hur vårdas psykiskt sjuka patienter inom den

Hälsa och samhälle
HUR VÅRDAS PSYKISKT
SJUKA PATIENTER INOM
DEN SOMATISKA
VÅRDEN?
- EN LITTERATURÖVERSIKT
AL-ALI SHEIMA
HAMUSTAFIC ELVIRA
Examensarbete i omvårdnad
Nivå 61-90 p
Sjuksköterskeprogrammet
Juni 2011
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
HUR VÅRDAS PSYKISKT
SJUKA PATIENTER INOM
DEN SOMATISKA
VÅRDEN?
- EN LITTERATURÖVERSIKT
AL-ALI SHEIMA
HAMUSTAFIC ELVIRA
Al-Ali, S & Hamustafic, E. Hur vårdas psykiskt sjuka patienter inom den
somatiska vården? En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15
högskolepoäng. Sjuksköterskeprogrammet. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle.
Utbildningsområde omvårdnad, 2011.
Psykisk sjukdom är en av världens främsta folksjukdomar som mer än 450
miljoner människor lider av. Av den svenska befolkningen lider ca 20-40 % av
psykisk sjukdom, vilket innebär att allmänsjuksköterskan kan ansvara för
omvårdnaden av dessa patienter. Syftet med studien var att identifiera faktorer
som påverkar allmänsjuksköterskan att förse omvårdnad till psykiskt sjuka
patienter på somatiska avdelningar. Metoden var en litteraturöversikt som består
av tio vetenskapliga artiklar. Efter sökning i databaserna PubMed, CINAHL och
PsycINFO kvalitetsgranskades och användes sex kvalitativa och fyra kvantitativa
artiklar. Resultatet visar hur en brist på utbildning och kunskap, sänkt självkänsla,
samt organisatoriska och övriga faktorer som exempelvis trivsel på arbete
påverkar omvårdnaden av psykiskt sjuka patienter. Bristfällig psykiatrisk
utbildning, i grundutbildningen, för allmänsjuksköterskor kan leda till svårigheter
att utöva professionell omvårdnad till psykisk sjuka patienter. Främst behövs
kunskap hur man kommunicerar med och bemöter patienter med olika
psykiatriska diagnoser.
Nyckelord: allmänsjuksköterska, omvårdnad, psykisk sjukdom, somatiska
avdelningar
2
HOW ARE MENTALLY ILL
PATIENTS CARED FOR
WITHIN THE SOMATIC
UNITS?
- A LITERATURE REVIEW
AL-ALI SHEIMA
HAMUSTAFIC ELVIRA
Al-Ali, S & Hamustafic Elvira. How are mentally ill patients cared for within the
somatic units? A literature review. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing
programme. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing,
2011.
Mental illness is one of the main national diseases that more than 450 million
people suffer from. Approximately 20-40% of the Swedish population suffers
from a mental illness, which means that the general nurse can be responsible for
caring for these patients. The aim of this study was to identify factors that affect
general nurses' ability to provide care for mentally ill patients, in the somatic
departments. The method was a literature review, which consists of ten scientific
articles. The articles were searched for in the databases PubMed, CINAHL and
PsycINFO and quality reviewed. Six qualitative and four quantitative articles
were used. The results show how a lack of education and knowledge, lowered
self-esteem, organizational and other factors such as job satisfaction affects the
care for mentally ill patients. Insufficient undergraduate education for general
nurses can lead to difficulties in practicing professional care to mentally ill
patients. Mainly knowledge is needed in how to communicate and treat patients
with various psychiatric diagnoses.
Key words: general nurse, mental illness, nursing, somatic departments
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
BAKGRUND
Utbredning
Bemötande
Samsjuklighet
Teoretisk referensram
Stigmatisering
SYFTE
Definitioner
METOD
Inklusions- och exklusionskriterier
Databassökning
Kvalitetsgranskning
Analys och bearbetning
RESULTAT
Brist på utbildning och kunskap
Otillräcklig förberedelse
Otillräckliga bedömningskunskaper
Kommunikationssvårigheter
Utmanande situationer
Längden av erfarenhet
Sänk självkänsla
Tvivel på egen kompetens
Brister i organisationer
Fokus på somatiska behov
Brist på tid, resurser och stöd
Olämplig arbetsmiljö
Rädsla
Övriga faktorer
Ett störande moment
Trivsel på arbetet
Stigmatisering
METODDISKUSSION
Inklusions- och exklusionskriterier
Databassökning
Kvalitetsgranskning
Styrkor och svagheter
RESULTATDISKUSSION
Brist på utbildning och kunskap
Sänk självkänsla
Brister i organisationer
Bemötande och stigmatisering
SLUTSATS
REFERENSER
BILAGOR
4
5
5
5
6
6
7
8
9
9
10
10
10
12
13
13
14
14
14
15
15
16
16
16
16
17
17
17
18
18
18
19
19
19
20
20
20
21
21
21
22
22
24
24
26
29
INLEDNING
I stora delar av världen, inkluderat Sverige, byggdes det under 1800-talet många
stora institutioner, bland annat mentalsjukhus (Hydén, 1995). Avsikten med dessa
var att avskilja psykiskt sjuka människor från allmänheten. Idag, drygt tvåhundra
år senare, strävas det efter att personer med psykisk ohälsa, till största möjliga
utsträckning, ska kunna leva ett liv utanför institutionsväggarna. Paranoida
vanföreställningar, rösthallucinationer, missbruksbeteende samt depression är bara
några av de psykiatriska åkommor som i dagens samhälle alltmer inkorporerar
med allmänheten, inte minst vårdpersonalen. Följden av detta blir att personer
med psykiatrisk anamnes allt oftare söker sig till, exempelvis vårdcentraler samt
vårdas inom andra vårdinstanser än just psykiatrin (a a). Mötet med den allmänna
sjuksköterskan blir ett faktum.
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) har som mål för hälso- och sjukvården att
hela befolkningen skall ha en god hälsa och vård på lika villkor. Vidare följer att
”Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
människans värdighet.” (a a).
”Psykiskt störda får bristfällig somatisk vård” lyder en rubrik ur Strömberg et al
(1998). Här presenteras den bristfälliga somatiska omvårdnaden av patienter som
har en samsjuklighet med en psykisk diagnos. Dessa patienter drabbas av en
somatisk sjuklighet i högre utsträckning än den allmänna befolkningen (a a).
Varför?
BAKGRUND
Nedan följer fakta om utbredning, bemötande, samsjuklighet, tidigare
forskningsresultat samt en teoribeskrivning kring det valda ämnet.
Utbredning
Världshälsoorganisationen uppger på sin hemsida att över 450 miljoner människor
världen över lider av psykiska störningar. Många fler har psykiska problem
(WHO, 2010).
Socialstyrelsen anger på sin hemsida (2011-02-10) att andelen av den svenska
befolkningen som lider av psykisk sjukdom har ökat de senaste tio åren, närmare
bestämt rapporterades 20-40% ha någon form av psykisk sjukdom, varav 5-10%
anses behöva psykiatrisk behandling. Andelen inneliggande patienter inom
psykiatriska kliniker i landet är ytterst liten (3-4%) vilket är ett tydligt tecken på
att resterande individer antingen inte behandlas alls, eller vårdas inom somatiska
vårdavdelningar (a a).
Siffrorna ovan innebär att allmänsjuksköterskor väntas möta och utföra
professionell omvårdnad på detta patientklientel i allt större utsträckning i
framtiden.
5
Bemötande
Fossum (2007) skriver att betydelsen av bemötandet inom hälso- och sjukvård är
en ständigt återkommande angelägenhet. Det handlar mycket om huruvida
patienter emottages av vårdpersonal med vänlighet, hjälpsamhet, kvalitet, värme
och engagemang. Vårdpersonal inom alla vårdyrken möter någon gång under sin
arbetskarriär patienter som är rädda, oroliga och osäkra samt patienter som även
upplevs vara farliga. Vårdpersonalens bemötande kan ha en avgörande betydelse
för hur vederbörande vårdtagare uppfattar kvaliteten av omvårdnaden (a a).
Enligt Engman (2003) är en förutsättning för att mötet mellan sjuksköterskan och
den psykiskt sjuka patienten ska bli bra en god attityd som vårdpersonal visar mot
denna patientkategori. Distans och svårigheter skapas av en fördomsfull
inställning. Många människor med svåra psykiska besvär känner oro inför
kontakten med sjukvården, en konsekvens av att de tidigare blivit kränkta när de
sökt hjälp. Detta har lett till att dessa personer isolerar sig och undviker att ta
kontakt vilket har ett negativt inflytande på deras tillfriskning (Engman, 2003).
Vidare skrivs det att forskning har visat att en återhämtning från svåra psykiska
besvär beror på hur denna grupp av patienter blir bemötta. En hög andel av
sjukvårdspersonal känner stor osäkerhet vid mötet med dessa patienter. Därför är
det viktigt att kunskapen om psykisk ohälsa är hög i stunden då ett sådant möte
äger rum (a a).
Vidare menar Engman (2003) att nästan samtliga individer som lider av en
depression eller diagnostiserats med psykos kan bli botade, liksom drygt hälften
av patienterna med någon form av schizofrenisjukdom i sin anamnes kan bli bra
med rätt behandling och bra bemötande. Det är därför viktigt att hitta
okonventionella lösningar, kunna möta patienterna och få dem att känna tillit. Här
betonas också vikten av att vara tillgänglig, ha gott om tid vid mötet, visa respekt
och en attityd utan förutfattade meningar (a a).
Samsjuklighet
Begreppet samsjuklighet, komorbiditet, definieras enligt Nationalencyklopedin
(2011) med att en person har fler än en sjukdom samtidigt. Begreppet används
främst vid långvariga eller livslånga sjukdomar. Samsjuklighet medför ofta en
komplex symtombild vilket ger svårigheter i diagnostiseringen av patienterna som
lider av fler än en sjukdom, detta i sin tur kan försvåra behandlingsmöjligheterna
(a a). Enligt Socialstyrelserapporten (2010) är den somatiska omvårdnaden för
patienter som har en psykisk sjukdom i anamnesen sämre, i jämförelse med
densamma omvårdnaden för psykiskt friska patienter. Risken för dödlighet till
följd av somatiska, behandlingsbara sjukdomar är högre för psykiskt sjuka
patienter än för de som enbart lider av en kroppslig åkomma (a a).
Närmare bestämt upplyser Socialstyrelsen (2011) om att diabetespatienter som har
en samsjuklighet med en psykisk sjukdom oftare drabbas av senkomplikationer
till sin diabetes, än patienter som endast har diagnosen diabetes. Dessutom
utnyttjar inte denna patientgrupp de möjligheter som finns att tillgå för att
behandla sin somatiska sjukdom, vilket bland annat leder till en lägre uthämtning
av receptbelagda mediciner (Socialstyrelsen, 2011). Detta problem ses inte bara
hos diabetespatienter, då samma källa (2011) även lyfter fram att stroke utgör en
högre risk för dödlighet hos patienter som också har en psykisk sjukdom. I båda
fallen resulterar detta i att patienterna inte medicineras rätt för sina somatiska
besvär, vilket leder till en markant försämring i sjukdomen (a a).
6
Socialstyrelsen (2011) nämner att orsakerna är många, men i båda fallen rör det
sig om att den somatiska vården inte når ut till de psykiskt sjuka patienterna. Detta
ses inte bara bero på att den nämnda patientgruppen inte är lika öppen för
behandling som övriga patienter, utan det större bekymret för sjukvården är att
den somatiska vården är sämre och inadekvat för att tillgodose de behov som
patienter med en psykiatrisk sjukdom, har. Socialstyrelsen påpekar ett flertal
gånger att det är hälso- och sjukvårdens ansvar att alla patienter i behov av
somatisk vård, faktiskt får den (a a).
Teoretisk referensram
Kirkevold (2000) skriver om Joyce Travelbee som är en omvårdnadsteoretiker
med en individualistisk människosyn. Hennes teori präglas av en existentiell och
humanistisk åskådning och fokus sätts på omvårdnadens mellanmänskliga
dimension. Människan kännetecknas av hennes förmåga och motivation till att
försöka finna en mening med alla upplevelser i livet, däribland lidande och
sjukdom som kan vara en möjlighet för en patient till utveckling (a a).
Enligt Kirkevold (2000) definierar Travelbee omvårdnad som ”en mellanmänsklig
process där den professionella omvårdnadspraktikern hjälper en individ, en familj
eller ett samhälle att förebygga eller bemästra upplevelser av sjukdom och lidande
och, vid behov, att finna en mening i dessa upplevelser” (a a, s 130).
Travelbee menade att det viktigaste syftet med omvårdnad är att hjälpa människan
att hitta en mening med sina livserfarenheter vilket görs genom att etablera en
mellanmänsklig relation (Kirkevold, 2000). Det är sjuksköterskan som bär
ansvaret för att en sådan relation upprättas. Det som kännetecknar relationen är att
individens omvårdnadsbehov tillgodoses. Travelbee identifierade fem
interaktionsfaser för att erhålla en lyckad mellanmänsklig teori, vilka följer:
1.
2.
3.
4.
5.
Det första mötet
Framväxt av identiteter
Empati
Sympati
Ömsesidig förståelse och kontakt (a a, s 134)
I det första mötet är båda parterna främmande för varandra och generaliserade,
stereotypa uppfattningar växer fram (Kirkevold, 2000). Man får ett intryck och en
känsla av den andres personlighet. Det är här viktigt att sjuksköterskan är
medveten om hur dessa stereotypa uppfattningar kan prägla intrycket man får av
den sjuka individen. Sjuksköterskan bör bryta sig ur detta kategoritänkande så att
han/hon kan se individen i patienten. Vidare menar Kirkevold (2000) att
sjuksköterskans intresse för andra människor och förmåga att ”gå utanför sig
själv” bestämmer om han/hon kan se den andra människan (a a, s 134). När
interaktionen utvecklas kommer de stereotypa uppfattningarna att försvinna och
det är då sjuksköterskan och patienten börjar etablera ett band (Kirkevold, 2000).
Patienten ser då inte sjuksköterskan enbart som en roll längre, samtidigt som
sjuksköterskan lättare förstår verkligheten i hur en patient upplever sin situation.
Sjuksköterskan måste undvika att tolka alla sina patienter utifrån likheterna
mellan dem för att istället utgår från ett individualistiskt perspektiv för var och en
av sina patienter (a a).
Empati enligt Travelbee, är en process mellan två människoroch ska hjälpa båda
parterna att förstå den andres handlingar och psykologiska tillstånd i en situation
7
(Kirkevold, 2000). Empatifasen resulterar i sympati som kännetecknas av
kombinationen att lindra ett lidande samt att finna äkta medkänsla hos en annan
människas lidande. För att sympatifasen ska kunna uppstå ska närhet till en annan
person upplevas. Även sympati kan lindra lidande (a a).
Ömsesidig kontakt och förståelse uppstår mellan sjuksköterska och patient i den
mellanmänskliga relationens avslutande fas och är ett resultat som byggts upp i
föregående faser (Kirkevold, 2000). I denna fas är det meningen att sjuksköterska
och patient delar varandras känslor, tankar och attityder samt att detta blir
betydelsefullt och meningsfullt för båda (a a).
Under kommunikationens förlopp förmedlas tankar och känslor till varandra och
utgör en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna hjälpa patienten att hitta en
mening med sina upplevelser samt att bemästra sin sjukdom och sitt lidande
(Kirkevold, 2000). Genom att kommunicera skapas möjligheter för att en
mellanmänsklig relation mellan sjuksköterskan och patienten ska uppstå och
därmed också för att uppnå omvårdnadens mål (a a).
Kommunikation pågår kontinuerligt i mötet mellan sjuksköterska och patient och
syftar till att sjuksköterskan ska lära känna, utforska och tillgodose patientens
behov (Kirkevold, 2000). Det är en komplicerad process som kräver, inte bara
kunskap och förmåga, men även ett sinne för ”timing” (a a, s 137). En oförmåga
att se patienten som en individ kan vara en faktor som stör
kommunikationsmomentet (a a).
Stigmatisering
I Jenner et al (2009) finns att termen ”stigma” ursprungligen kommer från antika
Grekland där det skapades och användes för att anmärka något som var
förnedrande och ovanligt hos en människa och hennes status. De avvikande
individerna fick deras kroppar markerade med ett tydligt märke för att synas i det
övriga samhället. Det som eftersträvades var att de stigmatiserade personerna
skulle undvikas av resten av befolkningen. Idag används begreppet stigma för att
finna sambandet mellan ett avvikande beteende och samhällets reaktioner samt för
att få uppfattning om en social utstötning. Att bli stigmatiserad anses alltså vara
nedvärderande. Personer som är stigmatiserade betraktas följaktligen inte som
hela människor utan anses vara mindre värda (a a).
Genom att stigmatisera andra människor och grupper erhåller den stigmatiserande
parten en känsla av kontroll över grupper som exempelvis anses utgöra ett hot för
samhället (Jenner et al, 2009). Dessutom kan den stigmatiserande partens
samhällsstatus höjas märkbart jämfört med minoritetens (a a). Det har forskats
mycket i global utsträckning kring den allmänna sjuksköterskans attityder
gentemot patienter med psykiska sjukdomar i sin hälsohistoria. Lethoba et al
(2006) fann i sin studie att majoriteten av de deltagande sjuksköterskorna hade
negativa uppfattningar om patienter med en psykisk sjukdom. Patienternas
uppmärksamhetskrävande beteende uppfattades av informanterna som ett störande
moment i omvårdnaden (a a).
Även Filipcic et al (2003) presenterar i sin studie att det förekommer fördomar
och stigmatiserande attityder inte bara bland sjuksköterskor, utan också läkare.
Sjuksköterskorna visade misstro och rädsla för patienter med diagnosen
schizofreni medan läkarna bekräftade en övergripande stigmatiserande attityd mot
8
samma patientgrupp (a a). Detta framkommer också i Camp et al (2002) samt
Lequesne et al (2004) där patienter med en psykisk åkomma bland annat anses
vara svårhanterliga, mindre berättigade till vård, manipulativa och irriterande.
Även ur patientsynpunkt bekräftas stigmatisering i en studie av Wahl (1999), där
populationen bestod av patienter som presenterade sina egna erfarenheter. Det
framkom att större delen av dem undvek att berätta om sina psykiatriska
sjukdomar samt en oro uttrycktes för särbehandling i de fall då övrig befolkning
fick reda på deras psykiatriska diagnoser. Känslor som sorgsenhet, ilska och
missmod sänkte patienternas självkänsla på grund av tidigare erfarenheter av
upplevd stigmatisering (a a).
Jenner et al (2009) nämner åter att en förutsättning för bättre bemötande mot och
omvårdnad av patienter med psykisk sjukdom är att vårdpersonalens kännedom
inom området ökar. Undersökningar bland allmänheten visar på att kunskapen om
psykiatriska sjukdomar faktiskt har blivit större. Dock har detta inte medfört
någon märkbart positivare attityd mot den nämnda patientkategorin. Synen på de
psykiskt sjuka människorna präglas fortfarande, huvudsakligen av fyra vanliga
missförstånd, vilka är att personerna bör undvikas på grund av sin
oförutsägbarhet, att de anses vara ansvarslösa och behöva auktoritär vägledning i
livet, att de ses som inkapabla relaterat till sin karaktärssvaghet samt att de
jämförs med barn som är i stort behov av omhändertagande (a a).
I samma källa finns att förklaringen till allmänhetens attityder och okunskap till
ämnet även kan bero på desinformation där massmedia lyfter fram människor som
begått allvarliga brott som psykiskt sjuka (Jenner et al 2009). Detta innebär att
övrig befolkning lätt uppfattar personer med psykiska sjukdomar som farliga. De
mest negativa attityder riktas främst mot människor som lider av en schizofreni
eller missbruksproblematik, då personer med de nämnda diagnoserna ofta
framstår som oberäkneliga och farliga. Dessa förutfattade meningar ses tyvärr
även bland vårdpersonal (a a).
SYFTE
Syftet med studien var att identifiera faktorer som påverkar allmänsjuksköterskan
att förse omvårdnad till psykiskt sjuka patienter på somatiska avdelningar.
Definitioner
World Health Organization definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av
välbefinnande, där individen kan utföra ett produktivt arbete och ha förmåga att
bidra till samhället. Att individen är medveten om sin förmåga samt att denne kan
hantera livets normala påfrestningar (Folkhälsorapport, 2007).
Psykisk ohälsa räknas till ett av de stora folkhälsoproblemen, med anledning av
dess omfattning i samhället (Statens folkhälsoinstitut, 2010).
Nationalencyklopedins definition på psykisk sjukdom är förändringar i
upplevelser och beteenden hos människan (NE, 2011). Värt att nämna är att
uttrycket ”psykisk sjukdom” har ersatts av psykisk störning (a a). Dock har
författarna till litteraturöversikten valt att använda båda uttrycken med samma
definition.
9
METOD
Den valda metoden för examensarbetet var en allmän litteraturöversikt, därför att
sökningar i olika databaser gav vetenskapliga resultat i både kvantitativ samt
kvalitativ ansats. Detta ger enligt Friberg (2006) ett bredare spektrum för att
besvara en frågeställning. Metoden gav en inblick i internationella
forskningsresultat och ansågs även vara lämplig av den anledningen (a a).
Inklusions- samt exklusionskriterier
Författarna valde att koncentrera databassökningen internationellt på vuxna män
och kvinnor i åldrarna 19 år och uppåt. Resultatbeskrivningen i
litteraturöversikten byggdes på sammanlagt tio både kvalitativa och kvantitativa
vetenskapliga artiklar huvudsakligen publicerade de senaste tio åren. Detta för att
få högst aktuell insikt i forskningen inom området. Vid för få träffar togs
begränsningarna bort för att komplettera tidigare sökresultat. På grund av
författarnas ekonomiska begränsningar prioriterades fokus att läggas på de
kostnadsfria artiklarna som finns tillgängliga i fulltext. Då behov uppstod valde
dock författarna att fjärrlåna enstaka vetenskapliga artiklar via Malmö Högskolas
bibliotek. Detta för att berika litteraturstudiens material.
Inklusionskriterier för litteraturöversikten var att de artiklar som användes skulle
besvara studiens syfte. De artiklar som berörde olika faktorer som påverkar
allmänsjuksköterskans omvårdnad av psykiskt sjuka patienter på en somatisk
avdelning inkluderades därför.
Artiklar som handlade om sjuksköterskans arbete på en psykiatrisk avdelning,
samt de som framförallt handlade om psykiatrisjuksköterskans arbete valdes att
exkluderas. Även anhörigas upplevelser av vårdproblemet valdes att uteslutas då
det inte uppfyllde att beskriva studiens syfte. Också olika demenssjukdomar,
såsom Alzheimers sjukdom kom i studien inte att definieras som en psykiatrisk
störning vilket innebar att sjukdomen uteslöts från databassökningen. Den
ursprungliga tanken var att undvika en användning av vetenskapliga artiklar som
ingått i nyligen publicerade examensarbeten. Dock gick detta inte att undvika, då
sökträffarna varit för få.
Databassökning
Databaserna som användes för att söka vetenskapliga artiklar var PubMed,
CINAHL samt PsycINFO. Sökoperator AND användes vid sökningar i samtliga
databaser.
Fokus från början låg på allmänsjuksköterskan och omvårdnaden av psykiskt
sjuka patienter på slutna somatiska avdelningar. För att få en uppfattning om hur
mycket material som fanns tillgängligt gjordes en pilotsökning med sökorden
”nurse” och ”mental illness”. Sökningen resulterade i för många träffar, vilket
ledde till att den därefter begränsades till allmänsjuksköterskans område,
fokuserade på vuxna personer 19 år och äldre samt att visa studieresultat
publicerat de senaste tio åren. Sökord som då användes var ”general nurse”,
”attitudes”, ”mental health problems”, ”fear” samt ”mental disorders”. Inga
begränsningar på språk sattes, då författarna valde att inte exkludera artiklar
skrivna på andra språk än engelska. Sökorden kombinerades på olika sätt för att få
ett bredare sökresultat. Denna sökning gav fem potentiella träffar, varav en som
nyligen använts i ett annat examensarbete och därför exkluderades. Resterande
fyra gick vidare till kvalitetsgranskning.
10
Fler sökord tillkom efterhand som författarna upptäckte svårigheten i att finna
tillräckligt många artiklar som uppfyllde studiens syfte. Exempel på nya sökord
var ”violence”, ”stroke” samt ”general hospital care”. Här valde författarna att
utföra sökningarna utan några begränsningar i databaserna, eftersom det då
påträffades ett större antal träffar. Efter många olika kombinationer av sökorden i
de tre olika databaserna resulterade sökningen i 21 artiklar. Två av dessa
exkluderades direkt på grund av att de ingick i ett annat examensarbete för inte så
lång tid sedan. Övriga 19 artiklar kvalitetsgranskades.
För att finna material som inte kunde påträffas på annat sätt rekommenderar
Friberg (2006) att göra en manuell sökning. Ett försök gjordes för att inte gå miste
om relevanta sökningar. Författarna sökte i de funna artiklarnas referenslistor,
samt bokade tid för handledning via Malmö Högskolas bibliotek för grundligare
utbildning i olika databaser, samt för att få inspiration till fler sökord.
Nedan följer en tabell för att förtydliga det beskrivna sökresultatet. De sökningar
som inte gav några resultat, det vill säga varken granskade abstrakt eller artiklar,
uteslöts från sökningstabellen, då den annars skulle bli för omfattande.
Tabell I. Sökresultat.
Databas
Sökord
Limits
PubMed
110204
Nurse AND
mental
illness
General
nurse AND
attitudes
AND mental
health
problems
General
nurse AND
fear AND
mental
disorders
General
nurse care
AND
violence
AND mental
disorders
General
hospital care
AND mental
disorders
AND stroke
General
nurse AND
care AND
mental
disorders
Higher
mortality
AND general
nurse AND
mental
disorders
*
PubMed
110204
PubMed
110220
PubMed
110221
PubMed
110315
CINAHL
110320
PubMed
110328
Träffar
Granskade
abstracts
0
Granskade
artiklar
0
Resultat
0
**
13368
20
6
3
2
**
6
1
1
0
*
25
3
2
1
*
49
2
1
0
*
336
19
3
0
*
15
2
1
0
11
PubMed
110328
PubMed
110331
PubMed
110404
PubMed
110405
PsycINF
O
110406
PubMed
110407
PubMed
110408
PubMed
110408
PubMed
110419
Diabetes
AND mental
disorders
AND general
nurses
attitudes
Nursing staff
AND general
hospital
AND mental
illness AND
negative
attitudes
General
nurses
competence
AND mental
illness AND
general
hospital
General
nurse AND
stigma AND
mental
illness
Mental
illness AND
stigma AND
nursing care
Generalist
nurses AND
mental
illness AND
perceptions
AND
therapeutic
interventions
Mental
health care
AND
nursing
AND general
health care
AND nurses
experiences
Mental
health care
AND older
people AND
general
hospital
Mental ill
people AND
self harm
AND nurses
*
9
2
1
1
*
19
2
1
0
*
44
2
2
1
*
13
1
1
0
*
61
2
2
1
*
2
1
1
1
*
32
3
2
1
*
82
3
1
1
*
3
1
1
1
*Inga
**Published in the last 10 years, All Adult: 19+ years
Kvalitetsgranskning
Alla artiklar som ingår i en litteraturstudie ska kvalitetsgranskas, enligt Forsberg
& Wengström (2008). Författarna till studien har valt att utgå ifrån samt modifiera
Willmans et al (2006) protokoll för kvalitetsbedömning av både kvalitativa samt
12
kvantitativa artiklar som ingår i litteraturstudien (se bilaga 1). Tolv frågor utgjorde
grunden för granskning av de artiklarna med kvantitativ ansats medan 14 frågor
utgjorde densamma för de med kvalitativ ansats. För att få en bredare samt mer
rättvis kvalitetsgranskning beslutade författarna att ha tre svarsalternativ,
nämligen ja (som gav 2 poäng), nej (som gav 0 poäng) samt vet ej (som gav 1
poäng). En gradering av kvaliteten på artiklarna valdes att göras med hjälp av en
procentindelning som innefattade tre kvalitetsgrader. De artiklar som uppnådde
kvalitetsgrad I behövde uppnå 80 % efter granskning. Grad II har ett
procentintervall mellan 70-79%, medan den lägsta kvalitetsgraden landade på 6069%. Lägst grad III skulle uppnås för att artiklarna skulle inkluderas. Efter
granskningen av samtliga 23 artiklar uppnådde åtta av dem kvalitetsgrad I, medan
två landade på grad II. Sammanlagt tio artiklar inkluderades i litteraturstudien,
varav sex hade en kvalitativ ansats och övriga fyra hade en kvantitativ.
Tabell II. Kvalitetsgradering (Willman et al, 2006).
Kvalitetsgrad I
Kvalitetsgrad II
80-100 %
70-79 %
Kvalitetsgrad III
60-69 %
Analys och bearbetning
Efter kvalitetsgranskning enligt ovanstående tillvägagångssätt fattades beslut om
tio vetenskapliga artiklar som inkluderades i litteraturöversikten. En artikelmatris
bistod som hjälp vid erhållande av en överblick av det viktigaste i varje artikel
(bilaga 2:1-2:5).
RESULTAT
Efter sökningen, granskningen och analyseringen av artiklarna påträffades många
gemensamma nämnare för de tio studierna som slutligen kom att användas i
litteraturöversikten. Följaktligen valdes, för läsbarhetens skull, resultaten att
presenteras i olika huvud- och subteman.
Tabell III. Resultat uppdelat i huvud- samt subteman.
HUVUDTEMA
SUBTEMA
Brist på utbildning och kunskap
- Otillräcklig förberedelse
- Otillräckliga
bedömningskunskaper
- Kommunikationssvårigheter
- Utmanande situationer
- Längden av erfarenhet
Sänkt självkänsla
- Tvivel på egen kompetens
-
Brister i organisationer
13
Fokus på somatiska behov
Brist på tid, resurser och stöd
Olämplig arbetsmiljö
Rädsla
-
Övriga faktorer
Ett störande moment
Trivsel på arbetet
Stigmatisering
Brist på utbildning och kunskap
I detta avsnitt presenteras forskningsresultat kring bristande utbildning och
kunskap.
Otillräcklig förberedelse
Sharrock et al (2006) gjorde en kvalitativ intervjustudie där de intervjuade fyra
allmänsjuksköterskor med cirka två års arbetserfarenhet av att arbeta på
medicinska respektive kirurgiska avdelningar. De fann i denna studie att
sjuksköterskorna själv beskriver att den teoretiska kunskapen i grundutbildningen
inte varit tillräcklig. En brist på förberedelse inför vårdandet av patienter med en
psykisk sjukdom i anamnesen uppstår, vilket har en negativ inverkan på
omvårdnaden (a a).
I en kvalitativ intervjustudie av Reed & Fitzgerald, (2005) deltog tio
sjuksköterskor från två somatiska avdelningar. Frågorna fokuserade på
uppfattningar och erfarenheter av att vårda patienter med en psykisk sjukdom.
Resultatet visade att sjuksköterskorna inte kände sig tränade till att anta den roll
som krävdes av dem, vilket medförde att vården felprioriterades då personalen
mer gärna satte fokus på exempelvis god hygien än psykisk hälsa. Oro över
otillräcklig utbildning uttrycktes också i studien, där deltagarna kände ett behov
för vidare undervisning i ämnet med resultatet att personalen skulle känna sig mer
bekväm att ge en adekvat vård (a a).
Nio deltagare intervjuades i Harrisons et al (2005) kvalitativa studie vars resultat
bland annat påvisade att den interna utbildningen var otillräcklig. En av deltagarna
uppgav att vederbörande enbart genomgått en halv dags utbildning under 23 år
som anställd (a a).
I en annan studie som var av kvantitativ ansats presenterade Clark et al (2005) ett
resultat baserat på 163 frågeformulär som allmänsjuksköterskor besvarat. Även
här påträffades liknande resultat där deltagarna beskriver att tillgången till interna
utbildningar på arbetsplatsen varit för låg då enbart en halvtimme har funnits till
förfogande. Studien visade också att nästan en tredjedel (29%) av deltagarna
uppgav att otillräcklig utbildning sänker kompetensen vid exempelvis behandling
av patienterna (a a). Liknande resultat påträffades i en kvantitativ studie gjord av
Brinn (2000) som använde sig utav 64, framförallt sjuksköterskor, besvarade
frågeformulär kring bland annat utbildningsgrad. Även i denna studie uttryckte
deltagarna att de inte kände sig tillräckligt förberedda att vårda denna
patientgrupp på grund av bristande utbildning (a a).
Otillräckliga bedömningskunskaper
Många sjuksköterskor upplevde att deras kunskap var begränsad vad gäller vård
av psykiskt sjuka (Sharrock et al 2006). Vid ett avvikande uppförande hos en
patient, användes mer ofta än sällan allmänna beskrivningar för att skildra ett
beteende, snarare än professionella termer (a a). Hopkins (2002) gjorde en
kvalitativ observations- och semistrukturerad intervjustudie där fyra
sjuksköterskor deltog. Denna studie tillsammans med Harrison et al (2005) har
14
kommit fram till snarlikt resultat där det påträffades att då patienter uppför sig
aggressivt klarar inte personalen alltid av att behärska detta själv utan har
upprepade gånger fått ta hjälp av nattväktarna på sjukhuset.
Låg kompetens samt otillräckliga kunskaper och färdigheter upptäcktes också vid
moment då sjuksköterskor ska identifiera, bedöma samt behandla patienter som
var psykiskt sjuka (Clark et al, 2005).
Shirilee et al (2007) gjorde en kvalitativ studie där fem allmänsjuksköterskor
intervjuades. I denna framgick att personalen hade bristande kunskap, inte bara
vid bedömning, utan också vid triagering av denna patientkategori, samt vid
processhantering efter incidenter då patienter varit aggressiva och våldsamma.
Vidare upptäcktes i samma studie att vid inskrivning och bedömning av psykisk
sjuka patienter visades varierande nivåer av kompetens och förtroende som
troligtvis är relaterade till personalens motvillighet till att ställa konfronterande
och uttömmande frågor till patienterna. Studien visade även att personal aktivt
undvek psykiskt sjuka patienter på grund av att de uppfattas vara ett socialt,
störande problem. Det förekom att patienter avsiktligen fick lägre triagepoäng på
somatiska akutavdelningar som straff för sitt avvikande beteende, vilket ledde till
en längre väntetid för dessa (a a).
Kommunikationssvårigheter
Olämpliga kommunikationsstrategier förekom emellanåt på akutavdelningar
vilket har lett till att patienter som lider av en psykisk sjukdom får erfara längre
vårdtillfällen (Shirilee et al 2007). Personalen på avdelningen saknade kunskap
och förmåga att kunna identifiera patientens reaktioner, vilket skapade hinder i
kommunikation vid en mängd olika situationer. En del av personalen saknade
även förmågan i att effektivt kommunicera med patienter som ter sig aggressivt,
psykotiskt eller våldsamt (a a).
Det fanns i Hopkins (2002) studie att sjuksköterskorna upplevde att de blivit
ombedda att göra något som de inte fått någon utbildning i, vid omhändertagandet
av patienter med en psykisk sjukdom. Detta väckte en känsla av bitterhet som ofta
ledde till ett undvikande av denna patientkategori. Det framkom också att
undvikandet berodde på en rädsla för att föra en konversation med patienterna
eftersom känslorna som patienten kan påvisa, kunde vara för mycket att hantera (a
a).
Utmanande situationer
Många sjuksköterskor uttryckte en hög önskan att vårda psykiskt sjuka patienter,
men kände själv att de enbart besatt begränsad kunskap för att utföra god
omvårdnad (Sharrock et al, 2006; Reed & Fitzgerald, 2005). Det framkom att de
behöver mer utbildning och stöd för att uppnå detta (a a). Harrison et al (2009)
gjorde en kvalitativ observation- och intervjustudie med fyra semistrukturerade
intervjuer. Studiens resultat beskrev problemet tydligare genom att deltagarna
diskuterade att de inte visste hur de skulle handskas med utmanande situationer.
Det nämndes att personalen var okunnig när det kom till vilka tekniker som
tidigare använts och vad som kunde hjälpa då patienter med en psykisk sjukdom
betedde sig avvikande från det övriga patientklientelet på avdelningen (a a).
Många sjuksköterskor kände sig obekväma med att ta hand om patienter med en
psykisk sjukdom (Reed & Fitzgerald, 2005). Detta eftersom de kände sig hotade
på grund av sin brist på den kontroll som behövs för att bevara hälsa och säkerhet
15
för patienterna samt ansvaret som detta medförde. De kände sig inte bara oroliga
över sig själv, sina patienter och sina kollegor utan kände sig även sårbara både
professionellt, juridiskt och etiskt då de inte visste hur de skulle undvika skador (a
a).
Längden av erfarenhet
Svediene et al (2009) har gjort en kvantitativ studie baserad på frågeformulär som
135 allmänsjuksköterskor från sju olika somatiska avdelningar har besvarat. Då
studiedeltagarna besvarade frågor kring deras egen uppfattning om kompetens
visade siffror att 33-83% ansåg sig ha kunskap om vårdandet av psykiskt sjuka
patienter, medan 28-64% uppgav att de besatt måttlig kunskap. Det breda
intervallet representerar olika frågor i frågeformuläret. Det anträffades även ett
signifikant samband mellan längden av anställning och sjuksköterskekunskapen.
Kännedom om vilka faktorer som påverkade människans psykiska hälsa visade
sig ge ökad förståelse för igenkänning av psykiska symtom och hur dessa
påverkade patientens uppförande samt vilka hot de innebär för individen (a a).
Sänkt självkänsla
I detta avsnitt presenteras forskningsresultat kring sänkt självkänsla.
Tvivel på egen kompetens
Att känna sig otillräcklig samt tvivla på sin kompetens som sjuksköterska visade
sig påverka kvaliteten på vården som försågs patienterna (Sharrock et al (2006).
Personalen yttrade upplevelser av inadekvat omvårdnad av psykiskt sjuka
patienter (Harrison et al, 2005). De kände sig missnöjda och otillräckliga eftersom
de inte visste hur de skulle kunna hjälpa till. Denna känsla av hjälplöshet ledde till
att de ifrågasatte huruvida de var lämpliga för yrket eller ej. En känsla av
frustration och misslyckande presenterades också där deltagarna påverkades av att
psykiskt sjuka patienter blockerar patientomsättningen på avdelningen, vilket
leder till att en otillräcklighet för vårdgivandet uppstår (Sharrock et al, 2006;
Harrison et al, 2005; Hopkins, 2002). Personalen undvek dessutom att tillgodose
patienternas behov på grund av rädsla av att göra fel, vilket fråntar patienterna
möjligheten till potentiellt god omvårdnad (Reed & Fitzgerald, 2005).
Sjuksköterskorna kände att de hade ett stort ansvar för arbetssäkerheten men
uppgav att de inte kunde förutse eller kontrollera de oförutsägbara beteendena
som patienter med psykisk sjukdom uppvisar (Reed & Fitzgerald, 2005). Detta
satte arbetssäkerheten på spel vilket medför en känsla av ångest som har ett
negativt inflytande på omvårdnaden (a a). Också en känsla av osäkerhet uttrycktes
för om rätt tillvägagångssätt används vid svåra och riskfyllda situationer (Harrison
et al, 2009). Vidare upptäcktes att det existerade en oro för oförutsägbara
incidenter på avdelningarna samt även en osäkerhet på sig själv som vårdgivare (a
a). Sjuksköterskorna i Hopkins (2002) studie visade låg förståelse för varför
människor vill skada sig själv, vilket orsakade känslor som sorgsenhet och ilska.
Detta påverkade i sin tur vården av dessa patienter negativt då självdestruktivt
beteende inte ansågs som något de kan bota (a a).
Brister i organisationer
I detta avsnitt presenteras forskningsresultat kring brister i organisationer.
16
Fokus på somatiska behov
Många av avdelningarna sätter största fokus på somatisk omvårdnad, vilket
visades ge svårigheter i prioriteringen av såväl psykisk som somatisk omvårdnad
(Sharrock et al, 2006; Harrison et al, 2009).
Det påträffades även i en studie av Harrison et al (2005) att sjuksköterskor som
arbetar på somatiska avdelningar uppfattade sin egen arbetsuppgift att enbart
tillgodose fysiska behov. Psykisk sjuka patienter sågs som tidskrävande vilket gav
sjuksköterskorna en känsla av att de somatiskt sjuka patienterna bortprioriterades
(a a). Detta styrktes av att allmänsjuksköterskor med erfarenhet av att vårda
självdestruktiva patienter berättade att denna patientgrupp uppfattades som alla
andra patienter, enbart under tiden då det existerade fysiska behov (Hopkins,
2002). Fokus på dessa patienter åsidosattes då deras somatiska symtom
försvunnit. Det framkom också att denna patientkategori ansågs vara mindre
berättigad till vård då deras behov för behandling inte mäts upp till de behov som,
enligt deltagarna ”riktigt sjuka, dåliga personer” har (a a).
Brist på tid, resurser och stöd
Det presenterades i studien av Sharrock et al (2006) att på en avdelning som avser
att prioritera patientgenomströmning, samt tillgodose de fysiska behoven hos
människor, rådde stor tidsbrist. Informanterna upplevde att arbetsmiljön var för
stressig för att hinna prata med patienter som har en psykisk sjukdom (a a).
Studier som berörde liknande problematik på avdelningarna nämnde hur brist på
tid försämrade omvårdnaden av psykiskt sjuka patienter på de somatiska
avdelningarna. Detta berodde på att de denna patientgrupp ansågs ha större behov
samt att tiden inte räckte till för att tillgodose dessa (Sharrock et al, 2006;
Harrison et al, 2005; Harrison et al, 2009).
I Hopkins (2002) studie påträffades andra faktorer som också visade sig ha
negativt inflytande på omvårdnaden av psykiskt sjuka patienter var brist på
resurser i olika avseenden. Problemet blev tydligt då patienter tedde sig aggressiv
eftersom hela avdelningen påverkades då beteendet både krävde uppmärksamhet
och resurser i form av personal (a a). Personalen uttryckte också önskemål om fler
utbildningstillfällen för att öka kunskapsnivåerna inom området. En brist på
resurser minskade möjligheterna för att uppnå detta (Sharrock et al, 2006;
Harrison et al, 2005).
En brist på stöd fanns hos sjuksköterskorna, som upplevde att de inte kunde vända
sig till ledningen (Sharrock et al, 2006; Harrison et al, 2005; Reed & Fitzgerald,
2005). I situationer då rådgivning för bättre omvårdnad behövdes, kände
sjuksköterskorna att de fick lämpligare stöd hos sina arbetskollegor, snarare än
hos de överordnade cheferna. Personalen uttryckte även vikten av att kunna prata
om sina erfarenheter av att vårda patienter med en psykisk sjukdom. Detta hellre
med personer med högre befattning, än andra sjuksköterskor. En tillgång till stöd
av både emotionell, praktiskt och utbildningsmässig karaktär, visade sig alltså ha
en stor betydelse för vårdgivandet (a a).
Olämplig arbetsmiljö
Arbetsmiljön och lokaler i studien av Reed & Fitzgerald (2005) avsåg att
tillgodose de medicinska behoven framför de psykiatriska. De flesta rummen på
avdelningarna låg utom synhåll från sjuksköterskornas expedition vilket
begränsade observationsmöjligheterna. Detta samt tidsbrist att ge lämplig
omvårdnad innebar en sänk säkerhet för patienterna (a a). Det presenterades
17
närmare då personalen på olika somatiska avdelningar inte var tillräckligt
medveten om säkerheten i arbetsmiljön när det kom till att behandla
rymningsbenägna patienter. Dessutom uttrycktes oro om lämplig och effektiv
borttagning av egendom samt anpassning av vårdmiljön vid bedömning av
patienter som misstänktes vara suicidala eller aggressiva (Shirilee et al, 2007;
Reed & Fitzgerald, 2005).
Många sjuksköterskor upplevde oönskade händelser som ett problem vid
utförandet av omvårdnad av patienter med en psykisk sjukdom (Svediene et al,
2009). De vanligaste oönskade händelser beskrevs vara rymningar, följt av skador
relaterade till rymningarna samt suicid. Knappt en tredjedel (29%) av
sjuksköterskorna som besvarade ett frågeformulär som undersökte vilka faktorer
som påverkade de oönskade händelserna ansåg att dessa inträffade på grund av
olämplig arbetsmiljö på avdelningen för denna patientkategori. Ungefär lika
många (27%) ansåg att detta berodde på patientens egna handlingar. Drygt en
femtedel (22%) angav tidsbrist för sjuksköterskor som orsak, några färre (19%)
brist på personal. Enbart en liten andel av studiedeltagarna (3%) uppgav
otillräcklig yrkeskompetens som anledning (a a)
Vidare anträffades i samma studie (Svediene et al 2009) en vilja att öka
förutsättningarna för ovanstående incidenter genom mer utbildning (30%),
anpassad arbetsmiljö på avdelningen (28%), högre personalomsättning (17%) och
konsultation av psykiatriker (25%) (a a).
Rädsla
Den brist på stöd och de olämpliga arbetsmiljöerna som nämnts ovan visade sig
vara kopplade till en rädsla som sjuksköterskor uttryckte vilket hade en inverkan
på utförandet av omvårdnad (Reed & Fitzgerald, 2005). Denna rädsla grundades i
att de psykiskt sjuka patienterna, enligt sjuksköterskorna, lätt kunde komma över
föremål som kunde vara skadliga både för dem själv och andra. Sjuksköterskorna
upplevde att rädslan inte togs på allvar av ledningen vilket minskade tillgången på
lämplig hjälp då behov uppstod (a a).
Även sjuksköterskornas tidigare erfarenheter har påverkat deras uppfattning om
vårdandet av denna patientgrupp. Det förelåg en rädsla då sjuksköterskor var
rädda för att bli skadade vid kontakt med psykiskt sjuka patienter (Reed &
Fitzgerald, 2005).
I Brinns (2000) studie upptäcktes att sjuksköterskor beskrev att patienter med
diagnosen schizofreni inte orsakade några problem under förutsättning att de var
tillräckligt medicinerade. Dessutom uttryckte deltagarna en önskan om att två
extra anställda skulle delta vid omvårdnadssituationer då schizofrena patienter var
inblandade (a a).
Övriga faktorer
I detta avsnitt presenteras forskningsresultat kring störande moment, trivsel på
arbetet och stigmatisering.
Ett störande moment
I en studie av Harrison et al (2005) påträffades att ett hinder i omvårdnaden av
psykiskt sjuka patienter var att de på grund av sin sjukdom utgör ett störande
moment för sjuksköterskorna, då de skriker, avbryter, vandrar omkring på
18
avdelningen samt stör medpatienter. Personalen uttryckte en oro för hur detta
påverkade deras förmåga att arbeta korrekt (a a).
Brinn (2000) presenterar i sin studie ett resultat där det förväntades att patienter
med en schizofreni uppför sig sämre än patienter utan någon psykiatrisk diagnos,
vilket ledde till att de ansågs behöva mer omfattande omvårdnad.
Trivsel på arbetet
Wright et al (2003) har gjort en kvantitativ enkätstudie där 109
allmänsjuksköterskor deltog i att besvara ett frågeformulär. Det redovisades i
denna studie hur deltagarnas uppfattningar av trivsel på arbetet påverkade graden
av förståelse för patienter med en psykisk sjukdom. De anställda som kände
rättvisa och jämlikhet på sin arbetsplats påvisade större förståelse för dessa
patienter, medan tvetydighet inför sin roll som sjuksköterska associerades med en
lägre grad av förståelse. En annan faktor som påverkade variabeln positivt var en
högre arbetserfarenhet inom området samt om det fanns en personlig anknytning
till psykisk ohälsa (a a).
Enligt Clark et al (2005) var faktorer som ökade kompetensen vid
omhändertagande av psykiskt sjuka patienter en god trivsel på jobbet, daglig
kontakt med denna patientkategori, fria arbetstider samt erfarenhet av någon
närstående eller anhörig som lider av en psykisk åkomma (a a). Ett signifikant
samband påvisades också mellan god inkomst hos sjuksköterskorna och bra
omvårdnad till psykiskt sjuka patienter (Wright et al, 2003).
Stigmatisering
Negativa tankar och en grad av pessimism rörande psykiatrisk sjukvård, psykiskt
sjuka patienter och psykiatriska kliniker har påträffats som ett återkommande
problem (Harrison et al, 2009). Sjuksköterskor beskrev att uppfattningen om
denna patientkategori har blivit negativt påverkad av tidigare erfarenheter. Detta
har lett till att stigmatisering och stereotyper uppstått då psykiskt sjuka patienter
bland annat anses vara emotionellt labila, aggressiva och manipulativa.
Personalen bekräftade att de var medvetna om att detta har en negativ effekt på
patienten (Harrison et al, 2009). Ovanstående fynd styrktes av att sjuksköterskor
associerar psykisk omvårdnad med dåligt beteende från patienterna då dessa
antogs vara otacksamma och ha en brist på samarbetsvillighet (Reed & Fitzgerald,
2005). I vissa fall uppträdde patienterna till och med agiterat och aggressivt. En
del sjuksköterskor uttryckte därför att de ogillade att vårda denna typ av patienter
och att de gärna undvikit det om det förelåg ett alternativ. En brist på förståelse
ledde till att sjuksköterskorna har en uppfattning om att de psykiskt sjuka
patienternas behov är mer komplexa och svårhanterliga än övriga patienters. Detta
har visat sig vara en faktor som påverkar omvårdnaden av dessa patienter då den
ofta anses vara ineffektiv (a a).
METODDISKUSSION
Genom att använda en litteraturöversikt som metod analyserades och bearbetades
både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Detta gav ett bredare resultat då de
artiklarna med kvantitativ ansats hade ett större urval, medan de med en kvalitativ
ansats presenterade ett djupare forskningsresultat, med färre deltagare.
19
Inklusions- samt exklusionskriterier
Då sökträffarna överlag varit få togs begränsningar i databaserna bort för att utöka
sökträffarna. Trots detta valdes att inte inkludera artiklar som publicerades för mer
än 15 år sedan. Anledningen till detta var att högst aktuella forskningsresultat
skulle stärka litteraturöversikten. Detta försökte att hållas till längsta möjliga
utsträckning, med undantaget att en av de tio inkluderade artiklarna publicerades
år 2000. Prioritering valdes dessutom att läggas på de vetenskapliga artiklar som
var tillgängliga i full text gratis via Malmö Högskola men vid svårigheter att finna
ett tillräckligt antal sökträffar fjärrlånades en artikel via högskolans bibliotek.
Efter kvalitetsgranskningen höll den dock inte måttet, varför den därefter
exkluderades.
Många intressanta fynd fick dessvärre uteslutas från examensarbetet av
anledningen att de var reviews som var otillåtna att använda. Dock gav dessa
inspirationer till ytterligare sökningar via exempelvis referenslistor och nyckelord
men utan framgång. Det planerades ursprungligen att avstå från artiklar som
nyligen använts i tidigare liknande examensarbeten, men eftersom sökträffarna
trots många försök var för få, gick detta inte att undvika. Följaktligen inkluderades
en artikel av sådan karaktär. Detta ansågs inte påverka litteraturöversiktens
resultat märkbart, då syftena inte varit desamma.
Eftersom psykiskt sjuka patienter som vårdas på somatiska avdelningar möter
annan vårdpersonal än bara sjuksköterskor under sin vårdtid, inkluderades även
artiklar som innefattade andra yrkeskategorier än just sjuksköterskor, exempelvis
undersköterskor och läkare. Viktigt i dessa fall var att största delen av
studiedeltagarna/populationen i artiklarna skulle beröra sjuksköterskor samt att
resultatet var relevant ur ett omvårdnadsperspektiv.
Databassökning
Relativt snart upptäcktes att det valda området gav ett begränsat antal sökträffar.
Många olika sökord kombinerades tillsammans samt prövades enskilt. De funna
artiklarnas referenslistor genomgicks grundligt med hopp om att finna fler
användbara träffar. Även en handledning via Malmö Högskolas bibliotek bokades
för tydligare undervisning av sökningar i de olika databaserna samt för att få
inspiration till fler sökord. Resultatet av samtliga ovanstående metoder hjälpte
endast till en viss del. Ytterligare ett försök för att utöka sökresultatet var att
använda sökord som ”self harm”, ”schizophrenia” och ”bipolar disorders”. De
senare gav inga relevanta träffar, varför de exkluderades från söktabellen.
Kvalitetsgranskning
En av styrkorna i granskningsprocessen är enligt Willman et al (2006) att två
oberoende personer utför granskningen. Alla artiklar granskades följaktligen till
en början individuellt, för att sedan granskas gemensamt. Denna metod ansågs av
författarparet styrka kvaliteten på litteraturöversikten. En annan fördel med det
modifierade granskningsprotokollet har varit att ha tre svarsalternativ, vilket
minimerade utrymmet för under- eller övervärdering av poäng. Detta gav
dessutom en möjlighet till poängsättning på frågor som författarna inte varit
fullständigt övertygade om.
Litteraturöversikten stärktes av att enbart inkludera de artiklar som uppnådde
kvalitetsgrad I då dessa var av högsta kvalitet. Dock valde författarna att även
20
inkludera några få artiklar som enbart uppnådde grad II på kvalitetsgraderingen.
Detta förklaras med att de påvisade hög relevans för syftet samt sökträffarna
upplevdes vara väldigt få.
Värt att nämna är att författarna hade begränsad erfarenhet inom området vilket
kan ha haft ett negativt inflytande på granskningsresultatet.
Styrkor och svagheter
Fyra av artiklarna är utförda i Australien, fyra i Storbritannien medan resterande
två utfördes i USA respektive Litauen. Trots detta presenterades anmärkningsvärt
lika resultat. Inga av de inkluderade artiklarna är utförda i något av de nordiska
länderna, vilket medförde att resultatet inte kan jämföras med den svenska
sjukvården. Detta faktum kan däremot kompenseras med att inblick givits i hur
utbrett problemet är globalt. Mycket pekar dock åt att liknande problematik
förekommer i Sverige också.
Trots svårigheterna i att finna många artiklar som varit relevanta för
litteraturöversiktens syfte, valdes samtliga studier att inkluderas med noggrann
övervägning av året de publicerades. Artiklarna är högst 11 år gamla, vilket gav
insikt i relativt nya forskningsresultat.
Faktumet att majoriteten av de artiklar som ingick i litteraturstudien varit av
kvalitativ ansats ses som en styrka, då Willman et al (2006) beskriver att målet
med denna metod är att se en helhet samt att uppnå en förståelse (a a). Då
examensarbetet syftade till att identifiera vilka faktorer som hade en inverkan på
omvårdanden av psykiskt sjuka patienter, ansågs sjuksköterskornas egna tankar
och upplevelser vara av vikt. Detta trots det låga antalet deltagare i studierna,
jämförelsevis med de kvantitativa artiklarna. Dessa kompletterade däremot
resultatet, då de redovisade resultat som fler sjuksköterskor deltagit i.
En svaghet i litteraturstudien kan anses vara att enbart tio artiklar utgjorde
grunden för resultatet som funnits. Enligt författarna kan den begränsade tiden
som varit till förfogande varit en anledning till detta. Dessutom upplevdes också
tillgången till de artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna vara limiterad, vilket
påverkade sammanställningen av resultatet. Detta kan ses i att studien av Wright
et al (2003) enbart berörde ett av resultatets 13 subteman.
RESULTATDISKUSSION
Resultatet som sammanställdes utifrån tio vetenskapliga artiklar påvisade olika
faktorer som påverkar omvårdnaden av psykiskt sjuka patienter.
Resultatdiskussionen valdes att läggas upp i samma ordning som i resultatdelen.
Brist på utbildning och kunskap
Det sammanställda resultatet från de tio inkluderade vetenskapliga artiklarna
visade en otillräcklighet i grundutbildningen för sjuksköterskor och följaktligen
också brist på kunskap hos allmänsjuksköterskor vid omvårdnad av psykiskt sjuka
patienter. Denna begränsning av kompetens visade sig bland annat vid bedömning
av patientens tillstånd samt hantering av utmanande situationer, för att bara nämna
några få tillfällen. Samtliga faktorer visade sig ha en negativ inverkan på den
omvårdnad som patienter med en psykisk sjukdom får inom de slutna somatiska
21
avdelningarna (Sharrock et al 2006; Harrison et al, 2005; Hopkins et al, 2002;
Clark et al, 2005, Harrison et al, 2009; Brinn, 2000; Reed & Fitzgerald, 2005).
Den brist på utbildning och kunskap som nämnts tidigare styrks av andra
vetenskapliga artiklar, som inte ingått i examensarbetet. Bailey (1998) presenterar
i sin studie att de intervjuade deltagarna också saknade tillräcklig utbildning.
Detta medförde att sjuksköterskorna inte blivit förberedda inför att vårda patienter
med en psykisk sjukdom, vilket har sänkt kvaliteten på omvårdnaden (a a). I en
nyligen publicerad studie av Happel et al (2009) beskrev sjuksköterskorna att den
bristande utbildningen var ofördelaktig vid givande av optimal omvårdnad. Också
Keshavan et al (1991) redovisar i sin studie att nästan hälften av populationen i
studien besatt otillräcklig kunskap, vad gäller vårdande av patienter med en
psykisk åkomma på allmänna somatiska avdelningar.
Trots att många av de redovisade studierna är utförda i en stor global utsträckning
är det intressant att de presenterar liknande resultat. Problemet förefaller vara
bestående oavsett publiceringsår och världsdel, vilket är bekymmersamt för
sjukvården. Även om inga av studierna är utförda i Sverige finns det andra källor
som uppger att problemet existerar också här (Socialstyrelsen, 2011).
Sänkt självkänsla
Att känslor av otillräcklighet, tvivel och osäkerhet hos sjuksköterskor förekom var
inget ovanligt fynd. Många av dem upplevde en sämre självkänsla vilket, enligt
egen utsago hindrat dem från att utföra god omvårdnad som resultat av att de
ifrågasatt sin kompetens för yrkesrollen (Sharrock et al, 2006; Harrison et al,
2005; Hopkins, 2002; Harrison et al, 2009; Reed & Fitzgerald, 2005). Liknande
fynd påträffades också i studier av Happel et al (2009) och Bailey (1998) där
deltagarna berättade att de på grund av känslor som hjälplöshet och otillräcklighet
oroar sig för att aldrig göra rätt.
Vid spekulation kring varför sådana känslor uppstår hos vårdpersonal kan detta
kopplas till för lite erfarenhet av att vårda denna typ av patienter. Bristande
erfarenhet är direkt sammanlänkad till att ha för lite kunskap inom området, vilket
i sin tur kan leda till att en osäkerhet hos sig själv uppstår. Happel et al (2009)
presenterar liknade resultat, där sjuksköterskornas förtroende för sig själv
påverkas av att inte har tillräcklig kunskap. Att inte lita på sin egen kompetens
utgör ett hinder vid utövandet av, i detta fall god omvårdnad (a a). Ett antagande
är att sjuksköterskorna tidigare har upplevt att de gjort ett misstag vid vårdande av
psykiskt sjuka patienter, vilket har lett till att en oro för kommande vårdtillfälle
uppstår som hindrar dem från att göra ett bra jobb.
En uppfattning hos författarparet är att många sjuksköterskor gärna undviker
dessa patienter. Det uppstår därför lätt en ond cirkel där ett undvikande gör att
patienter missgynnas samt att erfarenheten förblir låg. Detta antagande bekräftas
av forskningsresultat som presenterar att sjuksköterskor undviker denna
patientgrupp, vilket fråntar patienterna möjligheten till omvårdnad som kunde
varit hjälpsam (Reed & Fitzgerald, 2005).
Brister i organisationer
De organisationsfaktorer som har visat sig försämra omvårdnaden av patienter
med en psykisk sjukdom var bland annat att högsta prioriteringen låg på att
tillgodose patienternas somatiska behov. Utöver det påvisades en brist på tid,
resurser och stöd. Även arbetsmiljön var olämplig för denna patientgrupp. Dessa
22
faktorer gav sjuksköterskorna en känsla av rädsla vid omvårdnaden av patienterna
(Sharrock et al, 2006; Harrison et al, 2005; Hopkins, 2002; Shirilee et al, 2007;
Harrison et al, 2009; Brinn, 2000; Reed & Fitzgerald, 2005).
Många allmänsjuksköterskor ägnar största delen av sin arbetstid åt att vårda
patienter med enbart fysiologiska sjukdomar. När sjuksköterskorna sedan står
inför en patient som har samsjuklighet med en psykiatrisk diagnos uppstår en
bekymmersam situation. Resultatet som påträffades i de tio inkluderade artiklarna
i litteraturöversikten stöds av Hirschfeld et al (1997) som nämner i sin studie att
för låg utbildning på arbetsplatsen kan påverka omvårdnaden negativt eftersom
kunskapen inte utvecklas hos vårdpersonalen. Vidare nämns att en tidsbrist kan
begränsa en effektiv utvärdering av patienter som i detta fall lider av en
depression. Då det inte satsas på att utbilda sjuksköterskorna uppstår även en
begränsad behandling av denna patientgrupp (a a).
Ett av de fynd som författarparet förvånades över mest var att den rädsla som
vårdpersonal känner inför de patienter som lider av någon psykiatrisk sjukdom
snarare relaterades till organisatoriska brister, än till okunskap. Bland annat var ett
otillräckligt antal personal samt för dåligt stöd från ledningen några av de faktorer
som kunde ha en dålig inverkan på omvårdnaden (Brinn, 2000; Reed &
Fitzgerald, 2005). Något annat som varit av intresse är att enbart två av de
inkluderade tio artiklarna faktiskt tar upp en rädsla hos sjuksköterskorna. När
andra, relaterade studier lästes för att bekräfta resultatet påträffades att
sjuksköterskornas rädsla och ovilja berodde på en uppfattning om att de psykiskt
sjuka patienterna uppförde sig annorlunda. Deras beteende ansågs vara
oacceptabelt samtidigt som de väntades vara mer våldsamma och utgöra ett större
hot på avdelningarna, än de patienterna utan någon psykisk åkomma (Muga et al,
2008). Vidare skriver också Chikaodiri (2009) att majoriteten av de
sjuksköterskor som deltog i deras studie ogärna såg att en psykiatrisk klinik skulle
flyttas närmare det allmänna sjukhuset de jobbade på. Detta på grund av en rädsla
de kände inför sig själv och sina övriga patienter (a a).
Mycket tyder på att det främst är organisatoriska faktorer som har ett negativt
inflytande på omvårdnaden av psykiskt sjuka patienter. Det har som nämnt
påfunnits att brist på tid, resurser och stöd påverkar allmänsjuksköterskor dåligt, i
utförande av god omvårdnad (Sharrock et al, 2006; Harrison et al, 2005; Hopkins,
2002; Harrison et al, 2009; Reed & Fitzgerald, 2005). Trots att större delen av
resultatet pekar på att de psykiskt sjuka patienterna vårdas sämre än övriga
patienter är det viktigt att komma ihåg att det finns enstaka faktorer som pekar åt
motsatt håll. Det bör inte förglömmas att några studier faktiskt påvisade att
sjuksköterskorna vill vårda väl men inte kunde på grund av för låg utbildningsnivå
(Sharrock et al, 2006; Reed & Fitzgerald, 2005). Även trivsel på arbetsplatsen,
mer regelbunden kontakt med psykiskt sjuka patienter och god inkomst ansågs
vara effektivt för vårdandet av denna patientgrupp (Clark et al, 2005; Wright et al,
2003).
Enligt författarna till litteraturstudien bör satsas på att öka trivseln på arbetet
eftersom det har påvisat sig ha ett positivt inflytande på omvårdnaden av patienter
med en psykisk sjukdom. Enligt Svedberg (2003) är det viktigt att arbeta med
gruppens identitet genom att klargöra arbetets innehåll, process och mening.
Vidare skriver Svedberg (2003) att en tydlig identitet i en arbetsgrupp bidrar till
effektivt arbete och personligt tillfredsställande (a a). Detta tillfredställande kan
ge bättre chanser till lika vård för alla typer av patienter.
23
Bemötande och stigmatisering
Att det råder negativa attityder mot och en stigmatisering av de patienter som lider
av en psykisk sjukdom var inget som förvånade vid sammanställningen av
resultatet. Mycket pekar åt att rädslan som sjuksköterskor känner inför att vårda
denna typ av patienter beror på ett obehag av att vara ensam vid vårdtillfället,
tidigare jobbiga erfarenheter samt negativa attityder. Att patienter med en psykisk
sjukdom är stigmatiserade har inte visat sig vara något ovanligt fynd. De fördomar
som presenterades styrks av ytterligare forskningsresultat som vidare bekräftar att
förutfattade meningar mot detta patientklientel är ett problem inom vården
(Harrison et al, 2009; Reed & Fitzgerald, 2005).
En ond cirkel har utvecklats av Sartorius (2000) som beskriver stigmatiseringens
konsekvenser. Den stigmatiserade personen diskrimineras vilket leder till att ett
bristande vårdutbud kan bli aktuellt. Patienten i fråga upplever lägre självkänsla,
en ökad oförmåga samt en försämring av det tillstånd som varit ursprunget till
stigmatiseringen. Denna försämring ger högre förutsättningar för ytterligare
stigmatisering, som sedan övergår till diskriminering. Processen fortskrider (a a).
Det är sedan länge känt att patienter med en psykisk sjukdom stigmatiseras inom
andra vårdinstanser än de psykiatriska. Detta kan bero på att sjuksköterskan inte
utgår ifrån att varje patient är en enskild individ. Enligt Kirkevolds (2000)
tolkning av Joyce Travelbees omvårdnadsteori är det av vikt att en sjuksköterska
vet hur fördomar kan påverka mötet med en sjuk individ. Sjuksköterskan bör ej
jämföra patienterna med varandra utan se dem som en enskild individ. Detta ger
förutsättning för god kommunikation mellan patient och sjuksköterska (a a).
Det bildas en tydlig kontrast mellan hur det bör vara och hur det är, enligt det
sammanställda resultatet från de tio vetenskapliga artiklarna. Det påvisades inte i
några av artiklarna att sjuksköterskorna var medvetna om hur stereotypa
uppfattningar faktiskt påverkade ett möte med en psykiskt sjuk patient. Inte heller
fanns det att fokus låg på att se varje patient som en egen individ, trots att det är
av stor vikt. Det som däremot nämns i de vetenskapliga studierna är en bristfällig
kommunikation, vilken kan tänkas vara ett annorlunda sätt vid mötet mellan
sjuksköterska och patient än det som Kirkevold (2000) presenterar att Travelbee
lyfter fram.
SLUTSATS
Resultatsammanställningen från de inkluderade vetenskapliga artiklarna har visat
att en bristfällig grundutbildning för allmänsjuksköterskor avseende psykisk hälsa
samt ohälsa har lett till att sjuksköterskor i sitt yrkesutövande inte känner sig redo
att ta hand om psykiskt sjuka patienter. Brister i kommunikationsstrategier
förekom också och har påvisats ha negativt inflytande på omvårdnaden av
patienter med en psykiskt sjukdom. En följd av bristerna i kunskapsnivån har lett
till en genomgående känsla av otillräcklighet, tvivel på egen kunskap samt sänkt
förtroende för egen kompetens.
Brist på stöd av olika karaktär, fokus på somatisk omvårdnad samt olämplig
arbetsmiljö har visat sig påverkar sjuksköterskans omvårdnad av psykiskt sjuka
24
patienter, negativt. Även en rädsla hos många sjuksköterskor har uppstått på
grund av detta.
Ytterligare faktorer som visat sig ha negativ effekt på omvårdnaden av denna
patientkategori har varit att de upplevdes vara ett störande moment för
sjuksköterskor, av sjuksköterskor. Också tidigare negativa erfarenheter bidrog till
stigmatisering av patienterna samtidigt som ett samband fanns mellan god trivsel
på sin arbetsplats och högre förståelse för denna patientgrupp.
Faktumet att psykiskt sjuka personer är en del av vårt samhälle och vardag går
inte längre att blunda för. Patienter med en psykisk störning kommer i högre
utsträckning allt oftare komma i kontakt med vårdpersonal som jobbar utanför
psykiatriska kliniker. Psykiatri ingår även som en del i vårdutbildningar för att ge
ökad förståelse inom området för blivande vårdpersonal.
Ovanstående bör uppmärksammas då god omvårdad av hög kvalitet och
professionalism ska vara ett mantra för sjuksköterskor.
25
REFERENSER
Bailey, S (1998) An exploration of critical care nurses‟ and doctors‟ attitudes
towards psychiatric patients. Australian Journal of Advanced Nursing. 15:8-14.
Brinn, F (2000) Patients with mental illness: general nurses‟ attitudes and
expectations. Nursing Standards, 14: 32-36
Camp, D L. & Finlay, WM. & Lyons, E (2002). Is low self esteem an inevitable
consequence of stigma? An example from women with chronic mental health
problems. Social Science and Medicine, 55, 823–834.
Chikaodiri, A. N (2009) Attitude of health workers to the care of psychiatric
patients. Annals of General psychiatry 8: 1-7
Clark, C & Parker, E & Gould, T (2005) Rural generalist nurses‟ perceptions
of the effectiveness of their therapeutic interventions for patients with mental
illness. Aust. J. Rural Health 13:205–213
Engman, T (2003). Bemötande vid psykisk ohälsa. Stockholm: Riksförbundet för
social och mental hälsa
Filipcic, I & Pavicic, D & Filipcic, A & Hotujac, L & Begic, D & Grubisin, J &
Dordevic, V (2003). Attitudes of medical staff towards the psychiatric label
"schizophrenic patient" tested by an anti-stigma questionnaire. Collegium
Antropologicum, 27: 301-307.
Folkhälsoguiden (2007) Folkhälsorapport 2007. Rapport från Centrum för
folkhälsa
Forsberg, C & Wengström, Y (2008). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning . Stockholm: Natur
& Kultur
Fossum, B (2007).Kommunikation: samtal och bemötande i vården. Lund:
Studentlitteratur
Friberg, F (Red.) (2006) Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Happel, B & Moxham, L & Reid-Searl, K & Dwyer, T &Kahl, J & Morris, J &
Wheatland, N (2009) Promoting mental health care in a rural pediatric unit
through participatory action research. The Austrialian Journal of Rural Health 17,
155-160.
Harrison, A, &Brandling,J (2009). Improving mental health care for older people
within a general hospital in the UK. Nursing and Health Sciences 11: 293–300.
Harrison, A & Zohhadi, S 2005. Professional influences on the provision of
mental health care for older people within a general hospital ward. Journal of
Psychiatric & Mental Health Nursing.12: 472-480.
26
Hirschfeld, R. M. & Keller, M. B. &Panico, S. &Arons, B. S. & Barlow, D. &
Davidoff, F. (1997) The National Depressive and Manic-Depressive Association
consensus statement on the undertreatment of depression. Journal of the American
Medical Association, 277, 333-340
Hopkins, C (2002) „But what about the really, ill, poorly people?‟ (An
ethnographic study into what it means to nurses on medical admissions units to
have people who have harmed themselves as their patients). Journal of
Psychiatric and Mental Health Nursing. 9: 147-154
Hydén, L (1995). Psykiatri, samhälle, patient: psykisk sjukdom i socialt och
kulturellt perspektiv. Stockholm: Natur och kultur
Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763.
Jenner, H & Ljungqvist, I (2009). Psykiatri för baspersonal: [kunskap för en
evidensbaserad praktik]. Stockholm: Gothia
Keshavan, K &Sriram, T.G & Kaliaperumal, V.G & Subramanya, K.R (1991)
Mental health knowledge and skills of general hospital nursing staff: An
exploratory study. The international Journal of Social Psychiatry, 37: 280-284
Kirkevold, M (2000) Omvårdnadsteorier – analys och utvärdering. Lund:
studentlitteratur
Lequesne E. R & Hersh, R. G (2004). Disclosure of a diagnosis
of borderline personality disorder. Journal of Psychiatric Practice,
10: 170–176.
Lethoba, KG & Netswera, FG & Rankhumise, E (2006) How professional nurses
in a general hospital setting perceive mentally ill patients. Curationis 29(4):4-11
Muga, F. A & Jenkins, R (2008) Attitudes and practice of district health workers
in Kenya Social psychiatry and psychiatric epidemiology 6: 477-482
Nationalencyklopedin (2011) Komorbiditet>www.ne.se< 2011-05-03
Nationalencyklopedin (2011) Psykisk störning >www.ne.se< 2011-02-10
Reed, F & Fitzgerald, L (2005) The mixed attitudes of nurse‟s to caring for
people with mental illness in a rural general hospital. International Journal
of Mental Health Nursing, 14: 249–257.
Sartorius, N (2000) Breaking the viscous cycle. Mental Health and Learning
Disabilities Care 4(3): 80-82
Sharrock, J & Happell, B (2005) Competence in providing mental health care: a
grounded theory analysis of nurses experiences. Australian Journal of Advanced
Nursing 24: 9-14
Shirilee, A & Kerison, RN & Chapman, R (2007) What general emergency
27
nurses want to know about mental health patients presenting to their emergency
department. Accident and Emergency Nursing, 15: 48-55.
Socialstyrelsen (2010) Psykiatrisk vård – ett steg på vägen. Artikelnr2010-6-6
Socialstyrelsen (2011) Psykisk sjukdom >www.socialstyrelsen.se< 2011-02-10
Socialstyrelsen (2011) Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk
sjukdom – diabetes. Artikelnr 2011-2-5
Socialstyrelsen (2011) Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk
sjukdom – stroke. Artikelnr 2011-5-3
Statens Folkhälsoinstitut (2010) Psykisk hälsa >www.fhi.se<2011-02-02
Strömberg, G & Westman G (1998) Psykiskt störda får bristfällig somatisk vård.
Läkartidningen 98: 2097-2099.
Svedberg, L (2003) Gruppsykologi – om grupper, organisationer och ledarskap.
Lund, studentlitteratur
Svediene, L & Jankauskiene, L & Kusleikaite, M & Razbadauskas, A (2009)
Competence of general practice nurses caring for patients with mental health
problems in the somatic departments. Medicina (Kaunas), 10: 822-829.
Wahl, O.F. (1999) Mental health consumers' experience of stigma. Schizophrenia
Bulletin 25: 467-478.
WHO (2010) Media Centre >www.who.int< 2011-05-13
Willman, A & Stoltz, P & Bahtsevani, C (2006) Evidensbaserad omvårdnad: en
Bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur
Wright, E. R, Linde, B, Rau, L, Gayman, M, Viggiano, T (2003) The effect of
organizational climate on the clinical care of patients with mental health
problems. Journal of Emergency Nursing 29: 314–321
28
Bilaga 1:1
Kvalitetsgranskningsprotokoll för kvantitativa vetenskapliga studier.
Modifierat av författarna efter bilaga G, Willman et al (2006).
Granskningsfråga
Ja
Nej
Vet ej
1. Är syftet tydligt beskrivet?
2. Är urvalet tydligt beskrivet?
3. Är urvalet representativt?
4. Är bortfallsstorleken beskriven?
5. Är exklusionskriterierna beskrivna?
6. Är studien etiskt godkänd?
7. Diskuteras reliabilitet?
8. Diskuteras validitet?
9. Är resultatet generaliserbart?
10. Presenteras signifikans?
11. Diskuteras metodens styrkor samt svagheter?
12. Diskuteras resultatens styrkor samt svagheter?
Kvalitetsgranskningsprotokoll för kvalitativa vetenskapliga studier.
Modifierat av författarna efter bilaga H, Willman et al (2006).
Granskningsfråga
Ja
1. Är syftet tydligt beskrivet?
2. Är studien etiskt godkänd?
3. Råder etiskt resonemang?
4. Beskrivs urvalet?
5. Anses urvalet vara relevant?
6. Är metoden lämplig för studien?
7. Är metoden tydligt beskriven?
8. Är datainsamlingen tydligt beskriven?
9. Är analysen tydligt beskriven?
10. Är resultatet logiskt?
11. Är resultatet tydligt?
12. Råder datamättnad?
13. Diskuteras metodens styrkor samt svagheter?
14. Diskuteras resultatens styrkor samt svagheter?
29
Nej
Vet ej
Bilaga 2:1
FÖRFATTARE TITEL
SYFTE
METOD
DELTAGARE
HUVUDFYND
4 allmänsjuksköterskor
som hade arbetat på en
allmän eller specialist
medicinsk eller kirurgisk
avdelning i cirka två år.
Avdelningarna fokuserade
främst på somatiska
behov. Har begränsad
kunskap för att vårda
psykiskt sjuka patienter.
Goda attityder och god
vilja att ge vård till
psykiskt sjuka. Brist på
tid, resurser och stöd som
har negativ inverkan på
omvårdnad. Tvivel på
egna kunskaper och sänkt
förtroende för egen
kompetens
Fokus på somatiska behov.
Psykiskt sjuka ansågs
störa medpatienter och
personal vilket ledde till
stress och hinder från
fokus på korrekt arbete.
Pers. hade ej tillräcklig
kunskap vid aggressivt
beteende hos patienter.
Avdelningen ansågs vara
olämplig för psykiskt
sjuka. Brist på tid, resurser
och stöd som har negativ
inverkan på omvårdnad.
Tvivel på egna kunskaper
och sänkt förtroende för
egen kompetens.
Artikel 1
Sharrock, J et al
Australien
(2006)
Competence in
providing mental
health care: a
grounded theory
analysis of
nurses‟
experiences
Att undersöka och
beskriva den subjektiva
upplevelsen av
sjuksköterskor som
vårdar patienter med
psykisk sjukdom
Kvalitativ
Artikel 2
Harrison, A et al
Storbritannien
(2005)
Professional
influences on the
provision of
mental
health care for
older people
within a general
hospital ward
Att identifiera faktorer
som påverkar vård till
psykisk sjuka på en
allmänavdelning.
Kvalitativ
Ingående
halvstrukturerade
individuella intervjuer
med hjälp av en
intervjuguide.
Data analyserades med
hjälp av konstant
jämförande metod.
Intervjuer med fyra
öppna frågor. Tolkning
av data med tematisk
innehållsanalys.
9 deltagare,
sjuksköterskor,
sjuksköterskestudenter och
hälso- och
sjukvårdsassistenter. Åtta
kvinnor och en man
KVALITETSGRAD
I
I
Bilaga 2:2
FÖRFATTARE
Artikel 3
Hopkins, C
Storbritannien (2002)
Artikel 4
Clark, C et al
Australien (2005)
TITEL
SYFTE
METOD
DELTAGARE
HUVUDFYND
KVALITETSGRAD
„But what about the
really ill, poorly
people?‟ (An
ethnographic study into
what it means to nurses
on medical admissions
units to have people
who have harmed
themselves as their
patients)
Att förstå vad det innebär
för sjuksköterskor på en
medicinsk avdelning att
ha patienter med
självskadebeteende.
Kvalitativ
4 sjuksköterskor som
intervjuades.
I
Rural generalist nurses‟
perceptions of the
effectiveness of
their therapeutic
interventions for
patients with mental
illness
Att utforska
allmänsjuksköterskas
uppfattningar om deras
effektivitet i vårdandet av
patienter med psykisk
sjukdom på landsbygden,
och deras
utbildningsbehov i vården
av psykiskt sjuka.
Kvantitativ
Självadministrerade
frågeformulär. En
“Likert-skala” användes
för att betygssätta
uppfattningar hos
vårdpersonal.
Självdestruktiva
patienter ansågs
blockera normalt flyt på
avdelningen. Fokus på
somatiska behov.
Personal medveten om
säkerhet, anpassar
arbetsmiljön efter
patienterna. Resurs- och
tidskrävande pat.
Sjuksköterskor kände
sig misslyckade och
rädda för att prata med
patienterna eftersom
känslorna kan vara för
mycket att hantera
Högre regelbundenhet i
möten med patienter
som har psykisk
sjukdom ökade
terapeutiskt åtagande.
Personlig anknytning till
någon med psykisk
sjukdom är bra för
omvårdnaden av
psykiskt sjuka patienter.
För låg utbildning för
behandling och
bedömning av patienter.
Trivsel på jobb,
regelbunden kontakt och
bra arbetstider påvisade
samband med god
omvårdnad.
Observationer och semistrukturerade intervjuer.
Data analyserades med
hjälp av beskrivande
analys.
31
Artikelförfattaren (1
person) som observerade
på medicinska
avdelningar.
163 allmänsjuksköterskor
deltog. Män 3.9% och
kvinnor 96.1% i en
åldersgrupp mellan 20
och äldre än 45.
Bortfall 53%.
I
Bilaga 2:3
FÖRFATTARE
TITEL
SYFTE
METOD
DELTAGARE
Artikel 5
Shirilee, A et al
Australien (2007)
What general
emergency nurses
want to know
about mental health
patients presenting to
their
emergency
department
Att fastställa aktuella
oromoment hos
vårdpersonal som tar
hand om patienter
med psykiska
sjukdomar på en
akutmottagning.
Kvalitativ
5 allmänsjuksköterskor
deltog i studien. Deras
erfarenheter var mellan
sex månader till mer än
15 år.
Artikel 6
Svediene, L et al
Litauen (2009)
Competence of
general practice
nurses caring for
patients
with mental health
problems in the
somatic departments
Att undersöka om
allmänsjuksköterskor
har kompetens att
vårda patienter med
psykiska sjukdomar
på somatiska
avdelningar.
Kvantitativ
För insamling av
information från
deltagarna, användes
fokusgrupper och
semi strukturerade
intervjuer. Data
analyserades med
hjälp av
innehållsanalys.
Anonym enkät
bestående av 29
frågor.
Data analyserades
med hjälp av statistisk
dataanalys.
128
allmänsjuksköterskor
valdes ut från sju olika
avdelningar.
Sjuksköterskor hade
minst ett års erfarenhet
och var mellan 20 och
55 år gamla.
Bortfall: 3,6%.
32
HUVUDFYND
KVALITETSGRAD
Otillräcklig utbildning I
ledde till dålig
kommunikation,
bedömning och
hantering av
aggressiva patienter.
Olämpliga
arbetsmiljöer för
dessa patienter som
leder till sämre vård.
Ett signifikant
samband påträffades
mellan längden av
anställning och
kunskap om psykiskt
sjuka patienter. Pvärde <0.05 - <0.01.
Sjuksköterskorna
tyckte att oönskade
händelser i form av
rymningar, skador
och suicid berodde på
olämpliga
arbetsmiljöer (28,9%),
patienternas egna
beslut (27,3%),
tidsbrist för
sjuksköterskor
21,9%), personalbrist
(18,8%) och
otillräcklig kompetens
(3,1%).
II
Bilaga 2:4
FÖRFATTARE
Artikel 7
Wright, E.R. et al
USA (2003)
TITEL
SYFTE
METOD
DELTAGARE
HUVUDFYND
The effect of
organizational
climate on the clinical
care of patients
with mental health
problems
Att undersöka effekten
av det organisatoriska
klimatet - den
subjektiva
uppfattningen av
personal på en akut
avdelning, deras
attityder mot patienter
med psykiska problem,
samt effekten på det
kliniska
omhändertagandet av
dessa patienter.
Kvantitativ, enkät.
Data analyserades med
hjälp av
regressionsanalys.
131 frågeformulär
besvarades men fokus
låg på 109 som
besvarades av
allmänsjuksköterskor
från en akutmottagning.
Kvinnor 77,1%, män
22,9%. Majoriteten vita
och 24,8% icke-vita.
Inga sjuksköterskor
hade över 5 års
erfarenhet av psykiatri.
Personlig anknytning
till någon med psykisk
sjukdom ökade
förståelse för psykisk
åkomma. Icke-vita
sjuksköterskor
rapporterade högre
grad av förståelse.
Tvetydighet inför sskrollen gav lägre
interaktion med
psykiskt sjuka
patienter. Det
påvisades ett
signifikant samband
mellan hög inkomst
och god vård hos
sjuksköterskorna.
Fokus på somatiska
behov. Brist på
kunskap och tid som
ledde till dålig vård.
Tidigare erfarenheter
gör att en
stigmatisering växer
fram. Tvivel på egen
kompetens.
De schizofrena
patienterna förväntades
uppföra sig annorlunda
och sämre. Personalen
påvisade rädsla om de
schizofrena patienterna
inte var tillräckligt
medicinerade eller om
personalstyrkan var för
svag.
Bortfall: 32,1%.
Artikel 8
Harrison, A et al
Storbritannien (2009)
Artikel 9
Brinn, F
Storbritannien (2000)
Improving mental
health care for older
people within a
general hospital in the
UK
Patients with mental
illness: general nurses'
attitudes and
expectations
Syftet var att få en
bredare inblick i
processer vid mötet
med psykiska behov
Att mäta emotionella
reaktioner och
förväntningar hos 64
sjuksköterskor på
allmänna avdelningar
vid vård av komorbida
patienter. (schizofreni
och diabetes)
Kvalitativ
Fokusgrupper
observerades och
intervjuades.
Data analyserades med
hjälp av cykliska
ramen för grundad
teori
Kvantitativ
Frågeformulär som
tilldelades inom
grupperna.
33
Fyra semistrukturerade
intervjuer med personer
som tidigare hade varit
inneliggande på en av
avdelningarna, alla
anställda, inklusive
läkare, sjuksköterskor,
200 frågeformulär
skickades ut, 64
besvarades och
användes i studien.
Majoriteten var
sjuksköterskor varav
enbart 9 hade någon
form av psykiatrisk
utbildning.
Bortfall: 136.
KVALITETSGRAD
I
II
I
Bilaga 2:5
FÖRFATTARE
Artikel 10
Reed, F &
Fitzgerald, L
Australien (2005)
TITEL
SYFTE
METOD
DELTAGARE
HUVUDFYND
The mixed
attitudes of
nurse‟s to caring
for people with
mental illness in a
rural general
hospital
Att undersöka hur
sjuksköterskans
attityder påverkar
omvårdnaden,
vilka problem
sjuksköterskan
associerar med
omvårdnad och
vilken inverkan
utbildning, stöd
och erfarenhet har
på omvårdnaden.
Kvalitativ
10 sjuksköterskor
gav sitt
medgivande och
deltog i studien.
Bland vissa
sjuksköterskor
fanns en hög
önskan att ge god
vård till psykiskt
sjuka patienter,
men utbildningen
var bristfällig.
Bland resterande
fanns en ovilja att
vårda denna
patientgrupp.
Negativa
erfarenheter har
lett till negativa
attityder. En
rädsla fanns på
grund av olämplig
arbetsmiljö.
En deskriptiv
metod med semistrukturerade
intervjuer. Data
analyserades med
hjälp av en
innehållsanalys.
34
KVALITETSGRAD
I