Luftvägsinfektioner hos barn

Luftvägsinfektioner hos barn
Malin Rinder
Luftvägsinfektioner hos barn
• Hur ser flöden och epidemiologi ut.
• Vad är specifikt för barn
– Anatomi, fysiologi
• Bronkiter, bronkioliter, pneumonier, otit, tonsilliter, sinuit.
• Hur kan vi diagnosticera luftvägsinfektioner
– Etiologi
– Diagnostik
• Prover, rtg, Styrkor svagheter.
• Nya faktorer att beakta
• Vaccination
Lisa var ju sjuk nyss?!
Parainfluensa
Rhinovirus
Influensa A
”Han hostar och har
feber. Jag tror att han
lunginflammation. Det
går på dagis”….
Det finns MÅNGA virus!!
Adenovirus
RS virus
Bocavirus
Corona virus
Metapneumovirus
Influensa B
Rota
Sökorsak på vår akutmottagning….
5000
4500
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
Nästan hälften av alla
barn söker för feber,
andningsbesvär och
luftvägsinfektioner.
Epidemiologi
Sachsska Barnsjukhuset
Vanliga infektionsdiagnoser 2009-2010
Vi vårdar ffa
barn med
virusinfektioner
på sjukhuset!
140
J0 9 +11- IN F LU EN SA
J2 0 - OB ST R B R ON KIT U N S
120
J12 +2 1- R S
J15B A KT PN EU M ON I
100
A 0 8 GE
80
60
40
20
0
10
0
j-1
ma
rap
-10
0
r-1
ma
feb
-10
jan
9
c-0
de
9
v -0
no
9
t-0
ok
9
p- 0
se
-09
09
g
au
jul
-09
jun
09
9
j-0
ma
rap
-09
9
r-0
ma
feb
-09
jan
Admitted patients
•Trots minskad antibiotikaanvändning hos barn
under de senaste 15 åren förefaller allvarliga
infektioner inte ha ökat.
Vad är annorlunda hos barn
•
< 1år
30-40
Takypné
1-2
25-35
6-12 mån >50/min
2-5
25-30
>12 mån >40/min
5-12
20-25
Andning:
>12
15-20
– Kort hals, stort huvud, litet ansikte, relativt stor tunga, tänder som kan
vara lösa.
– Bäbisar näsandas.
– Rel stora tonsiller hos småbarn.
– Epiglottis är hästskoformad kan försvåra intubation.
– Kort och mjuk trachea.
– Trånga luftrör
• Liten diameterförändring gör stor skillnad i flöde och motstånd.
•
Baby
– Omogna luftvägar. Diafragma andning. Utröttbara. Rel mjuk bröstkorg,
trauma kan ge inre skador utan att ge revbensfrakturer.
Barn - immunsystem
•Den högsta incidensen av allvarlig infektion hos för övrigt
friska barn finns i åldern 0-2 år
•Små barn har dåligt immunologiskt minne och
immunförsvar.
•Nyfödd: Maternella ak. Sämre kapacitet i benmärg att
svara vid infektion. Låg akproduktion.
•Småbarnsåren; successiv mognad och tillväxt av lymfoida
organ. Förbättrat humoralt svar. Successivt utvecklat
immunologiskt minne.
Vinter=högssäsong!!
RS VIRUS
INFLUENSA A OCH B
KRÄKSJUKA
Vad påverkar flöden och
epidemiologin
• Vaccination mot pneumokocker.
– Klar minskning av invasiv pneumokocksjukdom
– Viss minskning av sjukhusvård för pneumonier
– Juli 2007start f vaccination mot pneumokocker i Sthlm
• Diagnostik, virus-PCR och snabbtester ökat markant senaste åren.
– Diagnosglidning?
• Serotypsreplacement? Bärarskap av andra bakterier?
• Naturlig serotypsvariation?
– Ökat antal empyem i Spanien innan och efter vaccination
– Ökat antal empyem i US e vaccination (x2)
– Ej vaccinserotyper.
Ref:Fitzwater et al Ped Inf Dis 2012, Nelson et al Vaccine 2008, Lee Pediatrics 2011
Obando et al Emerg Inf Dis 2008, Grivalja et al Thorax 2011, Clin Inf Dis 2010, Burgos Curr Opin Pulm Med
2013, Li et al Pediatrics 2010
Influensa
• Det finns tre typer av influensavirus som smittar mellan
människor, Influensa A, B och C.
– Influensa A orsakar de största epidemierna.
– Influensa B ger också typiska influensasymtom
– Influensa C-virus orsakar endast lindrig förkylning.
Smittsamhet/Inkubation
• Inkubationstid (från smitta tills det bryter ut)
– 1-3 dagar.
• Sjukdomstiden är oftast 7-10 dagar, varav
feber 3-5 dagar.
• Smittsamheten är störst de första dagarna.
• Så länge en patient har feber som bedöms
bero på influensa och inte sekundära
komplikationer kan smittrisk finnas.
Influensa- säsongsvariation
SYMPTOM
•
•
•
•
•
•
•
•
Hög feber
Huvudvärk
Muskelsmärtor
Torrhosta
Smärtor bakom bröstbenet
Uttalad sjukdomskänsla
Buksmärtor
Illamående / Kräkningar /Diarréer (vanligare hos
barn!)
• Rinnande klar snuva
• Rodnad i ögonvitan (konjunktivit)
Komplikationer
• Bihåleinflammation,
• Öroninflammation
• Lunginflammation
– Viral eller bakteriell (lite senare i förloppet)
• Astma/bronkit
• Feberkramp
• Krupp
• Influensapneumonit
Debuterar ofta tidigt i sjukdomsförloppet. Ger problem med
syresättning av blodet. Mortalitet!!
• Hjärninflammation sk encepahlit
• Dödlighet störst bland äldre och kroniskt sjuka!
Sällsynt bland barn.
ALB
H1N1 vs säsongsinfluensa
Distribution of complications in previously healthy children
admitted with pandemic H1N1 influensa vs seasonal influenza
100%
ICU
80%
tracheitis/croup
60%
asthma/bronchitis
40%
pneumonia
encefalitis
20%
seizures
0%
other
pandemic influenza H1N1
(53)
seasonal influenza (306)
without complications
”Influensa hos barn orsakar vårdtopp”
Effekt av vaccinering dock osäker…
Läkartidningen 2006, 7, Bogdanovic, Lindencrantz, Bennet, Eriksson,
• Barn under 2 år sjukhusvårdas i samma utsträckning som
>65år.
• Under influensaperioder sjukhusvårdas fler barn.
• Antalet besök i ÖV ökar,
• Antibiotikaförskrivning ökar
• Majoriteten av barn med influensa är tidigare friska barn <
2år. Topp mellan 6-24 mån.
• Komplikationsfrekvens och andel IVA vård lika stora hos tid
friska barn som hos barn med riskfaktorer.
• Registerstudier i USA u 90 talet: Översjuklighet under
influensasäsong.
• USA rek sedan 2003 att barn 6-23 mån vaccineras.
Pneumoni
• Vanligaste bakteriella infektionen
• Pneumonier dödar ca 1,3 miljoner barn i världen
varje år.
• Årlig incidens sjukhusvård hos barn i Sverige
– 350-400/100 000 < 2år
– 150-200/100 000 < 5 år
– 30-50 /100 000 >5-18 år
PNEUMONIERNA
När ska man tänka nedre
luftvägsinfektion?
• Sammanfattningsvis ospecifika symptom. Svårt att
avgöra kliniskt!
–
–
–
–
Feber
Allmäntillstånd
Andningspåverkan
Hosta ospecifikt, dåligt med receptorer i alveoler. Kommer ofta
senare i förloppet.
– Illamående, kräkning, buksmärta (retning basalt).
– ÖLI symptom.
Läkemedelsverket Farmakologisk beh av nedre luftvägsinfektioenr, evidensgrad D.
British Thoracic Guidelines for management of CAPin childhood, Thorax 2002, Leventhal Clin
Pediatr 1992
WHO kriterier för andningspåverkan (resp
distress) in children with pneumonia
•
•
•
•
•
•
•
0-2 mån >60
2-12 mån >50
1-5 år >40
>5 år >20
Dyspne
Indragningar
Grunting
Adapted from WHO, Pediatric Community Pneumonia
Guidelines CID 2011 Pedaitric Infectious Disease Society and
The Infectious Disease Society America
Nijman et al BMJ 2012, 2011
• Näsvingespel
• Apne
• Påverkat AT/mental
status
• Saturation <90%
Hur kan man bedöma andning??
•
Titta!! KLÄ AV BARNET!!!!
– Räkna andetag
– Barn kan både ha tachypne eller normal AF
vid pneumoni.
– Barnets färg
– Titta på hur mycket barnet arbetar med
andningen
– Indragningar mellan och under revben och
halsgrop
•
Lyssna
– Pneumonier ofta tysta, dämpade
andningsljud!
– Krepitationer, ronki och slembiljud också
vanligt vid bronkioliter (små barn<1),
obstruktiva bronkiter (< 2år)!
Mät syresättning
ORK? Mäta i koldioxid i blodet=blodprov eller
transcutant.
•
•
Blodprover
– CRP, kan ge vägledning men ej specifikt.
–
–
CRP<20 e 1 dygn med feber, bakteriell infektion ej sannolik.
CRP>80 e >1 dygn feber överväg bakteriell infektion.
– LPK
• ospecifikt tidigt i förloppet.
• variabelt men finns dock studier som pekar på högre
medianvärde vid bakteriell infektion särskilt Pneumokocker
eller Ecoli infektioner.
• Hjälper oss sällan akut.
• Av värde för att följa vid avvikande förlopp –exempelvis
empyemutveckling.
Korppi et al Eur Resp J 1997,
Peltola et al J Pediatrics
2006, J Scand Inf Dis 2007
LPK och CRP vid allvarliga
infektioner
Severe bacterial
type infection
(UTI, Pneumoni
Sepsis
App
Erysipelas Meningit
Osteomyelit Other)
WBC>15
CRP>80
WBC>15
CRP<80
WBC<15
CRP>80
WBC<15
CRP<80
110
(57%)
74
(18%)
38
(26%)
9
(5%)
11 UTI
8 pn
7 sepsis
6 app
2 sepsis
2 pneumoni
3 app
2 UTI
Peltola et al 2007Scand J Infect Dis
(retrospektiv ED studie, 6000 barn.
Lungröntgen
 VAD KAN MAN SE?
 Flera studier visar att lungrtg ej säkert kan predicera
etiologi
 Snarare ålderspecifika förändringar
 Mer interstitella infiltrat och hyperinflation hos små barn
 Mer alveolära infiltrat hos äldre barn
 Täta lobära och runda infiltrat ger indikation om bakteriell
genes.
 Pleuravätska orsakas främst av bakteriella infektioner men
kan också ha annan medicinsk genes.
Ref : Wahlgren et al Acta Radiologica 2005, Swingler et al
Cochrane Database Syst rev2005
När ska man röntga?
NEJ:
En öppenvårdspatient som bedöms kunna gå hem med per oral
antibiotika behöver ej röntgas (strong rec, high quality evidence)
JA
 Oklar diagnos
 Påverkad andning och behov av slutenvård
 syrgas, vätska, iv ab. (strong rec , high quality evidence)
 Avvikande förlopp/susp komplikation.
 Ett barn som försämras eller ej förbättras e 48-72 tim med
antibiotika. (strong rec , moderate quality evidence)

Misstanke/uppgift om tidigare pneumonier.
Pediatric Community Pneumonia
Guidelines CID 2011
Lungröntgen kontroller
• Behöver ej upprepas under okomplicerad vårdtid.
• Behöver sällan uppföljande kontrollröntgen
– Endast atelektaser
– Runda infiltrat
– Komplicerade pneumonier (empyem, pleuravätska)
– Recidiverande pneumonier (samma lob)
– Susp anomalier.
Diagnostik etiologi
• NPH odling
– Ringa värde för att veta vilka bakterier som finns i nedre luftvägar. Mkt
vanligt med bärarskap unders småbarnsåren.
• Pneumokockantigen i urin.
– Blir lätt överdiagnostik vid bärarskap, skall användas sparsamt på barn.
• NPH aspirat -Virus PCR diagnostik
•
• Ffa bra inom sluten vård.
• Hjälper ej för avgöra behandling akut. Sammanfattningsvis;
Väg samman klinik, CRP,
Snabbtest RS/Influensa
• kan stödja diagnos exvis Influensa/RS status, epidemiologi.
• Spec bra, (sens måttlig 50-60%).
• Mycoplasma serologi och PCR
• dålig specificitet. Mkt vanligt med bärarskap hos friska barn.
(Spuense et al PlosMed 2013)
Pneumonier
• Högst frekvens hos barn < 3år.
• 50% virus, 20% blandinfektion 30% bakteriella
• Spädbarn;
• Vanligast viruspneumonier. Blandinfektioner. RSV
• Neonatalt; GBS, Ecoli, Klebsiella. 1-3 mån Pneumokocker.
• Småbarn;
• Virus (RSV, Parainfluensa, Influensa, Adenovirus,
Metapneumo. )
• Pneumokocker. Hemofilus Influensae, Chlamydia pneumonie
• Skolbarn;
• Mycoplasma
• Pneumokocker,
• Blandinfektioner
Ovanliga agens: TB, Streptokocker
Komplikationer
Empyem
–
–
–
–
Ovanligt , ökat ngt men ej signifikant i Sverige senaste åren.
6-8 fall/100000 barn.
Dränage ibland op.
Agens:
• Streptokocker pyogenes vanligen.
• Pneumokocker,
• Staph aureus
Abscess
Sepsis
Metastatiska infektioner osteomyelit
Resp insufficinens
Han hostar och har jobbigt att andas!
Är det lunginflammation?
• Vanligt med pipiga luftrör hos små barn < 2 år, Wheeze!
Ett barn med lindrig till
(30%)
måttlig wheeze och
– Obstruktiv bronkit/ Infektions astma ingen eller låggradig
feber behöver ej
• Talar för virus genes!!!
röntgas!
• Mycoplasma kan också ge wheeze, mer ovanligt.
• Upprepade episoder av wheezing >2 = infektionsastma
– Om riskfaktorer; allergi/eksem, hereditet = infektionsastma
– Om infektionsastma; Luftrörsvidgande
Airomir™/Bricanyl™/Ventoline™+Flutide™ el Singulaire™ (likvärdigt).
Kan också kombineras.
– Om lindrigt och enstaka tillfälle; endast luftrörsvidgande
– Växer bort hos majoriteten efter 2 års ålder
Genes bronkit/bronkiolit
•Akut bronkit+Obstruktiva bronkiter;
•Rhino,
•Corona,
•RSV,
•Parainfluensa,
•Adenovirus.
•Ibland Mycoplasma.
•Influensa
•Bronkioliter;
•RSV vanligast hos spädbarn.
•Fö parainfluensa, influensa, metapneumo, boca
Respiratoriskt syncytievirus= RS virus!!
• Paramyxovirus
– Samma familj exvis metapneumovirus
• Ofta feber i början men inte alltid.
• Snuva, nästäppa och hosta!
• Segt trådigt sekret. Mkt vanlig orsak till nedre luftvägsinfektion hos
små barn
• Hos en del av barnen astmaliknande andningsbesvär sk bronkiolit.
Även lunginflammationer.
• 1-2 % av småbarnen måste ligga på sjukhus. Spädbarn,
lung/hjärtsjuka barn, astma (lite äldre barn)
• Hos äldre barn och vuxna=en jobbig förkylning med hosta Om barnet följer
förväntat förlopp
behövs ej röntgen
RS
• Mkt vanlig orsak till nedre luftvägsinfektion hos små barn
• Hos en del av barnen astmaliknande andningsbesvär sk
bronkiolit. Även lunginflammationer.
• 1-2 % av småbarnen måste ligga på sjukhus.
• Hos äldre barn och vuxna=en jobbig förkylning med
hosta
• Äldre barn med astma kan också få besvärlig
obstruktivitet, bronkiolitbild.
Hur smittar RS?
• Smittar via sekret och aerosol dvs nysningar och
hostningar.
• Viruset måste komma i kontakt med slemhinna
exvis mun, näsa och ögon..
• Inaktiveras av tvål och vatten och
desinfektionsmedel.
Vad kan man ge för råd?
• Rent i näsan sk nästoalett
• Näsdroppar
– Koksalt
– Avsvällande
• Högläge
• För små barn; äta ofta och mindre varje
gång
Vilka blir sjukast?
•
•
•
•
•
De riktigt små barnen 0-3 månader
Prematurfödda barn
Prematurfödda barn med lungsjukdom
Barn med känsliga luftvägar som astma
Barn med exempelvis dålig muskelfunktion exempelvis
förlamningar, CP skador.
• Äldre människor med hjärt-lungsjukdom eller svagt
immunsystem.
Vad är det som gör att man
hamnar på sjukhus
• Andning
– Svårt att syresätta sig
– Svårt att vädra ut koldioxid
• Nutrition
• Komplikationer
Komplikationer
Öroninflammation
-virus och bakterier
-ibland ges antibiotika
Lunginflammation
- lungröntgenbild
- både virus och bakterier
- behövs sällan antibiotika
Andningssvikt
-sat+pCO2
Vad gör man på sjukhuset
Andning:
• Nästoalett
• Inhalationer
–
–
–
Koksalt,
Adrenalin,
Ventoline/Atrovent större barn
• Syrgas
På grimma 2L
På mask
• CPAP/Optiflow
• Respirator
Sammanfattning
•
•
•
•
Pneumoni är en svår klinisk diagnos.
Det är svårt att skilja bakterier från virus
Blandinfektioner förekommer
Sammanvägning av klinik, lab, epidemiologi och
vid behov röntgen
• Röntga vid oklar diagnos, påverkad patient,
atypiskt förlopp.
Stina 14 månader
• Förkyld, snuva, hosta 3 dagar. Ganska pigg.
• Sen feber 38,5 och svårt att sova, ledsen. ont
någonstans?
Öroninflammation
•
•
•
•
•
•
Mycket vanligt efter förkylning
Vanligaste agens
– Pneumokocker, HI, Moraxella
Strep gr A.
– Pneumokocke och ffa
streptokocker ger svårare otiter.
– Moraxella och HI mer
lågvirulenta.
I de flesta fallen självläkande!
Buktande trumhinna med eller utan
perforation
Störst risk för komplikationer hos små
barn, men ovanligt.
Kontroll om 3 mån på VC om bilat!
– Varför? Hörsel. Boka själva!
Behandling av öroninflammation
• BEHANDLA: < 1 år och > 12 år (nytt Otitkonsensus
2010)
• Pga ökad risk komplikationer och omoget immunförsvar
• Alltid vid perforation och vid bilateral otit hos barn < 2år.
– Kåvepenin 25mg/kg x 3 i 5 dagar
• AVVAKTA hos barn 1-12 år
– Avvakta antibiotika i 2-3 dagar om barnet inte är svårt
sjukt. Uppföljning!
– ”Recept i Reserv”
Sinuit/Ethmoidit/Periorbital cellulit
Vilka agens skall man tänka på?
•Streptococcus pneumonie
•Haemophilus Influensa
•Stafylococcus aureus
•Moraxella Cattharalis
•Streptococcus Pyogenes
•Efter vaccin annat agens? Serotypsskifte? I USA finns studier som visar på skifte från pneumokocker
till S. aureus (Pena et al. Jama Otolaryngol head neck surg/ vol 139(3)2013)
•Förekommer hos såväl små som stora barn.
•Vanligast i 1-3 års ålder (median i Stockholmsmaterial 20 mån).
•Lina Schollin Ask, Malin Ryd Rinder Sachsska Barn- och ungdomssjukhuset
•Sofia Hultman Dennison ST läkare, Anna Granath,ÖL, Pär Stjärne, Professor ÖNH kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
•Ann Lindstrand, Barnläkare, tid Sachsska, nu Folkhälsomyndigheten (SMI)
•Margareta Eriksson, Överläkare, Astrid Lindgren Karolinska Universitetsjukshuset,
Symtom, Status och AT ;
• 78% duration 1-4 dgr
• Nästäppa 64%
• Hosta 27%
Ref Schollin/Hultman et al, poster)
• Försämrat AT vid
ankomst 42%
• Rodnad vid öga UNI
78%
• Svullnad vid öga UNI
82%
• Purulent snuva 20%
Resultat under vårdtiden
• Antibiotika
• Allmäntillstånd
– Försämring: 10%
– Nästan alltid iv antibiotika.
– Förbättring inom 2 dygn
– Bara 7 st per oral ab
efter insatt behandling:
– Totalt ab: 10 dagar
96%
(median)
• Komplikation
– iv ab: 2 dagar (median)
– Operation pga
• Inflammationsparametrar
komplikation: 6 stycken
– CRP max u vårdtid: 91
=1,5%
(median) (n=395)
– LPK max: 16 (median)
(n=261)
RESULTAT:
VACCINEFFEKT?
Ref: Ann Lindstrand
et al. ” Reduced
hospitalization due to
sinuisits and
pneumonia after
introduction of pvc7”
Sammanfattning:
•Incidens sjunkande efter pneumokockvaccination, ffa 0-<2 år
•Barnen blir friska. Antibiotika. Frikostig med inläggning, följa förloppet.
•De flesta försämras första dygnet men vanligt kliniskt förlopp är förbättring
inom 2 dygn efter insatt antibiotika.
•Om orbital påverkan: CT/MR.
•Sällsynt med allvarliga komplikationer som kräver op hos de små barnen.
•Vanligare med allvarliga komplikationer hos de äldre barnen.
Halsfluss, tonsillit
• Virus vanligaste orsaken!
• Bakterier; Streptococcus grupp A: orsakar ca 15-
30% av alla tonsilliter hos barn
–
–
–
Streptococcus grupp C, G: 1-5 %,
Andra bakterier < 5%
Okänt agens: 20-40%
• Streptokocker grp A kan orsaka allvarliga
infektioner med sällsynt att de startar med
halsont
• Droppsmitta, smittsam
Källa: Nelson Essentials of Pediatrics 2006
Streptokocktonsillit, barn
• Ofta skolbarn, framföra allt vinter och vår
• Ovanligt före 5 års ålder
• Snabbt insjuknande i feber, sväljningsmärta, halsont
•
•
•
•
•
Röda halsmandlar med beläggningar
Ömma lymfkörtlar på halsen
Smultrontunga, blekhet runt munnen
Scharlakansfeber, utslag
Associerade symptom buksmärta, kräkning
Halsont-Handläggning barn >3
år
Diagnostiska kriterier för äldre barn och vuxna:
1. Feber >38
2. Svullna ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna
3. Förstoring/beläggning på tonsillerna 4. Ingen hosta 5. Ålder 3-14
Barn>3år
Barn<3år
0-2 kriterier
3-4 kriterier
Möjlig S.p-infektion
Trolig virusinfektion
Ej nytta av ab
Ingen
Strep A
Fördelar med ab överväger
NEJ
JA
STREP A TEST
Ev odl
NEG
POS
Symptomatisk beh
BEH
Källa: Centor et al 1981, Mac Isac et al 1998, Läkemedelsverket 20121
Diagnostik
• Snabbtest är bra men fångar även
symptomatiska bärare
• Snabbtest kan användas vid recidiv
• Odling är referensdiagnostik för GAS
• CRP och LPK saknar värde i diagnostik av
tonsillit
LPK och CRP
WBC>15
CRP>80
WBC>15
CRP<80
WBC<15
CRP>80
WBC<15
CRP<80
Bakteriell tonsillit
4
9
9
3
Non-streptokock
tonsillit
11
13
17
7
Peltola et al 2007Scand J Infect
Dis
Behandling
• Antibiotikabehandling rekommenderas endast om positiv
snabbtest och >3 uppfyllda Centorkriterier.
• Vid negativsnabbtest, symptomatisk behandling vb
• Symptomlindring; Ibuprofen, Paracetamol, ASA (vuxna). Steroider
rek ej.
Behandling
•
•
Första hands behandling
KÅVEPENIN
–
–
•
Vuxna 1g x3 i 10 dgr
Barn 12,5 mg/kg x3 i 10 dgr
Allergi:
– Klindamycin (ffa typ 1 reaktion)
• Vuxen 300 mgx3 10 dagar
• Barn 5 mg/kg x3 i 10 dagar
•
Recidiv (10%):
•
•
– KLINDAMYCIN/
– CEFADROXIL vuxen 500 mg x2, barn 15 mg/kg x2
Makrolider rekommenderas EJ.
>3 tonsilliter/år överväg remiss f tonsillektomi
Komplikationer
• Peritonsillit
– Vanligaste komplikationen
– Cochrane 2%
– Antibiotikabehandling minskar risken för peritonsillit (evidensgrad
1a)
– Många utvecklar dock halsböld omgående dvs diagnosticeras i
smb med första vårdkontakt.
• Retrofaryngealabscess –ovanligt ffa vuxna
– ökar i förekomst 2001 ; 94 fall, 2010 180 fall (>35 år)
Källa: Cochrane Del Mar ,Sore throat 2001 och Läkemedlesverket bakgrundsdokumentation 2012
Invasiva GAS infektioner ökar i
Sverige
• Allvarliga infektioner orsakade av grupp Astreptokocker fortsätter att öka. Under mars
anmäldes 114 fall och totalt under 2013 har
redan 307 personer drabbats. Under 2012
rapporterades 584 fall, det högsta antalet fall per
år sedan sjukdomen blev anmälningspliktig
www.smittskyddsinstitutet.se
Eurosurveillance, Volume 18, Issue 14, 04 April 2013
Rapid communications
Increased incidence of invasive group A streptococcal infections in Sweden, January 2012–February 2013
J Darenberg ()1, B Henriques-Normark1,2,3, T Lepp1, K Tegmark-Wisell1, A Tegnell1, K Widgren1
Forts komplikation
•
Lemierres syndrom
– Anaerob bakterie halsinfektion med vena jugularis trombos, septiska
embolier
– Föregås ofta av faryngotonsillit oklart om antibiotika påverkar
förekomst.
•
Streptokockal Toxic chock
– Föregås sällan av tonsillit
– Reumatisk feber
– Post streptokocknefrit
Invasiv GAS
OBS Framförallt vuxna och
äldre ovanligt hos barn!
Resistensutveckling
• Alla GAS isolat 2011 (188 st ca) var känsliga för PCV.
•
•
•
•
Sex isolates (3.2%) var resistenta mot erythromycin and clindamycin,
– Indikerar att de har en specifik typ av resistensgen; erm genes (MLSB
type of resistance). Tydlig ökning jfr 2010 =1.7%
25 st (13.3%) were resistenta mot tetracycline (range 8.0 -14.6%).
De flesta isolaten var från vuxna (> 50 år),
3.7% av isolaten från barn 0-9 år.
Ingen resistensutveckling
mot PCV!!!
Swedresrapporten SMI 2012
Take home 1
ANAMNES!!!
KLÄ AV BARNET!
OPTIMERA! VISA
FÖRÄLDRARNA HUR DE SKA
HÅLLA.
TITTA, LYSSNA OCH KÄNN!
KOLLA VITALPARAMETRAR
SAT+PULS+AF
Take home 2 !
• Alla bakteriella infektioner hos barn behöver inte
antibiotika! ex öroninflammation över 1 år
• Hosta snuva halsont feber = oftast virus!
• Vi ska inte ta halsprov (strep A) på alla förkylda
barn, ca 30 % bärare utan att vara sjuka
• Slemibiljud, krepitationer, feber och hosta är inte
samma som bakteriell pneumoni.
• De minsta barnen kan bli väldigt sjuka oavsett
om det är virus eller bakterier!
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Källor där inte annat angivits:
www.strama.se
www.lakemedelsverket.se (behandlingsriktlinger för tonsilliter, otiter)
www.janusinfo.org (kloka listan)
www.viss.sll.se
www.smittskyddsinstitutet.se
www.smittskyddet.se
www.CDC.gov
Infektioner hos barn M Eriksson R Bennet.
•
•
Possible conflicts of interest:
Investigator på ett av studiesjukhusen i den epidemiologiska studien lEPI-Rota edd av SMI men samsponsrad av
GSK och Sanofi.
Har föreläst om rota på GSK sponsrat symposium ESPID 2012
Deltagit i expertpanel om rota för GSK, Belgium.
Föreläst om gastroenteriter för BVC personal (GSK sponsrat)
Prövningsledare för rotavaccinprövning start vår-höst 2013 (MSD 2013)
•
•
•
•