = 10,4
Män = 57,2 %
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Medicinkliniker, Typ 1-diabetes
N = 340
Medelålder = 49,1
Medelduration = 23,5
Män = 51,8 %
Kontroll av
ögonbottenstatus*
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Kontroll
av fotstatus**
Kontroll av
fotstatus**
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Icke-rökare
Icke-rökare
Medicinkliniker, Typ 2-diabetes
N = 35
Medelålder = 61,0
Medelduration = 17,4
Män = 65,7 %
Icke-rökare
HbA1c
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Systoliskt blodtryck
Kontroll av fotstatus**
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Gotland, primärvården
Indikatorer
0
20
40
60
80
100
Gotland
Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
98,7
HbA1c < 52 mmol/mol
45,6
51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
98,7
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
89,1
89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
92,3
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
35,6
40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg
92,3
Blodtryck < 140/85 mmHg
46,5
53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg
80,2
83,3
Systoliskt BT < 150 mmHg
92,3
LDL < 2,5 mmol/l
46,3
54,7
LDL < 2,5 mmol/l
90,6
BMI < 35 kg/m2
82,0
84,2
BMI < 35 kg/m2
91,3
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
78,4
78,7
Lipidbehandling
63,0
61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri
91,8
94,2
94,7
eGFR > 60 ml/min/1,73m
2
Lipidbehandling
97,7
Kontroll av fotstatus**
78,2
87,3
Ingen förekomst av makroalbuminuri
93,9
Kontroll av ögonbottenstatus*
84,5
90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati
66,7
72,7
Icke rökare
88,0
86,6
Fysisk aktivitet
73,8
67,7
Kontroll av fotstatus**
69,4
Kontroll av ögonbottenstatus*
65,9
Ingen förekomst av diabetesretinopati
81,8
Icke rökare
87,7
Medel HbA1c mmol/mol
Fysisk aktivitet
82,7
Medel systoliskt BT mmHg
0
20
Gotland
40
Riket
60
80
100
%
80
100
TG = Täckningsgrad
Medel LDL mmol/l
Gotland, medicinkliniker diabetes typ 1
0
20
Medelvärde
Indikatorer
40
60
55,2
54,0
136,7
134,7
2,7
2,5
Gotland
Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
100
HbA1c < 52 mmol/mol
18,5
21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
100
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
85,3
79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
90,0
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
55,6
61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg
66,0
74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg
88,6
92,6
LDL < 2,5 mmol/l
41,5
56,1
84,4
BMI < 35 kg/m2
93,1
96
BMI < 35 kg/m2
84,7
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
88,5
90,9
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
84,4
Lipidbehandling
44,4
43,4
Lipidbehandling
100
Ingen förekomst av makroalbuminuri
94,7
95,8
Ingen förekomst av makroalbuminuri
99,1
Kontroll av fotstatus**
91,4
89,3
Kontroll av ögonbottenstatus*
95,7
95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati
33,1
33,6
Blodtryck < 140/85 mmHg
90,0
Systoliskt BT < 150 mmHg
90,0
LDL < 2,5 mmol/l
Kontroll av fotstatus
96,2
**
Kontroll av ögonbottenstatus
*
96,8
Icke rökare
85,9
89,7
Ingen förekomst av diabetesretinopati
97,6
Fysisk aktivitet
87,1
78,8
27,5
22,7
Icke rökare
96,2
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
86,8
Medelvärde
Behandling med insulinpump
99,4
0
20
Gotland
40
Riket
60
TG = Täckningsgrad
80
100
%
Medel HbA1c mmol/mol
Medel systoliskt BT mmHg
Medel LDL mmol/l
60,9
61,6
129,5
126,9
2,8
2,5
5 2 | Å r s r a p p o r t 2 016
Täckningsgrad
Gävleborg
HbA1c
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Primärvården
N = 12 088
Medelålder = 68,3
Medelduration = 9,9
Män = 57,9 %
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Medicinkliniker, Typ 1-diabetes
N = 1 183
Medelålder = 46,0
Medelduration = 24,8
Män = 55,2 %
Kontroll av
ögonbottenstatus*
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Kontroll
av fotstatus**
Kontroll av
fotstatus**
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Icke-rökare
Icke-rökare
Medicinkliniker, Typ 2-diabetes
N = 138
Medelålder = 65,4
Medelduration = 19,7
Män = 58,7 %
Icke-rökare
HbA1c
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Systoliskt blodtryck
Kontroll av fotstatus**
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Gävleborg, primärvården
0
Indikatorer
20
40
60
80
100
Gävleborg
Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
97,0
HbA1c < 52 mmol/mol
44,7
51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
97,0
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
87,2
89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
94,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
37,5
40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg
94,9
Blodtryck < 140/85 mmHg
52,0
53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg
81,9
83,3
Systoliskt BT < 150 mmHg
94,9
LDL < 2,5 mmol/l
54,8
54,7
LDL < 2,5 mmol/l
63,9
BMI < 35 kg/m2
84,0
84,2
BMI < 35 kg/m2
82,8
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
78,7
78,7
Lipidbehandling
59,0
61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri
96,7
94,2
84,3
eGFR > 60 ml/min/1,73m
2
Lipidbehandling
99,5
Kontroll av fotstatus**
90,9
87,3
Ingen förekomst av makroalbuminuri
53,6
Kontroll av ögonbottenstatus*
87,5
90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati
62,0
72,7
Icke rökare
87,5
86,6
Fysisk aktivitet
60,1
67,7
Kontroll av fotstatus**
76,6
Kontroll av ögonbottenstatus*
60,6
Ingen förekomst av diabetesretinopati
59,1
Icke rökare
64,8
Medel HbA1c mmol/mol
Fysisk aktivitet
66,6
Medel systoliskt BT mmHg
0
20
40
Gävleborg
Riket
60
80
TG = Täckningsgrad
Medel LDL mmol/l
100
%
Gävleborg, medicinkliniker diabetes typ 1
0
20
40
Medelvärde
Indikatorer
60
80
100
TG
56,0
54,0
135,3
134,7
2,5
2,5
Gävleborg
Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
100
HbA1c < 52 mmol/mol
20,5
21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
100
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
78,9
79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
98,1
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
64,5
61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg
98,1
Blodtryck < 140/85 mmHg
73,1
74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg
98,1
Systoliskt BT < 150 mmHg
92,2
92,6
LDL < 2,5 mmol/l
93,7
LDL < 2,5 mmol/l
60,9
56,1
BMI < 35 kg/m2
95,9
96,0
90,9
BMI < 35 kg/m
2
96,0
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
93,3
Lipidbehandling
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
91,5
Lipidbehandling
44,8
43,4
99,2
Ingen förekomst av makroalbuminuri
96,5
95,8
Ingen förekomst av makroalbuminuri
97,6
Kontroll av fotstatus**
82,9
89,3
Kontroll av fotstatus**
82,6
Kontroll av ögonbottenstatus*
96,0
95,1
Kontroll av ögonbottenstatus*
72,6
Ingen förekomst av diabetesretinopati
32,5
33,6
Ingen förekomst av diabetesretinopati
92,5
Icke rökare
89,8
89,7
Icke rökare
98,1
Fysisk aktivitet
63,6
78,8
Fysisk aktivitet
96,5
Behandling med insulinpump
28,3
22,7
Behandling med insulinpump
99,7
0
20
40
Gävleborg
Riket
60
80
TG = Täckningsgrad
100
%
Medelvärde
Medel HbA1c mmol/mol
Medel systoliskt BT mmHg
Medel LDL mmol/l
61,8
61,6
126,1
126,9
2,4
2,5
Å r s ra p p o r t 2 016 | 5 3
Täckningsgrad
Halland
HbA1c
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Primärvården
N = 9 193
Medelålder = 69,3
Medelduration = 9,8
Män = 58,9 %
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Medicinkliniker, Typ 1-diabetes
N = 1397
Medelålder = 45,9
Medelduration = 23,5
Män = 56,1 %
Kontroll av
ögonbottenstatus*
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Kontroll
av fotstatus**
Kontroll av
fotstatus**
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Icke-rökare
Icke-rökare
Medicinkliniker, Typ 2-diabetes
N = 240
Medelålder = 63,8
Medelduration = 18,2
Män = 67,1 %
Icke-rökare
HbA1c
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Systoliskt blodtryck
Kontroll av fotstatus**
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Halland, primärvården
Indikatorer
0
20
40
60
80
100
TG
Halland
Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
98,7
HbA1c < 52 mmol/mol
55,8
51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
98,7
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
92,8
89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
98,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
39,8
40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg
98,9
Blodtryck < 140/85 mmHg
56,5
53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg
85,7
83,3
Systoliskt BT < 150 mmHg
98,9
LDL < 2,5 mmol/l
56,9
54,7
LDL < 2,5 mmol/l
93,8
BMI < 35 kg/m2
87,3
84,2
BMI < 35 kg/m2
92,3
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
78,5
78,7
Lipidbehandling
63,7
61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri
94,5
94,2
99,2
eGFR > 60 ml/min/1,73m
2
Lipidbehandling
95,7
Kontroll av fotstatus**
86,5
87,3
Ingen förekomst av makroalbuminuri
71,4
Kontroll av ögonbottenstatus*
93,5
90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati
70,7
72,7
Icke rökare
88,2
86,6
Fysisk aktivitet
66,1
67,7
Kontroll av fotstatus**
94,2
Kontroll av ögonbottenstatus*
89,6
Ingen förekomst av diabetesretinopati
88,5
Icke rökare
91,4
Medel HbA1c mmol/mol
Fysisk aktivitet
98,0
Medel systoliskt BT mmHg
0
20
Halland
40
Riket
60
80
100
%
80
100
TG = Täckningsgrad
Medel LDL mmol/l
Halland, medicinkliniker diabetes typ 1
0
20
Medelvärde
Indikatorer
40
60
52,4
54,0
134,2
134,7
2,5
2,5
Halland
Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
99,5
HbA1c < 52 mmol/mol
23,2
21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
99,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
84,9
79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
98,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
63,9
61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg
77,0
74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg
92,1
92,6
LDL < 2,5 mmol/l
57,0
56,1
BMI < 35 kg/m2
97,0
96,0
90,9
Blodtryck < 140/85 mmHg
98,9
Systoliskt BT < 150 mmHg
98,9
LDL < 2,5 mmol/l
98,9
BMI < 35 kg/m2
93,6
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
91,6
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
99,1
Lipidbehandling
39,6
43,4
Lipidbehandling
98,4
Ingen förekomst av makroalbuminuri
96,4
95,8
Ingen förekomst av makroalbuminuri
42,3
Kontroll av fotstatus**
91,7
89,3
Kontroll av ögonbottenstatus*
97,1
95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati
36,9
33,6
Kontroll av fotstatus
98,6
**
Kontroll av ögonbottenstatus
*
97,7
Icke rökare
89,6
89,7
Ingen förekomst av diabetesretinopati
97,1
Fysisk aktivitet
74,6
78,8
23,1
22,7
Icke rökare
90,3
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
98,7
Medelvärde
Behandling med insulinpump
99,6
Medel HbA1c mmol/mol
0
20
Halland
40
Riket
60
TG = Täckningsgrad
80
100
%
Medel systoliskt BT mmHg
Medel LDL mmol/l
60,3
61,6
126,7
126,9
2,5
2,5
5 4 | Å r s r a p p o r t 2 016
Täckningsgrad
Jämtland
HbA1c
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Primärvården
N = 4 555
Medelålder = 69,2
Medelduration = 10,2
Män = 58,4 %
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Medicinkliniker, Typ 1-diabetes
N = 527
Medelålder = 47,5
Medelduration = 25,9
Män = 58,3 %
Kontroll av
ögonbottenstatus*
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Kontroll
av fotstatus**
Kontroll av
fotstatus**
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Icke-rökare
Icke-rökare
Medicinkliniker, Typ 2-diabetes
N = 34
Medelålder = 60,4
Medelduration = 22,5
Män = 41,2 %
Icke-rökare
HbA1c
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Systoliskt blodtryck
Kontroll av fotstatus**
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Jämtland, primärvården
0
Indikatorer
20
40
60
80
100
Jämtland
Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
99,7
HbA1c < 52 mmol/mol
49,0
51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
99,7
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
89,3
89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
98,0
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
37,3
40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg
98,0
Blodtryck < 140/85 mmHg
52,3
53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg
83,7
83,3
Systoliskt BT < 150 mmHg
98,2
LDL < 2,5 mmol/l
54,8
54,7
LDL < 2,5 mmol/l
94,3
BMI < 35 kg/m2
83,9
84,2
BMI < 35 kg/m2
89,0
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
76,5
78,7
Lipidbehandling
66,3
61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri
89,1
94,2
96,2
eGFR > 60 ml/min/1,73m
2
Lipidbehandling
99,7
Kontroll av fotstatus**
96,1
87,3
Ingen förekomst av makroalbuminuri
26,6
Kontroll av ögonbottenstatus*
89,0
90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati
75,2
72,7
Icke rökare
88,4
86,6
Fysisk aktivitet
67,5
67,7
Kontroll av fotstatus**
88,7
Kontroll av ögonbottenstatus*
83,6
Ingen förekomst av diabetesretinopati
88,8
Icke rökare
94,2
Medel HbA1c mmol/mol
Fysisk aktivitet
94,1
Medel systoliskt BT mmHg
0
20
Jämtland
40
Riket
60
80
100
%
80
100
TG = Täckningsgrad
Medel LDL mmol/l
Jämtland, medicinkliniker diabetes typ 1
0
20
40
Medelvärde
Indikatorer
60
54,5
54,0
135,1
134,7
2,6
2,5
Jämtland
Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
100
HbA1c < 52 mmol/mol
20,9
21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
100
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
78,9
79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
94,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
48,2
61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg
94,9
Blodtryck < 140/85 mmHg
77,2
74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg
95,3
Systoliskt BT < 150 mmHg
92,8
92,6
LDL < 2,5 mmol/l
99,2
LDL < 2,5 mmol/l
53,0
56,1
BMI < 35 kg/m2
95,5
96,0
90,9
BMI < 35 kg/m2
84,3
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
91,4
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
99,4
Lipidbehandling
46,5
Lipidbehandling
100
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Ingen förekomst av makroalbuminuri
0
Kontroll av fotstatus
76,5
**
Kontroll av ögonbottenstatus
Kontroll av fotstatus**
98,0
Kontroll av ögonbottenstatus*
92,1
95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati
32,8
33,6
Icke rökare
91,5
89,7
Fysisk aktivitet
69,1
78,8
23,0
22,7
*
81,4
Ingen förekomst av diabetesretinopati
90,1
Icke rökare
77,8
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
89,6
Medelvärde
98,1
Medel HbA1c mmol/mol
Behandling med insulinpump
0
20
Jämtland
40
Riket
60
80
TG = Täckningsgrad
100
%
43,4
95,8
Medel systoliskt BT mmHg
Medel LDL mmol/l
89,3
61,5
61,6
128,9
126,9
2,6
2,5
Å r s ra p p o r t 2 016 | 5 5
Täckningsgrad
Jönköping
HbA1c
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Primärvården
N = 13 230
Medelålder = 68,6
Medelduration = 9,8
Män = 56,3 %
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Medicinkliniker, Typ 1-diabetes
N = 1 686
Medelålder = 45,9
Medelduration = 24,4
Män = 54,9 %
Kontroll av
ögonbottenstatus*
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Kontroll
av fotstatus**
Kontroll av
fotstatus**
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Icke-rökare
Icke-rökare
Medicinkliniker, Typ 2-diabetes
N = 156
Medelålder = 58,1
Medelduration = 17,9
Män = 65,4 %
Icke-rökare
HbA1c
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Systoliskt blodtryck
Kontroll av fotstatus**
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Jönköping, primärvården
0
Indikatorer
20
40
60
80
100
Jönköping
Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
98,7
HbA1c < 52 mmol/mol
49,6
51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
98,7
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
90,8
89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
95,6
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
41,4
40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg
95,6
Blodtryck < 140/85 mmHg
55,6
53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg
84,7
83,3
Systoliskt BT < 150 mmHg
95,7
LDL < 2,5 mmol/l
48,1
54,7
LDL < 2,5 mmol/l
64,3
BMI < 35 kg/m2
84,1
84,2
BMI < 35 kg/m2
93,3
78,7
2
80,0
eGFR > 60 ml/min/1,73m
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
79,3
Lipidbehandling
67,8
61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri
94,2
94,2
Lipidbehandling
94,4
Kontroll av fotstatus**
95,3
87,3
Ingen förekomst av makroalbuminuri
78,8
Kontroll av ögonbottenstatus*
86,7
90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati
66,5
72,7
Icke rökare
88,9
86,6
Fysisk aktivitet
76,3
67,7
Kontroll av fotstatus**
81,7
Kontroll av ögonbottenstatus*
82,2
Ingen förekomst av diabetesretinopati
86,9
Icke rökare
91,9
Medel HbA1c mmol/mol
Fysisk aktivitet
87,2
Medel systoliskt BT mmHg
0
20
40
Jönköping
Riket
60
80
TG = Täckningsgrad
Medel LDL mmol/l
100
%
Jönköping, medicinkliniker diabetes typ 1
0
20
40
60
80
100
Medelvärde
TG
Indikatorer
54,4
54,0
133,9
134,7
2,7
2,5
Jönköping
Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
98,3
HbA1c < 52 mmol/mol
20,8
21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
98,3
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
77,0
79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
97,6
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
58,4
61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg
97,6
Blodtryck < 140/85 mmHg
75,2
74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg
97,7
Systoliskt BT < 150 mmHg
92,7
92,6
LDL < 2,5 mmol/l
55,2
56,1
BMI < 35 kg/m2
95,9
96,0
90,9
LDL < 2,5 mmol/l
88,0
BMI < 35 kg/m2
87,6
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
93,8
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
89,7
Lipidbehandling
44,7
43,4
Lipidbehandling
97,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri
96,2
95,8
Ingen förekomst av makroalbuminuri
93,1
Kontroll av fotstatus**
95,3
89,3
Kontroll av fotstatus**
67,1
Kontroll av ögonbottenstatus*
95,9
95,1
Kontroll av ögonbottenstatus*
72,5
Ingen förekomst av diabetesretinopati
31,9
33,6
Ingen förekomst av diabetesretinopati
97,3
Icke rökare
Fysisk aktivitet
Behandling med insulinpump
0
20
40
Jönköping
Riket
60
80
TG = Täckningsgrad
100
%
Icke rökare
91,6
89,7
95,8
Fysisk aktivitet
82,0
78,8
Behandling med insulinpump
23,5
22,7
72,9
Medelvärde
99,1
Medel HbA1c mmol/mol
Medel systoliskt BT mmHg
Medel LDL mmol/l
62,1
61,6
127,2
126,9
2,5
2,5
5 6 | Å r s r a p p o r t 2 016
Täckningsgrad
Kalmar
HbA1c
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Primärvården
N = 11 724
Medelålder = 69,5
Medelduration = 9,7
Män = 56,8 %
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Medicinkliniker, Typ 1-diabetes
N = 991
Medelålder = 45,6
Medelduration = 24,5
Män = 52,8 %
Kontroll av
ögonbottenstatus*
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Kontroll
av fotstatus**
Kontroll av
fotstatus**
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Icke-rökare
Icke-rökare
Medicinkliniker, Typ 2-diabetes
N = 244
Medelålder = 60,3
Medelduration = 16,1
Män = 64,3 %
Icke-rökare
HbA1c
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Systoliskt blodtryck
Kontroll av fotstatus**
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Kalmar, primärvården
Indikatorer
0
20
40
60
80
100
Kalmar
Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
99,1
HbA1c < 52 mmol/mol
55,0
51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
99,1
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
90,8
89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
95,1
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
41,4
40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg
95,1
Blodtryck < 140/85 mmHg
52,5
53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg
83,3
83,3
Systoliskt BT < 150 mmHg
95,1
LDL < 2,5 mmol/l
53,0
54,7
LDL < 2,5 mmol/l
67,0
BMI < 35 kg/m2
84,2
84,2
BMI < 35 kg/m2
72,1
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
79,0
78,7
Lipidbehandling
66,7
61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri
94,7
94,2
81,1
eGFR > 60 ml/min/1,73m
2
Lipidbehandling
87,4
Kontroll av fotstatus**
93,2
87,3
Ingen förekomst av makroalbuminuri
47,8
Kontroll av ögonbottenstatus*
88,4
90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati
69,0
72,7
Icke rökare
87,0
86,6
Fysisk aktivitet
63,3
67,7
Kontroll av fotstatus**
82,7
Kontroll av ögonbottenstatus*
55,5
Ingen förekomst av diabetesretinopati
66,5
Icke rökare
74,7
Medel HbA1c mmol/mol
Fysisk aktivitet
63,6
Medel systoliskt BT mmHg
0
20
Kalmar
40
Riket
60
80
100
%
80
100
TG = Täckningsgrad
Medel LDL mmol/l
Kalmar, medicinkliniker diabetes typ 1
0
20
Medelvärde
Indikatorer
40
60
TG
52,9
54,0
134,9
134,7
2,6
2,5
Kalmar
Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
97,9
HbA1c < 52 mmol/mol
22,5
21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
97,9
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
79,8
79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
91,0
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
60,6
61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg
91,0
Blodtryck < 140/85 mmHg
70,6
74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg
91,1
Systoliskt BT < 150 mmHg
88,5
92,6
LDL < 2,5 mmol/l
85,9
LDL < 2,5 mmol/l
39,1
56,1
BMI < 35 kg/m
76,4
BMI < 35 kg/m2
95,9
96,0
2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
91,0
90,9
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
89,5
Lipidbehandling
37,9
43,4
Lipidbehandling
91,8
Ingen förekomst av makroalbuminuri
96,7
95,8
Ingen förekomst av makroalbuminuri
84,7
Kontroll av fotstatus**
96,1
89,3
66,6
Kontroll av ögonbottenstatus*
89,1
95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati
35,8
33,6
Kontroll av fotstatus
**
Kontroll av ögonbottenstatus
*
73,2
Ingen förekomst av diabetesretinopati
86,0
Icke rökare
Fysisk aktivitet
Behandling med insulinpump
Icke rökare
87,5
89,7
Fysisk aktivitet
70,6
78,8
80,9
Behandling med insulinpump
25,3
22,7
86,2
Medelvärde
98,2
0
20
Kalmar
40
Riket
60
TG = Täckningsgrad
80
100
%
Medel HbA1c mmol/mol
Medel systoliskt BT mmHg
Medel LDL mmol/l
61,5
61,6
127,9
126,9
2,8
2,5
Å r s ra p p o r t 2 016 | 5 7
Täckningsgrad
Kronoberg
HbA1c
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Primärvården
N = 7 430
Medelålder = 68,9
Medelduration = 12,2
Män = 55,6 %
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Medicinkliniker, Typ 1-diabetes
N = 1 056
Medelålder = 48,2
Medelduration = 25,1
Män = 57,2 %
Kontroll av
ögonbottenstatus*
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Kontroll
av fotstatus**
Kontroll av
fotstatus**
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Icke-rökare
Icke-rökare
Medicinkliniker, Typ 2-diabetes
N = 244
Medelålder = 64,6
Medelduration = 18,7
Män = 59,0 %
Icke-rökare
HbA1c
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Systoliskt blodtryck
Kontroll av fotstatus**
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Kronoberg, primärvården
0
Indikatorer
20
40
60
80
100
Kronoberg
Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
99,6
HbA1c < 52 mmol/mol
49,1
51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
99,6
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
88,4
89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
96,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
43,1
40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg
96,4
Blodtryck < 140/85 mmHg
54,5
53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg
82,1
83,3
Systoliskt BT < 150 mmHg
96,4
LDL < 2,5 mmol/l
58,8
54,7
LDL < 2,5 mmol/l
95,0
BMI < 35 kg/m2
85,0
84,2
BMI < 35 kg/m2
87,6
78,7
99,0
eGFR > 60 ml/min/1,73m
2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
75,1
Lipidbehandling
70,8
61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri
97,6
94,2
Lipidbehandling
100
Kontroll av fotstatus**
77,8
87,3
Ingen förekomst av makroalbuminuri
94,1
Kontroll av ögonbottenstatus*
95,8
90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati
57,1
72,7
Icke rökare
88,9
86,6
Fysisk aktivitet
74,9
67,7
Kontroll av fotstatus**
100
Kontroll av ögonbottenstatus*
92,9
Ingen förekomst av diabetesretinopati
93,3
Medelvärde
Icke rökare
100
Medel HbA1c mmol/mol
Fysisk aktivitet
91,9
Medel systoliskt BT mmHg
0
20
40
Kronoberg
Riket
60
80
TG = Täckningsgrad
Medel LDL mmol/l
100
%
Kronoberg, medicinkliniker diabetes typ 1
0
20
40
60
80
100
Indikatorer
TG
54,7
54,0
134,5
134,7
2,5
2,5
Kronoberg
Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
99,9
HbA1c < 52 mmol/mol
16,3
21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
99,9
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
78,1
79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
97,0
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
64,6
61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg
97,0
Blodtryck < 140/85 mmHg
74,8
74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg
97,0
Systoliskt BT < 150 mmHg
91,9
92,6
LDL < 2,5 mmol/l
97,0
LDL < 2,5 mmol/l
59,5
56,1
2
BMI < 35 kg/m
87,4
BMI < 35 kg/m2
96,5
96,0
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
89,7
90,9
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
98,7
Lipidbehandling
54,5
43,4
Lipidbehandling
100
Ingen förekomst av makroalbuminuri
97,2
95,8
Ingen förekomst av makroalbuminuri
96,8
Kontroll av fotstatus**
81,2
89,3
99,6
Kontroll av ögonbottenstatus*
94,3
95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati
23,7
33,6
Icke rökare
90,6
89,7
Fysisk aktivitet
85,7
78,8
23,8
22,7
Kontroll av fotstatus
**
Kontroll av ögonbottenstatus
*
98,9
Ingen förekomst av diabetesretinopati
99,4
Icke rökare
100
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
96,5
Medelvärde
94,1
Medel HbA1c mmol/mol
Behandling med insulinpump
0
20
40
Kronoberg
Riket
60
80
TG = Täckningsgrad
100
%
Medel systoliskt BT mmHg
Medel LDL mmol/l
62,7
61,6
128,1
126,9
2,4
2,5
5 8 | Å r s r a p p o r t 2 016
Täckningsgrad
Norrbotten
HbA1c
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Primärvården
N = 7 322
Medelålder = 67,8
Medelduration = 10,0
Män = 58,9 %
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Medicinkliniker, Typ 1-diabetes
N = 879
Medelålder = 45,6
Medelduration = 24,4
Män = 59,4 %
Kontroll av
ögonbottenstatus*
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Kontroll
av fotstatus**
Kontroll av
fotstatus**
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Icke-rökare
Icke-rökare
Medicinkliniker, Typ 2-diabetes
N = 258
Medelålder = 64,7
Medelduration = 15,6
Män = 60,9 %
Icke-rökare
HbA1c
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Systoliskt blodtryck
Kontroll av fotstatus**
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Norrbotten, primärvården
0
Indikatorer
20
40
60
80
100
Norrbotten
Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
100
HbA1c < 52 mmol/mol
39,5
51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
100
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
85,2
89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
98,3
40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg
98,3
Systoliskt BT < 150 mmHg
98,4
LDL < 2,5 mmol/l
54,1
54,7
LDL < 2,5 mmol/l
95,8
BMI < 35 kg/m2
82,7
84,2
BMI < 35 kg/m2
93,5
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
83,2
78,7
Lipidbehandling
60,3
61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri
92,3
94,2
99,8
eGFR > 60 ml/min/1,73m
2
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
36,8
Blodtryck < 140/85 mmHg
51,5
53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg
82,2
83,3
Lipidbehandling
99,9
Kontroll av fotstatus**
79,1
87,3
Ingen förekomst av makroalbuminuri
77,1
Kontroll av ögonbottenstatus*
86,6
90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati
76,1
72,7
Icke rökare
85,5
86,6
Fysisk aktivitet
57,4
67,7
Kontroll av fotstatus**
95,5
Kontroll av ögonbottenstatus*
87,8
Ingen förekomst av diabetesretinopati
87,3
Icke rökare
80,1
Medel HbA1c mmol/mol
Fysisk aktivitet
96,6
Medel systoliskt BT mmHg
0
20
Norrbotten
40
Riket
60
80
TG = Täckningsgrad
Medel LDL mmol/l
100
%
Norrbotten, medicinkliniker diabetes typ 1
0
20
40
Medelvärde
Indikatorer
60
80
100
57,4
54
135,8
134,7
2,5
2,5
Norrbotten
Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
100
HbA1c < 52 mmol/mol
15,4
21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
100
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
75,4
79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
99,5
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
53,9
61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg
72,6
74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg
92,1
92,6
LDL < 2,5 mmol/l
52,5
56,1
BMI < 35 kg/m2
95,5
96,0
90,9
Blodtryck < 140/85 mmHg
99,5
Systoliskt BT < 150 mmHg
99,7
LDL < 2,5 mmol/l
98,3
2
BMI < 35 kg/m
92,7
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
94,5
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
99,3
Lipidbehandling
39,2
43,4
Lipidbehandling
99,8
Ingen förekomst av makroalbuminuri
95,5
95,8
Ingen förekomst av makroalbuminuri
96,5
89,3
Kontroll av fotstatus
99,2
**
Kontroll av ögonbottenstatus
Kontroll av fotstatus**
91,3
Kontroll av ögonbottenstatus*
96,6
95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati
37,4
33,6
*
98,3
Icke rökare
88,1
89,7
Ingen förekomst av diabetesretinopati
98,3
Fysisk aktivitet
71,6
78,8
31,1
22,7
Icke rökare
95,2
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
98,9
Medelvärde
Behandling med insulinpump
99,7
Medel HbA1c mmol/mol
0
20
Norrbotten
40
Riket
60
80
TG = Täckningsgrad
100
%
Medel systoliskt BT mmHg
Medel LDL mmol/l
63,6
61,6
128,8
126,9
2,5
2,5
Å r s ra p p o r t 2 016 | 5 9
Täckningsgrad
Skåne
HbA1c
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Primärvården
N = 50 712
Medelålder = 68,6
Medelduration = 9,8
Män = 58,0 %
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Medicinkliniker, Typ 1-diabetes
N = 5 258
Medelålder = 46,0
Medelduration = 23,3
Män = 54,1 %
Kontroll av
ögonbottenstatus*
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Kontroll
av fotstatus**
Kontroll av
fotstatus**
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Icke-rökare
Icke-rökare
Medicinkliniker, Typ 2-diabetes
N = 1 615
Medelålder = 61,3
Medelduration = 16,0
Män = 63,8 %
Icke-rökare
HbA1c
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Systoliskt blodtryck
Kontroll av fotstatus**
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Skåne, primärvården
Indikatorer
0
20
40
60
80
100
TG
Skåne
Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
98,3
HbA1c < 52 mmol/mol
54,1
51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
98,3
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
89,9
89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
97,2
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
38,4
40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg
97,2
Blodtryck < 140/85 mmHg
49,5
53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg
81,7
83,3
Systoliskt BT < 150 mmHg
97,5
LDL < 2,5 mmol/l
59,5
54,7
LDL < 2,5 mmol/l
89,6
BMI < 35 kg/m2
83,9
84,2
BMI < 35 kg/m2
74,8
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
76,2
78,7
Lipidbehandling
63,1
61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri
94,3
94,2
94,5
eGFR > 60 ml/min/1,73m
2
Lipidbehandling
96,8
Kontroll av fotstatus**
85,8
87,3
Ingen förekomst av makroalbuminuri
68,5
Kontroll av ögonbottenstatus*
86,4
90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati
69,3
72,7
Icke rökare
86,4
86,6
Fysisk aktivitet
57,9
67,7
Kontroll av fotstatus**
83,2
Kontroll av ögonbottenstatus*
76,6
Ingen förekomst av diabetesretinopati
77,9
Icke rökare
90,9
Medel HbA1c mmol/mol
Fysisk aktivitet
85,5
Medel systoliskt BT mmHg
0
20
Skåne
40
Riket
60
80
100
%
80
100
TG = Täckningsgrad
Medel LDL mmol/l
Skåne, medicinkliniker diabetes typ 1
0
20
Medelvärde
Indikatorer
40
60
53,1
54,0
135,8
134,7
2,4
2,5
Skåne
Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
98,9
HbA1c < 52 mmol/mol
21,5
21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
98,9
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
77,4
79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
90,1
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
59,4
61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg
73,0
74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg
91,1
92,6
LDL < 2,5 mmol/l
60,9
56,1
BMI < 35 kg/m2
95,8
96,0
51,3
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
88,4
90,9
85,6
Lipidbehandling
39,8
43,4
Lipidbehandling
85,1
Ingen förekomst av makroalbuminuri
95,4
95,8
Ingen förekomst av makroalbuminuri
58,9
89,3
Blodtryck < 140/85 mmHg
90,1
Systoliskt BT < 150 mmHg
90,2
LDL < 2,5 mmol/l
82,0
BMI < 35 kg/m2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
Kontroll av fotstatus
80,0
**
Kontroll av ögonbottenstatus
Kontroll av fotstatus**
93,2
Kontroll av ögonbottenstatus*
96,3
95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati
35,1
33,6
*
77,2
Icke rökare
87,4
89,7
Ingen förekomst av diabetesretinopati
90,8
Fysisk aktivitet
74,8
78,8
25,1
22,7
Icke rökare
89,4
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
87,5
Medelvärde
Behandling med insulinpump
94,1
Medel HbA1c mmol/mol
0
20
Skåne
40
Riket
60
TG = Täckningsgrad
80
100
%
Medel systoliskt BT mmHg
Medel LDL mmol/l
62,0
61,6
128,2
126,9
2,4
2,5
6 0 | Å r s r a p p o r t 2 016
Täckningsgrad
Stockholm
HbA1c
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Primärvården
N = 63 049
Medelålder = 67,2
Medelduration = 9,8
Män = 58,4 %
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Medicinkliniker, Typ 1-diabetes
N = 7 424
Medelålder = 46,1
Medelduration = 23,8
Män = 55,0 %
Kontroll av
ögonbottenstatus*
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Kontroll
av fotstatus**
Kontroll av
fotstatus**
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Icke-rökare
Icke-rökare
Medicinkliniker, Typ 2-diabetes
N = 1 205
Medelålder = 63,1
Medelduration = 16,1
Män = 68,3 %
Icke-rökare
HbA1c
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Systoliskt blodtryck
Kontroll av fotstatus**
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Stockholm, primärvården
0
Indikatorer
20
40
60
80
100
Stockholm
Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
94,6
HbA1c < 52 mmol/mol
55,2
51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
94,6
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
89,4
89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
95,7
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
41,5
40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg
95,7
Blodtryck < 140/85 mmHg
53,5
53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg
83,0
83,3
Systoliskt BT < 150 mmHg
95,7
LDL < 2,5 mmol/l
49,3
54,7
LDL < 2,5 mmol/l
77,5
BMI < 35 kg/m2
85,7
84,2
BMI < 35 kg/m2
86,8
78,7
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
89,0
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
80,8
Lipidbehandling
54,9
61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri
94,1
94,2
Lipidbehandling
99,6
Kontroll av fotstatus**
89,0
87,3
Ingen förekomst av makroalbuminuri
61,0
Kontroll av ögonbottenstatus*
95,5
90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati
75,3
72,7
Icke rökare
85,1
86,6
Behandling med insulinpump
63,7
67,7
Kontroll av fotstatus**
89,9
Kontroll av ögonbottenstatus*
83,9
Ingen förekomst av diabetesretinopati
76,4
Icke rökare
82,5
Medel HbA1c mmol/mol
Fysisk aktivitet
70,0
Medel systoliskt BT mmHg
0
20
40
Stockholm
Riket
60
80
TG = Täckningsgrad
Medel LDL mmol/l
100
%
Stockholm, medicinkliniker diabetes typ 1
0
20
40
Medelvärde
Indikatorer
60
80
100
53,4
54,0
134,5
134,7
2,6
2,5
Stockholm
Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
98,8
HbA1c < 52 mmol/mol
20,8
21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
98,8
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
81,4
79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
93,6
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
63,0
61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg
75,1
74,8
92,6
Blodtryck < 140/85 mmHg
93,6
Systoliskt BT < 150 mmHg
93,6
LDL < 2,5 mmol/l
77,4
BMI < 35 kg/m2
80,3
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
78,8
Lipidbehandling
Ingen förekomst av makroalbuminuri
Kontroll av fotstatus
Systoliskt BT < 150 mmHg
93,8
LDL < 2,5 mmol/l
55,9
56,1
BMI < 35 kg/m2
96,9
96,0
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
92,0
90,9
Lipidbehandling
36,2
43,4
96,1
Ingen förekomst av makroalbuminuri
97,2
95,8
90,7
Kontroll av fotstatus**
86,2
89,3
Kontroll av ögonbottenstatus*
94,1
95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati
36,9
33,6
85,0
**
Kontroll av ögonbottenstatus
*
89,3
Icke rökare
89,7
89,7
Ingen förekomst av diabetesretinopati
96,0
Fysisk aktivitet
79,6
78,8
20,6
22,7
Icke rökare
94,1
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
86,2
Medelvärde
Behandling med insulinpump
98,4
Medel HbA1c mmol/mol
0
20
40
Stockholm
Riket
60
80
TG = Täckningsgrad
100
%
Medel systoliskt BT mmHg
Medel LDL mmol/l
61,1
61,6
126,4
126,9
2,5
2,5
Å r s ra p p o r t 2 016 | 6 1
Täckningsgrad
Sörmland
HbA1c
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Primärvården
N = 10 351
Medelålder = 67,5
Medelduration = 9,8
Män = 56,9 %
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Medicinkliniker, Typ 1-diabetes
N = 1 258
Medelålder = 46,6
Medelduration = 23,9
Män = 55,1 %
Kontroll av
ögonbottenstatus*
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Kontroll
av fotstatus**
Kontroll av
fotstatus**
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Icke-rökare
Icke-rökare
Medicinkliniker, Typ 2-diabetes
N = 212
Medelålder = 62,4
Medelduration = 19,1
Män = 58,0 %
Icke-rökare
HbA1c
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Systoliskt blodtryck
Kontroll av fotstatus**
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Sörmland, primärvården
0
Indikatorer
20
40
60
80
100
Sörmland
Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
98,8
HbA1c < 52 mmol/mol
48,0
51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
98,8
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
90,4
89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
95,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
43,3
40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg
95,4
Blodtryck < 140/85 mmHg
55,1
53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg
84,9
83,3
Systoliskt BT < 150 mmHg
95,6
LDL < 2,5 mmol/l
55,1
54,7
LDL < 2,5 mmol/l
69,9
BMI < 35 kg/m2
82,0
84,2
BMI < 35 kg/m2
93,4
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
82,4
78,7
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
72,8
Lipidbehandling
67,9
61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri
92,6
94,2
Lipidbehandling
95,0
Kontroll av fotstatus**
95,3
87,3
Ingen förekomst av makroalbuminuri
78,7
Kontroll av ögonbottenstatus*
87,9
90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati
69,8
72,7
Icke rökare
88,0
86,6
Fysisk aktivitet
73,3
67,7
Kontroll av fotstatus**
87,5
Kontroll av ögonbottenstatus*
84,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati
86,9
Icke rökare
92,4
Medel HbA1c mmol/mol
Fysisk aktivitet
93,0
Medel systoliskt BT mmHg
0
20
Sörmland
40
Riket
60
80
TG = Täckningsgrad
Medel LDL mmol/l
100
%
Sörmland, medicinkliniker diabetes typ 1
0
20
40
Medelvärde
Indikatorer
60
80
100
TG
54,5
54,0
134,0
134,7
2,5
2,5
Sörmland
Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
99,2
HbA1c < 52 mmol/mol
19,6
21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
99,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
75,8
79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
91,3
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
64,8
61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg
91,3
Blodtryck < 140/85 mmHg
75,5
74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg
91,4
Systoliskt BT < 150 mmHg
93,7
92,6
LDL < 2,5 mmol/l
62,1
LDL < 2,5 mmol/l
54,4
56,1
BMI < 35 kg/m
84,8
BMI < 35 kg/m2
96,0
96,0
2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
91,1
90,9
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
61,3
Lipidbehandling
54,5
43,4
Lipidbehandling
92,0
Ingen förekomst av makroalbuminuri
95,1
95,8
Ingen förekomst av makroalbuminuri
84,2
Kontroll av fotstatus**
91,7
89,3
92,4
Kontroll av ögonbottenstatus*
96,2
95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati
26,8
33,6
Kontroll av fotstatus
**
Kontroll av ögonbottenstatus
*
93,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati
96,8
Icke rökare
Fysisk aktivitet
Behandling med insulinpump
0
20
Sörmland
40
Riket
60
80
TG = Täckningsgrad
100
%
Icke rökare
87,1
89,7
Fysisk aktivitet
78,4
78,8
95,2
Behandling med insulinpump
24,1
22,7
87,8
Medelvärde
96,0
Medel HbA1c mmol/mol
Medel systoliskt BT mmHg
Medel LDL mmol/l
63,0
61,6
125,3
126,9
2,5
2,5
6 2 | Å r s r a p p o r t 2 016
Täckningsgrad
Uppsala
HbA1c
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Primärvården
N = 8 786
Medelålder = 67,7
Medelduration = 9,8
Män = 58,3 %
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Medicinkliniker, Typ 1-diabetes
N = 1 618
Medelålder = 46,4
Medelduration = 23,4
Män = 54,1 %
Kontroll av
ögonbottenstatus*
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Kontroll
av fotstatus**
Kontroll av
fotstatus**
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Icke-rökare
Icke-rökare
Medicinkliniker, Typ 2-diabetes
N = 240
Medelålder = 61,5
Medelduration = 17,1
Män = 62,9 %
Icke-rökare
HbA1c
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Systoliskt blodtryck
Kontroll av fotstatus**
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Uppsala, primärvården
Indikatorer
0
20
40
60
80
100
Uppsala
Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
98,9
HbA1c < 52 mmol/mol
49,6
51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
98,9
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
89,0
89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
95,5
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
40,8
40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg
95,5
Blodtryck < 140/85 mmHg
52,7
53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg
83,6
83,3
Systoliskt BT < 150 mmHg
95,6
LDL < 2,5 mmol/l
48,1
54,7
LDL < 2,5 mmol/l
77,5
BMI < 35 kg/m2
85,3
84,2
BMI < 35 kg/m2
87,5
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
81,0
78,7
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
87,3
Lipidbehandling
61,4
61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri
93,2
94,2
Lipidbehandling
97,6
Ingen förekomst av makroalbuminuri
81,3
Kontroll av fotstatus**
91,6
87,3
Kontroll av ögonbottenstatus*
94,7
90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati
70,2
72,7
Icke rökare
88,1
86,6
Fysisk aktivitet
73,6
67,7
Kontroll av fotstatus**
72,8
Kontroll av ögonbottenstatus*
75,9
Ingen förekomst av diabetesretinopati
78,7
Icke rökare
88,2
Medel HbA1c mmol/mol
Fysisk aktivitet
83,9
Medel systoliskt BT mmHg
0
20
Uppsala
40
Riket
60
80
100
%
80
100
TG = Täckningsgrad
Medel LDL mmol/l
Uppsala, medicinkliniker diabetes typ 1
0
20
Medelvärde
Indikatorer
40
60
TG
54,3
54
134,7
134,7
2,7
2,5
Uppsala
Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
97,2
HbA1c < 52 mmol/mol
20,5
21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
97,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
77,7
79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
83,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
69,5
61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg
83,4
Blodtryck < 140/85 mmHg
75,2
74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg
83,5
Systoliskt BT < 150 mmHg
92,5
92,6
LDL < 2,5 mmol/l
57,2
LDL < 2,5 mmol/l
44,4
56,1
BMI < 35 kg/m2
97,0
96,0
90,9
BMI < 35 kg/m2
59,1
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
92,6
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
70,6
Lipidbehandling
42,3
43,4
Lipidbehandling
91,1
Ingen förekomst av makroalbuminuri
95,6
95,8
Ingen förekomst av makroalbuminuri
77,1
89,3
Kontroll av fotstatus
91,8
**
Kontroll av ögonbottenstatus
Kontroll av fotstatus**
88,6
Kontroll av ögonbottenstatus*
93,9
95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati
31,0
33,6
Icke rökare
89,9
89,7
Fysisk aktivitet
87,1
78,8
25,5
22,7
*
88,9
Ingen förekomst av diabetesretinopati
88,4
Icke rökare
84,4
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
77,7
Medelvärde
94,3
Medel HbA1c mmol/mol
Behandling med insulinpump
0
20
Uppsala
40
Riket
60
TG = Täckningsgrad
80
100
%
Medel systoliskt BT mmHg
Medel LDL mmol/l
62,2
61,6
124,2
126,9
2,7
2,5
Å r s ra p p o r t 2 016 | 6 3
Täckningsgrad
Värmland
HbA1c
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Primärvården
N = 15 088
Medelålder = 69,8
Medelduration = 10,6
Män = 56,2 %
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Medicinkliniker, Typ 1-diabetes
N = 1 320
Medelålder = 47,5
Medelduration = 24,7
Män = 54,6 %
Kontroll av
ögonbottenstatus*
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Kontroll
av fotstatus**
Kontroll av
fotstatus**
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Icke-rökare
Icke-rökare
Medicinkliniker, Typ 2-diabetes
N = 152
Medelålder = 60,4
Medelduration = 16,8
Män = 62,5 %
Icke-rökare
HbA1c
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Systoliskt blodtryck
Kontroll av fotstatus**
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Värmland, primärvården
0
Indikatorer
20
40
60
80
100
Värmland
Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
98,1
HbA1c < 52 mmol/mol
53,8
51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
98,1
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
88,3
89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
95,8
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
42,6
40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg
95,8
Blodtryck < 140/85 mmHg
54,9
53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg
82,4
83,3
Systoliskt BT < 150 mmHg
95,9
LDL < 2,5 mmol/l
57,6
54,7
LDL < 2,5 mmol/l
85,7
BMI < 35 kg/m2
84,1
84,2
BMI < 35 kg/m2
81,9
78,7
99,2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
75,1
Lipidbehandling
64,3
61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri
93,9
94,2
Lipidbehandling
100
Kontroll av fotstatus**
71,3
87,3
Ingen förekomst av makroalbuminuri
82,5
Kontroll av ögonbottenstatus*
94,4
90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati
72,3
72,7
Icke rökare
80,4
86,6
Fysisk aktivitet
74,2
67,7
Kontroll av fotstatus**
90,9
Kontroll av ögonbottenstatus*
72,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati
57,5
Icke rökare
81,5
Medel HbA1c mmol/mol
Fysisk aktivitet
47,7
Medel systoliskt BT mmHg
0
20
Värmland
40
Riket
60
80
TG = Täckningsgrad
Medel LDL mmol/l
100
%
Värmland, medicinkliniker diabetes typ 1
0
20
40
Medelvärde
Indikatorer
60
80
100
54,0
54,0
134,9
134,7
2,5
2,5
Värmland
Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
98,7
HbA1c < 52 mmol/mol
15,8
21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
98,7
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
77,1
79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
96,1
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
60,7
61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg
73,0
74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg
93,0
92,6
LDL < 2,5 mmol/l
54,5
56,1
BMI < 35 kg/m2
95,7
96,0
90,9
Blodtryck < 140/85 mmHg
96,1
Systoliskt BT < 150 mmHg
96,1
LDL < 2,5 mmol/l
62,5
BMI < 35 kg/m2
92,7
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
91,0
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
60,3
Lipidbehandling
52,9
43,4
Lipidbehandling
88,8
Ingen förekomst av makroalbuminuri
96,1
95,8
Ingen förekomst av makroalbuminuri
74,2
Kontroll av fotstatus**
90,4
89,3
Kontroll av ögonbottenstatus*
96,8
95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati
26,2
33,6
Icke rökare
89,5
89,7
Fysisk aktivitet
79,9
78,8
21,9
22,7
Kontroll av fotstatus
83,7
**
Kontroll av ögonbottenstatus
*
97,2
Ingen förekomst av diabetesretinopati
94,9
Icke rökare
95,8
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
94,8
Medelvärde
Behandling med insulinpump
98,9
Medel HbA1c mmol/mol
0
20
Värmland
40
Riket
60
80
TG = Täckningsgrad
100
%
Medel systoliskt BT mmHg
Medel LDL mmol/l
63,3
61,6
126,9
126,9
2,5
2,5
6 4 | Å r s r a p p o r t 2 016
Täckningsgrad
Västerbotten
HbA1c
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Primärvården
N = 8 199
Medelålder = 68,1
Medelduration = 9,3
Män = 58,0 %
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Medicinkliniker, Typ 1-diabetes
N = 1 231
Medelålder = 44,3
Medelduration = 24,7
Män = 53,8 %
Kontroll av
ögonbottenstatus*
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Kontroll
av fotstatus**
Kontroll av
fotstatus**
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Icke-rökare
Icke-rökare
Medicinkliniker, Typ 2-diabetes
N = 191
Medelålder = 63,5
Medelduration = 18,2
Män = 67,0 %
Icke-rökare
HbA1c
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Systoliskt blodtryck
Kontroll av fotstatus**
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Västerbotten, primärvården
0
Indikatorer
20
40
60
80
100
Västerbotten
Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
98,9
HbA1c < 52 mmol/mol
45,8
51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
98,9
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
90,1
89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
92,0
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
37,0
40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg
92,0
Blodtryck < 140/85 mmHg
58,5
53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg
85,8
83,3
Systoliskt BT < 150 mmHg
92,2
LDL < 2,5 mmol/l
60,5
54,7
LDL < 2,5 mmol/l
73,9
BMI < 35 kg/m2
82,6
84,2
BMI < 35 kg/m2
85,2
78,7
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
86,6
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
77,9
Lipidbehandling
68,9
61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri
95,2
94,2
Lipidbehandling
94,3
Kontroll av fotstatus**
81,3
87,3
Ingen förekomst av makroalbuminuri
75,4
Kontroll av ögonbottenstatus*
86,3
90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati
83,9
72,7
Icke rökare
90,9
86,6
Fysisk aktivitet
72,4
67,7
Kontroll av fotstatus**
69,7
Kontroll av ögonbottenstatus*
77,9
Ingen förekomst av diabetesretinopati
81,1
Icke rökare
83,2
Medel HbA1c mmol/mol
Fysisk aktivitet
76,1
Medel systoliskt BT mmHg
0
20
Västerbotten
40
Riket
60
80
TG = Täckningsgrad
Medel LDL mmol/l
100
%
Västerbotten, medicinkliniker diabetes typ 1
0
20
40
Medelvärde
Indikatorer
60
80
100
55,2
54,0
133,3
134,7
2,4
2,5
Västerbotten
Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
97,0
HbA1c < 52 mmol/mol
19,5
21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
97,0
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
74,8
79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
90,1
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
63,1
61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg
90,1
Blodtryck < 140/85 mmHg
71,9
74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg
90,2
Systoliskt BT < 150 mmHg
91,1
92,6
LDL < 2,5 mmol/l
69,7
LDL < 2,5 mmol/l
55,5
56,1
BMI < 35 kg/m2
95,4
96,0
90,9
BMI < 35 kg/m2
70,3
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
89,5
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
72,8
Lipidbehandling
37,5
43,4
Lipidbehandling
94,9
Ingen förekomst av makroalbuminuri
96,6
95,8
Ingen förekomst av makroalbuminuri
88,5
Kontroll av fotstatus**
93,9
89,3
Kontroll av ögonbottenstatus*
91,8
95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati
50,9
33,6
Kontroll av fotstatus
84,6
**
Kontroll av ögonbottenstatus
*
94,2
Ingen förekomst av diabetesretinopati
94,6
Icke rökare
Fysisk aktivitet
Behandling med insulinpump
0
20
Västerbotten
40
Riket
60
80
TG = Täckningsgrad
100
%
Icke rökare
93,4
89,7
Fysisk aktivitet
82,0
78,8
91,9
Behandling med insulinpump
23,3
22,7
85,9
Medelvärde
94,9
Medel HbA1c mmol/mol
Medel systoliskt BT mmHg
Medel LDL mmol/l
63,1
61,6
126,1
126,9
2,5
2,5
Å r s ra p p o r t 2 016 | 6 5
Täckningsgrad
Västernorrland
HbA1c
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Primärvården
N = 9 390
Medelålder = 68,4
Medelduration = 10,0
Män = 58,5 %
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Medicinkliniker, Typ 1-diabetes
N = 994
Medelålder = 47,9
Medelduration = 27,5
Män = 53,6 %
Kontroll av
ögonbottenstatus*
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Kontroll
av fotstatus**
Kontroll av
fotstatus**
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Icke-rökare
Icke-rökare
Medicinkliniker, Typ 2-diabetes
N = 139
Medelålder = 62,9
Medelduration = 18,9
Män = 67,6 %
Icke-rökare
HbA1c
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Systoliskt blodtryck
Kontroll av fotstatus**
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Västernorrland, primärvården
0
Indikatorer
20
40
60
80
100
Västernorrland Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
98,9
HbA1c < 52 mmol/mol
48,7
51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
98,9
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
89,8
89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
94,3
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
42,9
40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg
94,3
Blodtryck < 140/85 mmHg
56,2
53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg
85,2
83,3
Systoliskt BT < 150 mmHg
94,4
LDL < 2,5 mmol/l
57,6
54,7
LDL < 2,5 mmol/l
67,1
BMI < 35 kg/m2
82,4
84,2
BMI < 35 kg/m2
92,9
78,7
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
76,3
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
78,1
Lipidbehandling
66,1
61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri
93,7
94,2
Lipidbehandling
93,4
Kontroll av fotstatus**
93,1
87,3
Ingen förekomst av makroalbuminuri
74,5
Kontroll av ögonbottenstatus*
88,5
90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati
75,7
72,7
89
86,6
68,8
67,7
Kontroll av fotstatus**
80,8
Kontroll av ögonbottenstatus*
74,3
Ingen förekomst av diabetesretinopati
76,2
Icke rökare
87,0
Medel HbA1c mmol/mol
Fysisk aktivitet
90,4
Medel systoliskt BT mmHg
0
20
Västernorrland
40
Riket
60
80
TG = Täckningsgrad
20
40
Fysisk aktivitet
Medelvärde
Medel LDL mmol/l
100
%
Västernorrland, medicinkliniker diabetes typ 1
0
Icke rökare
Indikatorer
60
80
100
54,3
54,0
133,5
134,7
2,5
2,5
Västernorrland Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
98,7
HbA1c < 52 mmol/mol
25,9
21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
98,7
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
84,2
79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
94,8
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
60,5
61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg
68,2
74,8
92,6
Blodtryck < 140/85 mmHg
94,8
Systoliskt BT < 150 mmHg
94,8
LDL < 2,5 mmol/l
76,0
BMI < 35 kg/m2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
Systoliskt BT < 150 mmHg
91,8
LDL < 2,5 mmol/l
61,7
56,1
BMI < 35 kg/m2
95,3
96,0
77,3
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
90,0
90,9
90,6
Lipidbehandling
47,1
43,4
Lipidbehandling
99,1
Ingen förekomst av makroalbuminuri
95,4
95,8
Ingen förekomst av makroalbuminuri
95,7
89,3
Kontroll av fotstatus
92,3
**
Kontroll av ögonbottenstatus
*
94,4
Ingen förekomst av diabetesretinopati
97,7
Kontroll av fotstatus**
96,3
Kontroll av ögonbottenstatus*
94,5
95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati
31,5
33,6
Icke rökare
91,5
89,7
Fysisk aktivitet
79,1
78,8
25,1
22,7
Icke rökare
94,6
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
92,1
Medelvärde
Behandling med insulinpump
99,3
Medel HbA1c mmol/mol
0
20
Västernorrland
40
Riket
60
80
TG = Täckningsgrad
100
%
Medel systoliskt BT mmHg
Medel LDL mmol/l
59,6
61,6
127,2
126,9
2,4
2,5
6 6 | Å r s r a p p o r t 2 016
Täckningsgrad
Västmanland
HbA1c
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Primärvården
N = 10 259
Medelålder = 68,0
Medelduration = 9,1
Män = 57,3 %
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Medicinkliniker, Typ 1-diabetes
N = 1 318
Medelålder = 48,2
Medelduration = 24,8
Män = 55,3 %
Kontroll av
ögonbottenstatus*
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Kontroll
av fotstatus**
Kontroll av
fotstatus**
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Icke-rökare
Icke-rökare
Medicinkliniker, Typ 2-diabetes
N = 659
Medelålder = 65,8
Medelduration = 15,8
Män = 65,4 %
Icke-rökare
HbA1c
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Systoliskt blodtryck
Kontroll av fotstatus**
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Västmanland, primärvården
0
Indikatorer
20
40
60
80
100
TG
Västmanland
Riket
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
96,7
HbA1c < 52 mmol/mol
51,4
51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
96,7
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
89,7
89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
94,0
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
38,3
40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg
94,0
Blodtryck < 140/85 mmHg
53,8
53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg
82,7
83,3
Systoliskt BT < 150 mmHg
94,1
LDL < 2,5 mmol/l
58,1
54,7
LDL < 2,5 mmol/l
73,4
BMI < 35 kg/m2
83,4
84,2
BMI < 35 kg/m2
72,9
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
78,6
78,7
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
88,5
Lipidbehandling
66,6
61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri
94,7
94,2
Lipidbehandling
100
Kontroll av fotstatus**
84,8
87,3
Ingen förekomst av makroalbuminuri
62,7
Kontroll av ögonbottenstatus*
86,8
90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati
79,2
72,7
Icke rökare
87,2
86,6
Fysisk aktivitet
73,1
67,7
Kontroll av fotstatus**
94,6
Kontroll av ögonbottenstatus*
80,2
Ingen förekomst av diabetesretinopati
74,3
Icke rökare
79,2
Medel HbA1c mmol/mol
Fysisk aktivitet
79,1
Medel systoliskt BT mmHg
0
20
Västmanland
40
Riket
60
80
TG = Täckningsgrad
Medel LDL mmol/l
100
%
Västmanland, medicinkliniker diabetes typ 1
0
20
40
Medelvärde
Indikatorer
60
80
100
54,1
54,0
135,5
134,7
2,5
2,5
Västmanland
Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
99,5
HbA1c < 52 mmol/mol
18,4
21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
99,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
77,7
79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
95,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
54,6
61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg
74,1
74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg
91,1
92,6
LDL < 2,5 mmol/l
50,4
56,1
BMI < 35 kg/m2
96,1
96,0
90,9
Blodtryck < 140/85 mmHg
95,9
Systoliskt BT < 150 mmHg
95,9
LDL < 2,5 mmol/l
95,1
BMI < 35 kg/m2
84,1
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
90,0
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
97,8
Lipidbehandling
53,7
43,4
Lipidbehandling
99,9
Ingen förekomst av makroalbuminuri
95,2
95,8
Ingen förekomst av makroalbuminuri
94,8
89,3
Kontroll av fotstatus
99,4
**
Kontroll av ögonbottenstatus
Kontroll av fotstatus**
94,4
Kontroll av ögonbottenstatus*
94,0
95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati
36,7
33,6
*
96,6
Icke rökare
86,2
89,7
Ingen förekomst av diabetesretinopati
92,5
Fysisk aktivitet
76,4
78,8
18,9
22,7
Icke rökare
92,4
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
86,9
Medelvärde
Behandling med insulinpump
99,8
Medel HbA1c mmol/mol
0
20
Västmanland
40
Riket
60
80
TG = Täckningsgrad
100
%
Medel systoliskt BT mmHg
Medel LDL mmol/l
62,4
61,6
129,8
126,9
2,6
2,5
Å r s ra p p o r t 2 016 | 6 7
Täckningsgrad
Västra Götaland
HbA1c
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Primärvården
N = 64 530
Medelålder = 68,6
Medelduration = 10,1
Män = 57,3 %
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Medicinkliniker, Typ 1-diabetes
N = 7 803
Medelålder = 46,1
Medelduration = 23,6
Män = 55,9 %
Kontroll av
ögonbottenstatus*
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Kontroll
av fotstatus**
Kontroll av
fotstatus**
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Icke-rökare
Icke-rökare
Medicinkliniker, Typ 2-diabetes
N = 1 937
Medelålder = 62,3
Medelduration = 16,3
Män = 64,2 %
Icke-rökare
HbA1c
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Systoliskt blodtryck
Kontroll av fotstatus**
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Västra Götaland, primärvården
0
Indikatorer
20
40
60
80
100
Västra Götaland Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
93,4
HbA1c < 52 mmol/mol
51,7
51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
93,4
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
89,0
89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
92,1
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
40,6
40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg
92,1
Blodtryck < 140/85 mmHg
55,6
53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg
84,1
83,3
Systoliskt BT < 150 mmHg
92,2
LDL < 2,5 mmol/l
54,9
54,7
LDL < 2,5 mmol/l
74,8
BMI < 35 kg/m2
84,2
84,2
BMI < 35 kg/m2
83,7
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
78,6
78,7
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
86,0
Lipidbehandling
54,5
61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri
94,5
94,2
Lipidbehandling
99,1
Kontroll av fotstatus**
83,9
87,3
Ingen förekomst av makroalbuminuri
62,1
Kontroll av ögonbottenstatus*
86,6
90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati
78,4
72,7
Icke rökare
86,2
86,6
Fysisk aktivitet
72,9
67,7
Kontroll av fotstatus**
79,9
Kontroll av ögonbottenstatus*
82,2
Ingen förekomst av diabetesretinopati
78,2
Icke rökare
84,4
Medel HbA1c mmol/mol
Fysisk aktivitet
63,6
Medel systoliskt BT mmHg
0
20
40
Västra Götaland
60
Riket
80
TG = Täckningsgrad
Medel LDL mmol/l
100
%
Västra Götaland, medicinkliniker diabetes typ 1
0
20
40
Medelvärde
Indikatorer
60
80
100
54,2
54,0
134,2
134,7
2,5
2,5
Västra Götaland Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
99,5
HbA1c < 52 mmol/mol
24,8
21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
99,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
82,9
79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
93,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
63,6
61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg
93,9
Blodtryck < 140/85 mmHg
77,5
74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg
93,9
Systoliskt BT < 150 mmHg
93,3
92,6
LDL < 2,5 mmol/l
88,5
LDL < 2,5 mmol/l
57,8
56,1
BMI < 35 kg/m2
96,3
96,0
2
BMI < 35 kg/m
81,2
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
90,9
90,9
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
87,3
Lipidbehandling
44,3
43,4
Lipidbehandling
96,9
Ingen förekomst av makroalbuminuri
95,1
95,8
Ingen förekomst av makroalbuminuri
93,6
Kontroll av fotstatus**
82,4
89,3
Kontroll av ögonbottenstatus*
96,2
95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati
34,8
33,6
Kontroll av fotstatus
88,4
**
Kontroll av ögonbottenstatus
*
89,6
Ingen förekomst av diabetesretinopati
94,1
Icke rökare
90,8
89,7
Fysisk aktivitet
80,7
78,8
22,8
22,7
Icke rökare
95,1
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
88,6
Medelvärde
Behandling med insulinpump
99,0
Medel HbA1c mmol/mol
0
20
Västra Götaland
40
60
Riket
80
TG = Täckningsgrad
100
%
Medel systoliskt BT mmHg
Medel LDL mmol/l
60,3
61,6
126,1
126,9
2,5
2,5
6 8 | Å r s r a p p o r t 2 016
Täckningsgrad
Örebro
HbA1c
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Primärvården
N = 12 953
Medelålder = 68,0
Medelduration = 9,3
Män = 57,0 %
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Medicinkliniker, Typ 1-diabetes
N = 1 575
Medelålder = 47,1
Medelduration = 24,4
Män = 55,2 %
Kontroll av
ögonbottenstatus*
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Kontroll
av fotstatus**
Kontroll av
fotstatus**
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Icke-rökare
Icke-rökare
Medicinkliniker, Typ 2-diabetes
N = 206
Medelålder = 61,0
Medelduration = 16,5
Män = 65,5 %
Icke-rökare
HbA1c
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Systoliskt blodtryck
Kontroll av fotstatus**
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Örebro, primärvården
Indikatorer
0
20
40
60
80
100
Örebro
Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
98,3
HbA1c < 52 mmol/mol
54,1
51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
98,3
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
90,4
89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
96,3
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
40,8
40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg
96,3
Blodtryck < 140/85 mmHg
54,4
53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg
83,1
83,3
Systoliskt BT < 150 mmHg
96,4
LDL < 2,5 mmol/l
56,4
54,7
LDL < 2,5 mmol/l
75,2
BMI < 35 kg/m2
83,8
84,2
BMI < 35 kg/m2
87,6
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
78,2
78,7
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
71,4
Lipidbehandling
67,4
61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri
90,1
94,2
Lipidbehandling
99,3
Kontroll av fotstatus**
92,5
87,3
Ingen förekomst av makroalbuminuri
71,1
Kontroll av ögonbottenstatus*
94,1
90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati
83,8
72,7
Icke rökare
85,1
86,6
Fysisk aktivitet
73,0
67,7
Kontroll av fotstatus**
89,5
Kontroll av ögonbottenstatus*
89,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati
82,3
Icke rökare
82,4
Medel HbA1c mmol/mol
Fysisk aktivitet
78,3
Medel systoliskt BT mmHg
0
20
Örebro
40
Riket
60
80
100
%
80
100
TG = Täckningsgrad
Medel LDL mmol/l
Örebro, medicinkliniker diabetes typ 1
0
20
Medelvärde
Indikatorer
40
60
53,1
54,0
134,8
134,7
2,5
2,5
Örebro
Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
98,2
HbA1c < 52 mmol/mol
19,1
21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
98,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
81,4
79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
87,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
65,6
61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg
74,3
74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg
92,0
92,6
LDL < 2,5 mmol/l
63,9
56,1
BMI < 35 kg/m2
94,1
96,0
90,9
Blodtryck < 140/85 mmHg
87,9
Systoliskt BT < 150 mmHg
88,2
LDL < 2,5 mmol/l
61,7
BMI < 35 kg/m2
75,0
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
89,1
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
61,8
Lipidbehandling
47,5
43,4
Lipidbehandling
93,9
Ingen förekomst av makroalbuminuri
92,6
95,8
Ingen förekomst av makroalbuminuri
87,4
89,3
Kontroll av fotstatus
79,8
**
Kontroll av ögonbottenstatus
Kontroll av fotstatus**
92,5
Kontroll av ögonbottenstatus*
95,3
95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati
27,1
33,6
*
94,6
Icke rökare
90,7
89,7
Ingen förekomst av diabetesretinopati
96,7
Fysisk aktivitet
78,2
78,8
22,0
22,7
Icke rökare
91,2
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
76,2
Medelvärde
Behandling med insulinpump
98,8
Medel HbA1c mmol/mol
0
20
Örebro
40
Riket
60
TG = Täckningsgrad
80
100
%
Medel systoliskt BT mmHg
Medel LDL mmol/l
61,9
61,6
126,3
126,9
2,4
2,5
Å r s ra p p o r t 2 016 | 6 9
Täckningsgrad
Östergötland
HbA1c
HbA1c
Systoliskt blodtryck
Systoliskt blodtryck
LDL-kolesterol
Primärvården
N = 14 943
Medelålder = 68,6
Medelduration = 10,2
Män = 56,7 %
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Medicinkliniker, Typ 1-diabetes
N = 2 278
Medelålder = 45,7
Medelduration = 24,9
Män = 55,4 %
Kontroll av
ögonbottenstatus*
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Kontroll
av fotstatus**
Kontroll av
fotstatus**
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Icke-rökare
Icke-rökare
Medicinkliniker, Typ 2-diabetes
N = 291
Medelålder = 60,5
Medelduration = 16,0
Män = 59,8 %
Icke-rökare
HbA1c
Kontroll av
ögonbottenstatus*
Systoliskt blodtryck
Kontroll av fotstatus**
LDL-kolesterol
Ingen förekomst
av makroalbuminuri
Östergötland, primärvården
0
Indikatorer
20
40
60
80
100
Östergötland
Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
97,9
HbA1c < 52 mmol/mol
47,6
51,5
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
97,9
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
89,6
89,4
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
93,2
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
45,2
40,3
Blodtryck < 140/85 mmHg
64,6
53,9
Systoliskt BT < 150 mmHg
89,0
83,3
Blodtryck < 140/85 mmHg
93,2
Systoliskt BT < 150 mmHg
93,3
LDL < 2,5 mmol/l
63,9
54,7
LDL < 2,5 mmol/l
40,2
BMI < 35 kg/m2
83,2
84,2
78,7
BMI < 35 kg/m2
87,4
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
84,5
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
76,2
Lipidbehandling
72,0
61,5
Ingen förekomst av makroalbuminuri
94,7
94,2
Lipidbehandling
96,1
Kontroll av fotstatus**
91,8
87,3
Ingen förekomst av makroalbuminuri
82,8
Kontroll av ögonbottenstatus*
85,4
90,0
Ingen förekomst av diabetesretinopati
64,9
72,7
Icke rökare
88,4
86,6
Fysisk aktivitet
71,7
67,7
Kontroll av fotstatus**
84,4
Kontroll av ögonbottenstatus*
84,6
Ingen förekomst av diabetesretinopati
85,0
Icke rökare
86,6
Medel HbA1c mmol/mol
Fysisk aktivitet
85,2
Medel systoliskt BT mmHg
0
20
Östergötland
40
Riket
60
80
TG = Täckningsgrad
Medel LDL mmol/l
100
%
Östergötland, medicinkliniker diabetes typ 1
0
20
40
Medelvärde
Indikatorer
60
80
100
54,8
54,0
131,8
134,7
2,3
2,5
Östergötland
Riket
TG
Andel (%)
HbA1c < 52 mmol/mol
97,1
HbA1c < 52 mmol/mol
19,7
21,2
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
97,1
HbA1c ≤ 70 mmol/mol
79,5
79,9
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
91,0
Blodtryck ≤ 130/80 mmHg
67,0
61,8
Blodtryck < 140/85 mmHg
80,2
74,8
Systoliskt BT < 150 mmHg
94,1
92,6
LDL < 2,5 mmol/l
60,1
56,1
BMI < 35 kg/m2
94,5
96,0
90,9
Blodtryck < 140/85 mmHg
91,0
Systoliskt BT < 150 mmHg
91,1
LDL < 2,5 mmol/l
46,4
BMI < 35 kg/m2
81,1
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
90,7
eGFR > 60 ml/min/1,73m2
66,8
Lipidbehandling
47,2
43,4
Lipidbehandling
66,2
Ingen förekomst av makroalbuminuri
95,9
95,8
Ingen förekomst av makroalbuminuri
27,9
89,3
Kontroll av fotstatus
71,7
**
Kontroll av ögonbottenstatus
Kontroll av fotstatus**
97,6
Kontroll av ögonbottenstatus*
94,3
95,1
Ingen förekomst av diabetesretinopati
30,2
33,6
*
94,8
Icke rökare
91,1
89,7
Ingen förekomst av diabetesretinopati
96,2
Fysisk aktivitet
84,9
78,8
12,0
22,7
Icke rökare
77,6
Behandling med insulinpump
Fysisk aktivitet
73,8
Medelvärde
Behandling med insulinpump
93,9
Medel HbA1c mmol/mol
0
20
Östergötland
40
Riket
60
80
TG = Täckningsgrad
100
%
Medel systoliskt BT mmHg
Medel LDL mmol/l
62,0
61,6
125,6
126,9
2,4
2,5
7 0 | Å r s r a p p o r t 2 016
”PROM kan hjälpa
oss att få en ökad
förståelse för alla
de faktorer som
spelar in”
”PROM blir ett viktigt redskap för oss som ska stötta patienten”
Diabetesenkäten testas i Kungsbacka
Text: Catharina Bergsten
Ett gäng teknikglada sjuksköterskor med stor tilltro till nya hjälpmedel och en mer
skeptisk doktor – det är kärntruppen i diabetesteamet på Kungsbacka sjukhus.
Mottagningen är en av fyra pilotenheter som testar PROM under 2017.
Jesper Fowelin, diabetesläkare, var
inledningsvis ganska avvaktande till
införandet av diabetesenkäten eftersom hanteringen kräver tid. Han är
också mer teknikskeptisk än sina
kollegor, enligt egen utsago;
– Kontinuerlig glukosmätning
löser inte allt. Du måste ha koll
på din utrustning, förstå den och
kunna tolka informationen. Ibland
kan jag tycka att vi har en övertro
på tekniken och att vi överlämnar
för mycket ansvar till patienter som
kanske inte är helt redo. Införandet
av ett nytt hjälpmedel kräver mycket
stöd från vården och en insikt om patientens livssituation. Och det är här jag
ser att PROM blir ett viktigt redskap
för oss som ska stötta och motivera.
Att ha en sjukdom som man
själv kan påverka kan upplevas som
både positivt och negativt, menar
Jesper Fowelin.
– En del tänker att de inte är
tillräckligt duktiga eller ansvarsfulla
om de inte klarar av att hålla nere
sitt HbA1c, vilket kan stressa dem
enormt. Genom PROM får vi veta
hur patienten upplever sin behandling och bemötandet i vården och
det ger oss möjligheter till förbättring, säger han.
Trots att Jesper Fowelin uttrycker en del misstro är han i grunden mycket positiv till CGM och
FGM. Han säger att införandet av
hjälpmedlet är en av de viktigaste
orsakerna till att Region Halland nu
är bäst i landet på att behandla diabetes. En annan bidragande faktor
tror han är att regionen har satsat på
att anställa fler diabetessköterskor
och en tredje att läkemedelskommittén i Halland har drivit frågan
om en rekommendationslista för
diabetesläkemedel.
– En del av våra patienter tackar
ändå nej till tekniska hjälpmedel,
som till exempel Freestyle Libre.
Den rapporterar var femte minut
till någon som kanske är van att
titta på sina värden två gånger i
veckan, och det kan upplevas som
mer påfrestande än konventionell
behandling. Det är sådana här
känslor och attityder som vi i vården måste lära oss att förstå och
bemöta. För all den vård vi serverar
hjälper inte! Att ge en Ferrari till
någon som egentligen vill ha en
vespa är inte alltid det bästa…
Behandlingströtta ungdomar
Jesper Fowelin menar att det framför allt är ungdomar i gruppen
15-25 år som är behandlingströtta.
I den åldern är ytan viktig, ungdomarna satsar ofta på träning, att
se bra ut eller att få fina betyg.
– Det finns många krav att leva
upp till och ungdomarna kan etablera
en strutsmentalitet då de prioriterar
ned diabetesbehandlingen. Efter
25-årsåldern brukar de komma tillbaka hit och vilja ta tag i sin behandling, men då kan de ha haft dåliga
värden i tio år. Det är så ledsamt och
onödigt, säger Jesper Fowelin.
Å r s ra p p o r t 2 016 | 7 1
Delar av diabetesteamet på Hallands sjukhus Kungsbacka: från vänster: Ann Barne, Elisabeth Carlzon och Jesper Fowelin.
Som läkare ser han sig själv som patientens PT i diabetes, en personlig
tränare som ska coacha, peppa och
följa upp.
– Min metod är att berömma
patienten – även om det bara finns
en pytteliten sak att glädja sig åt är
det viktigt att lyfta fram just den
positiva saken. Att komma till mottagningen kan annars upplevas som
att gå till rektorn. De unga tror
ibland att de måste försvara och förklara sig. Men här får de inte skäll.
Hot och förebråelser om för tidig
död, hjärtkärlsjukdom och annat
otäckt gör inte att patienten ändrar
sig. Istället måste vi beröra dem på
något känslomässigt sätt, säger Jesper Fowelin.
Han berättar om en äldre
kvinna som plötsligt meddelade att
hon hade slutat röka, efter drygt 40
år. Vad var det som gjorde att hon
till slut valde att bli rökfri? Ja, inte
var det kilovis med vetenskaplig
litteratur om rökningens skadeverk-
ningar. Istället var det ett barnbarn
som undrade varför mormor alltid
luktade så illa.
– Det var något som grep tag
känslomässigt i den här kvinnan
och fick henne att sluta röka på
studs. Den historien kan inspirera
oss i vården att hitta liknande argument. Jag vet till exempel att det
faktum att man inte får optimal
effekt av sin träning om man inte
har kontroll på sitt blodsocker, kan
vara något som ungdomar tar fasta
på, säger Jesper Fowelin.
Något som han är särskilt nyfiken på i PROM-enkäten är hur
patienterna upplever mottagningens
support, exempelvis antal besök per
år.
– Vi erbjuder nu fyra besök per
år: två hos läkare och två hos sköterska. Men är det för lite eller för
mycket? Vill patienten ersätta något
eller flera besök med möten via
exempelvis Skype? Dessa och andra frågor som vi inom vården kan
påverka är jag extra intresserad av,
förklarar Jesper Fowelin.
Personligen tror inte Jesper
Fowelin att hans patienter kommer
att besöka ”Min diabetsprofil” på
NDRs hemsida i särskilt stor utsträckning;
– De redan intresserade kommer
att göra det, men inte de andra. Om
man inte riktigt orkar med att behandla sig ordentligt kommer man
inte heller att orka följa data på en
sida. Däremot blir sidan ett bra pedagogiskt verktyg för oss i vården,
när vi samtalar med patienten.
”Patienten kan ha
ganska dåliga värden,
men uppleva att hon
mår bra.”
7 2 | Å r s r a p p o r t 2 016
Patientenkäten ska bidra till ett bättre patientbesök.
En egen enkät
Ann Barne och Maria Enesten är
diabetessjuksköterskor på mottagningen. De har redan nosat på det
här med patientenkäter genom en
egen enkät som de gjorde i början
på 2016.
– Ung Diabetes genomförde en
enkätundersökning för några år
sedan, som vi inspirerades av. Vi
ville ta reda på om upplevd hälsa är
kopplad till HbA1c. Vi skickade ut
enkäten till 450 patienter i samband
med kallelserna till mottagningen.
129 svar kom in, berättar Ann Barne.
Även om svarsfrekvensen var
relativt låg gav resultatet en fingervisning om att patienterna upplevde
sin hälsa som god, oavsett HbA1c-
”Jag ser mig som
patientens PT, en
personlig tränare i
diabetes.”
värden. De tyckte att de fick tillräckligt med stöd på mottagningen
och även de patienter som upplevde
ohälsa var nöjda med bemötandet.
”Hot och förebråelser om för
tidig död, hjärtkärlsjukdom och
annat otäckt gör inte att
patienten ändrar sig. Istället
måste vi beröra dem på något
känslomässigt sätt.”
– Så många saker i livet påverkar
hur patienten mår och upplever sin
situation. Det kan mycket väl vara
så att patienten har ganska dåliga
värden, men upplever att han/hon
mår bra. Omvänt kan patienten ha
fina värden men ändå må rätt dåligt. PROM kan hjälpa oss att få en
ökad förståelse för alla de faktorer
som spelar in, säger Maria Enesten.
Diabetesteamet består av:
Ann Barne, diabetessjuksköterska
Elisabeth Carlzon, undersköterska
Maria Enesten, diabetessjuksköterska
Jeanette Faltsetas, fotvårdsspecialist
Jesper Fowelin, diabetesläkare
Margareta Johansson, sekreterare
Anna Liljenberg, fotvårdsspecialist
Catharina Olivius, endokrinolog
Pilotkliniker finns, förutom i Kungsbacka, i Göteborg, Hässleholm samt
i Solna/Huddinge.
Å r s ra p p o r t 2 016 | 7 3
”Satsningen får
inte bli beroende
av eldsjälar”
Text: Catharina Bergsten
”Min diabetsprofil” kommer att bli ett användbart redskap för patienten
menar Fredrik Löndahl
Livskvalitet i fokus
Katarina Eeg-Olofsson, överläkare
på Diabetesmottagningen vid SU/
Sahlgrenska i Göteborg, säger att
målet med PROM i första hand är
att bidra till ett bättre patientbesök
och att vården ska kunna fokusera
på det som patienten upplever som
viktigt. Både patient och vårdgivare
kommer att kunna följa hur patienten skattar sin livskvalitet över tid
och se hur den påverkas av till exempel tillgång till ny teknik. Enkätresultaten kommer också att kunna
hjälpa vården att identifiera patientgrupper som behöver extra stöd.
– Vi får information om hur
personer med diabetes mår, upplever
sin diabetes och hur stödet från
diabetesvården fungerar. Patienten
kommer också att kunna se sina
resultat och andra registrerade uppgifter på ”Min diabetsprofil”, vilket
ökar patientens möjlighet att vara
mer aktiv i sin diabetesvård, förklarar Katarina Eeg-Olofsson.
Hon menar att det finns stora
utmaningar under lanseringen,
men tror att NDR är på rätt väg
när arbetet startar succesivt på fyra
testkliniker.
– Representanter från testklinikerna och från patientföreningen
har varit med i processen och vi
kommer fortlöpande att utvärdera
och samla in synpunkter som kan
underlätta när andra enheter startar
upp. Det är viktigt att förstå att det
är enheten själv som bestämmer
när och hur man vill börja erbjuda
enkäten till sina patienter. Som i
allt förbättringsarbete är det viktigt
att chefer och huvudmän är med i
arbetet. Jag vill också poängtera att
NDR kommer finnas till hands som
stöd när en enhet vill börja, säger
Katarina Eeg-Olofsson.
Fredrik Löndahl, förbundsordförande
för Diabetesförbundet, ser mycket
positivt på införandet av PROM,
som han tror kommer att belysa
viktiga aspekter av livet för personer
som lever med diabetes. Han hävdar
att det görs mycket bra forskning på
NDRs registerdata och att PROM
kommer att addera ”mjuka” värden
som ger ökade möjligheter till ännu
bättre vård.
– Vi kommer bland annat att
få fakta om behandlingsmodeller
och tekniska hjälpmedel, data som
behövs för att fler människor ska få
tillgång till dem. Men vi kommer
också att få kunskap om livskvalitetsaspekter som går utanför vården,
exempelvis frågor om människors
möjligheter att arbeta och studera.
Det blir samhällsekonomiskt intressant och kan ge oss som patientföreträdare mer underlag i vårt
opinionsarbete, säger han.
Fredrik Löndahl tror att ”Min
diabetsprofil” kommer att bli ett
användbart redskap för patienten
när man så småningom kan följa
sina värden i en kurva, få en bra
översyn på utvecklingen och möjlighet att förbereda frågor inför sitt
läkar- eller sjuksköterskebesök.
– Den stora utmaningen blir
att övertyga vården om att satsa på
diabetesenkäten, så att arbetet inte
bara bygger på eldsjälar. Vi behöver
också informera patienterna om
möjligheten att delta så att det skapas en efterfrågan hos dem, säger
Fredrik Löndahl.
7 4 | Å r s r a p p o r t 2 016
NDR & forskning 2016
Ett av uppdragen som NDR har är att utvärdera diabetesvården med optimala metoder, och att genomföra relevanta och kliniskt betydelsefulla vetenskapliga analyser.
Dessa görs på initiativ av NDR men ofta i samverkan
med andra forskare i Sverige eller internationellt. NDR
samarbetar exemplevis med hälsoekonomisk expertis i
Australien och USA, kardiologer, thoraxkirurger och cancerforskare vid Karolinska Institutet och ingår i ett nordeuropeiskt nätverk för studier av cancer vid diabetes.
Även under 2016 har den vetenskapliga produktionen
varit hög, med bland andra publikationer i de finaste tidskrifterna inom diabetologin (Diabetes Care, Diabetolgia
och Diabetic Medicine med flera), men också BMJ och
JAMA Internal Medicine. Årets publikationer speglar
olika forskningsområden:
• Förekomsten av mikro- och makrovaskulära komplikationer vid typ 1- och typ 2-diabetes och sambanden
med olika riskfaktorer, som glykemisk kontroll och
blodtrycksnivå.
• Patient-rapporterade effektmått (PROM).
• Diabetes och cancer.
• Långsiktig säkerhet vid behandling med glukossänkande läkemedel.
Ett exempel på en publikation som haft betydelse i diskussionen om optimala blodtrycksnivåer är ”Blood pressure and complications in individuals with type 2 diabetes and no previous cardiovascular disease: national
population based cohort study” av Adamsson Eryd och
medarbetare, publicerad i BMJ i augusti. Denna påvisar
ett linjärt samband mellan blodtryck och hjärtkärlsjukdom hos personer med typ 2-diabetes utan tidigare allvarlig sjukdom. Ju lägre blodtryck desto färre fall av
stroke och hjärtinfarkt, alltså även på de lägsta nivåerna.
När individer med tidigare allvarlig sjuklighet exkluderats försvinner sambandet mellan lågt blodtryck och ökad
risk för stroke och hjärtinfarkt som tidigare påvisats.
I studien ”Cardiovascular Safety of Glucose-Lowering
Agents as Add-on Medication to Metformin Treatment in
Type 2 Diabetes: Report from the Swedish National Dia-
Text: Björn Eliasson
betes Register (NDR)” av Ekström med flera i Diabetes
Obesity and Metabolism i juni, utvärderades säkerheten
av olika blodsockersänkande läkemedel när de användes
som tillägg till behandling med metformin bland drygt
20 000 patienter med typ 2-diabetes. Säkerheten med
avseende på hjärt- och kärlsjukdom och död skiljde sig
mellan de olika läkemedlen. Behandling med en glitazon
eller en DPP-4-hämmare var kopplat till en minskad risk
och för hjärt- och kärlsjukdom och död medan insulin var
kopplat till en ökad risk jämfört med behandling med
sulfonylurea. Denna typ av analyser av behandlingsresultat i klinisk praxis har påtaglig betydelse, inte minst
sedan myndigheter efterlyser denna typ av utvärderingar.
Randomiserade kliniska prövningar begränsas av att de
genomförs i selekterade populationer, och därmed kan ha
en bristande (extern) validitet.
Dr Rawshani med flera publicerade i augusti den fina
studien ”Association Between Socioeconomic Status and
Mortality, Cardiovascular Disease, and Cancer in Patients
With Type 2 Diabetes” i JAMA Internal Medicine. Man
kunde konstatera att socioekonomisk status, inklusive
civilstånd, utbildning, inkomst och immigration, är av
stor betydelse för risken för död av kardiovaskulära och
andra orsaker, oberoende av andra variabler eller tillgång
och nyttjande av sjukvård.
Mycket konkreta exempel på vetenskapliga studier från
NDR som påverkar vården av diabetes och fått uppmärksamhet både innanför och utanför Sveriges gränser är studierna av sambanden mellan glykemisk kontroll och dödlighet vid typ 1- och typ 2-diabetes (N Engl J Med 2014
och 2015) och nyttan med insulinpump-behandling (BMJ
2015). Utvärderingen av nytta och risk vid behandling
med metformin (BMJ Open 2012) har bidragit till att
ändra indikationen för dess behandling hos personer med
reducerad njurfunktion. Även under 2017 kommer nya
publikationer från NDR som bidrar till värdefull kunskap om diabetes, dess behandling och konsekvenser.
Å r s ra p p o r t 2 016 | 7 5
Publikationer från Nationella Diabetesregistret
(NDR) år 2016
1. Glycaemic control and excess risk of ischaemic and
haemorrhagic stroke in patients with type 1 diabetes:
a cohort study of 33 453 patients.
6. Clinical Effects and Safety of Direct-Acting Insulin
Analogs in Patients with Type 1 Diabetes: A NationWide Observational Cohort Study
Ståhl CH, Lind M, Svensson AM, Gudbjörnsdottir S,
Mårtensson A, Rosengren A
J Intern Med. 2016 Dec 7. [Epub ahead of print]
PubMed-ID: 10.1111/joim.12572
DOI: 10.1111/joim.12572
Lak V, Eliasson B, Svensson AM, Miftaraj M, Franzén S
Diabetes Ther (2016). on line 12 aug 2016
PubMed-ID: 10.1007/s13300-016-0191-x
DOI: 10.1007/s13300-016-0191-x
2. Long-term excess risk of stroke in people with Type
2 diabetes in Sweden according to blood pressure
level: a population-based case-control study
Ståhl CH, Lind M, Svensson AM, Kosiborod M, Gudbjörnsdottir S, Pivodic A, Clements M, Rosengren A
Diabet Med. 2016 Nov 25. doi: 10.1111/dme.13292.
[Epub ahead of print]
PubMed-ID: 10.1111/dme.13292
DOI: 10.1111/dme.13292
3. Prospective study of Type 2 Diabetes Mellitus,
anti-diabetic drugs, and risk of prostate cancer.
Häggström C, Van Hemelrijck M, Zethelius B, Robinson
D, Grundmark B, Holmberg L, Gudbjörnsdottir S,
Garmo H, Stattin P
Int J Cancer. 2016 Oct 22. doi: 10.1002/ijc.30480.
[Epub ahead of print]
PubMed-ID: 10.1002/ijc.30480
DOI: 10.1002/ijc.30480
4. Risk Factors for Fatal Hyperglycaemia Confirmed by
Forensic Postmortem Examination - A Nationwide
Cohort in Sweden
Walz L, Jönsson AK, Zilg B, Östgren CJ, Druid H
PLoS One. 2016 Oct 21;11(10):e0164950
PubMed-ID: 10.1371/journal.pone.0164950
DOI: 10.1371/journal.pone.0164950
5. Risk of future microvascular and macrovascular
disease in people with Type 1 diabetes of very long
duration: a national study with 10-year follow-up.
A Eryd S, Svensson AM, Franzén S, Eliasson B, Nilsson
PM, Gudbjörnsdottir S
Diabet Med. 2016 Sep 20. doi: 10.1111/dme.13266.
[Epub ahead of print]
PubMed-ID: 10.1111/dme.13266
DOI: 10.1111/dme.13266
7. Blood pressure and complications in individuals
with type 2 diabetes and no previous cardiovascular
disease: national population based cohort study
Adamsson Eryd S, Gudbjörnsdottir S, Manhem K, Rosengren A, Svensson AM, Miftaraj M, Franzén S, Björck S
BMJ. 2016 Aug 4;354:i4070
PubMed-ID: 10.1136/bmj.i4070
DOI: 10.1136/bmj.i4070
8. Association Between Socioeconomic Status and
Mortality, Cardiovascular Disease, and Cancer in
Patients With Type 2 Diabetes
Rawshani A, Svensson AM, Zethelius B, Eliasson B,
Rosengren, Gudbjörnsdottir S
JAMA Intern Med. 2016 Aug 1;176(8):1146-54
PubMed-ID: 10.1001/jamainternmed.2016.2940
DOI: 10.1001/jamainternmed.2016.2940
9. Teenage girls with type 1 diabetes have poorer
metabolic control than boys and face more complications in early adulthood.
Samuelsson U, Anderzén J, Gudbjörnsdottir S, Steineck I,
Åkesson K, Hanberger L
J Diabetes Complications. 2016 Jul;30(5):917-22. doi:
10.1016/j.jdiacomp.2016.02.007. Epub 2016 Feb 9
PubMed-ID: 10.1016/j.jdiacomp.2016.02.007
DOI: 10.1016/j.jdiacomp.2016.02.007
10. Estimated glucose disposal rate and long-term
survival in type 2 diabetes after coronary artery
bypass grafting.
Nyström T, Holzmann MJ, Eliasson B, Svensson AM,
Kuhl J, Sartipy U
Heart Vessels. 2016 Jul 11. [Epub ahead of print]
PubMed-ID: 10.1007/s00380-016-0875-1
DOI: 10.1007/s00380-016-0875-1
7 6 | Å r s r a p p o r t 2 016
11. Cardiovascular Safety of Glucose-Lowering
Agents as Add-on Medication to Metformin Treatment in Type 2 Diabetes:Report from the Swedish
National Diabetes Register (NDR).
Ekström N, Svensson AM, Miftaraj M, Franzén S,
Zethelius B, Eliasson B, Gudbjörnsdottir S
Diabetes Obes Metab. 2016 Jun 10 (Epub ahead of print)
PubMed-ID: 10.1111/dom.12704
DOI: 10.1111/dom.12704
16. What is important for you? A qualitative interview study of living with diabetes and experiences of
diabetes care to establish a basis for a tailored
Patient-Reported Outcome Measure for the Swedish
National Diabetes Register.
Maria Svedbo Engström, Janeth Leksell, Unn-Britt
Johansson, Soffia Gudbjörnsdottir
BMJ Open 2016;6:e010249
PubMed-ID: doi:10.1136/bmjopen-2015-010249
DOI: doi:10.1136/bmjopen-2015-010249
12. Considerably decreased risk of cardiovascular
disease with combined reductions in HbA1c, blood
pressure and blood lipids in type 2 diabetes: Report
from the Swedish National Diabetes Register
17. Cancer incidence in persons with type 1 diabetes:
a five-country study of 9,000 cancers in type 1 diabetic individuals
Eeg-Olofsson K, Zethelius B, Gudbjörnsdóttir S, Eliasson
B, Svensson A M,, Jan Cederholm
Diabetes and Vascular Disease Research 2016 Jul;13
(4):268-7
PubMed-ID: 10.1177/1479164116637311
DOI: 10.1177/1479164116637311
Bendix Carstensen, Read SH, Friis S, Sund R, Kesimäki
I, Svensson AM, Ljung R, Wild SH, Kerssens JJ, Harding
JL, Magliano DJ, Gudbjörnsdottir S.
Diabetologia. 2016 May;59(5):980-8
PubMed-ID: 10.1007/s00125-016-3884-9
DOI: 10.1007/s00125-016-3884-9
13. Association Between Use of Lipid-Lowering Therapy and Cardiovascular Diseases and Death in Individuals With Type 1 Diabetes
18. Electrical atrial vulnerability and renal complications in type 2 diabetes. Reply to Montaigne D,
Coisne A, Sosner P et al [letter].
Hero C, Rawshani A, Svensson A M, Franzen F, Eliasson
B, Eeg-Olofsson K, Gudbjornsdottir S
Diabetes Care. 2016 Apr 18. pii: dc152450. [Epub ahead
of print]
PubMed-ID: 10.2337/dc15-2450
DOI: 10.2337/dc15-2450
Zethelius B, Gudbjörnsdottir S, Eliasson B, Eeg-Olofsson
K, Svensson AM, Cederholm J
Diabetologia. 2016 Apr;59(4):863-4.
PubMed-ID: 10.1007/s00125-016-3877-8
DOI: 10.1007/s00125-016-3877-8
14. Recent trends in life expectancy for people with
type 1 diabetes in Sweden.
Petrie D, Lung TW, Rawshani A, Palmer AJ, Svensson
AM, Eliasson B, Clarke P
Diabetologia. 2016 Jun;59(6):1167-76. doi: 10.1007/
s00125-016-3914-7. Epub 2016 Apr 5
PubMed-ID: 10.1007/s00125-016-3914-7
DOI: 10.1007/s00125-016-3914-7
15. Indications for Insulin Pump Therapy in Type 1
Diabetes and Associations With Glycemic Control
Jendle J, Araz Rawshani, Svensson AM, Avdic T, Soffia
Gudbjörnsdóttir
Journal of Diabetes Science and Technology. 2016 Aug
22;10(5):1027-33
PubMed-ID: 10.1177/1932296816650209
DOI: 10.1177/1932296816650209
Å r s ra p p o r t 2 016 | 7 7
Version 1.2 2017-03-09
Registreringsår 2017
Gäller aktuella förhållanden
Personnummer
Datum
1. Debutår (diagnos enl. WHO-kriterier; graviditetsdiabetes exkluderas)
2. Typ av diabetes (klinisk bedöming)
Typ 1 (inkl LADA)
Typ 2 (inkl MODY)
Sekundär (t ex pancreatit)
3a. Diabetesbehandling
Enb. kost
3b. Metod att ge insulin
Injektion
3c. Kontinuerlig glukosmätning (CGM / FGM)
Ja
Oklart
Tabl.
Insulin
Insulinpump
om insulinpump, vg besvara nedan:
Indikation för pumpbehandling 1)
Nej
Pump (modell)
Om ja, ange typ av utrustning 2)
Serienummer
4. HbA1c (mmol/mol)
Problem med pumpbeh. Diabetesketoacidos
sedan senaste besöket Allv. hypoglykemi/-er
5. Vikt (kg, utan ytterplagg, kavaj och skor)
6. Längd
Inj GLP-1
Lokala hudinfektioner
Lokala hudreaktioner
(cm, utan skor)
(Tas i stående efter normal utandning, horisontellt
mellan nedersta revbensbågen och höftbenskammen)
7. Midjeomfång (cm)
8. Blodtryck
Pumpfel
9. Antihypertensiva läkemedel
Ja
1= Bristande följsamhet/handhavande
2= Patientens önskemål
3= Ej uppnått behandlingsmål
Nej
10. Blodlipider (mmol/l)
Kolesterol
11. Lipidsänkande läkemedel
Ja
Nej
Ja
Nej
Ja
Nej
Ja
Nej
Ja
Nej
Ja
Nej
12a. Makroalbuminuri 2)
Pumpbehandling avslutas, indikation
/
(mm Hg. Officeblodtryck. Sittande efter 5 minuters vila)
Triglycerider
HDL
LDL4)
12b. P/S-kreatinin (µmol/l)
13. Mikroalbuminuri 3)
14. Ischemisk hjärtsjukdom
(Någonsin. Angina pectoris, genomgången
hjärtinfarkt, PTCA, by-pass kirurgi)
15. Cerebrovaskulär sjukdom (Någonsin. TIA, stroke)
16. ASA
(Eller annat trombocytaggregations-hämmande medel.
ATC-kod B01AC med undergrupper samt N02BA01)
17a. Ögonbottenundersökning (Ögonfoto eller insp. av ögonspecialist)
Datum
17b. Diabetesretinopati
Ja
Normaliserat värde
(ÅÅÅÅ-MM-DD)
Nej
Diagnos på sämsta ögat 5)
Laserbehandlad Ja
18. Synnedsättning (P.g.a. diabetes <0,3 på bästa ögat med korr.)
19a. Fotundersökning
Nej
Datum
1= Frisk fot - diabetes utan komplikationer.
2= Neuropati och/eller angiopati. 3= Tidigare diabetessår,
fotdeformiteter, grav callus, amputation. 4= Pågående allvarlig fotsjukdom - sår, kritisk ischemi, infektion, Charcot-fot
19b. Riskkategori
Ja
(ÅÅÅÅ-MM-DD)
Ange riskkategori
Aldrig varit rökare
20. Rökvanor
Slutat röka
21. Fysisk aktivitet
(30 min promenad eller motsvarande. Individuellt
anpassad och alla former av aktivitet räknas.)
Aldrig
Röker dagligen
(Antal senaste året.
Har krävt hjälp av utomstående)
Ingen
Röker, men ej dagligen
Slutat röka, År (ÅÅÅÅ)
<1 ggr/vecka
Regelbundet 3-5 ggr/vecka
22. Hypoglykemiförekomst svåra
Nej
1-2
3-5
Regelbundet 1-2 ggr/vecka
Dagligen
>5
1)
Indikation för pumpbehandling: 1=Glukossvängningar, 2=Högt HbA1c, 3=Frekventa hypoglykemier, 4=Fysisk aktivitet, 5=Gryningsfenomen, 6=Unawareness
2)
Makroalbuminuri: För diagnos krävs kvantifiering dvs. alb/kreatininratio > 30 mg/mmol (eller U-albumin >200µg/min, eller > 300 mg/l)
Mikroalbuminuri: För diagnos krävs kvantifiering där två av tre prov tagna inom ett år skall vara positiva dvs. alb/kreatininratio 3-30 mg/mmol
3)
7=Patientens önskemål, 8=Förenklad glukosbehandling (barnklinik).
(eller U-albumin 20-200µg/min, eller 20-300 mg/l). Normaliserat värde efter farmakologisk behandling.
4)
LDL: beräknas automatiskt (enligt Friedewalds formel) om samtidig rapportering av Kolesterol, Triglycerider och HDL-kolesterol sker.
5)
Diagnos på sämsta ögat: Simplex retinopati, PPDR= Preproliferativ diabetesretinopati,
Rapportering av LDL som beräknats enligt annan formel är möjligt.
KSM= Kliniskt signifikant makulaödem, PDR= Proliferativ diabetesretinopati
7 8 | Å r s r a p p o r t 2 016
Kvalitetsansvariga koordinatorer
Landsting
Namn
Kliniktyp
E-postadress
Blekinge
Thomas Karlsson
MK
[email protected]
Dalarna
Lars Hedlund
MK
[email protected]
Andrea Tyburski
PV
[email protected]
Thomas Kunze
MK/PV
[email protected]
Gotland
Gävleborg
Nahar Al Baroodi
MK
[email protected]
Halland
Anna Ekfjorden
MK
[email protected]
Jämtland
Mikael Lilja
PV
[email protected]
Håkan Fureman
MK
[email protected]
Jönköping
Anders Tengblad
PV
[email protected]
Anders Magnusson
MK
[email protected]
Kalmar
Herbert Król
PV
[email protected]
Marianne Fagerberg
MK
[email protected]
Anders Ylvén
PV
[email protected]
Stephan Quittenbaum
MK
[email protected]
[email protected]
Kronoberg
Norrbotten
Skåne
Sonia Bertogna
PV
Marianne Gjörup
MK
[email protected]
Magnus Löndahl
MK
[email protected]
Tomas Kanter
PV
[email protected]
Agneta Lindberg
MK
[email protected]
Stockholm
Anna Ugarph Morawski
PV
[email protected]
Sörmland
Lars Stéen
PV
[email protected]
Vibeke Bergmark
MK
[email protected]
Hans-Erik Johansson
PV
[email protected]
Jarl Hellman
MK
[email protected]
[email protected]
Uppsala
Värmland
Christer Forsberg
PV
Ieva Antona
MK
[email protected]
Västerbotten
Eva Fhärm
PV
[email protected]
Julia Otten
MK
[email protected]
Västmanland
Lena Bixo
MK
[email protected]
Västra Götaland
Bo Rylander
PV
[email protected]
Karin Rignér
PV
[email protected]
Eva Ekerstad
MK
[email protected]
Peter Fors
MK
[email protected]
Stig Attvall
MK
[email protected]
Västernorrland
Maria Cajmatz
PV
[email protected]
Örebro
Stefan Jansson
PV
[email protected]
Erik Schwarcz
MK
[email protected]
Ulf Rosenqvist
MK
[email protected]
Östergötland
PV=Primärvård
MK=Medicinklink
Å r s ra p p o r t 2 016 | 7 9
Kvalitetsansvariga sjuksköterskor (KAS)
Landsting/region
Namn
Kliniktyp
E-postadress
Blekinge
Annica Ringsö
PV
[email protected]
Elisabeth Malmgren
MK
[email protected]
Annelie Nordman
PV
[email protected]
Anna Garmo
MK
[email protected]
Gotland
Anne-Lee Björkman
PV
[email protected]
Gävleborg
Christina Wasberg
PV
[email protected]
Carina Vahlund
PV
[email protected]
Sofia Engvall
MK
[email protected]
Linda Fridén
PV
[email protected]
Elisabeth Alfredsson
MK
[email protected]
Birgitta Berge
PV
[email protected]
Annica Borgh
MK
[email protected]
Biljana Ouda
PV
[email protected]
Ingvor Andersson
PV
[email protected]
Helena Johansson
MK
[email protected]
Helen Nilsson
PV
[email protected]
Ann-Sofie Nilsson Neumark
PV
[email protected]
Mats Ringblom
MK
[email protected]
Karin Johansson
PV
[email protected]
Kerstin Ekman
PV
[email protected]
Maj Törnqvist
PV
[email protected]
Marie Dahlman
MK
[email protected]
Beatrice Pirak
PV
[email protected]
Eva Nordlund
MK
[email protected]
Katarina Klang Larsson
PV
[email protected]
Åsa Nyman
PV
[email protected]
Anette Hultgren
MK
[email protected]
Marianne Lundberg
MK
[email protected]
Kaija Seijboldt
PV
[email protected]
Nouha Saleh Stattin
PV
[email protected]
Gudrun Andersson
MK
[email protected]
Monica Berzén
MK/PV
[email protected]
Norra
Krister Gustafsson
MK/PV
[email protected]
Södra
Carina Hansson
MK/PV
[email protected]
Elisabeth Sörman
PV
[email protected]
Britt-Inger Bergström
MK
[email protected]
Anja Vidmark
MK
[email protected]
Lena Grindbo
PV
[email protected]
Christina Svenningsson
MK
[email protected]
Eira Olofsson
PV
[email protected]
Elisabeth Sjöström Fahlén
MK
[email protected]
Anette Sundström
PV
[email protected]
Åsa Hammarström
MK
[email protected]
Karin Nylund
PV
[email protected]
Miroslawa Poszepcynska
PV
[email protected]
Catharina Bornström
MK
[email protected]
Maria Blomgren
PV
[email protected]
Ove Hansson
PV
[email protected]
Ann-Mari Svensson
MK
[email protected]
Maria Ohlsson
MK
[email protected]
Victoria Carter
MK
[email protected]
Åsa Tagesson
PV
[email protected]
Ninni Jedhamre
MK
[email protected]
Anne-Lie Neuman
PV
[email protected]
Malin Jonsson
MK
[email protected]
Dalarna
Halland
Jämtland
Jönköping
Kalmar
Kronoberg
Norrbotten
Skåne
Stockholm
Sörmland Centrala
Uppsala
Värmland
Västerbotten
Västernorrland
Västmanland
Västra Götaland
Örebro
Östergötland
PV=Primärvård
MK=Medicinklink
NDR – en nödvändig del av diabetesvården
Nationella Diabetesregistret, NDR, skapades 1996 av Svensk Förening för Diabetologi
som ett svar på S:t Vincentdeklarationen, vars syfte var att påverka Europas länder att
minska sjuklighet till följd av diabetes. NDR utformades för att möjliggöra jämförelser
mellan de kliniska resultaten på alla enheter där diabetespatienter vårdas och visar
nationella genomsnitt för ett flertal kliniska variabler. Idag tillhandahåller NDR onlineverktyg för jämförelse över tid och gentemot andra landsting och vårdenheter.
Dessa verktyg är tänkta att kunna användas i det lokala förbättringsarbetet.
NDR hittar du på: www.ndr.nu
Nationella Diabetesregistret Registercentrum Västra Götaland 413 45 Göteborg.
epost: [email protected]