Lagaholmsskolan
Religion åk 9
Ämnets syfte
Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika
tolkningar och bruk inom dessa,
analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i
samhället,
reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar
utifrån etiska begrepp och modeller, och
söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas
relevans och trovärdighet.
Centralt innehåll
Religioner och andra livsåskådningar
Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom,
hinduism och buddhism.
Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle
Religion och samhälle
Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser
Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett
kritiskt förhållningssätt
Identitet och livsfrågor
Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och
sexualitet, skildras i populärkulturen.
Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och
livsstilar.
Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid
formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
Etik
Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga
rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar
1
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det
genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar
inom religionerna. Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan
några religioner och andra livsåskådningar. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan
påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband
med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven kan också föra enkla resonemang om
hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra
livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att
föra enkla och till viss del underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på
ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar
och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss
del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom
att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa
uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för elevenutvecklade resonemang om likheter
och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Eleven kan utifrån
undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och
skeenden beskriva förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt
väl underbyggda resonemang. Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor
skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på
ett sätt som för resonemanget framåt.
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att
föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller
på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan söka information om religioner och andra
livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt
för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det
genom att förklara och visa på samband och generella mönster kringcentrala tankegångar,
urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för
eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan
några religioner och andra livsåskådningar. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan
2
påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband
medvälutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven kan också föravälutvecklade och
nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan
formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och
fördjupar eller breddar det.
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att
föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på
ett väl fungerande sätt. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och
använder då olika typer av källor på ett välfungerande sätt samt för välutvecklade och
väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
3
Lagaholmsskolan
Anteckningar:
Hindusim
Kort fakta om hinduism
1. Ordet hindu betyder egentligen indier. Hindusim är Indiens
religion. 80 % är hinduer, 10 % är muslimer övriga är
buddhister, sikher eller kristna.
2. Hinduismen har ingen grundare utan växte fram till sin
ursprungliga form för mer är 3000 år sedan.
3. Hindusim har ingen bestämd lära eller trosbekännelse. Tro
och riter kan vara mycket olika i olika delar av landet.
4. Gemensamt för alla är dock tron på själavandringen,
reinkarnationen.
5. Allt liv hör samman – människor, djur och växter är nära
besläktade med varandra. Djuren har därför stort värde
och ska behandlas med respekt.
6. För de flesta hinduerna genomsyrar religionen hela livet,
både under helg och vardag.
Vem är hindu? ( Sid 479)
1. Hinduerna anser att en människa bör följa följande regler:
En hindu bör ej äta kött, särskilt ej nötkött
En hindu bör ej dricka alkohol
En hindu ska inte ljuga, stjäla, skada eller döda
något levande väsen.
4
2. De flesta hinduer är också överrens om att en hindu bör:
Offra och be till gudarna
Delta i religiösa fester och riter
Lyda föräldrar och visa respekt för ålderdom och visdom
Vara hjälpsamma och solidariska mot andra särskilt mot
dem inom samma familj och kast.
Läsa och diskutera: Floden Ganges och dess betydelse.
Sid 461-462
Livets mening – att slippa leva
1. Enligt hinduisk tro har människan en atma, en evig själ.
2. När människan dör vandrar själen, dvs atma över i en ny
kropp som just föds. Det är detta som kallas
själavandring eller reinkarnation.
3. Men det finns även en världssjäl, den kallas Brahman
och den är den andliga kraft som genomsyrar människor,
djur, växter allt i hela universum.
4. Brahman kan även översättas med ordet Gud.
5. Människans själ är egentligen en del av denna världssjäl.
Men dessa två kan inte förenas så länge atman ( själen)
är fången i det kroppsliga livet och i själavandringen.
6. Därför strävar den fromme hindun efter att bli fri från
själavandringens kretslopp och att slippa födas igen.
7. Enligt hinduisk tro bör alltså var och en ha som mål att
slippa leva.
8. Att befrias från själavandringen genom att smälta samman
med världssjälen att uppnå moksha.
5
9. Ordet Moksha betyder befrielse. Många tänker sig Moksha
som ett paradis, ett liv i en gudomlig värld där det bara
finns harmoni och fullkomlig lycka.
Läs om Lotusblomman och floden Ganges sid 463.
Olika vägar till moksha - befrielsen från
själavandringen
1. Det finns inget bestämt svar för hur man ska nå
moksha , men som i många andra religioner är det
viktigt att ha en god moral.
2. Man får inte mörda, själa eller ljuga. Man får ej heller
dricka alkohol och man bör undvika att äta kött. Att äta
kokött är förbjudet eftersom kon är helig.
3. Hinduismen är en tolerant religion som låter människor
dyrka vilka gudar de vill och tro som de vill. Det finns
alltså flera olika sätt att nå moksha.
De mest kända sätten att nå moksha
1. Yoga – att öva kroppen för själens skull. Yoga är en
urgammal träningsteknik som än i dag är oerhört
populär bland miljontals människor runt om i världen.
2. Yoga betyder förening och målet med den indiska
yogan är förening med Gud, Brahman.
3. Den som har övat kropp och sinnena till fulländning,
kan under djup meditation nå fram till denna förening
med Gud.
4. Om man klarar detta uppnår man den största lyckan,
man blir frälst och räddad från jordelivets
begränsningar och plågor.
6
5. Då är själavandringens kedja bruten och i stället
väntar moksha ( befrielsen ) från reinkarnation
(själavandringen) och man blir ett med Brahman
(Gud, världssjälen).
Att nå moksha genom försakelse och askes
1. Många hinduer väljer att säga nej till jordisk
njutning och lever därför fattigt och enkelt.
2. De vandrar runt till tempel och olika heliga
platser för att meditera och samtala med heliga
män.
3. Det finns heliga män som kallas för sadhus. En
sadhu är oftast en äldre man som har givit bort
allt han äger och som använder resten av livet
för att söka vishet om livet och döden.
4. Vissa nöjer sig inte enbart med detta utan väljer
en asketisk väg. De häller aska i håret och
tvättar sig aldrig.
5. Dessutom späker de sig och plågar sin kropp på
olika sätt.
6. I Himalayas isiga berg kan man träffa på asketer
nästan helt utan kläder. Andra sitter i taggiga
buskar, hänger upp sig i hundratals spetsiga
krokar, eller tittar rakt in i solen tills de blir blida.
7
Kasterna – en gudomlig ordning?
1. Människorna i Indien blev tidigt indelade i fyra klasser och
kaster:
Prästerna , kallas brahmaner
Krigare och ämbetsmän
Bönder, köpmän och hantverkare
Tjänare och slavar.
2. Det är gudarna som har bestämt att det ska finnas ett
visst kastsystem.
3. Man föds in i ett kast och kan inte byta till en annan kast
senare i livet. På så sätt föds man till en social ställning
som är svår att ändra på.
4. Kasten ger människorna en bestämd roll och funktion i
samhället. Om man blir respekterad eller föraktad beror i
hög grad på vilken kast man tillhör.
5. Kastsystemet försämrar människornas möjligheter att
förändra sina livsvillkor.
6. De som tillhör de lägsta ansedda kasterna har alltid
betraktats som ”orena” eller ”oberörbara”.
7. De har alltid fått de smutsiga, mest föraktade och sämst
betalda arbetsuppgifterna.
8. Tidigare kallades dessa människor för harijans, Guds barn,
men nu kallar de sig daliter, de förtryckta.
Är kastsystemet avskaffat?
1. Redan år 1950 bestämdes i lag att kastsystemet skulle
avskaffas. Trots att kast är förbjudet enligt indisk
grundlag så lever systemet kvar än i dag.
8
2. Förändringar går långsamt framförallt i små byar där
människor inte kan läsa utan lever efter traditioner som
funnits i årtusende.
3. Kast kan både vara ett tvång och en trygghet. Trygghet
genom att man har bestämda rättigheter och
skyldigheter.
Är du fattig? – Skyll dig själv!
1. Hinduerna menar att det är man själv som avgör i
vilken kast man föds till. Enligt hinduerna flyttas man
nämligen upp eller ner på samhällsstegen vid varje
reinkarnation.
2. Har man levt på ett rätt sätt i sitt föregående liv, får
man det bättre i sitt nya liv.
3. Men om man har varit en dålig människa i sitt gamla liv
flyttas man ner på samhällsstegen i sitt nya. Det
betyder att den som är fattig och föraktad bara har sig
själv att skylla.
Karma – gärningarnas lag
1. Karma är resultatet, slutsumman av hur en människa
levat. En person som har levt ett hederligt liv får bra
karma, medan den som har varit en dålig människa
får dålig karma.
2. Den som har skaffat sig god karma återföds i ett hög
kast och får ett gott liv.
3. Den som har dålig karma flyttas till en lägra kast och
får det sämre.
4. Den som är högkastig och har det väl ställt kan
känna glädje och stolthet över att ha levt ädelt och
moraliskt i sitt föregående liv.
9
5. Det är alltså människans gärningar i det föregående
livet som bestämmer hur man får det i detta livet,
enligt hinduismen.
Jainismen –ickevåldets väg
1. Jainismen växte fram för ungefär 2500 år sedan.
2. Jainismen är en speciell gren inom hinduismen och många
betraktar den som en egen självständig religion.
3. Jainismen är närmast ateistisk. En jainist tror inte att det
finns några mäktiga gudar som kan hjälpa några gudar.
4. Enligt jainismen blir man fri från själavandringen och når
det slutliga befrielsen om man lever rätt och för detta
behövs ej några gudar.
5. Enligt jainismen är det viktigt att leva hederligt,
kärleksfullt och respektera allt som lever.
6. Den svåraste synden är att döda en annan levande
varelse.
7. Vissa jainister tar detta så allvarligt att de bär munskydd
för att inte av misstag svälja en insekt.
8. Jainisterna säger nej till kastsystemet.
9. Många Jainisterna har fått betydelsefulla uppgifter och
makt i samhället trots att de ej är så många.
Sikhismen – stolthet och moral
1. För fem hundra år sedan levde en guru vid namn Nanak i
norra Indien. Han predikade en tro som grundade sig i
både hinduismen och Islam.
2. Nanak menade att det endast fanns en Gud, han är god
och genomsyrar hela världen. Allah och Vishnu är bara
olika namn på samma Gud.
10
3. Det är först när människan vänder sig till Gud som hon
kan börja utvecklas för att så småningom bli fri från
reinkarnation och förenas med Gud.
4. Inom Sikhismen tror man ej på askes hjälper människan
framåt. De förkastar också kastsystemet och anser att
män och kvinnor är lika mycket värda.
5. Nanak kallar sina anhängare för sikher. Detta betyder
lärjunge eller elev.
6. Efter Nanak följer en rad andra guruer efter honom.
7. Sikher finns spridda över hela världen. Männen känns igen
på turbanen och det långa oklippta håret och skägget.
11
