Rev. Programflöde Regional FoU-dag 2017 för publicering

FoU primärvård
2017-04-25
FoU primärvård Västra Götalandsregionen
1
Nytta med FoU & planering framåt
FoU av högsta kvalitet som leder till nyttiggörande främjar en
evidensbaserad, god, effektiv och säker hälso- och sjukvård samt
medarbetare som trivs med sitt uppdrag.
FoU primärvård
2017-04-25
FoU primärvård Maria Larsson
2
Nytta med FoU
& planering framåt
FoU primärvård
2017-04-25
FoU primärvård Maria Larsson
3
Nytta med FoU & planering framåt
Vision
FoU primärvård i Västra Götalandsregionen är särskilt profilerad
för att främja friskfaktorer och förebygga riskfaktorer så att
befolkningen kan möta framtiden med god livskvalitet
FoU primärvård
2017-04-25
FoU primärvård Maria Larsson
4
Nytta med FoU & planering framåt
Forskningsplattformarna syftar till att forska för att personer ska bevara
eller uppnå god hälsa och livskvalitet inom:
• Forskningsplattformen för psykisk hälsa och ohälsa
• Forskningsplattformen för muskuloskeletal hälsa
• Forskningsplattformen för infektionssjukdomar och
antibiotikaresistens
• Forskningsplattformen för kroniska sjukdomar med risk för
hjärtkärlkomplikationer
FoU primärvård
2017-04-25
FoU primärvård Maria Larsson
5
Uppdrag
Forsknings- och utvecklingsverksamheten har ett övergripande
uppdrag:
– att stimulera, stödja och initiera forskning och utveckling
– samt att utveckla den vetenskapliga kompetensen hos
personalen i primärvården
för att på så sätt främja en evidensbaserad, god, effektiv och
säker vård.
FoU primärvård
Nytta med FoU & planering framåt
Nya ansikten, nya idéer - fortsatt nytta.
FoU primärvård
2017-04-25
FoU primärvård Maria Larsson
7
Nytta med FoU &
planering framåt
Chef- och medarbetarskap
FoU primärvård
2017-04-25
FoU primärvård Maria Larsson
8
Nytta med FoU
& planering framåt
• Folktandvården FoU
FoU primärvård
2017-04-25
FoU primärvård Maria Larsson
9
Nytta med FoU & planering framåt
Politiken och FoU
FoU primärvård
2017-04-25
FoU primärvård Maria Larsson
10
FoU primärvård
2017-04-25
FoU primärvård Västra Götalandsregionen
11
LIVSSTIL OCH HJÄRTINFARKT –
VAD ÄR EGENTLIGEN KOPPLINGEN?
Regional FoU-dag 2017-04-19
Karin Mossberg
Medicine Doktor, ST-läkare allmänmedicin
Närhälsan Herrestad vårdcentral, Uddevalla
FoU primärvård
Dwight David Eisenhower
• MI 1957
• 24h från symtom till första EKG
• >24h från symtom till inläggning
• Vara varm
• Sängliggande 6v
(image from http://en.wikipedia.org/wiki/Dwight_D._Eisenhower,
slide from KJ Williams)
FoU primärvård
Altman LK: NY Times 2001; Messerli FH
et al. NEJM 2005
Dwight David Eisenhower
• ”my own feeling is that golf has
been wrongly blamed…”
• Viktigaste riskfaktorerna: ålder,
man, ärftlighet, muskulärt byggd
och ambitiös personlighet
• Riskfaktorer som är av mindre
betydelse: alkohol, tobak och
sociala faktorer
(image from http://en.wikipedia.org/wiki/Dwight_D._Eisenhower,
slide from KJ Williams)
FoU primärvård
Altman LK: NY Times 2001; Messerli FH
et al. NEJM 2005
Dwight David Eisenhower
• Måltid samma dag som infarkt:
- frukost: korv, ägg & bacon, toast
- lunch: hamburgare med rå lök
- middag: stekt lamm
• I princip: stoppa patienten i sängen
och hoppas på det bästa
• TÄNK DIG ATT BEHANDLA DIN
PATIENT PÅ DETTA SÄTT!
(image from http://en.wikipedia.org/wiki/Dwight_D._Eisenhower,
slide from KJ Williams)
FoU primärvård
Altman LK: NY Times 2001; Messerli FH
et al. NEJM 2005
Richard Cheney
• MI 2000
• Kl. 3 obehag i bröstet
• Kl. 4.30 ankomst till sjukhuset
• Kl. 7 EKG förändringar
• Kl. 8 angiografi
• Kl. 10.30 stent
(image from http://en.wikipedia.org/wiki/Dick_Cheney,
slide from KJ Williams)
Altman LK: NY Times 2001; DoctorZebra
2009
FoU primärvård
Richard Cheney
• Sannolika mediciner: statin,
betablockad, ACE, ASA, antiplatelet
• Livsstilsförändringar,
viktnedgång
• Tillbaka i arbete efter några
dagar
• ”it is a testament to medical
science that he´s alive”
(image from http://en.wikipedia.org/wiki/Dick_Cheney,
slide from KJ Williams)
Altman LK: NY Times 2001; DoctorZebra
2009
FoU primärvård
Västerländsk livsstil
METABOLA SYNDROMET
?
PAI-1
FoU primärvård
Fibrinolysen
Endotelceller
t-PA
Plasminogen
PAI-1
Plasmin
Fibrin
FoU primärvård
Lösliga
ämnen från fibrin
Övergripande frågeställning:
Vilken är källan till plasma PAI-1?
Lever
Endotelceller
Monocyter
PAI-1
Trombocyter
Benmärg med megakaryocyter
FoU primärvård
Fettväv
Glykosylering av PAI-1
FoU primärvård
Hexose
Mannose
Deoxyhexose
Endotelceller
NH
2 MQM
----- N232 ----- N288 ----- N352 ----- COOH
Trombocyter
NH
2 MQM
----- N232 ----- N288 ----- N352 ----- COOH
Plasma BMI < 25
NH
FoU primärvård
2 MQM
----- N232 ----- N288 ----- N352 ----- COOH
N - acetylhexose
amine
N - acetyl glucosamine
-
N - acetylneuraminic
acid
Makrofager
NH
2 MQM
----- N232 ----- N288 ----- N352 ----- COOH
Fettväv
NH
2 MQM
----- N232 ----- N288 ----- N352 ----- COOH
PAI-1 i plasma och trombocyter är
oglykosylerat
Trombocyter verkar vara källan till
plasma PAI-1 i normalviktiga individer
Lever
Endotelceller
Monocyter
PAI-1
Trombocyter
Benmärg med megakaryocyter
FoU primärvård
Fettväv
Plasma
BMI >35
NH
2 MQM
Fettväv
----- N232 ----- N288 ----- N352 ----- COOH
NH
2 MQM
----- N232 ----- N288 ----- N352 ----- COOH
PAI-1 i fettväv och plasma från invidiver med fetma uppvisar likartade
heterogena glykosyleringsmönster
FoU primärvård
Fettväven är en mer trolig källa till ökade
nivåer av plasma PAI-1 vid fetma
PAI-1
Fettväv
Trombocyter
FoU primärvård
Källan till PAI-1 hos normalviktiga vs individer med fetma
= från blodplättar
= från fettväv
PAI-1
FoU primärvård
PAI-1
Viktnedgång
Sluta röka
Normalisera
blodtrycket
Hur kan man minska
nivåer av PAI-1?
Normalisera blodfetter
Minskad fysisk inaktivitet
Förhindra utveckling av
insulinresistens
FoU primärvård
Framtida forskning
• Kardiovaskulär prevention
• Allmänmedicin är viktig för forskningen!
FoU primärvård
TACK!
Huvudhandledare
Helén Brogren, Molekylärbiolog, Med dr
Bihandledare
Sverker Jern, Läkare, Professor
FoU primärvård
Medarbetare
Mia Magnusson, Molekylärbiolog, Med Dr
Ott Saluveer, Läkare, Med Dr.
Erik Ulfhammer, Cellbiolog, Med dr
Niklas Bergh, Läkare, Docent
Thordis Hrafnkelsdottir, Läkare, Med dr
Pia Larsson, Kemist, Med dr
Eva Thydén, Sekreterare
Fysisk träning vid ångest
- vad är effekten?
Maria Åberg, Docent och ST-läkare
 Avdelningen för samhällsmedicin och
folkhälsa/allmänmedicin, Institutionen för medicin
 Närhälsan Askim VC
FoU primärvård
”Spiseseddel”
 Från gnagare till människa
 Hjärnans plasticitet
 PHYSBE
 Effekter av fysisk träning vid ångest,
litteraturgenomgång
 PHYSBI- Physical Fitness and Brain - an
Interventional study of the importance of physical
fitness on symptoms of anxiety, cognitive ability,
sick leave and biomarkers
FoU primärvård
•
Stamceller i vuxen hjärna
hos gnagare (50-talet)
•
Fysisk träning ökar antalet
stamceller (90-talet)
•
Stamceller i vuxen hjärna
hos människa (1998)
FoU primärvård
Lucini et al., Eur J Intern Med 2011
FoU primärvård
Hjärnans plasticitet
• Paradigmskifte på 60-talet resp 90-talet
• Hjärnans förmåga att anpassa sig och förändras
efter erfarenheter och upplevelser eller efter en
skada.
• Hur?
1. Omorganisering.
2. Bildandet av nya nervceller (hippocampus och SVZ),
astrocyter, synapser, blodkärl, myelin.
3. Förändringar på receptor-, och
neurotransmittornivå.
Den vuxna hjärnan påverkas och omformas hela
tiden av tex kost, motion, impulser från
omgivningen.
Fysisk träning påverkar hjärnans plasticitet
genom att…
• förbättra kognitiva prestationer ex IQ
• öka psykiskt välbefinnande
• förbättra sömnen
• förbättra återhämtning vid sjukdom i
hjärnan (behandling)
• öka neuroprotektion (prevention)
 flertal strukturella och biokemiska korrelat
FoU primärvård
Akuta fysiologiska
reaktioner
(arbetsminne,
reaktionstid)
Effekter av
regelbunden träning
(EF, kreativitet,
sinnesstämning)
Strukturella och biokemiska korrelat..
 ökad koncentration av serotonin, noradrenalin,
acetylkolin, ökad DA rec densitet
 ökning av perifert och centralt IGF-I, VEGF och
BDNF
 ökad koncentration av endorfin – ”Runner’s high”
 ökad cellaktivitet och volym i specifika
hjärnområden
 blodkärlsnybildning
 ökat antal synapser
 ökad neurogenes i hippocampus
 minskad inflammation
FoU primärvård
Studie design PHYSBE II
Kohort studie på alla svenska män födda 1950-1987 (n=1,958,445) som
mönstrade 1968-2005
Age 15 Age 18
School grades
Swedish Military
Service Conscription
Register
Multigeneration
Register (identification
of fathers and brothers)
Swedish Twin Register
LISA Register
FoU primärvård
9-46 (49) years follow-up
Age 64 (67)
Swedish National
Hospital Discharge Register
1968-2010
Cause of Death Register
1968-2010
The National Pharmaceutical
Register
Primary care data (VEGA)
Health profiles (HPB)
Ex på data från PHYSBE I och II
• Fysisk kondition, men inte muskelstyrka, korrelerar till
IQ-nivå och utbildningsnivå, inkl 3147 tvillingpar.
• Låg kondition i tonåren är kopplat till en ökad risk att
insjukna i epilepsi (1,7ggr), tidig stroke (1,5-1,9 ggr),
tidig demens (2,1ggr), MCI (3,0ggr) liksom svår
depression (1,8ggr) senare i livet. Låg kondition i tonåren
ökar risken för suicid (1,8ggr) senare i livet.
• Psykisk ohälsa i tonåren ökar risken för tidig hjärtsvikt,
tidig stroke, ökad marginalisering, ökad total mortalitet.
FoU primärvård
Fysisk träning vid ångest
Stubbs B et al., (2017). “An examination of the anxiolytic effects of
exercise for people with anxiety and stress-related disorders: A metaanalysis.” Psychiatry Res 249:102-108.
..”one should note the limited number of reviewed trials (six). In
addition, most of these trials were identified as being a high
risk of bias.”
“In conclusion, our data suggests that exercise is seen as an
effective intervention in improving anxiety symptoms in people
with anxiety and stress-related disorders. However, the small
number of trials should be considering in the interpretation of
these results, and more high quality trials are required.”
FoU primärvård
PHYSBI
Physical Fitness and Brain - an Interventional study
of the importance of physical fitness on symptoms of
anxiety, cognitive ability, sick leave and biomarkers
PHYSBI- en klinisk interventionsstudie i
primärvården för att studera effekter av fysisk
träning på symtom av ångest, kognitiv förmåga,
arbetsförmåga och biomarkörer
(Projekt nummer 223771 i projektdatabasen FoU i VGR)
FoU primärvård
A. Recruitment of anxiety patients in health centers
HC 2
HC 5
HC 3
HC 4
HC 1
HC 6
B. Informed consent, diagnosis
validation, exclusions, randomization
into 3 groups (by study physician)
C. Baseline blinded ratings:
questionnaire , rating scales, tests,
blood samples
D. Intervention (by physiotherapists)
I. Baseline
II. 12 weeks
III. Follow-up 1 year
Intervention I
Low intensive
Intervention II
High intensive
Control group
(non-intervention)
•
•
•
•
•
•
Questionnaire
Blood pressure, BMI
AUDIT, BAI, MADRS, EQ-5D
Test Design Fluency
VO2max from a submaximal
bicycle test
Blood samples for
hormones/cytokines
•
•
•
•
•
•
Questionnaire
Blood pressure, BMI
AUDIT, BAI, MADRS, EQ-5D
Test Design Fluency
VO2max from a submaximal
bicycle test
Blood samples for
hormones/cytokines
•
•
•
•
•
•
Questionnaire
Blood pressure, BMI
AUDIT, BAI, MADRS, EQ-5D
Test Design Fluency
VO2max from a submaximal
bicycle test
Blood samples for
hormones/cytokines
Inklusionskriterier
Patienter med nydebuterad ångest på fem vårdcentraler
inom Närhälsan Västragötalandsregionen och en
vårdcentral inom region Halland.
Diagnoser: paniksyndrom (F41.0), generaliserad ångest
(F41.1), blandade ångest- och depressionstillstånd (F41.2
och F41.3) samt ångest UNS (F41.9) med och utan
psykofarmaka behandling.
Diagnoserna och samsjuklighet kommer att valideras med
hjälp av M.I.N.I (Mini Internationell Neuropsykiatrisk
Intervju, Svensk version 6.0.0d DSM-IV).
Psykiatrisk samsjuklighet med depression (F32-33) och
mild-måttlig neuropsykiatrisk störning utgör inget
exklusionskriterium.
FoU primärvård
Exklusionskriterier
Fysiska hinder att genomföra ett träningsprogram.
Patologiskt EKG.
Sedan tidigare kända andra psykiatriska diagnoser som
bipolaritet och psykossjukdom.
Pågående missbruk.
Förhöjd suicidrisk enligt läkarens bedömning.
Under 18 år eller över 65 år.
Aktiv motionär.
FoU primärvård
Interventionen
Patienterna kommer att
randomiseras till tre grupper:
1) Intervention I: 12 v
träningsprogram med
lågintensiv konditionsträning 3
ggr per vecka.
2) Intervention II: 12 v
träningsprogram med måttlig
till högintensiv
konditionsträning 3 ggr per
vecka.
3) Kontrollgrupp.
FoU primärvård
Utfall: Symtom
Etablerade psykiatriska självskattningsskalor:
Beck Ångest Inventory (BAI)
Montgomery Åsberg Depression Rating Scale
(MADRS)
Livskvalitetsinstrumentet EQ-5D
FoU primärvård
Utfall: Kognitiv förmåga
• Testet Design Fluency (del av testbatteriet
D-Kefs vilket är ett perceptuellt
performance-test som ägs av Pearson
assessment).
• Väl validerat med hög reabilitet.
• Mäter exekutiva förmågor som kreativitet,
svarsinhibition och kognitiv flexibilitet.
• Testet kommer att utföras av en psykolog
inom Närhälsan.
FoU primärvård
Utfall: Arbetsförmåga
Förekomst av sjukskrivning eller
arbetstidsnedsättning
FoU primärvård
Utfall: Biomarkörer
• S-IGF-I
• S-BDNF
• S-VEGF
• S-FGF2
• Inflammationsmarkörerna IL-6 och
högkänsligt CRP
FoU primärvård
Utfall: Hälsoekonomi
En hälsoekonomisk analys kommer att utföras i
samarbete med professor Kristian Bolin.
FoU primärvård
A. Recruitment of anxiety patients in health centers
HC 2
HC 5
HC 3
HC 4
HC 1
HC 6
B. Informed consent, diagnosis
validation, exclusions, randomization
into 3 groups (by study physician)
C. Baseline blinded ratings:
questionnaire , rating scales, tests,
blood samples
D. Intervention (by physiotherapists)
I. Baseline
II. 12 weeks
III. Follow-up 1 year
Intervention I
Low intensive
Intervention II
High intensive
Control group
(non-intervention)
•
•
•
•
•
•
Questionnaire
Blood pressure, BMI
AUDIT, BAI, MADRS, EQ-5D
Test Design Fluency
VO2max from a submaximal
bicycle test
Blood samples for
hormones/cytokines
•
•
•
•
•
•
Questionnaire
Blood pressure, BMI
AUDIT, BAI, MADRS, EQ-5D
Test Design Fluency
VO2max from a submaximal
bicycle test
Blood samples for
hormones/cytokines
•
•
•
•
•
•
Questionnaire
Blood pressure, BMI
AUDIT, BAI, MADRS, EQ-5D
Test Design Fluency
VO2max from a submaximal
bicycle test
Blood samples for
hormones/cytokines
FoU primärvård
Bättre hälsovanor hos unga vuxna - ett samarbete mellan
tandvård och hälso-och sjukvården
Magnus Hakeberg och Ulla Wide Boman
Folktandvården samt Institutionen för odontologi, Sahlgrenska Akademin,
Göteborgs universitet
FoU primärvård
Bättre hälsovanor hos unga vuxna - ett samarbete mellan
tandvård och hälso-och sjukvården
-Tidigare RCT-studie över tandhälsovanor
-Introduktion och utvärdering av ny psykologisk intervention
-Ny RCT-studie inkl kostrådgivning och utvärdering av gemensamma
riskfaktorer för olika sjukdomar och tillstånd
FoU primärvård
En psykologisk intervention för att främja oral
hälsa hos unga vuxna med karies
Jennie Hagman1,2, Ulla Wide Boman1,2, Helene Werner1,2 , Sigrid
Nilsson3, Mina Mehrpour3, Magnus Hakeberg1,2
1Avd.
för odontologisk psykologi och folkhälsa, Institutionen för Odontologi
Sahlgrenska akademin, GU
2 Specialkliniken för Sjukhustandvård/Oral medicin, FTV, VGR
3 FTV Vänersborg, FTV Angered, Västra Götalandsregionen
Finansierat av Regionala FoU VGR, TUA-medel
FoU primärvård
Bakgrund
Oral hälsa är generellt god hos unga vuxna med det finns grupper med
dålig oral hälsa
Beteendeinterventioner baserade på teori har bättre effekt, jämfört med
standardiserad rådgivning, i att främja hälsa
I en systematisk litteraturöversikt , Psychological Interventions for Poor
oral Health: A Systematic Review (Werner et al, JDR 2016) konstateras bl.a.
att
-studier över effekten av psykologisk intervention för bl.a. karies och
peri-implantit saknas helt
- effekten av vilken profession som utför behandlingen är dåligt utredd
FoU primärvård
Syfte
Att utvärdera om en psykologisk intervention, Acceptance
and Commitment Therapy (ACT), en form av KBT, i
kombination med standardiserad information, är effektivare
än behandling med endast standardiserad information, i att
främja oral hälsa och oralt hälsobeteende.
FoU primärvård
Sammanfattning
• Kort psykologisk intervention baserad på ACT, ser ut att kunna
ge god effekt på oralt hälsobeteende och oral hälsa
• Tvärprofessionella team kan vara ett bra allternativ i
allmäntandvården för att främja hälsa
• Klinikerna som deltog i studien är positiva till behandlingssättet
FoU primärvård
Nya projektet: Bättre hälsovanor hos unga
vuxna – ett samarbete mellan tandvård och
hälso- och sjukvården
FoU primärvård
•
Pröva en intervention i allmäntandvården i samverkan med
primärvården
•
Riktar sig till unga vuxna med dålig oral hälsa där kost är en viktig
faktor
•
Syftar till att öka hälsofrämjande beteende och minska hälsoskadliga
beteenden och bidra till bättre oral hälsa och generell hälsa
Projekt Bättre hälsovanor hos unga vuxna
Utfallsmått
•
Kliniska mått (karies, tandköttsinflammation, munhygien, blodfetter,
blodsockernivå m.fl.)
•
Beteende (Kost särskilt sockerkonsumtion, motion, rökning,
tandvårdsvanor)
•
Hälsoattityder, självtillit
•
Generell somatisk och psykisk hälsa
•
Acceptans av interventionen (patienterna)
•
Personalens synpunkter
•
Hälsoekonomiska effekter
FoU primärvård
Projekt Bättre hälsovanor hos unga vuxna
Projektgrupp
•
•
•
•
•
•
Ulla Wide Boman, psykolog, docent, Folktandvården Odontologen VGR, Institutionen
för Odontologi, GU
Magnus Hakeberg, tandläkare, professor, Folktandvården Odontologen VGR,
Institutionen för Odontologi, GU
Helene Werner, psykolog, doktorand, Folktandvården Odontologen VGR, Institutionen
för Odontologi, GU
Dominique Hange, läkare, med dr, Närhälsan Svenljunga, Avd för samhällsmedicin
och folkhälsa, SA, GU
Cecilia Björkelund, läkare, professor, Avd för samhällsmedicin och folkhälsa, SA, GU
Sigrid Nilsson, tandläkare, klinikchef, Folktandvården Vänersborg VGR
FoU primärvård
FoU primärvård
61
Forskningsplattformen för kroniska sjukdomar
med risk för hjärtkärlkomplikationer
FoU primärvård
2017-04-25
FoU primärvård Västra Götalandsregionen
62
Plattform under uppbyggnad
"Kroniska sjukdomar med risk för
hjärtkärlkomplikationer"
Per Hjerpe, distriktsläkare, med dr, registerhållare QregPv
Närhälsan FoU primärvård, FoU-centrum Skaraborg,
Ingående projekt i plattformen
• Swedish Primary Care Cardiovascular Database (SPCCD)
• Primärvårdens regionala Kvalitetsregister (QregPv)
• Skaraborgs Diabetesregister (SDR)
Swedish Primary Care Cardiovascular
Database (SPCCD)
• Samarbetsprojekt mellan Primärvården Skaraborg och Sydvästra
sjukvårdsområdet Sthlm, KI, GU
• Olika aspekter av blodtryckssjukdomen
• 75000 patienter med högt blodtryck 2001-2008
• Från Journaler: samsjuklighet, labparametrar, blodtryck, längd, vikt
• Från SoS: dödsorsaker, förskrivna läkemedel
• Från SCB: socioekonomiska data
Delprojekt i SPCCD
3 Avhandlingar med data från SPCCD
• Könsaspekter på blodtrycksbehandling
• Svårbehandlat högt blodtryck
• Följsamhet till blodtrycksbehandling
5 pågående doktorandprojekt
• Bla Blodtryck i förhållande till Diabetes, Förmaksflimmer,
Hjärtsvikt
Blodtrycksutveckling över tid I SPCCD
Andel med systoliskt blodtryck
<140 resp ≤140 mmHg
– Allt fler välbehandlade mellan 2001 och 2008
C Holmquist, manuskript 2015
Primärvårdens regionala Kvalitetsregister
(QregPv)
• Automatisk dataextraktion från datajournalerna
• Patienter med följande diagnoser
• Högt blodtryck, Kranskärlssjukdom, Diabetes,
Astma/KOL
• Parametrar i QregPv
• Rökning, Vikt, Längd, BMI, Blodfetter, Blodtryck
• Antal individer i QregPv
• Totalt:
• Högt blodtryck:
323700 individer / 20%
225000 individer / 14%
Resultatrapportering QregPv
• www.qregpv.se
• Årsrapporter, finns på hemsidan
• Forskningsprojekt
• Validering av databasen
• Optimal blodtrycksnivå
Blodtrycksutveckling över tid I QregPv
Andel med systoliskt blodtryck
<140
– Allt fler välbehandlade även mellan 2010 och 2014
QregPv, årsrapport 2015
Läkemedel och progress av retinopati hos patienter
med typ 2 diabetes
Skaraborgs Diabetes Register
Grete Garberg 17-04-19
FoU primärvård
Bakgrund
• Diabetesretinopati vanligaste orsak till synnedsättning i arbetsför ålder
• Orsak: behandlingskrävande retinopati
– Makulopati, påverkar läsförmåga (KSM)
– Proliferativ retinopati, kärlnybildningar, blödningar (PDR)
• Skyddar blodtrycks- och blodfettsänkande behandling mot diabetesretinopati?
• ACE-hämmare – kärlprotektiv?
• Lipidsänkare (statiner) – antiinflammatorisk effekt?
FoU primärvård
2017-04-25
72
Material
• Fotoscreening sedan 1980-talet
• 773 patienter insjuknade 1996–98 typ 2-diabetes
• Datum för KSM och PDR
• HbA1c, BT (blodtryck), blodfettsnivåer
• Läkemedelsförskrivning, läkemedelsuttag
– Blodtrycksläkemedel, lipidsänkande, behandlingstid
FoU primärvård
2017-04-25
73
Statistiska analyser
• Överlevnadskurvor för utveckling av retinopati (KSM,
PDR) relateras till:
– HbA1c
– Blodtryck
– Förskrivna och använda läkemedel
– Rökning
FoU primärvård
2017-04-25
74
Resultat
• Cirka 700 ögonjournaler av 773 granskade
• Fyrtiotvå hade KSM, varav
– 4 hade KSM vid diagnos (första kontroll)
– 8 har synskärpa under körkortsgräns (<0,5)
– 3 har synskada (syn<0,3)
– 2 är blinda (syn<0,1)
– 6 har dött
FoU primärvård
2017-04-25
75
Resultat forts
• Nio har utvecklad PDR
– 1 allvarlig retinopati (grad 3) vid diagnos
– 2 visus under körkortsgräns (<0,5)
– Ingen synskadad
– Inga döda
FoU primärvård
2017-04-25
76
Tack för uppmärksamheten!
FoU primärvård
Forskningsplattformen för muskuloskeletal hälsa
FoU primärvård
2017-04-25
FoU primärvård Västra Götalandsregionen
78
Låg handstyrka som riskfaktor hos
patienter med livsstilsrelaterade
sjukdomar
Lena Bornhöft
Leg. sjukgymnast
Doktorand
Bakgrund
• Forskning visar att handstyrka har gott prognostiskt värde vad gäller
tidig mortalitet, insjuknande i stroke, hjärtinfarkt …
• Minst lika gott prognostiskt värde som blodtryck
• Borde mätas och följas oftare hos riskpatienter för att kunna styra
behandling på ett bättre sätt
FoU primärvård
2017-04-19
FoU primärvård
Positiv korrelation mellan
handstyrka och generell styrka
Troligt att generell svaghet ökar
risken för svårare sjuklighet
FoU primärvård
2017-04-19
FoU primärvård
Handstyrka
• Enkelt och snabbt att mäta
• Reliabla mätningar
FoU primärvård
2017-04-19
FoU primärvård
Pilotstudie
• Testar olika behandlingsstrategier gällande svaghet hos patienter
med livsstilsrelaterade sjukdomar
• Visar att patienter tycker om att mätta handstyrkan
• Att mäta handstyrkan regelbundet kan öka motivationen till att hålla
sig fysiskt aktiv
FoU primärvård
2017-04-19
FoU primärvård
Planerad studie
• Utvald patientgrupp med hög risk för ökad sjuklighet och som har
behov av ökad aktivitetsnivå
DIABETIKER
FoU primärvård
2017-04-19
FoU primärvård
Diabetiker
Ser tendens till stigande nivå
av inaktivitet
FoU primärvård
2017-04-19
FoU primärvård
Upplägg
• Inför regelbunden mätning av handstyrka hos diabetiker
• Riktad behandling till svaga patienter
• Kontrollerar om det påverkar sedvanliga variabler i positiv riktning
FoU primärvård
2017-04-19
FoU primärvård
TACK
[email protected]
FoU primärvård
2017-04-19
FoU primärvård
Upplevelse av smärta och smärthantering
vid Kronisk migrän
• Marie Persson Leg psychologist, psychoterapist 1,2 ,Gun Rembeck
RN RM PhD2,3
•
1Närhälsan Ulricehamn Primary Health Care Center , Ulricehamn, Sweden, 2Research and
Development Center Södra Älvsborg, Närhälsan, Research and Development, Primary Health Care
Region, Västra Götaland, Sweden,3Närhälsan Borås Youth Centre, Region Västra Götaland, Sweden,
Borås, Sweden.
FoU primärvård
2017-04-25
Enhetsnamn/avsändare
88
Intervjufrågor med följdfrågor utifrån en
funktionell analys (SORKK):
• Situation (omständigheter, utlösande faktor):
• Kan du berätta om en typisk situation när du fick de första tecknen
på ett migränanfall.
• Vad var du i för situation? När var det? Vilket första tecken på
migränanfall fick du?
FoU primärvård
2017-04-25
Enhetsnamn/avsändare
89
• Objekt (Automatisk tanke, känsla, impuls, fysiologiska reaktioner i
kroppen):
• Automatisk tanke: Vad tänkte du när du fick det första tecknet på
migrän? Vad fick du för tanke, föreställning eller bild? Vad innebar
det för dig?
•
Känsla: Vad fick för känsla (glad, ledsen, arg, rädd)? Hur stark var
den känslan (0-10) Hur länge satt den i?
•
•
Impuls: Vad fick för impuls att du ville göra i den situationen?
Fysiologiska reaktioner i kroppen: Hur kändes det i kroppen? (lista
med olika fysiologiska reaktioner i kroppen vid stress kommer att
visas).
FoU primärvård
2017-04-25
Enhetsnamn/avsändare
90
• Reaktion/Beteende:
• Hur försökte du hantera smärtan och upplevelsen? Vad gjorde du
när du fick de första symtomen på ett migränanfall?
• Konsekvens (kortsiktig)
• Vad hände med smärtan och upplevelsen på kort sikt när du
försökte hantera smärtan på detta sätt? (ökade, minskade, låg kvar
på samma nivå)
• Konsekvens (Långsiktig)
• Vad hände med smärtan och upplevelsen på långsikt när du försökte
hantera smärtan på det här sättet? (ökade, minskade, låg kvar på
samma nivå)
FoU primärvård
2017-04-25
Enhetsnamn/avsändare
91
Abstrakt:
Syftet med den aktuella studien var att undersöka upplevelsen och hanteringen av
smärta i en svensk population av individer med diagnostiserad kronisk migrän med
en kvalitativ metod med tio forskningspersoner inom Västra Götalands Regionen.
Studiens resultat är att upplevelserna av smärta vid kronisk migrän är individuella
men vissa gemensamma mönster ka n urskiljas. Det framkom att kronisk migrän är en
komplex sjukdom vars smärta är svår att hantera. Forskningspersonernas upplevelse
och hantering av smärta vid kronisk migrän kan beskrivas i 6 tema. 1.Migränsignal,
2."Med hopp om falskt alarm" 3. Biopsykos ociala aspekter på upplevd smärta,
4.Vägledande antagande, 5. Cooping -"Vad är hjälpsamt?" och 6. Fördröjd medicinsk
cooping. Sammanfattningsvis visade denna studie att migränsignalen i samtliga fall
av de upplevda typiska migränanfallen var smärta. Det upp levdes svårt att skilja
migränsignaler från andra smärtupplevelser . Även när forskningspersonen tolkat
migränsignalen var det automatiska förhållningssättet hos de flesta att avvakta och
prova att häva migränanfallet med annan ickemedicinsk cooping först. Rädsla för att
äta medicin och för mycket medicin av olika orsaker ledde till en fördröjning i
forskningspersonens medicinska cooping. Kliniskt kan denna kunskap ha betydelse
för individuell anpassad rehabilitering.
FoU primärvård
2017-04-25
Enhetsnamn/avsändare
92
• Kliniska implikationer;
• Ur ett kliniskt perspektiv är det av betydelse vad som lärs ut som migränsignal till patienter med
migrän. Hur ska symtom tolkas? Likaså när åtgärd ska vidtas och vilken åtgärd som ska in? Hur ska
akutmedicinen tas? Annan åtgärd?
• Kliniskt informera tidigt om vad som händer i kroppen utifrån ett smärtperspektiv under ett
migränanfall för att öka på känslan av förutsägbarhet och kontroll.
• Kliniskt träna patienten i att känna igen den förståeliga automatiska reaktion att avfärd migränsignal
som blir frekvent och träna sig på att stanna upp, ompröva och på så sätt ha ett val att prova att göra
på ett annorlunda sätt.
• Ge patienten kännedom om sina vägledande antagande när det gäller hanteringen av smärta.
• Kliniskt tidigt i diagnosen ge personer med migrän förutsättningar att eftersträva en hanterbar jämn
stressnivå i vardagen utifrån förutsättningarna att leva med en kronisk neurologisk sjukdom.
FoU primärvård
2017-04-25
Enhetsnamn/avsändare
93
Person-centered resistance exercise for women with
fibromyalgia
FoU primärvård
Anette Larsson, PhD student, physiotherapist
Institute of Neuroscience and Physiology, Section of Health and Rehabilitation, Physiotherapy,
Sahlgrenska academy, University of Gothenburg, Göteborg
Närhälsan Rehabilitation, Västra Götalandsregionen
Kaisa Mannerkorpi, professor, physiotherapist
Institute of Neuroscience and Physiology, Section of Health and Rehabilitation, Physiotherapy,
Sahlgrenska academy, University of Gothenburg, Göteborg
Gothenburg Center for Person Centered Care (GPCC), Göteborg
Jan Bjersing, Med Dr, Rheumatology, Sahlgrenska University Hospital, Rheumatology, Göteborg,
FoU primärvård
Studies in the thesis
Study I: Larsson A*, Palstam A*, Löfgren M, Ernberg M, Bjersing J, Bileviciute-Ljungar I, Gerdle B, Kosek E,
Mannerkorpi K. Resistance exercise improves muscle function, health status and pain intensity in
fibromyalgia – a randomized controlled trial
Larsson et al. Arthritis Research & Therapy (2015) 17:161 *authors contributed equally
Study II: Larsson A, Palstam A, Bjersing J Mannerkorpi K. Differences in muscle strength between
women with fibromyalgia and a healthy reference group. (Manuscript)
Study III: Larsson A, Palstam A, Löfgren M, Ernberg M, Bjersing J, Bileviciute-Ljungar I, Gerdle B, Kosek E,
Mannerkorpi K. Decrease in pain and low fear avoidance contribute to increased muscle strength
following resistance exercise in women with fibromyalgia-secondary analysis from a randomized
controlled trial. (Submitted)
Study IV: Larsson A, Feldthusen C, Mannerkorpi K. Interview study regarding exercise habits
FoU primärvård
Med stöd av:
Reumatikerförbundet
Centrum för Personcentrerad Vård vid Göteborgs
Universitet, GPCC
Västra Götalandsregionen
ALF/LUA
Vetenskapsrådet
Lokala FoU medel
FoU primärvård
Forskningsplattformen för psykisk hälsa och ohälsa
FoU primärvård
2017-04-25
FoU primärvård Västra Götalandsregionen
98
Forskningsplattformen för
psykisk hälsa och ohälsa
2015-04-28 - 2017-04-19
Bertil Marklund/Sven Kylén
FoU primärvård
99
Inbjudan
Startmöte:
Plattformen Psykisk hälsa & ohälsa
I höstas bestämde FoU primärvård att vi skulle pröva att organisera oss i plattformar
och eventuella profiler. FoU-cheferna utsåg området psykisk hälsa/ohälsa till
”pilot”. Nu är det dags för startmötet som handlar om att se vilka som arbetar inom
domänen, vad vi håller på med, hur vi med hjälp av varandras stöd kan erövra mer
resurser, vilka områden vi bör rikta in oss på o.s.v.
Ni har nu blivit inbjudna på grundval av att något av era projekt klassificerats inom
domänen i fråga. Vi ber er som får inbjudan att läsa igenom sändlistan och
kontrollera om ni tycker någon primärvårdsforskare saknas då vi inte hunnit kolla
samtliga existerande databaser. Om du kommer på någon så meddela oss gärna
detta i samband med din anmälan (som också bör innehålla ev. önskemål om
specialkost).
HOPPAS VI SES!
Datum:
28 april 2015
Tid:
13:00-16:00 (Lunch för den som vill från kl. 12:30)
Plats:
FoUU-centrum Fyrbodal, Vänerparken, Edsvägen 1C Vänersborg
www.vgregion.se/fou-fyrbodal
Anmälan:
Meddela oss också om du vill äta lunch samt ev. önskemål om
specialkost. Anmälan senast den 14 april via e-post till
[email protected]
Välkommen!
Sven Kylén
FoU-chef
Bertil Marklund
Forskningsledare/plattformsledare
Eva Larsson
FoU-koordinator
Entré till FoUU-centrum Fyrbodal, Edsvägen 1C, 462 35 Vänersborg
FoU primärvård
2017-04-25
FoU primärvård Västra Götalandsregionen
100
Namn
Arbetplats
E-post
1. Bertil Marklund
2. Bo Rylander
3. Carl Wikberg
4. Christopher Pickering
5. Elisabeth Berger
6. Eva Larsson
7. Eva-Lisa Petersson
8. Gun Rembeck
9. Gunilla Strömme
10. Helena Bjuhr
11. Inger Stenberg
12. Ingmarie Skoglund
13. Irene Svenningsson
14. Jenny Bernson
15. Kjell Reichenberg
16. Lena Rindner
17. Maria Eriksson
18. Marianne Jingrot
19. Marie Kivi
20. Marie Persson
21. Mona Bryggman
22. Pia Augustsson-Olsson
23. Sara Östnäs
24. Shabnam Nejati
25. Sven Kylén
26. Tina Arvidsdotter
27. Zekiye Sag
28. Åsa Lindgren
29. Åsa Premberg
FoU primärvård Fyrbodal
FoU primärvård Skaraborg
Göteborgs universitet, Enheten för allmänmedicin
Göteborgs universitet
Närhälsan Psykologenheten för Mödra- och Barnhälsovård Fyrbodal
FoU primärvård Fyrbodal
FoU primärvård Göteborg & Södra Bohuslän
FoU primärvård Södra Älvsborg
Närhälsan Barnmorskemottagning Mark/Svenljunga
Närhälsan Stenungsund vårdcentral
Centrum för äldretandvård, Odontologiska kliniken, Göteborg
Närhälsan Södra Torgets vårdcentral
FoU primärvård Fyrbodal
Folktandvården FoU
FoU primärvård Göteborg & Södra Bohuslän
Närhälsan Skene Vårdcentral
Närhälsan Gibraltargatan vårdcentral
Närhälsan Olskroken Rehabmottagning
studiekoordinator PRIM-NET
Närhälsan Dalum vårdcentral
Närhälsan Psykologenheten för Mödra- och Barnhälsovård Fyrbodal
FoU primärvård Fyrbodal
Närhälsans utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa
Göteborgs universitet, Enheten för allmänmedicin
FoU primärvård Fyrbodal
FoU primärvård Fyrbodal
Psykologenheten för Mödra- och barnhälsovården, Södra Älvsborg
Nödinge vårdcentral
FoU primärvård Göteborg & Södra Bohuslän
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
FoU primärvård
2017-04-25
FoU primärvård Västra Götalandsregionen
101
Start 2015
Plattform psykisk hälsa och ohälsa
• Öppen ingång
• Barn – unga – vuxna – gamla
• Olika nivåer – individ, grupp, samhälle
• Tvärvetenskapligt/tvärdisciplinärt
• Både F o U (o U, I, S)
• Gäller primärvård i hela VGR
FoU primärvård
2017-04-25
FoU primärvård Västra Götalandsregionen
102
Mål för plattformen
Förbättrade förutsättningar för projekt om psykisk hälsa/ohälsa genom
– kännedom om varandra
– att skapa möjlighet att samverka (t.ex. multicenterstudier)
– att söka anslag gemensamt
– kunskapsspridning
– använda varandras nätverk
I nästa steg samarbeta med FTV, sjukhus, kommun, Salutogent center,
m.fl.
FoU primärvård
2017-04-25
FoU primärvård Västra Götalandsregionen
103
Handlingsplan
• Skapa en styrgrupp (FoU-chefer).
• Skapa en arbetsgrupp (Sven, Bertil, Eva).
• Skapa en intressegrupp.
FoU primärvård
2017-04-25
FoU primärvård Västra Götalandsregionen
104
Skapa en intressegrupp
• Inventering genom databasen FoU i VGR
Vad är gjort, vad håller på att göras, vad planeras
för framtiden?
• Sökning på MeSH-termer
Ångest, Nedstämdhet, Depressiv sjukdom,
Psykisk utmattning, Psykisk hälsa,
Postpartumdepression.
• Samlas till en träff.
FoU primärvård
2017-04-25
FoU primärvård Västra Götalandsregionen
105
Förslag på grupper 2015
• Barn och ungdomar.
• Ångest/depression.
• Stress/psykosomatik.
• Enkätutveckling.
• Hälsofrämjande.
• Psykisk ohälsa, allmänt.
FoU primärvård
2017-04-25
FoU primärvård Västra Götalandsregionen
106
Uppföljning 2016
Tre grupper bildades:
1. E-hälsa
2. Ångest – depression
3. BVC-MVC
FoU primärvård
2017-04-25
FoU primärvård Västra Götalandsregionen
107
Nuläge 2017
1. E-hälsa, (digitalisering och välfärdsteknologi)
- Sandra Weineland Storskov
2. BVC-MVC, (Barn, kvinnor och familjer)
- Åsa Premberg/Gun Rembeck
FoU primärvård
2017-04-25
FoU primärvård Västra Götalandsregionen
108
Nya fokus?/Tag kontakt!
• [email protected]
• [email protected]
FoU primärvård
2017-04-25
FoU primärvård Västra Götalandsregionen
109
KPP- Klinisk primärvårdspsykologi och
IKBT
• Bertil Marklund
• Sven Kyhlén
• Sandra Weineland Strandskov
• Josefin Lilja
• Marie Kivi (GU)
FoU primärvård
2017-04-25
Enhetsnamn/avsändare
110
EBBA-programmet
• Evidensbaserad psykologisk Bedömning och Behandling till Alla
(EBBA)
• Analys: Stort Gap mellan behov och tillgång på resurser inom
primärvård gällande psykisk ohälsa.
• Stegvis vård innebär att den minst intensiva behandlingen som är
lämplig för en patients behov används först. Om den interventionen
inte har effekt så ges nästa steg i behandlingen
FoU primärvård
2017-04-25
Enhetsnamn/avsändare
111
FoU primärvård
Vårt första projekt: InternetKBT för barn
och unga
• Innan implementering krävs utvärdering i klinisk miljö.
• Syftet är att utvärdera effekten av internet administrerad KBT för
barn och unga i två kontexter, primärvård samt BUP.
• Resultatet kan bidra till utvecklingen av effektivare psykologiska
interventioner som är en del i vårdkedjan av stegvis vård.
FoU primärvård
2017-04-25
Enhetsnamn/avsändare
113
Design
FoU primärvård
2017-04-25
Enhetsnamn/avsändare
114
Forskningsplattformen för infektionssjukdomar
och antibiotikaresistens
FoU primärvård
2017-04-25
115
Management of Infectious Diseases
and Antimicrobial Resistance
MIDAR
FoU primärvård
2017-04-25
116
MIDAR
• Flera ST-läkare är intresserade av att göra Stramarelaterade projekt,
förmedla gärna kontakt med MIDAR!
• Plattformen har nu två doktorander, Karin Rystedt som antogs 2016
och Rebeka Nagy som nyligen antagits
FoU primärvård
2017-04-25
117
Lägesrapport randomiserad tonsillitsstudie
• 5 versus 10 dygns behandling med PcV vid streptokockorsakad
faryngotonsillit
• Om 5 dygns behandling ger likvärdig effekt skulle vi kunna spara
4-5 ton antibiotika per år i Sverige (närmare 10% av den totala
antibiotikaanvändningen till människor i Sverige)
• Nu 316 inkluderade patienter (432 behövs)
FoU primärvård
2017-04-25
118
Lägesrapport randomiserad influensastudie
• Är antivirusläkemedel mot influensaliknande sjukdom effektivt ur ett
kliniskt och ekonomiskt perspektiv?
• Datainsamling för influensasäsong 2 av 3 är nu avslutad
• Hittills har 1717 patienter inkluderats varav 53 i Sverige
FoU primärvård
2017-04-25
119
FoU primärvård
2017-04-25
FoU primärvård Västra Götalandsregionen
120