Mat och diabetes

Diabetes
350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II
Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa
2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2
(Källa: 1177, sos)
DIVISION
Primärvård
Vad kan göras?
Risken att utveckla typ 2-diabetes
från nedsatt glukostolerans
kan minskas med ca 50 %
med åtgärder som rör mat och motion
och som leder till
viktminskning!
Förebygg!
-sos nationella riktlinjer DIVISION
Primärvård
Hälso- och sjukvården bör därför…
(rekommendation från sos)
…erbjuda strukturerade program för
intensiv påverkan på levnadsvanor till individer som löper ökad risk
för att utveckla typ 2-diabetes och systematiskt följa upp vikt,
blodglukos och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom (prioritet 4)
- sos nationella riktlinjer -
DIVISION
Primärvård
Utbildning…
Hälso- och sjukvården bör
Erbjuda grupputbildning till personer med typ 2
diabetes, ledd av personal med både ämnes- och
pedagogisk kompetens
DIVISION
Primärvård
Mat och diabetes
Kostrekommendationer vid diabetes
Från 2004
Av nutritionsgruppen inom det europeiska diabetessällskapet
Evidensbaserade riktlinjer utifrån en skala A, B, C (graden av
evidens)
Litteratursökning ligger till grund för rekommendationerna
DIVISION
Primärvård
Nuvarande rekommendationer
Kosten vid diabetes bör innehålla
• Mycket grönsaker, baljväxter, fisk och fullkornsrika livsmedel
• Intaget av fett ska bestå av hög andel omättade och låg andel mättade
fetter
• Det totala energiintaget ska anpassas till behovet
• Fett - max 35E%, vid övervikt max 30E%
• Kolhydrater - 45-60E%
• Protein - 10-20E%
DIVISION
Primärvård
Nuvarande kostråd för prevention av
diabetes
Undvika övervikt och ha regelbunden fysisk aktivitet minskar
risk för att utveckla typ II (A)
Viktminskning och bibehållande av viktminskning hos överviktiga
personer förväntas minska risk för att utveckla typ II (B)
Mindre < 30 E% fett (C)
Intaget av mättat fett < 10 E% (C)
Fiberintaget ca 30-40 g/dag (C)
DIVISION
Primärvård
Nya riktlinjer om kost - vad händer?
”Mat vid diabetes – en vägledning”
Under produktion
Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer för diabetesvården
2010
MÅL med vägledningen –
Ge hälso- och sjukvården rekommendationer om kostrådgivning till
personer med diabetes
DIVISION
Primärvård
Nya riktlinjer
När?
Oktober 2011
Vem? Socialstyrelsen
Fakta? Vägledningen kommer att bygga på SBU:s rapport:
”Mat vid diabetes – en systematisk litteraturöversikt” från 2010
Målgrupp? Vuxna, ej barn med diabetes
Syfte? Kompletta vägledningen som kom 2010 med rekommendationer
om mat
Inriktning? Ge rekommendationer om de olika kostalternativ (enskilda
livsmedel, kostmönster, drycker mm) för vilka det enligt SBU:s rapport
finns vetenskapligt stöd för effekt
DIVISION
Primärvård
Vad ger vi för råd?
SBU enkät till vårdgivare (läkare, sjuksköterskor, dietister)
Vilka råd ges?
Majoriteten gav råd utifrån nuvarande kostrekommendationer
Råd om lågkolhydratkost
25 % av läkarna, 18 % av sjuksköterskorna, ingen av dietisterna
Vanligare med dessa råd i norra Sverige
DIVISION
Primärvård
SBU:s slutsatser om diabetes och
lågkolhydratkost
Vid typ II diabetes har LÅGFETTKOST respektive
MÅTTLIG KOLHYDRATKOST (30-40 E%) likartade
gynnsamma effekter på HbA1c och kroppsvikt.
Det saknas studier av tillräcklig kvalité för att kunna
bedöma långtidseffekterna hos personer med diabetes
av extrem lågkolhydratkost s k LCHF-kost
Så länge det vetenskapliga underlaget är magert bör
rekommendationer om extrem låg kolhydratkost (10-20
E%) fortfarande betraktas som bristfälligt vetenskapligt
underbyggda
DIVISION
Primärvård
forts…
MÅTTLIG lågkolhydratkost (30-40 E%)
och
högkolhydratkost (50-60 E%)
har likartade effekter på
kroppsvikt, HbA1c, LDL-kolesterol och triglycerider hos
personer med diabetes på 12 månaders sikt
(måttligt start vetenskapligt underlag)
DIVISION
Primärvård
Fler slutsatser…
•Det finns ett visst vetenskapligt stöd för att GRÖNSAKER,
BALJVÄXTER OCH FISK är gynnsamma för personer med
diabetes
•SBU har inte funnit underlag för slutsatser om andra centrala
komponenter i kostrekommendationerna som fullkornsprodukter
och fett
•Inget vetenskapligt stöd har framkommit vare sig FÖR eller EMOT
en ändring av dagens diabeteskostrekommendationer
DIVISION
Primärvård
Det kommer mera…
•Eftersom det saknas studier av tillräcklig kvalité går det inte att
bedöma betydelsen av näringsintagets fördelning under dygnet.
Detsamma gäller intag av proteiner respektive fullkornsprodukter
•Personer med typ II och regelbundet intar måttlig mängd alkohol
löper lägre risk att insjukna och avlida i hjärt-kärlsjukdom än de
som inte intar alkohol
•Kaffekonsumenter har lägre risk för hjärt-kärlsjukdom än de som
inte dricker kaffe
DIVISION
Primärvård
SBU:s slutsatser om livsstilsbehandling
Livsstilsbehandling…
Råd om kost med reducerat fettinnehåll
och ökat fiberinnehåll kombineras med
råd om ökad fysisk aktivitet
…skyddar mot utveckling av diabetes hos personer som har
nedsatt förmåga att ta hand om och omsätta glukos
DIVISION
Primärvård
Slutsats från SBU
Har inte kunnat hitta evidens
för att alternativen är bättre än den kost som för närvarande
rekommenderas, detta trots att den vetenskapliga
dokumentationen för dagens kostråd är så bräcklig
DIVISION
Primärvård
DRF:s vägledning utifrån SBU
OM patienten själv vill prova lågkolhydratkost bör
sammansättningen vara:
30-40 E% Kolhydrater (måttlig lågkolhydratkost)
15-20 E% protein
50-55 E% fett av god kvalité
OM patienten själv vill prova extrem lågkolhydratkost bör detta ske i
samråd med ansvarig läkare och ej längre än 6 mån och vissa
prover bör tas och följas upp.
DIVISION
Primärvård
Kolhydrater – varför det?
-Glukos kan användas som energikälla av alla celler
-Hjärna, nervvävnader och röda blodkroppar måste ha
glukos
-Behov: ca 100 g/dag till hjärnan, annars ombildas a-a
till glukos för att täcka behovet
-Kan lagras in som glykogen i muskel och lever
-Ger kostfiber som stimulerar gynnsamma tarmbakterier
DIVISION
Primärvård
Vad händer vid kolhydratbrist?
•Energibrist
•Ketonkroppsbildning
•Proteinnedbrytning
•”trögare tänk”
•Kan bli för lite av vissa näringsämnen som finns i kolhydratrika
livsmedel, ex fibrer
DIVISION
Primärvård
LCHF – inrapporterade biverkningar
(från drf)
Maj 2009 - jan 2010
20 patientfall inrapporterade till dietisternas risksförbund (drf) via dietister
Patienter följt LCHF i 3-12 mån
8 visade förhöjda kolesterolvärden (de övriga saknades uppgifter om detta)
Biverkningar som förstoppning, illamående
4 allvarliga biverkningar
(akut leversvikt med leverencefalopati, akut hjärtsvikt med njurpåverkan, extrem
hyperlipidemi, början till ätstörning)
DIVISION
Primärvård
Extrem hyperlipidemi
31årig man, typ I diabetes
Före LCHF
Efter 3 mån
HbA1c 5,8 %
5,9 %
Vikt
87 kg (BMI 27)
76 kg (BMI 25)
Kol
5,0 mmol/L
9,4 mmol/L
HDL
1,1 mmol/L
1,6 mmol/L
LDL
3,6 mmol/L
7,1 mmol/L
TG
0,67 mmol/L
0,67 mmol/L
DIVISION
Primärvård
Början till ätstörning
20 årig kvinna, 57 kg (BMI 21)
Provat LCHF i några månader i syfte att gå ner i vikt
Ökade fettintaget till 70% av sitt energiintag
Vad hände?
Viktminskning uteblev
Omväxlande förstoppning/diarré
Trötthet, yrsel, illamående
Muskelkramper, nedstämdhet
Håravfall
Ångestladdade matsituationer
DIVISION
Primärvård
Akut hjärtsvikt och njurpåverkan
73 årig man med typ II diabetes
Ätit LCHF 2003-2009 (rek via läkare och annan vårdpersonal)
Vad hände?
• Initialt viktnedgång
• Stigande HbA1c
• Stigande urea (44 mmol/l) ref 3,1-7,9)
• Stigande krea (334 umol/L) ref 60-100
DIVISION
Primärvård
Olika kosters sammansättning
Näringsämnen
Nuvarande
GI
Atkins
Stenålders
-kost
Montignac
LCHF
kostråd
Kolhydrater
45-60 E%
50-60 E%
Max 15 E%
40-45 E%
37 E%
Max 100 g,
helst ca 20
g per dag
Fett
Max 35 E%
20 E%
55 E%
20-25 E%
27 E%
Ej
definierat
Protein
10-20 E%
20-30 E%
30 E%
30-35 E%
31 E%
Ej
definierat
DIVISION
Primärvård
Kolhydrater i fokus
Vid intag av 2000 kcal
Låg kolhydratkost
10-20 E%
50-100 gram
Måttlig kolhydratkost 30-40 E%
150-200 g
Nuvarande kostråd
225-300 g
DIVISION
Primärvård
45-60E%
Märkning
Socker & Sånt
Uttryck på
förpackningen
Kan produkten
innehålla sackaros
(socker)?
Kan produkten
innehålla andra
sockerarter?
Kan produkten
innehålla
sötningsmedel?
Osockrat, socker
inte tillsatt
Ja, från råvaran
Ja, från råvaran
Ja
Utan vanligt socker
Nej
Ja, både tillsatt och
från råvarorna
Ja
Sockerfri, utan
socker
Nej
Nej
Ja
Osötad
Ja, ej tillsatt men från
råvaran
Ja, ej tillsatt men från
råvaran
Nej
DIVISION
Primärvård
GI-symboler
Vad betyder dom?
DIVISION
Primärvård
Nyckelhålet – en nordisk
märkning
Mindre fett, bättre fettkvalité
Mindre socker
Mindre salt
Fullkorn ska ingå
Läs mer på:
www.slv.se/nyckelhalet
DIVISION
Primärvård
Detta gäller…
25 livsmedelsgrupper får märkas
•Samma regler i Norge, Danmark och Sverige
•Produkter för barn <3 år får inte märkas
•Sötningsmedel får ej ingå
• Olja eller annat fett som används i produkterna får innehålla högst
2 g industriellt framställda transfettsyror/100 g
•Fullkorn definieras
DIVISION
Primärvård
Exempel på skillnader i bröd…
DIVISION
Primärvård
Skogaholm Hjärtegott
Frisk & Fröig
Näringsvärde/100 g
Näringsvärde/100 g
Energi
270 kcal
Energi
240 kcal
Protein
11 g
Protein
14 g
Kolhydrat 42 g
Kolhydrat 35 g
- varav sockerarter 5 g
- varav sockerarter 3,3 g
Fett
Fett
5g
5g
- varav mättat fett 1 g
- varav mättat fett 1 g
Kostfiber 5 g
Kostfiber 10,6 g
Per skiva: 113 kcal
Per skiva: 82 kcal
2,1 g socker
1,1 g socker
2,1 g fiber
3,6 g fiber
…i musli
Finax Bran Musli+
Finax Frukt musli
Näringsvärde/100g
Näringsvärde/100 g
Energi 320 kcal
Energi
340 kcal
Protein 10 g
Protein
9g
Kolhydrater 62 g
Kolhydrater 66 g
- varav sockerarter 1 g
- varav sockerarter 14 g
Fett
Fett 4 g
3g
- varav mättat fett <0,5 g
- varav mättat fett 1 g
Kostfiber 15 g
Kostfiber 12 g
Per dl : 122 kcal
Per dl:
DIVISION
Primärvård
130 kcal
0,4 g socker
5,3 g socker
5,7 g fiber
4,5 g fiber
Hur mycket ost äter du?
3 skivor 28% ost/dag
= 165 kcal, 12 g fett
På ett år…
= 60225 kcal, 4,4 kg fett
=
110 måltider
DIVISION
Primärvård
Vad händer om du byter till en magrare
sort?
3 skivor 17% ost/dag
På ett år…
= 120 kcal, 7,5 g fett
= 43800 kcal, 2,7 kg fett
Så här mycket sparar du då…
16425 kcal och 1,7 kg fett!
(eller 30 måltider på ett år!)
DIVISION
Primärvård
Vilken mjölk-/filsort dricker du?
DIVISION
Primärvård
5 dl 3% mjölkprodukt/dag
= 300 kcal, 15 g fett
På ett år…
= 109500 kcal, 5,5 kg fett
Kan du tänka dig att byta?
5 dl 1,5% mjölkprodukt/dag
= 225 kcal, 7,5 g fett
På ett år…
= 82125 kcal, 2,7 kg fett
Du sparar 27400 kcal och 2,7 kg fett!
5 dl 0,5% mjölkprodukt/dag
= 200 kcal, 2,5 g fett
På ett år…
= 73000 kcal, 0,9 kg fett
Du sparar ytterligare 9100 kcal och 1,8 kg fett!
(totalt motsvarar det 66 måltider mat)
DIVISION
Primärvård
Fettets kvalité
Mättat fett
DIVISION
Primärvård
Omättat fett
Transfett
Olja och margarin i matlagning,
lättmargarin på smörgås
Varför då?
För att man ska uppnå rekommendationerna om en bra fettkvalité
Rek intag/dag för en kvinna ca 55-60 g fett, ca 75-80 för en man
Mättat/transfett <10E%
Fleromättat 5-10E%
DIVISION
Primärvård
(max 22 g)
(11-22 g)
varav omega-3 1E%
(ca 2g)
Enkelomättat 10-15E%
(22-33 g)
Tack för mig!
An apple a day
keeps the doctor
away!
DIVISION
Primärvård