Michelle Holmberg
Lovisa Eklund Runberg
Varför väljer företag att
hållbarhetsredovisa?
En kvalitativ studie av börsnoterade företag
Why do companies choose to establish
sustainability reports?
A qualitative study of listed companies
Företagsekonomi
C-uppsats
Termin:
VT - 2016
Handledare:
Charlotte Hemmingson
Förord
Denna C-uppsats inom företagsekonomi har skrivits under vårterminen 2016
vid Handelshögskolan, Karlstads universitet. Studien syftar till att förklara vilka
faktorer som påverkar företagens beslut om att upprätta hållbarhetsredovisning
eller ej.
Vi vill tacka samtliga företag och deras representanter som har tagit sig tid till
att delta i våra intervjuer och därmed gjort denna studie möjlig. Vi vill även tacka
våra kurskamrater som vid seminarietillfällena har bidragit med synpunkter. Till
sist vill vi rikta ett stort tack till vår handledare Charlotte Hemmingson som har
varit ett stort stöd och bidragit med mycket bra synpunkter under arbetets gång.
Vi ansvarar båda för uppsatsens innehåll och intygar även att vi varit lika
delaktiga i genomförandet av uppsatsen.
Karlstads universitet, maj 2016
____________________
Lovisa Eklund Runberg
____________________
Michelle Holmberg
3
Sammanfattning
Hållbarhetsredovisning är vanligt förekommande hos många av de större
företagen, vilket gör det väsentligt att försöka få en mer djupgående förståelse
för varför företagen beslutar om att upprätta hållbarhetsredovisning. Studien
syftar till att förklara vilka bakomliggande faktorer som påverkar företagens
beslut att börja upprätta hållbarhetsredovisning. Teoridelen omfattar både
redovisnings- och beslutsteorier vilket utgör den teoretiska grunden för att
uppnå syftet. Metoden grundar sig i kvalitativa intervjuer med börsnoterade
företag från olika branscher, samt ett konsultföretag inom
hållbarhetsredovisning. Intervjuerna har genomförts på telefon men även
genom personliga möten. Genom intervjuerna har det framkommit att det finns
flera faktorer som påverkar företagens beslut att upprätta
hållbarhetsredovisning. Dock har de bakomliggande anledningarna varierat
mellan de olika företagen. I analysen knyts teori och empiri ihop för att uppnå
syftet med uppsatsen. Det har framkommit att intressenterna har en stor
påverkan på företagen vilket även gäller när det kommer till valet av att upprätta
hållbarhetsredovisning. Intressenternas påverkan har delvis sin grund i
företagens resursbehov. Andra företag tycks också ha en viss påverkan på
beslutet, även när det kommer till omfattning och innehåll i
hållbarhetsredovisning inspireras företagen av varandra. Vidare ses
hållbarhetsredovisningen som ett effektivt verktyg för att kommunicera
företagets hållbarhetsarbete vilket i sin tur kan resultera i en ökad trovärdighet.
Studien har också visat att det finns ett samband mellan omvärldsfaktorer,
resursbehov och företagens beslut gällande att hållbarhetsredovisa eller ej.
Vidare har det även framkommit att hållbarhetsredovisning ses som det mest
fördelaktiga alternativet och att det inte finns något självklart substitut till
rapporteringen. Det finns flera förklaringar till varför företag fattar beslutet att
hållbarhetsredovisa, men sammanfattningsvis går det att säga att
hållbarhetsredovisning är ett fördelaktigt beslut för företagen.
4
Abstract
Sustainability reporting is a common occurrence in many of the larger
companies which make it essential to try to get a deeper understanding of why
companies decide to begin with sustainability reporting. Hence, the study aims
to explain the underlying factors that influence companies in the decision to
begin with sustainability reports or not. The theoretical part includes relevant
accounting and decision theories, and is the theoretical basis to fulfill the
purpose. The method is based on qualitative interviews with listed companies
from various industries, as well as a consultant within sustainability reporting.
The interviews were conducted both by telephone and through personal
meetings. Thanks to the interviews, the factors that affected the companies in
the decision to start establish sustainability reports or not have occurred. The
underlying factors have differed between the companies. In the analysis the
theoretical and empirical parts have been tied together to fulfill the purpose of
the thesis. It has occurred that the stakeholders have a big impact on the
companies when it comes to the question whether to establish sustainability
report or not. The stakeholders impact can be explained by the need for
resources. Moreover, other companies seems to have a certain affect on the
decision, and also when it comes to the extent and content of the report,
companies are inspired by each other. Furthermore, sustainability reporting is
regarded as an effective tool to communicate the companies work when it
comes to sustainability which can result in an increased credibility. The study
has also shown that there is a connection between impact from the society, need
for resources and companies decision to establish sustainability reports or not.
Additionally, the study has shown that sustainability reporting has been the most
beneficial alternative and that there is no obvious substitute to the report. There
are several different explanations to why companies decide to establish
sustainability reports, but as a conclusion it is possible to say that sustainability
reporting can be regarded as a positive decision to the companies.
5
Innehåll
1.
Inledning........................................................................................... 7
1.1.
1.2.
1.3.
2.
Bakgrund ................................................................................................... 7
Problemformulering .................................................................................. 8
Syfte .......................................................................................................... 9
Teori ................................................................................................. 10
2.1. Hållbarhetsredovisning ........................................................................... 10
2.2. Redovisningsteori ................................................................................... 11
2.2.1. Legitimitetsteorin............................................................................. 11
2.2.2. Intressentteorin ................................................................................ 12
2.2.3. Institutionell teori ............................................................................ 14
2.3. Beslutsfattande ........................................................................................ 15
2.3.1. Rationell beslutsteori ....................................................................... 16
2.3.2. Satisfierad beslutsteori ..................................................................... 17
2.3.3. Resursberoende teorin ..................................................................... 18
3.
Metod ...............................................................................................20
3.1.
3.2.
3.3.
3.4.
3.5.
4.
Empiri ..............................................................................................25
4.1.
4.2.
4.3.
4.4.
4.5.
4.6.
4.7.
5.
Metodval ................................................................................................. 20
Urval ....................................................................................................... 20
Datainsamling ......................................................................................... 22
Databearbetning ...................................................................................... 23
Studiens trovärdighet .............................................................................. 23
Förtroendeskapande och bakomliggande normer ................................... 25
Kommunikation och efterfrågan ............................................................. 26
Krav från ägare och framtida lagkrav ..................................................... 28
Påverkan från andra företag .................................................................... 28
Framhäva verksamheten ......................................................................... 29
Beslutsprocess ......................................................................................... 30
För- och nackdelar .................................................................................. 31
Analys ...............................................................................................33
5.1.
5.2.
5.3.
5.4.
5.5.
5.6.
5.7.
5.8.
Trovärdighet ............................................................................................ 33
Intressenter .............................................................................................. 34
Extern påverkan ...................................................................................... 35
Resursbehov ............................................................................................ 36
Beslutsprocess ......................................................................................... 37
För- och nackdelar .................................................................................. 37
Sambandet mellan faktorer och beslut .................................................... 38
Framtiden ................................................................................................ 39
6. Slutsats .............................................................................................40
Referenser ...............................................................................................42
Bilagor .....................................................................................................45
Bilaga 1 - Om företagen .................................................................................... 45
Bilaga 2 – Intervjufrågor ................................................................................... 46
6
1. Inledning
Avsnittet inledning består av en allmän bakgrundsbeskrivning för att ge en överblick över
hållbarhetsredovisningens innebörd. Sedan följer en problemdiskussion och därefter studiens
syfte.
1.1. Bakgrund
Hållbarhetsredovisning har blivit allt vanligare vilket har ökat intresset för
forskning
inom
området.
Westermark
(2013)
förklarar
att
hållbarhetsredovisning är frivilligt för majoriteten av de svenska företagen. Trots
att det är frivilligt var det 34 % av de noterade företagen på Stockholmsbörsen
som år 2014 upprättade en hållbarhetsrapport. I absoluttal motsvarar det 92
stycken företag, varav 29 av dessa var granskade av en revisor (Fagerström &
Hartwig 2016). Tidigare har upprättande av hållbarhetsredovisning inte varit lika
normativt viktigt, utan detta är något som vuxit fram allt mer, bland annat i och
med ett ökat fokus kring miljön och sociala faktorer vilket gjort att
hållbarhetsredovisning fått större betydelse i samhället. Westermark (2013)
menar att denna positiva utveckling bidrar till både ökad välfärd och hälsa i
samhället samt att detta även bidrar till mindre negativa effekter på miljön.
Kanji (2010) förklarar hur hållbarhetsredovisningen baseras på miljö, ekonomi
samt företagets roll i samhället. Westermark (2013) beskriver
hållbarhetsredovisning som det medel som företag använder sig av för att
redovisa hur de främjar en hållbar utveckling via till exempel sin struktur eller
genom sina ambitioner. Westermark (2013) beskriver sedan hur en
hållbarhetsredovisning inte behöver ge en rättvis bild av företagen på samma
sätt som en finansiell redovisning har krav på sig att göra. Detta eftersom
företagen själva väljer vad de vill inkludera i sin hållbarhetsredovisning, till
skillnad från den finansiella som är reglerad. Grunden till varför en
hållbarhetsredovisning upprättas är för att det enligt omvärlden krävs
information kring om ett företag är socialt- och miljömässigt hållbart eller inte
(Gray 2006). Gray (2006) hävdar dock att trots att hållbarhetsredovisning
upprättas av många företag kan inte samtliga företag anses hållbara. Detta är
något som diskuteras aktivt idag och en relevant fråga är således om företag som
hållbarhetsredovisar verkligen är hållbara utifrån ett samhällsperspektiv eller om
hållbarhetsredovisningen endast är ett medel för att försköna sin verksamhet
(Deegan & Unerman 2011).
7
Bouten och Hoozée (2015) menar att kombinationen av de finansiella, sociala
och miljömässiga faktorer som en hållbarhetsredovisning innefattar kommer
vara av stor betydelse även i framtiden. Kombinationen av dessa aspekter är
även nödvändig för att möjliggöra för företagets intressenter att förstå hur det
går för företaget samt för att underlätta för företag att fatta mer hållbara beslut
(Bouten & Hoozée 2015). Som tidigare nämnts skiljer sig
hållbarhetsredovisningen från den finansiella redovisningen då företag till stor
del själva får avgöra vad som ska redovisas i en hållbarhetsredovisning utifrån
företagets vision, strategier och dess hållbarhetsarbete (Westermark 2013).
Något som ofta glöms bort är att upprättandet av hållbarhetsredovisning
grundar sig i beslutsfattande. Beslutet att hållbarhetsredovisa tros påverkas av
fler underliggande faktorer vilket sedan mynnar ut i ett beslut, ska företaget
hållbarhetsredovisa eller ej (Westermark 2013). Kopplingen mellan
hållbarhetsredovisning och beslutet som detta innebär är något som det saknas
en utbredd forskning om men något som är väsentligt då det, tillsammans med
andra bakomliggande faktorer, kan förklara varför företag tar beslutet att
hållbarhetsredovisa. En central fråga är således hur företagets val att
hållbarhetsredovisa kan förklaras från en beslutsteoretisk synvinkel med fokus
på bakomliggande faktorer som påverkar företagens beslut.
1.2. Problemformulering
Westermark (2013) förklarar att det är både kostsamt och tidskrävande för
företag att upprätta hållbarhetsredovisning men trots detta ökar upprättandet av
rapporten och blir i och med detta även ett vanligare forskningsområde. Frågan
om varför företag väljer att hållbarhetsredovisa grundar sig ofta i
redovisningsteorier. Ett företag kan dock inte undvika att fatta ett beslut
gällande om de ska hållbarhetsredovisa eller ej vilket gör beslutsfattandet till en
väsentlig del i förklaringen till varför företag hållbarhetsredovisar. Kopplingen
mellan redovisningsteorierna och beslutet som företagen fattar vid valet av att
upprätta hållbarhetsredovisning eller ej är dock något det saknas forskning
kring. Denna studie kommer alltså vara, som Jacobsen (2002) beskriver,
explorativ vilket innebär att den kommer att granska ett kunskapsglapp.
En mer djupgående kunskap om vad som egentligen ligger bakom viljan att
hållbarhetsredovisa kan medföra att företagen kan ta mer välgrundade beslut
när det kommer till valet om företaget ska upprätta hållbarhetsredovisning eller
ej. Fokus i denna studie är således att besvara; vilka är de bakomliggande faktorer
som medför att företag fattar beslut att upprätta hållbarhetsredovisning?
8
1.3. Syfte
Denna studie syftar till att förklara bakomliggande faktorer till varför
börsnoterade företag fattat beslut att upprätta hållbarhetsredovisning.
9
2. Teori
Teoriavsnittet omfattar teorier från tidigare forskning kopplade till både redovisning och
beslutsfattande. Avsnittet inleds med en beskrivning av hållbarhetsredovisning som sedan följs
av en genomgång av tre redovisningsteorier samt tre teorier inom beslutsfattande.
2.1. Hållbarhetsredovisning
Hållbarhetsredovisning kan ses som en mer icke-traditionell redovisning till
skillnad från den finansiella redovisningen eftersom en hållbarhetsredovisning
även inkluderar sociala och miljömässiga aspekter utöver de finansiella
aspekterna. Till skillnad från den monetära synvinkel som den traditionella
redovisningen har, fokuserar hållbarhetsredovisningen på aspekter gällande
miljö, ekonomi samt företagets roll i samhället (Deegan & Unerman 2011). Vad
företagen väljer att inkludera i sin hållbarhetsredovisning, utifrån
hållbarhetsredovisningens tre ovannämnda delar, får de själva avgöra (Deegan
& Unerman 2011).
Hur hållbarhetsredovisningen presenteras varierar mellan olika företag.
Hållbarhetsredovisningen kan antingen upprättas som en separat rapport eller
integreras i den finansiella årsredovisningen. Vid upprättandet av
hållbarhetsredovisningen väljer många företag att följa riktlinjerna från den
externa och oberoende organisationen Global Reporting Initiative (GRI). Att
följa GRI:s riktlinjer för hur hållbarhetsredovisning ska upprättas är dock inget
krav utan företagen kan själva välja hur de vill upprätta sin
hållbarhetsredovisning och vilka aspekter de vill inkludera (Westermark 2013). I
dagsläget är hållbarhetsredovisning inte lagstadgat för privatägda företag och det
finns därmed ingen extern part som bevakar hur väl företags
hållbarhetsrapportering stämmer överens med verkligheten samt hur företag
förhåller sig gentemot miljön och samhället i övrigt. För statliga företag finns
det dock krav från staten som innebär att hållbarhetsredovisning ska upprättas
(Regeringen 2013). Efter ändringar i EU:s redovisningsdirektiv förväntas det
dock, från och med den 1 juli 2016, bli lagstadgat för stora företag, företag av
allmänt intresse samt för moderbolag i dessa typer av företag att upprätta
hållbarhetsredovisning (Riksdagen 2014).
Eftersom det för majoriteten av de svenska företagen ej finns några lagkrav
gällande hållbarhetsredovisning menar Waddock (2008) att det istället
uppkommit normer kring hur företagen förväntas agera kring hållbarhet. Vidare
förklarar Waddock (2008) att hållbarhetsredovisningen har sin grund i dessa
10
normer som vuxit fram under en längre tid vilket således kan förklara valet att
hållbarhetsredovisa. Inom redovisningsområdet finns det teorier som behandlar
normer med koppling till redovisningsval vilket gör att redovisningsteorier kan
tillämpas för att skapa en förståelse för varför företag väljer att
hållbarhetsredovisa.
2.2. Redovisningsteori
Liksom vid finansiell redovisning kan hållbarhetsredovisning enligt Deegan och
Unerman (2011) kopplas till grundläggande redovisningsteorier. Frostensson
(2015) menar att dessa teorier kan förklara varför företag väljer att upprätta viss
typ av redovisning, vilket därmed kan förklara valet att hållbarhetsredovisa.
2.2.1. Legitimitetsteorin
Deegan och Unerman (2011) beskriver att legitimitetsteorin förklarar att
företagets val, gällande exempelvis redovisning, utgår från att försöka uppnå
samhällets förväntningar och på så sätt försäkra sig om att verksamheten
uppfattas som legitim av omvärlden. Chen och Roberts (2010) menar, liksom
Deegan och Unerman (2011), att legitimitetsteorin fokuserar på att
verksamheten ska bedrivas i enlighet med de sociala normer och värderingar
som finns i samhället, men hävdar också att teorin inte specifikt förklarar hur
det ska uppnås.
Ett viktigt begrepp att förtydliga i detta sammanhang är legitimitet som av flera
forskare, däribland Hybels (1995), beskrivs som en process genom vilken
företagens existens berättigas. Enligt Suchman (1995) är legitimitet socialt
konstruerat och det är sålunda samhällets uppfattning om huruvida ett företag
uppfyller de sociala förväntningarna och värderingarna eller inte som är
avgörande för om legitimitet fås eller ej. Suchman (1995) påstår att den faktiska
styrningen av ett företag och de aktiviteter som företaget ägnar sig åt därmed
inte alltid behöver vara väsentliga för företagets legitimitet eftersom samhällets
uppfattning baseras på den information de har om företaget. Den information
som företagen väljer att dela kan istället ha större betydelse för legitimiteten.
De sociala normerna och värderingarna i samhället ändras även över tid vilket
gör att legitimitet blir ett föränderligt och relativt begrepp, något som vidare gör
att företagen måste anpassa sig (Deegan & Unerman 2011).
Anledningar till varför företag eftersträvar legitimitet kan variera och det finns
flera olika faktorer som förklarar detta. Suchman (1995) konstaterar att
11
legitimitet kan leda till kontinuitet och trovärdighet för verksamheten och dess
aktiviteter, vilket också bekräftas av Chen och Roberts (2010) som menar att
avsaknad av legitimitet kan resultera i att en verksamhet upphör att existera.
Legitimitetsteorin baseras vidare på antagandet om att alla företag verkar i
samhället genom så kallade sociala kontrakt som innebär att företag måste
uppfylla de aspekter som är socialt önskvärda och också tillgodose
intressenterna med ekonomiska, sociala och politiska fördelar (Schocker & Sethi
1973). Liksom Deegan och Unerman (2011) har Schocker och Sethi (1973) tidigt
påpekat vikten av att anpassa sig efter det dynamiska samhället inom vilket
organisationen verkar, för att på så sätt uppfylla de sociala förväntningarna som
ständigt förändras.
Legitimitetsteorin är enligt Chen och Roberts (2010) en central teori som är
vanligt förekommande i samband med forskning som rör redovisning av
miljömässiga faktorer. Patten (1991) menar att företags försök att uppfylla de
sociala förväntningarna för att få legitimitet kan vara en av förklaringarna till
varför företag frivilligt använder sig av viss redovisning, vilket vidare Walden
och Schwartz (1997) framhäver som en förklaring till förekomsten av
hållbarhetsredovisning hos många företag.
2.2.2. Intressentteorin
Deegan och Unerman (2011) beskriver att intressentteorin har sin utgångspunkt
i samspelet mellan företaget och dess intressenter och menar att dessa parter har
inflytande över, samt påverkas av varandra. Liksom legitimitetsteorin, utgår
intressentteorin från att företag påverkas av samhället de bedriver sin
verksamhet i. En väsentlig skillnad mellan dessa två teorier är dock att
intressentteorin fokuserar på de olika intressentgruppernas förväntningar
snarare än på de värderingar samhället har i stort (Deegan & Unerman 2011).
Intressenter kan beskrivas som personer eller grupper som på något sätt har
intresse i ett företagets verksamhet och dess framgång (Freeman & Reed 1983
refererad i Deegan & Unerman 2011). Intressentgrupper kan i sin tur ses som
en samling av personer och organisationer med liknande intressen i
företaget och kan exempelvis vara anställda, aktieägare och kunder som alltså
påverkas av företagets beslut och aktiviteter (Clarksson 1995). Freeman (1984, i
Grafström et. al 2008) har i en intressentmodell sammanställt samspelet mellan
företaget och dess intressenter vilket visas i figur 1 nedan. Denna modell
exemplifierar intressenter som ett företag kan ha och visar det ömsesidiga
inflytandet mellan aktörerna. Clarksson (1995) delar vidare in intressenter i två
12
olika grupper; primära och sekundära intressentgrupper. De primära
intressenterna är sådana som ett företag har svårt att existera utan, som
exempelvis investerare, anställda och kunder. Sekundära intressenter är
intressenter som inte är direkt involverade i företagets verksamhet men som
ändå påverkas av dess beslut och vars aktiviteter i sin tur även är väsentliga för
företaget, exempelvis media (Clarksson 1995).
Figur 1. Intressentmodellen (Freeman refererad i Grafström et. al 2008).
Inom intressentteorin har två huvudsakliga perspektiv identifierats, det
normativa och det positiva perspektivet, vilka kan förklara företags
förhållningssätt till sina olika intressenter (Deegan & Unerman 2011). Det
normativa perspektivet innebär enligt Hasnas (1998) att företag bör styras med
lika hänsyn till samtliga intressenter och inte enbart gynna de intressenter med
störst inflytande över företaget. Hasnas (1998) menar att detta perspektiv alltså
utgår från att företaget styrs med hänsyn till samtliga intressenter och att en
balans mellan intressenternas intressen således måste hittas. Detta skiljer sig från
den uppdelning av intressenter som Clarksson (1995) gjort eftersom större vikt
bör läggas vid de primära intressenternas intressen, till exempel de anställda i
och med att dessa har större betydelse för organisationers fortlevnad än vad de
sekundära intressenterna har. Deegan och Unerman (2011) menar vidare att det
normativa perspektivet beskriver hur företag bör agera men att företags verkliga
agerande kan skilja sig ifrån detta. Utgångspunkten i det positiva perspektivet
är, tvärtemot från det normativa, att de intressenter med mest inflytande över
företaget också är de vars intressen beaktas i första hand. Fokus enligt detta
perspektiv är således att tillgodose de intressenter med störst inflytande i första
13
hand, för att på så sätt få tillgång till nödvändiga resurser för företagets
fortlevnad (Bailey et al. 2000).
Gray et al. (1996) påpekar att företagen har ett ansvar i att redovisa aktiviteter
och vad dessa har för betydelse för samhället i enlighet med de sociala kontrakt
som finns mellan företagen och företagets intressenter. Många intressenter
efterfrågar miljömässig, social och ekonomisk information gällande företags
verksamhet vilket är något som vidare gör den miljömässiga redovisningen till
en väsentlig del i just relationen mellan företaget och dess intressenter och som
därmed utgör en förklaring till varför hållbarhetsredovisning upprättas av många
företag (Gray et al. 1996).
2.2.3. Institutionell teori
Institutionell teori förklarar varför företag tenderar att efterlikna andra liknande
företag vilket benämns mimetisk institutionell teori. Vidare förklarar
institutionell teori också företagets önskan om att följa olika former av normer
(Deegan & Unerman 2011). Carpenter och Feroz (2011) beskriver hur
institutionell teori agerar som en lins som används när det kommer till val
mellan olika redovisningsalternativ. Carpenter och Feroz (2011) menar att
institutionell teori förklarar att företag ofta agerar efter sociala referenser och
normer samt olika värderingar som samhället har gällande vad som anses vara
accepterat beteende. Enligt Kanji (2010) har det sedan början på 2000-talet gått
att se hur företagen har blivit mer medvetna om att ta ett större samhällsansvar
både ur en miljömässig men även etisk aspekt. Kanji (2010) menar även att hur
företagen agerar ur samhällssynpunkt ofta går hand i hand med hur det går för
företaget eftersom människor tenderar att ha ett ökat medvetande för
samhällsfrågor och värdesätter dessa. Människors ökade medvetenhet för
samhällsfrågor nämner Kanji (2010) som en av anledningarna till att företag
upprättar hållbarhetsredovisning.
Det finns två huvudområden inom institutionell teori, ismorfism och
decoupling. (Deegan & Unerman 2011). Ismorfismen beskrivs av DiMaggio och
Powell (1983) som en förklaring till att företagen väljer att efterlikna andra
företag, exempelvis inom redovisning. Att företag vill efterlikna andra företag är
för att de inte ska bryta mot normerna och på det viset ge upphov till kritik.
Decoupling däremot beskriver hur den praktiska verkligheten skiljer sig från de
normer som format företagets struktur, de verkliga tillämpningarna kan alltså
skilja sig från institutionella (Deegan & Unerman 2011).
14
Institutionell teori skiljer sig från andra teorier då fokus mer är på varför
företaget ser ut som det gör medan andra teorier fokuserar mer på chefernas
specifika beslut kring strukturen (Deegan & Unerman 2011). Institutionell teori
omfattar både rättsliga och sociala normer som påverkar företagets konstruktion
och agerande. Dillars et al. (2004) beskriver hur institutionell teori får en ökad
betydelse inom organisationsteorin och inom redovisningen i företagen då
normer överlag påverkar företagen i större utsträckning. Institutionell teori har
även en koppling till både legitimitets- och intressentteorin och kan användas
såväl i samband med, eller som komplement till dessa (Deegan & Unerman
2011).
Tack vare institutionell teori har det skapats en förståelse för hur redovisning i
företagen går till. Det har genomförts studier med institutionell teori som grund
vilka har bevisat att det är viktigt att upprätta en redovisning som uppfyller
standarden ur både ett socialt och miljömässigt perspektiv. Att redovisa sociala
och miljömässiga aspekter är väsentligt för att ge grund åt legitimitet för
företaget (Dillars et al. 2004). Vidare menar forskarna att redovisningsstandarder
kan anses vara exempel på strukturer som formar företaget. Företagens struktur
baseras på de normer som finns i samhället och bidrar till att den tidigare
nämnda legitimitetsteorin kan användas som förklaring till varför företag ser ut
som de gör och varför de fattar vissa beslut. Meyer och Rowan (1977) beskriver
att organisationsstrukturen till stor del kan förklaras av institutionell teori.
Påverkan som institutionell teori beskriver att företag har på varandra medför
att många av de nya processerna uppkommer i och med denna påverkan.
2.3. Beslutsfattande
Tidigare nämnda redovisningsteorier har en stor påverkan på företagens val och
beslut eftersom beslut bör fattas med hänsyn till bland annat hur intressenternas
efterfrågan ska tillgodoses (Deegan & Unerman 2011). Det finns flera olika
beslutsteorier som enligt Edlund et al. (1999) tillsammans med ytterligare
faktorer kan förklara hur och varför ett beslut tas. Beslutsteorierna kan vidare
delas in i normativa och deskriptiva teorier där normativa beslutsmodeller ofta
baseras på idealistiska och orealistiska antaganden och därmed i många fall
förklarar hur beslut bör fattas istället för hur ett beslut fattas verkligheten. De
deskriptiva beslutsmodellerna är mer verklighetsbaserade och beskriver i högre
grad hur ett beslut faktiskt fattas (Edlund et al. 1999). Vidare förklarar Hatch
(1997) att det även finns andra faktorer som påverkar beslutsprocessen, såsom
exempelvis makt och politik. Figur 2 nedan illustrerar hur beslutsteorier delas in
15
i normativ och deskriptiv teori, samt vilken gren den rationella och satisfierade
beslutsteorin tillhör.
Figur 2. Uppdelning av beslutsteorier.
2.3.1. Rationell beslutsteori
Den rationella beslutsmodellen är en normativ teori som enligt Edlund et al.
(1999) utgår från att alla beslut är logiskt grundade. Simon (1955) kopplar denna
teori till uttrycket “economic man” och menar att rationella beslut kan fattas
först med fullständig kunskap om centrala aspekter kring de olika alternativen
och att besluten dessutom fattas för att maximera egennyttan. Att människor
försöker fatta beslut som maximerar nyttan är något som även bekräftas av
Edlund et al. (1999) som menar att rationella beslut fattas genom att fördelarna
med olika beslutsalternativ vägs mot deras kostnader och nackdelar för att på så
sätt kunna utvärdera olika alternativ och därmed fatta det mest optimala
beslutet.
Enligt Simon (1955) vilar den rationella beslutsmodellen på särskilda
antaganden som enligt Edlund et. al (1999) kan ses som orealistiska.
Beslutstagaren anses ha nästintill fullständig kunskap om omgivningen och
relevanta aspekter som inverkar på beslutet. Vidare görs antagandet om att
beslutsfattaren har ett ändamålsenligt tänkande och att ens egna preferenser och
värderingar bortses från, samt att beslutsfattaren har en god förmåga att kunna
utvärdera alla möjliga alternativ och dessutom avgöra vilket av dessa som
maximerar nyttan (Simon 1955). Edlund et. al (1999) beskriver också att den
16
rationella beslutsprocessen sker i särskilda systematiska steg där ordningen i
varje beslutsprocess alltid är densamma.
Den rationella beslutsmodellen har fått utstå en hel del kritik eftersom den
baseras på orealistiska antagandet samt att modellen inte förklarar hur beslut
faktiskt fattas i verkligheten, utan snarare förklarar hur beslutstagandet bör gå
till vid rationellt tänkande. Människan har inte kapaciteten att kunna identifiera
och utvärdera samtliga alternativ vilket gör att fullständigt rationella beslut inte
kan fattas. Därmed har det utvecklats en förenklad modell av den rationella
beslutsteorin, den satisfierade beslutsteorin (Simon 1955).
2.3.2. Satisfierad beslutsteori
En gren av den rationella beslutsmodellen är satisfieringsmodellen. Dock tillhör
denna modell den deskriptiva teorin till skillnad från den rationella som tillhör
den normativa teorin (Edlund et al. 1999), vilket visas i figur 2 ovan. Den
satisfierade beslutsteorin anses vara en mer tillämpbar version av den rationella
modellen då den mer korrekt beskriver hur beslut fattas i praktiken (Edlund et
al. 1999). Satisfierad beslutsteori förklarar att beslut inte kräver lika mycket
resurser och att informationsbehovet är mindre än enligt den rationella
modellen. Beslutsprocessen är mindre resurs- och informationskrävande
eftersom den satisfierade modellen innebär att enbart vissa alternativ utvärderas
och inte samtliga. Edlund et al. (1999) menar även att det med hjälp av denna
modell är lättare för företaget att sätta definierbara mål i och med att
informationsmängden är mindre.
Utifrån den satisfierade teorin fattas beslutet efter att handlingsalternativets
fördelar jämförs med de eventuella konsekvenserna som beslutet medför. Anses
det vara ett beslut med acceptabla konsekvenser väljer företaget det (Edlund et
al. 1999). Förklaringen till detta enligt Simon (1997) är att företagen nöjer sig
med att bli tillfredsställda istället för att maximera nyttan genom att undersöka
alla möjliga alternativ.
Simon (1997) påpekar att användningen av denna metod kan medföra att det
förekommer fel vid beslutstagandet. Dock menar Simon (1997) ändå att det är
svårt att hitta ett alternativ där det inte riskerar att uppstå fel utifrån mänsklig
kunskap och mänskligt resonemang. Beslut fattas alltså till stor del utefter
människorna i företaget och deras kunskap och erfarenheter. Simon (1999)
förklarar att företagets kunskap består av människorna i företaget och att ny
17
kunskap uppkommer vid rekrytering av nya anställda. Detta är alltså en aspekt
som bör beaktas vid användningen av satisfieringsteorin.
2.3.3. Resursberoende teorin
Utgångspunkten i resursberoende teorin är enligt Pfeffer och Salancik (2003) att
nästintill alla företag är beroende av resurser från samhället för att kunna
existera, vilket påverkar företagets beslut angående att börja upprätta
hållbarhetsredovisning. Eftersom resurser är väsentliga för företagens
verksamhet är det en viktig aspekt som påverkar företagens beslutsfattande
eftersom företagen måste säkerställa att sådana beslut som genererar
nödvändiga resurser fattas. Vilka resurser som företag är i behov av varierar
mellan olika företag men gemensamt för samtliga företag är att de måste
identifiera väsentliga resurser och ta hänsyn till dessa vid beslut för att säkerställa
att företaget har tillgång till de nödvändiga resurserna (Pfeffer & Salancik 2003).
Hatch (1997) förklarar att faktorer som makt och politik har en inverkan på
företagens beslutsfattande. Företagets och externa parters maktposition
påverkar således enligt Hatch (1997) vilka beslut som kan och bör fattas av
företagen. Likaså påverkar politiska beslut företagens beslut. Eftersom ett
företag är beroende av resurser från omvärlden menar Pfeffer och Salancik
(2003) att intressenterna innehar en maktposition i förhållande till företaget. Ju
större värde en intressent har för företaget desto mer beroende beskrivs även
företaget vara av den specifika intressenten. Denna korrelation leder även till att
maktpositionen för intressenten ifråga ökar vilket även påverkar
beslutsfattandet då hänsyn måste tas till intressenterna och omvärlden)
(Bruzelius & Skärvad 2011).
Kommunikation med externa intressenter som kontrollerar resurser företagen
är i behov av, som exempelvis kapital, är enligt Pfeffer och Salancik (2003)
nyckeln för att få tillgång till de resurser verksamheten kräver. Vidare förtydligar
Pfeffer och Salancik (2003) vikten av att företagen interagerar med och anpassar
sig efter omvärlden för att sålunda möjliggöra ett utbyte av resurser. Pfeffer och
Salancik (2003) beskriver att ett företag består av olika intressen vilket gör att
företag många gånger måste välja vilka intressen som ska beaktas. Vilka resurser
som är nödvändiga och vilka intressen som måste tillgodoses är något som
Pfeffer och Salancik (2003) menar även kan ändras över tid.
Enligt Hybels (1995) kan den resursberoende teorin också förklara sambandet
mellan legitimitet och resurser eftersom resurser hjälper företaget att få
18
legitimitet. Likaså gäller det omvända, att legitimitet möjliggör för företaget att
få resurser från omvärlden. Pfeffer och Salancik (2003) förklarar att företags mål
och aktiviteter måste vara legitima för att erhålla resurser och för att således
berättiga ett företags existens.
19
3. Metod
Avsnittet metod beskriver framtagandet av empirin och omfattar hur undersökningen har
genomförts och hur data har bearbetats. Vidare förs även en diskussion kring studiens
trovärdighet.
3.1. Metodval
Syftet med denna studie är att förklara bakomliggande faktorer till varför
börsnoterade företag fattat beslutet att upprätta hållbarhetsredovisning. För detta
ändamål ansågs det mest lämpligt att använda en kvalitativ metod eftersom Patel
och Davidsson (2011) menar att kvalitativ metod syftar till att identifiera olika
egenskaper och ge en djupare förståelse för företag i praktiken. Förståelsen är
en viktig aspekt i denna uppsats eftersom att syftet är att förklara de
bakomliggande faktorerna som påverkar företagen vid beslutet att
hållbarhetsredovisa. Jacobsen (2002) beskriver kvalitativa intervjuer som
användbara för att få en större insikt i problemområden och företeelser
eftersom dessa möjliggör öppna och mer djupgående dialoger mellan intervjuare
och representanter. För att få en ökad förståelse för de faktorer som inverkar
på företags beslut att upprätta hållbarhetsredovisning har därför individuella
intervjuer genomförts eftersom öppna samtal med representanterna bidrar till
mer ingående och kvalitativa svar. Öppenhet är ett begrepp som Jacobsen
(2002) använder i samband med den kvalitativa metoden. Begreppet innebär att
det i förväg är bestämt vad det ska efterforskas om men att det ändå finns
möjlighet för respondenten att bidra med utvecklande svar tack vare öppet
ställda frågor.
Empirin i uppsatsen har beskrivits med ord istället för siffror. Jacobsen (2002)
förklarar att ord lämpar sig bättre vid kvalitativa studier vilket är en av
anledningarna till att denna metod har använts. Jacobsen (2002) menar att
anledningen är att ett tal inom samhällsvetenskapen mer fungerar som en
symbol vilket ej lämpar sig för denna studie.
3.2. Urval
Efter utvärdering av vilka företag som var bäst lämpade för undersökningen
valdes börsnoterade företag inom olika branscher (se bilaga 1) där intervjuer
genomfördes med ansvariga inom hållbarhet på samtliga företag.
Undersökningen omfattade följande företag: Securitas från säkerhetsbranschen,
telecomföretaget TeliaCompany, skogsindustrikoncernen StoraEnso, teknik-
20
och industriföretaget SKF samt SEB från bank- och finansbranschen.
Anledningen till att intervjuerna gjordes utifrån olika branscher var för att få en
bredare synvinkel och därmed uppnå syftet. I och med att tidigare nämnda
företag verkar i olika branscher har de olika stor påverkan socialt, miljömässigt
och ekonomisk, vilket bör tas i beaktning vid denna studie. Att valet föll på
börsnoterade företag var för att det är många företag inom den här kategorin
som upprättar hållbarhetsredovisning. Westermark (2013) förklarar att det
främst är stora och börsnoterade företag som har de resurser som krävs för att
kunna samla in och bearbeta den information som är nödvändig för att upprätta
hållbarhetsredovisning. Ytterligare en anledning som Westermark (2013)
nämner som en förklaring till varför börsnoterade företag i stor utsträckning
hållbarhetsredovisar, är att det främst är denna typ av företag som har störst
tryck från sina intressenter.
Studien utgår från ett icke-sannolikhetsurval som av Bryman och Bell (2013)
beskrivs som ett urval som ej grundar sig på sannolikhetsprinciper. Alla
börsnoterade företag har ej haft samma sannolikhet att bli utvalda till att delta i
studien, utan urvalet har baserat sig på de börsnoterade företag med mer
välkända hållbarhetsredovisningar samt på hur lättillgängliga personerna på
företaget var. Denna typ av icke-sannolikhetsurval går under namnet
bekvämlighetsurval och innebär enligt Bryman och Bell (2013) att urvalet består
av personer som vid studien var tillgängliga och möjliga att få kontakt med.
Totalt kontaktades cirka 35 stycken företag som valdes i och med att de var
börsnoterade företag med framgångsrika hållbarhetsredovisningar.
För att få djupgående förståelse för varför företag beslutar att upprätta
hållbarhetsredovisning har förutom de olika företagen även experter, både
internationellt och nationellt, inom området kontaktats. En intervju har gjorts
med Gunilla Hadders som är grundare till TripleB. Nobelpristagaren i ekonomi
från 2002, Daniel Kahneman, har även kontaktats men kunde tyvärr inte
medverka på grund av att han var pensionerad. Anledningen till varför
Kahneman kontaktades var i och med hans framstående forskning inom
beslutsfattande vilket gör att han hade kunnat bidra med expertiskunskap inom
området beslutsfattande.
Antalet intervjuer grundade sig i vad som ansågs vara ett lämpligt antal för att
få en bredare syn och samtidigt möjliggöra för djupgående och utvecklade
intervjuer. Om fler företag hade medverkat i intervjuer hade detta kunnat ge en
bättre bild av hur utbrett upprättande av hållbarhetsredovisning är. Syftet med
uppsatsen är dock att förklara mer djupgående varför företagen upprättar
21
hållbarhetsredovisning, med grund i redovisningsteorier och beslutsfattande,
vilket gör att det ej ansågs nödvändigt att undersöka fler företag.
För att besvara uppsatsens syfte användes en semistrukturerad intervjuguide.
Denna metod beskrivs av Bryman och Bell (2013) som relativt uppstrukturerad
då intervjuerna ofta följer en lista på frågor som har bestämts i förväg, samtidigt
har personen som blir intervjuad stor frihet att utveckla och utforma sina svar
på eget vis. Detta gäller även för intervjuaren som inte behöver följa guiden helt
utan även har även möjlighet att ändra frågornas ordning samt lägga till frågor
(Bryman & Bell 2013). Detta sätt ansågs optimalt för studiens syfte eftersom det
fanns konkreta frågor som behövdes besvaras samtidigt som de intervjuade
skulle kunna utveckla sina svar maximalt.
3.3. Datainsamling
De intervjuer som utgör uppsatsens empiri är resultatet av flera olika steg. Först
och främst har företagen undersökts för att se om de uppfyllde de krav som
uppsatsens syfte kräver, det vill säga att de både upprättar
hållbarhetsredovisning och är börsnoterade. Efter det kontaktades
hållbarhetsansvariga hos företagen via mail för att boka in intervjuerna. Efter att
frågeformuläret hade konstruerats skickades det ut till företagen i god tid före
intervjun, då företagen skulle kunna ha möjlighet att svara på frågorna utförligt.
Intervjufrågorna skiljde sig åt beroende på vilka företag de skulle ställas till (se
bilaga 2). En intervju genomfördes till exempel på engelska, vilket innebar att
även frågorna som mailades till ansvarig person på företaget var på engelska.
Likaså ställdes olika frågor till företagen respektive experten då intervjufrågorna
var tvungna att framställas på olika sätt beroende på respondent.
Intervjufrågorna grundades i uppsatsens teoridel, både utifrån redovisnings- och
beslutsteorierna för att den röda tråden inte skulle förloras och för att syftet
skulle kunna uppnås.
Intervjuerna gjordes sedan per telefon eller direkt, det vill säga genom personliga
möten. Anledningen till de olika metoderna berodde på praktiska aspekter. Då
ett av företagen har sitt säte i Finland var det med ett personligt möte med
företagets representant. Dessa olika intervjumetoder bedömdes ge lika
representativa svar vilket även styrks av Bryman och Bell (2013) som menar att
direkta intervjuer och intervjuer per telefon har utvecklats till att vara lika
representativa. Bryman och Bell (2013) menar även att telefonintervjuer medför
fördelar som att exempelvis vara mindre kostsamma och tidskrävande vilket
vägdes in vid valet av sätt att genomföra intervjuerna på. Det hade inneburit
22
höga kostnader och mycket tid att genomföra samtliga intervjuer på plats hos
företagen.
Samtliga intervjuer utom den första intervjun spelades in. Efter den första
intervjun bedömdes det dock nödvändigt att spela in resterande intervjuer då
det ansågs vara ett bra hjälpmedel vid senare bearbetning av
materialet. Resterande intervjuer spelades således in efter godkännande från
den intervjuade.
3.4. Databearbetning
Som tidigare nämnts spelades majoriteten av intervjuerna in. Anledningen var
för att kunna erhålla maximalt med information som intervjuerna gav samt för
att göra det möjligt att sammanställa intervjuerna på ett korrekt sätt utan
missförstånd eller informationsluckor. Med hjälp av inspelningarna har
intervjuerna sedan transkriberats för att sedan kodas. Kodningen baserades på
informationen som framkom vid transkriberingen, det vill säga liknande svar
från intervjuerna skapade ämnen och olika koder kopplades till respektive
teman. Dessa teman utgjorde sedan grunden till rubriksättningen i empirin.
Kodningen tillsammans med transkriberingen underlättade sammanställningen
eftersom att de strukturerade upp materialet.
3.5. Studiens trovärdighet
För att få ett utförligt och tillförlitligt resultat bestod urvalet av börsnoterade
företag från olika branscher. Att studien omfattat företag från olika branscher
behöver dock inte innebära att resultatet är representativt för alla företag. Något
som är viktigt att beakta är att kvalitativa studier är resurskrävande vilket har
inneburit att studien begränsats till att enbart innefatta ett företag från respektive
bransch vilket således innebär att branschspecifika slutsatser ej kan dras.
Jacobsen (2002) menar att urval kan bero på slumpen vilket således kan innebära
att urvalet i studien ej är representativt för hela populationen då många företag
kontaktas men enbart ett fåtal valts ut till att få delta i studien. Att företagen
själva kan välja vilken information de vill delge vid intervjun kan medföra att de
väljer att framställa sig på önskat sätt vilket kan påverka trovärdigheten. Även
att företagsrepresentanterna inte har varit anonyma i intervjun kan också ha haft
påverkan på trovärdigheten.
Patel och Davidsson (2011) beskriver att tillförlitligheten i studier även kan
relateras till intervjuarens förmåga att objektivt kunna bedöma de svar som fås
23
från representanterna. En fullständigt objektiv bedömning kan dock vara svår
att göra eftersom mänskliga faktorer kan resultera i bedömningsfel. För att
minska subjektiviteten menar Patel och Davidsson (2011) att strukturerade
intervjuer kan användas, samt att genomförande av intervjuer och bearbetning
av svaren sker av flera personer. För att säkerställa en högre grad av trovärdighet
och objektivitet har således intervjuerna och tolkning av svaren utifrån teori och
tidigare forskning genomförts av båda skribenterna. Vidare har dessutom semistrukturerade intervjuer använts för att på så sätt öka trovärdigheten. Kvalitativa
intervjuer har minskat utrymmet för misstolkningar då en dialog har förts direkt
med företagens representanter. Då medvetenheten kring faktorer som kan
påverka studiens tillförlitlighet och objektivitet funnits med under studiens gång
har försök gjorts för att förebygga detta vilket innebär att studien kan bedömas
vara tillförlitlig.
Studiens validitet är vidare något som är viktigt att beakta. Bryman och Bell
(2013) beskriver validitet som en bedömning av huruvida det som är tänkt att
undersökas faktiskt undersöks och identifieras. Eftersom att syftet har beaktats
under studiens gång har fokus hela tiden varit på att undersöka det studien syftar
till att undersöka vilket har gjort att intervjuerna även utgått från detta.
Intervjuguiden och de följdfrågor som ställdes utformades på ett sådant sätt att
det som var tänkt att undersökas också undersöktes. Vidare har skribenternas
förkunskap inom området resulterat i en ökad förståelse för studiens område
och de resultat som framkommit.
24
4. Empiri
Resultatet från de kvalitativa intervjuerna som har genomförts har sammanställts i empirin
nedan. Empirin har kategoriserats efter olika områden som framkommit med hjälp av
kodning av de transkriberade intervjuerna och är således inte uppdelade efter varje företag för
sig utan företagsrepresentanternas svar har blandats.
4.1. Förtroendeskapande och bakomliggande normer
Normer är en genomgående faktor som de flesta av de intervjuade
företagsrepresentanterna berättar att de tydligt märker av i sitt arbete med
hållbarhetsredovisning. Vissa av företagen med mer erfarenhet kring att
upprätta hållbarhetsredovisning menar dock att normerna har förändrats sedan
1980-talet och att de har blivit etablerade nog att det inte längre är en fråga om
de ska upprätta hållbarhetsredovisning eller ej. Elisabet Linge Bergman på SEB
menar att trots att det inte ännu är ett legalt krav finns det både krav och
förväntningar från samhället, särskilt på de stora företagen, att visa kunskap
inom hållbarhetsområdet.
Eeva Taimisto på StoraEnso menar att det både finns rättsliga normer, till
exempel från EU med olika regleringar som påverkar att företag upprättar
hållbarhetsredovisning, men såklart även sociala normer från samhället.
Taimisto menar att om ett företag vill visa sig ur ett hållbart perspektiv ingår det
att berätta om vad företaget gör och att vara transparenta. Detta visar även att
företaget är trovärdigt utifrån intressenternas ögon. Taimisto avslutar med att
förklara att det finns många olika typer av sociala och rättsliga normer från
samhället som påverkar företagens beslut att börja hållbarhetsredovisa eller ej.
Hållbarhetsredovisningen har också enligt Henrik Weinestedt på TeliaCompany
haft en viktig betydelse för företaget för att återuppbygga förtroendet efter
tidigare blåsväder som företaget hamnat i. Genom att upprätta
hållbarhetsredovisning har företaget kunnat visa hur de har arbetat för att
förbättra sitt anseende inom ifrågasatta områden och genom detta även lyckats
återta en del av det förtroende som tidigare förlorats.
Flera av företagen påpekar även vikten av den transparens som
hållbarhetsredovisningen medför och hur denna skapar legitimitet hos
företagens intressenter. Flera av representanterna menar att detta är nödvändigt
för att företaget överhuvudtaget ska ha möjlighet att överleva då exempelvis
kunder och investerare väljer de företag som kan förse dem med rätt och
25
fullvärdig information kring deras arbete med hållbarhet. Enligt Cecilia Alenius
på Securitas kan det förklaras av att kunderna inte vill ha en leverantör som kan
skada dem på något sätt och att en av anledningarna till att upprätta
hållbarhetsredovisning är att visa kunder och potentiella kunder att de är ett
hållbart företag. Företagen nämner även vikten av den legitimitet som
hållbarhetsredovisningen medför gällande deras varumärke och att det
representerar trovärdighet vilket är ett exempel på vad företag indirekt tjänar på
att upprätta hållbarhetsredovisning. Representanterna menar även att det ställs
höga krav, särskilt på större företag, på att hållbarhetsredovisningen är trovärdig
och speglar företagens verksamhet.
Jonas André på SKF förklarar deras ambition om att sätta pragmatiska och
ambitiösa mål och menar att detta förhoppningsvis ökar företagets trovärdighet
i ögonen hos både externa och interna intressenter. Att visa att de har genomfört
sina tidigare satta mål anser André vara en viktig komponent till att skapa
trovärdighet. André förklarar hur de har märkt av att intresset för
hållbarhetsredovisningen även har ökat förväntningarna på företagen. SKF till
exempel som är ett multinationellt, svenskt företag förväntas arbeta med vissa
frågor. Nu för tiden ges inte lika mycket uppmärksamhet till företagens
utveckling inom hållbarhetsområdet utan det är främst om ett företag inte
uppfyller dessa krav som det blir uppmärksammat, vilket medför att trots att det
ännu inte är lagstadgat finns det starka normer som säger att företaget “ska”
upprätta hållbarhetsredovisning.
Dock skulle Gunilla Hadders på TripleB inte säga att det är normer som
påverkar om företag beslutar att hållbarhetsredovisa eller ej, utan att det mer är
affärsdrivet och drivs av kunderna eftersom företagen vill sälja sina produkter
och vara långsiktigt lönsamma. Ytterligare en av de intervjuade
företagsrepresentanterna menar att det inte finns några direkta normer utan att
det är kunderna som påverkar företagen.
4.2. Kommunikation och efterfrågan
Enligt företagsrepresentanterna har intresset för hållbarhet och
hållbarhetsredovisning fått en ökad betydelse i samhället och samtliga
representanter menar att redovisning av sådan icke-finansiell information som
hållbarhetsredovisning innebär efterfrågas i allt högre grad av intressenter vilket
för många företag var den största anledningen till att de fattat beslutet att
börja
hållbarhetsredovisa.
Vilka
intressenter
som
efterfrågar
hållbarhetsredovisning varierar mellan de olika företagen. Gemensamt för
26
samtliga företag som upprättar hållbarhetsredovisning är dock att de med hjälp
av sin redovisning försöker tillgodose intressenternas efterfrågan av och
underlätta förståelsen för den icke-finansiella informationen rörande
miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer som hållbarhetsredovisningen
innefattar.
Att hållbarhetsredovisa underlättar enligt många av företagsrepresentanterna
kommunikationen med intressenterna och gör att företagen kan visa hur de
arbetar med hållbarhet. André på SKF menar att det är betydelsefullt att försöka
matcha intressenternas förväntningar mot det som görs i verksamheten och
kommunicera arbetet på ett sätt som gör att intressenterna uppfattar det som
faktiskt görs på ett korrekt sätt. Hållbarhetsredovisning beskrivs av Alenius på
Securitas som ett naturligt sätt att tillgodose intressenternas efterfrågan på att se
hur företaget agerar hållbart då de flesta intressenter efterfrågar kommunikation
av hållbarhetsaspekter. Hadders på TripleB betonar även vikten av att
hållbarhetsredovisa för att inte tappa kommunikationsfördelar och menar att
många företag som har ett bra hållbarhetsarbete vill kommunicera hur de verkar
hållbart i samhället och hur de utvecklar sin verksamhet.
Hållbarhetsredovisning kan enligt André på SKF vara ett effektivt sätt att
attrahera exempelvis kunder. Genom att kommunicera hur företaget arbetar
hållbart och vad det är för typ av företag menar André att det bidrar till att
företaget kan uppfattas som en önskad leverantör och kund, att människor
söker sig till företaget för anställning och att kommunikationen även kan
attrahera kapital från investerare. André betonar dock vikten av att företaget ska
ha ett ärligt syfte med sin verksamhet och med hållbarhetsredovisningen.
Efterfrågan från såväl interna som externa intressenter har påverkat många av
företagen i valet att börja samt fortskrida med upprättandet av
hållbarhetsredovisning. Taimisto på StoraEnso märker klart av ett ökat intresse
för hållbarhetsredovisning från framförallt kunder och investerare och menar
att dessa intressentgrupper är mer uppdaterade och informerade inom
hållbarhetsområdet än vad de tidigare har varit. Weinestedt på TeliaCompany
upplever däremot inte att hållbarhetsredovisning efterfrågas av många av deras
privatkunder, utan att det snarare är affärskunder och institutionella ägare som
kräver att de hållbarhetsredovisar. Linge Bergman på SEB pekar ut kunder,
aktieägare, anställda och samhället som fyra viktiga intressenter där
hållbarhetsarbete efterfrågas. Även Securitas påverkas av sina intressenter och
menar att många av dessa påverkar hållbarhetsarbetet, däribland kunder,
anställda, investerare, leverantörer, pressorganisationer, myndigheter och facket.
27
Företagsrepresentanterna menar att i takt med att hållbarhet blir ett mer
uppmärksammat och aktuellt område ökar även intresset från anställda, såväl
nuvarande som potentiella, att undersöka hur hållbart ett företag är. Samtliga
företagsrepresentanter menar att anställda har en ökad kunskap idag gällande
hållbarhet och att de använder sig av hållbarhetsredovisningen för att bedöma
huruvida företagets värderingar stämmer överens med de personliga
värderingarna och om företaget verkligen lever upp till det de redovisar. Alenius
på Securitas betonar vikten av att kunna förmedla till de anställda att det är ett
hållbart företag de arbetar för vilket en hållbarhetsredovisning möjliggör. Linge
Bergman på SEB menar även att hållbarhet är väldigt viktigt för framförallt
yngre personer, vilket gör hållbarhetsredovisning till en betydelsefull del för att
anställa unga personer.
4.3. Krav från ägare och framtida lagkrav
TeliaCompany är det enda företaget som är skyldiga på grund av krav från staten
som ägare att upprätta hållbarhetsredovisning. TeliaCompany är alltså det enda
av de intervjuade företagen som inte har något val när det kommer till beslutet
om hållbarhetsredovisning ska upprättas eller ej. Taimisto på StoraEnso menar
att en hållbarhetsredovisning är ett mycket bra instrument för att uppvisa att
företaget följer EU-förordningar som reglerar exempelvis miljöpåverkan.
Enligt André på SKF kommer det troligen bli ett mer enhetligt format på
hållbarhetsredovisningen vilket kommer innebära en tydligare harmonisering
mellan företagen. André spekulerar även kring det förväntade lagkravet som
träder i kraft i juli 2016 och menar att harmonisering troligen kommer att bli
ännu mer påtaglig i och med detta.
4.4. Påverkan från andra företag
Huruvida företag påverkas av varandra vid upprättandet av
hållbarhetsredovisning eller inte finns det delade meningar om hos
företagsrepresentanterna. André på SKF menar att de påverkas av andra företag
och att deras hållbarhetsredovisning således till viss del även influeras av andra
företags hållbarhetsredovisningar. Svenska exportföretag som är verksamma på
liknande marknader och en del internationella företag beskrivs av André som
den typ av företag SKF jämför sin egen verksamhet med då de tittar på hur
arbetet fungerar i dessa företag. André förklarar att många internationella
företag ofta ligger i framkant vad gäller hållbarhetsarbete och att de därmed till
viss del undersöker vad dessa företags hållbarhetsredovisning innefattar men att
28
det främst handlar om att undersöka bland annat vilka framgångsrika strategier
som används hos dessa företag. Taimisto på StoraEnso anser även hon att de i
viss utsträckning påverkas av andra företag då de använder sig av benchmarking
i syfte att undersöka vilka standarder och rapporteringssystem andra företag
använder sig av.
Alenius på Securitas anser däremot inte att de vid upprättandet av sin
hållbarhetsredovisning påverkas av andra företags hållbarhetsredovisning.
Alenius menar snarare att Securitas påverkas av intressenterna eftersom att det
finns en risk att förlora exempelvis kunder och investerare till konkurrerande
företag om de inte hållbarhetsredovisar men att dess konkurrenter gör det. Linge
Bergman på SEB menar att företaget vid upprättandet av den första rapporten
delvis tog intryck av andras hållbarhetsredovisningar. Hon klargör även att SEB
självklart tittar på vad som händer i omvärlden och också nu inspireras av andras
hållbarhetsredovisningar.
Weinestedt på TeliaCompany påpekar vikten av att det krävs att vissa företag
vågar börja hållbarhetsredovisa och vara transparenta för att på så sätt inspirera
andra företag att följa efter. Weinestedt menar därmed att det är positivt att det
finns krav för statligt ägda företag att hållbarhetsredovisa eftersom detta på sikt
kan leda till att fler företag beslutar att börja börjar upprätta
hållbarhetsredovisning. Att företag påverkas av varandra är något som även
Hadders på TripleB anser. Hadders menar att de lagkrav som är på väg att
införas gällande hållbarhetsredovisning kan innebära att de som inte
hållbarhetsredovisar idag kan komma att inspireras av andra som upprättar, eller
som kommer börja upprätta, hållbarhetsredovisning.
4.5. Framhäva verksamheten
Förutom de normer som många företag nämner, uppfattar företagen
hållbarhetsredovisningen som ett positivt och användbart instrument för att
kunna kommunicera det arbete de gör för människor, miljö och samhälle till
sina intressenter. Flera av representanterna från företagen påpekar vikten av att
vara transparenta och Taimisto menar att “hållbarhet finns i hjärtat på
StoraEnso” och att hållbarhet således är en viktig faktor att förmedla.
Linge Bergman på SEB påpekar även vikten av att visa hur de som finansiell
institution påverkar samhället och att kommunikation av denna påverkan är
direkt kopplad till deras anseende. Linge Bergman förklarar också att sedan SEB
började upprätta hållbarhetsredovisning, har företaget fått en ännu större
29
förståelse för hur de är en del av samhället, att de påverkar samhället men även
att de påverkas av samhället. André på SKF berättar att det beröm som företaget
har fått för sin transparens även yttrar sig genom att anställda känner att de
arbetar i ett utvecklande arbetsklimat.
Hadders på TribleB menar dock att hållbarhetsredovisning inte är ett sätt för
företagen att försköna sin verksamhet utan mer ett verktyg att framhäva sitt
hållbarhetsarbete. Vid frågan om det finns vissa branscher som upprättar
hållbarhetsredovisning mer än andra svarar hon att det inte är någon större
skillnad, dock kan företag vara i större behov av att redovisa om de till exempel
har en känslig värdekedja då de anser det viktigare att kommunicera sin
trovärdighet till kunder och andra intressenter.
4.6. Beslutsprocess
Få av företagsrepresentanterna arbetade i företagen vid den tidpunkt när den
första hållbarhetsredovisningen upprättades men samtliga representanter anser
ändå att beslutet att börja hållbarhetsredovisa har varit ett naturligt steg i
företagets utveckling. Alenius på Securitas förklarar att processen att börja
hållbarhetsredovisa skedde i flera steg eftersom beslut inte kan implementeras
snabbt i ett stort företag som Securitas. Alenius beskriver vidare att beslutet att
hållbarhetsredovisa därmed blev en naturlig utveckling för företaget. Även
Linge Bergman tror att hållbarhetsredovisning var naturligt för SEB då de
tidigare redovisat miljöaspekter i sin årsredovisning och menar att beslutet att
börja hållbarhetsredovisa därmed inte var ett dramatiskt sådant. André på SKF
förklarar att det fanns förväntningar från omvärlden att hållbarhetsredovisa och
att många andra svenska företag började hållbarhetsredovisa vid ungefär samma
tidpunkt som SKF, vilket gjorde hållbarhetsredovisning till ett självklart och
naturligt beslut även för SKF.
Det råder en samstämmighet bland många av företagsrepresentanterna kring att
det finns olika alternativ att visa verksamheten utifrån ett hållbart perspektiv
men att hållbarhetsredovisning ändå ses som det mest lämpliga alternativet.
Taimisto på StoraEnso och Alenius på Securitas påpekar att det givetvis finns
fler verktyg än hållbarhetsredovisning, men menar att hållbarhetsredovisning
ändå uppfattas som det mest effektiva alternativet för att visa hur företaget
agerar hållbart.
Huruvida en diskussion har förts i företagen gällande olika alternativ till
hållbarhetsredovisning eller inte, har varierat. Weinestedt på TeliaCompany
30
menar att hållbarhetsredovisning var ett givet alternativ på grund av ägarkravet
och att en diskussion kring om hållbarhetsredovisning ska upprättas eller inte ej
har förts i modern tid. Alenius däremot menar att de på Securitas diskuterade
och utvärderade olika alternativ för att visa företagets hållbarhetsaspekter, men
att de ändå landade i att hållbarhetsredovisning var det mest fördelaktiga
alternativet.
Gemensamt för samtliga företagsrepresentanter är att de ser
hållbarhetsredovisningen som ett värdefullt verktyg i verksamheten och att de
tror att hållbarhetsrapportering är något som de kommer fortsätta med i någon
form även i framtiden. Hadders på TripleB anser att hållbarhetsredovisning är
något som alla företag kan använda sig av, oavsett verksamhet, eftersom att alla
företag kan ta ett steg mot en mer ansvarsfull produktion och verksamhet.
4.7. För- och nackdelar
För att kunna bedöma om hållbarhetsredovisning uppfattas som ett gynnsamt
alternativ från företagens perspektiv fick företagsrepresentanterna frågan om de
anser att det finns för- och nackdelar med att hållbarhetsredovisa.
Weinestedt på TeliaCompany förklarar att det givetvis finns merkostnader i
form av arbetstid och bestyrkandekostnader i att hållbarhetsredovisa men menar
ändå att detta inte är något negativt i det stora hela. Vidare förklarar Weinestedt
att hållbarhetsredovisningsprocessen blir allt smidigare och snabbare vilket
således innebär mindre arbete för att upprätta denna rapport. Inte heller Alenius
på Securitas, Linge Bergman på SEB eller André på SKF ser ökade kostnader
och de resurser som upprättandet av hållbarhetsredovisning kräver som någon
nackdel. Alenius beskriver hållbarhetsredovisning som ett fördelaktigt alternativ
eftersom det gör det möjligt att samla all icke-finansiell information på samma
ställe vilket underlättar jämförelsen av företagets prestation mellan olika år.
Att hållbarhetsredovisning är tids- och resurskrävande är aspekter som Taimisto
på StoraEnso anser är viktiga att beakta. Taimisto tror att det funderades en del
kring detta innan beslutet att börja hållbarhetsredovisa fattades, men menar att
hon idag kan se att hållbarhetsredovisningen är värdefull i förhållande till den
kostnad och den tid som det krävs för att upprätta redovisningen. Hadders på
TripleB bedömer att beslutet att inte hållbarhetsredovisa medför stora risker för
företagen och nämner påverkan på varumärket som en möjlig negativ
konsekvens. Hadders anser även att processen att hållbarhetsredovisa inte
medför väsentliga kostnader i förhållande till de fördelar som
31
hållbarhetsredovisningen innebär vilket gör hållbarhetsredovisning till ett
effektivt verktyg för att visa hur företaget arbetar hållbart.
32
5. Analys
Nedan görs en analys med utgångspunkt i uppsatsens syfte. Uppsatsens teoretiska del kopplas
samman med empiriavsnittet vilket resulterar i en analys.
5.1. Trovärdighet
Deegan och Unerman (2011) förklarar företagens val enligt legitimitetsteorin
vilket innebär att företagen försöker uppfylla samhällets förväntningar och
därmed uppfattas som legitima. Vidare menar Deegan och Unerman (2011) att
legitimitetsteorin förklarar att företag till stor del påverkas av normer och
förväntningar vilket majoriteten av företagsrepresentanterna i empirin har
styrkt. Normernas och förväntningarnas påverkan på företagen visar på den
betydelse som samhället har på företagens beslut och den positiva inverkan som
normer kan ha. Ett företag måste, som Suchman (1995) beskriver det, uppfylla
de sociala förväntningar som finns och det är detta i sin tur som leder till om
företaget uppfattas som legitimt eller ej. I och med att miljöpåverkan och
samhällsansvar har fått ökad betydelse är normer, precis som Deegan och
Unerman (2011) förklarar, föränderliga och företagen måste därmed anpassa sig
efter dessa normer. Utan legitimitet skulle inte företagen överleva vilket de
intervjuade företagen har bekräftat. De normer, som Taimisto på StoraEnso
beskriver som rättsliga och sociala normer, är alltså i detta sammanhang något
som hela samhället på olika sätt har gynnats av.
Hållbarhetsredovisning är också som Weinestedt på TeliaCompany nämnde ett
användbart sätt för att återfå förlorad legitimitet vilket visar vilket betydande
verktyg en hållbarhetsredovisning är utifrån legitimitetssynpunkt.
Underliggande normer i samhället har en stark grund i att företagen har insett
värdet av legitimitet eftersom det leder till trovärdighet för företaget och en
avsaknad av detta kan resultera i att verksamheten upphör att existera (Chen &
Roberts 2010). Dock finns det olika anledningar till att det är av betydelse för
intressenter. Alenius på Securitas menar att kunder till exempel inte vill ha en
leverantör som kan skada dem på något sätt och genom att interagera med ett
legitimt företag skyddar de indirekt även sig själva.
Hållbarhetsredovisningens innehåll är i många fall inte ensamt avgörande för
företagets anseende, utan enbart det faktum att de upprättar en
hållbarhetsredovisning stärker företagets anseende. Som André på SKF
förklarade är förväntningarna på företagen mycket höga och det är främst
företag som inte fattar beslutet att hållbarhetsredovisa som blir
33
uppmärksammade. Endast det faktum att de upprättar hållbarhetsredovisning
säger något om företaget och hur framgångsrikt det är. Dock menar Hadders på
TripleB inte att hållbarhetsredovisningen är ett sätt för företagen att försöka
försköna sin verksamhet för att få legitimitet utan att det mer är ett sätt att
framhäva verksamheten i företagets strävan att uppnå legitimitet.
5.2. Intressenter
Att det finns en stor efterfrågan från olika intressenter gällande redovisning av
hållbara aspekter är något som framkommit genom empirin. Intressentgruppers
förväntningar beskrivs av Deegan och Unerman (2011) som utgångspunkten i
intressentteorin. Att efterfrågan har en inverkan på företagen och deras beslut
bekräftas av samtliga företagsrepresentanterna som ser efterfrågan från deras
intressenter som en avgörande faktor till att de fattat beslutet att börja samt
fortsätta med att hållbarhetsredovisa. Företagsrepresentanterna menar att de
försöker tillgodose intressenternas förväntningar på företaget genom att
upprätta hållbarhetsredovisning vilket innebär att den påverkan som Deegan
och Unerman (2011) förklarar att företag och intressenter har på varandra kan
vara en betydande faktor i företags beslut gällande att hållbarhetsredovisa eller
ej. Alenius på Securitas förklarar att hållbarhetsredovisning är ett effektivt sätt
att tillfredsställa intressenternas efterfrågan på miljömässiga, sociala och
ekonomiska faktorer som en hållbarhetsredovisning enligt Deegan och
Unerman (2011) ska innehålla. Linge Bergman på SEB förklarar att
hållbarhetsredovisningen även medfört en ökad förståelse för SEB:s påverkan
på samhället respektive samhällets inflytande över företaget. Denna ömsesidiga
påverkan överensstämmer med relationen som Deegan och Unerman (2011)
förklarar finns vilket kan förklara varför företagsrepresentanterna ser
hållbarhetsredovisning som ett användbart instrument för att kommunicera
företagets hållbarhetsarbete.
Vilka intressentgrupper som efterfrågar hållbarhetsredovisning har visat sig
variera mellan de olika företagen. Gemensamt för intressenterna är dock att de
har ett intresse i företaget. Clarksson (1995) förklarar att ett gemensamt intresse
i ett företag hos en samling personer och organisationer är vad som utgör en
intressentgrupp. Företagsrepresentanterna nämner ett flertal intressentgrupper
som de anser har ett stort intresse i företaget och som de menar är viktiga att
beakta vid redovisning av icke-finansiell information eftersom att dessa
intressenter är betydelsefulla för företaget. De intressenter som nämns är
kunder, anställda, investerare, leverantörer, media, myndigheter, facket, staten,
34
aktieägare och samhället i allmänhet vilket alltså till stor del stämmer överens
med den intressentmodell som Freeman (1984, refererad i Grafström et. al) har
sammanställt.
De intressenter som företagen har i åtanke vid upprättande av
hållbarhetsredovisning omfattar intressenter från båda kategorier som
Clarksson (1995) delar upp intressenter i; det vill säga primära och sekundära
intressenter. Hållbarhetsredovisning uppfattas av André på SKF som ett
effektivt sätt att attrahera exempelvis kunder och anställda vilka är nödvändiga
för företags överlevnad och som således tillhör den primära intressentkategorin
enligt Clarksson (1995). Även media pekas ut som en viktig intressent av
exempelvis Linge Bergman på SEB och Alenius på Securitas. Clarksson (1995)
ser dock media som en sekundär intressent som ej är lika väsentlig eftersom
media inte är involverade i den direkta verksamheten. Genom intervjuerna har
det framkommit att intressenter med olika stort inflytande över företagen
efterfrågar redovisning av hållbarhetsaspekter. Företagsrepresentanterna menar
att hållbarhetsredovisningen syftar till att tillgodose samtliga intressenters
efterfrågan gällande hållbarhetsinformation vilket stämmer överens med Hasnas
(1998) beskrivning av det positiva perspektivet inom intressentteorin. Det
positiva perspektivet innebär enligt Hasnas (1998) att lika hänsyn tas till samtliga
intressenter vilket företagen alltså gör.
5.3. Extern påverkan
Som beskrivits av Deegan och Unerman (2011) är institutionell teori en
förklaring till varför företag tenderar att efterlikna andra företag, samtidigt som
de är influerade av normer. Flera företagsrepresentanter nämner att de tittar på
och inspireras av andra företags hållbarhetsredovisningar vilket av DiMaggio
och Powell (1983) menar kan förklaras av ismorfismen som är en del av
institutionell teori. Några av de intervjuade företagsrepresentanterna anser dock
att de inte påverkas av andra företag utan att det främst är intressenterna som
påverkar dem. Utifrån representanternas svar går det att utläsa att det inte finns
någon hållbarhetsredovisning som inte påverkas av externa faktorer. Linge
Bergman på SEB förklarar att de givetvis tittar på omvärlden och också
inspireras av andra företags hållbarhetsredovisningar. Taimisto på StoraEnso
menar också hon att de i viss utsträckning påverkas av andra företag eftersom
de undersöker vilka standarder och rapporteringssystem andra företag använder
sig av. Företag tittar alltså mycket på varandra, inte självklart just på den
innehållsmässiga delen av redovisningen utan även ur konkurrenssynpunkt.
35
Weinestedt på TeliaCompany ser det som något positivt att statliga företag,
enligt krav från ägare, är skyldiga att upprätta hållbarhetsredovisning. Han
menar att kravet på statliga företag att hållbarhetsredovisa är något som externt
även påverkar andra företag att börja upprätta hållbarhetsredovisning vilket
Hadders på TripleB också anser.
5.4. Resursbehov
Att företag kräver resurser för att kunna existera är givet, men att
hållbarhetsredovisning kan vara ett medel för att erhålla resurser är inte lika
självklart. Den resursberoende teorin utgår från att företag är beroende av
resurser från samhället vilket gör resursbehovet till en bakomliggande faktor
som påverkar företagens beslut gällande att hållbarhetsredovisa eller inte.
Resursbehovet gör att kommunikation med personer och företag utanför det
egna företaget enligt Pfeffer och Salancik (2003) är avgörande för att få tillgång
till nödvändiga resurser. Att hållbarhetsredovisningen är ett effektivt sätt att
kommunicera bekräftas även av Hadders på TripleB som menar att företag
annars förlorar kommunikationsfördelar. Även André på SKF ser
hållbarhetsredovisningen som ett fördelaktigt verktyg för kommunikation och
anser att detta är viktigt för att kunna uppfattas som en önskad leverantör och
kund samt att det kan attrahera anställda och kapital från investerare. Detta tyder
på att företag genom sin hållbarhetsredovisning kan kommunicera sina
hållbarhetsaspekter till intressenter och samhället i syfte att erhålla resurser från
omvärlden.
Företagsrepresentanterna nämner olika intressenter som de upplever efterfrågar
hållbarhetsredovisning och menar att hållbarhetsredovisningen syftar till att
tillgodose dessas behov på efterfrågad information. Bruzelius och Skärvad
(2011) beskriver att intressenter har olika värde för företagen, vilket kan förklara
att företaget upprättar hållbarhetsredovisning för att det efterfrågas från
betydelsefulla intressenter som företaget är beroende av. Detta gör att den
maktposition som Bruzelius och Skärvad (2011) menar att intressenter innehar
i förhållande till företag, kan påverka beslutet att hållbarhetsredovisa i positiv
riktning eftersom företag är beroende av resurser i form av exempelvis kapital.
Företags behov av resurser hänger även ihop med tidigare nämnda
legitimitetsteorin då resurser och legitimitet går hand i hand. Hybels (1995)
menar att resurser möjliggör för företag att få legitimitet medan det omvända
även gäller, att legitimitet gör det möjligt att erhålla resurser. Eftersom att flera
företagsrepresentanter anser att hållbarhetsredovisning är nödvändigt för att få
36
förtroende från omgivningen och för att således kunna överleva, är alltså
hållbarhetsredovisningen ett verktyg för att uppfattas som legitima och för att
vidare få tillgång till nödvändiga resurser.
5.5. Beslutsprocess
Majoriteten av företagsrepresentanterna anser att det finns andra alternativ till
hållbarhetsredovisning för att visa hur företaget arbetar med miljömässiga,
ekonomiska och sociala aspekter som en hållbarhetsredovisning ska inkludera.
Att utvärdera alla möjliga alternativ till hållbarhetsredovisning som den
rationella beslutsteorin enligt Simon (1955) innebär, skulle dock vara alltför
kostsamt och tidskrävande för företagen vilket inte gör detta till ett möjligt
tillvägagångssätt för företagen. Den satisfierade beslutsmodellen har istället visat
sig kunna förklara företagens beslut vad gäller valet att hållbarhetsredovisa.
Denna modell är enligt Edlund et al. (1999) inte lika resurs- och
informationskrävande då endast några alternativ utvärderas vilket stämmer
överens med många av företagens process vid beslutet att hållbarhetsredovisa.
Alenius på Securitas förklarar att de på Securitas givetvis diskuterade och
utvärderade andra möjliga alternativ till hållbarhetsredovisning men att de kom
fram till att hållbarhetsredovisning var det bästa alternativet. Även Taimisto på
StoraEnso förklarar att det finns fler verktyg än hållbarhetsredovisning för att
visa hur företag agerar hållbart vilket indikerar att företag har andra alternativ i
åtanke i beslutsprocessen men att hållbarhetsredovisning slutligen ändå väljs.
På TeliaCompany har det enligt Weinestedt inte förts någon diskussion i
modern tid kring huruvida hållbarhetsredovisning ska användas eller inte utan
Weinestedt menar att detta var ett givet beslut för företaget. Weinestedt
förklarar att TeliaCompany redan innan kravet från staten började redovisa sin
miljöpåverkan.
Huruvida
utvärdering
av
olika
alternativ
till
hållbarhetsredovisning skett framkommer däremot inte. Simon (1955) förklarar
att vi människor försöker ta nyttomaximerande beslut vilket kan ha en koppling
till beslutet att hållbarhetsredovisa då samtliga företagsrepresentanter ser
hållbarhetsredovisning som det mest fördelaktiga alternativet.
5.6. För- och nackdelar
Den satisfierade beslutsteorin kan kopplas till de för- och nackdelar
upprättandet av hållbarhetsredovisning kan medföra. Det som har framkommit
från empirin är att trots att det, som Weinestedt på TeliaCompany förklarar,
tillkommer en merkostnad med att upprätta hållbarhetsredovisning menar alla
37
företagsrepresentanter att det inte råder något tvivel om att fördelarna överväger
nackdelarna. Trots att många av företagsrepresentanterna inte arbetade inom
respektive företag när beslutet om att börja upprätta hållbarhetsredovisning
fattades, tror samtliga företagsrepresentanter att det inte var något stort beslut
utan snarare en naturlig process. Samtidigt tror Taimisto på StoraEnso att det
ändå vägdes för- och nackdelar innan beslutet fattades då de är en viktig aspekt
att ta i beaktning. Dock blir inte ett beslut som är taget efter övervägande av
för- och nackdelar utifrån de mest självklara alternativen lika utförligt som att ta
hänsyn till alla möjliga utfall och aspekter. En sådan här beslutssituation
förklaras därför av den satisfierade beslutsteorin då informationsbehovet inte är
lika stort som vid ett beslut taget med grund i den rationella teorin (Edlund et
al. 1999).
Simon (1997) påpekade att den satisfierade metoden kan medföra att fel beslut
tas på grund av den begränsade mängden information som används.
Intervjuerna har dock visat att samtliga företagsrepresentanter anser att det var
ett bra beslut att börja upprätta hållbarhetsredovisning och att det var
fördelaktigt för företaget.
5.7. Sambandet mellan faktorer och beslut
Företagsrepresentanterna menar att omvärldsfaktorer som exempelvis normer,
påverkan från andra företag och intressenter samt vikten av förtroendeskapande
har beaktats i beslutsprocessen som resulterat i att företagen tagit beslutet att
hållbarhetsredovisa. Omvärldsfaktorer är dock inte tillräckligt för att förklara
företagens beslut att hållbarhetsredovisa då företagen enligt Pfeffer och Salancik
(2003) även har ett resursbehov som påverkar beslutet. Hatch (1997) beskriver
att resursbehovet i sin tur även påverkas av omvärlden samt intressenterna som
kontrollerar resurserna och därmed innehar en maktposition gentemot
företagen. Samspelet mellan omvärldsfaktorer, resursbehovet och företagens
beslut har sammanställts i figur 3 nedan.
38
Figur 3. Samband mellan bakomliggande faktorer och beslut.
Beslutet att hållbarhetsredovisa eller ej kan alltså förklaras av att påverkan från
omvärldsfaktorer tillsammans med företagens resursbehov beaktas i
beslutsprocessen då olika alternativ utvärderas vilket resulterat i att företagen
börjat upprätta hållbarhetsredovisning.
5.8. Framtiden
I och med att det kommer bli lagstadgat för stora företag att upprätta
hållbarhetsredovisning är detta ett bevis på att normerna i samhället till och med
är starka nog att bli lag. André på SKF tror att företagens redovisning kommer
bli mer harmoniserad i och med det kommande lagkravet. Detta kommer
troligen inte enbart röra de större företagen utan även de mindre som ännu inte
påverkas av lagkravet men som ändå kommer att påverkas av ytterligare
påtryckningar från intressenterna i och med ökade normer. Lagkravet som
träder i kraft den 1 juli 2016 (Riksdagen 2014) kommer troligen att påverka även
de mindre företagen som inte kommer omfattas av denna lag. Den nya lagens
påverkan kan komma att resultera i att hållbarhetsredovisning ses som ett mer
naturligt beslut för de övriga företagen.
39
6. Slutsats
Denna studie syftar till att förklara bakomliggande faktorer till varför
börsnoterade företag fattat beslutet att upprätta hållbarhetsredovisning. Studien
har resulterat i att syftet har uppnåtts. Det har visat sig att det finns flera faktorer
som kan förklara varför företag beslutar att hållbarhetsredovisa, något som dock
varierar mellan olika företag. De viktigaste slutsatserna, kopplat till syftet har
sammanställts nedan.
Det som har framgått av studien är att hållbarhetsredovisningen är starkt
grundad i normer och förväntningar från samhället. Även legitimitet som har
sin utgångspunkt i samhällets normer är en faktor som påverkar företagens
beslut, vilket gör att normernas närvaro gällande hållbarhetsredovisning inte är
förvånande. Legitimitet har vidare en stor betydelse för företagets överlevnad
och att inte följa normerna kan vara ett hot mot företagets existens. Samhällets
påverkan och inflytande är något som företagen bör lägga stor vikt vid eftersom
att det går hand i hand med företags överlevnad. Samhällets normer är alltså en
av anledningarna till att företagen fattar beslutet att upprätta
hållbarhetsredovisning.
Arbetet har också visat att det finns en koppling mellan legitimitet och företagets
intressenter, inte minst när det kommer till företagets överlevnad. Eftersom ett
företag är beroende av sina intressenter är det viktigt att förse dem med den
information som efterfrågas för att inte förlora dem till konkurrerande företag
med högre trovärdighet samt för att erhålla nödvändiga resurser som
intressenterna kontrollerar. Företagsrepresentanterna har upplevt en stor
efterfrågan av redovisning av hållbarhetsaspekter från många olika
intressentgrupper vilket gör strävan efter att tillgodose behovet av
hållbarhetsredovisning till en viktig del av företagens verksamhet. Utan
hållbarhetsredovisning skulle företaget anses svagare ur konkurrenssynpunkt än
andra företag som upprättar hållbarhetsredovisning. Av studien har det framgått
att företag påverkas mycket av omvärlden och andra konkurrerande företag men
att denna faktor inte ensam påverkar företag i frågan om de ska börja
hållbarhetsredovisa eller ej. Kravet som finns på statliga företag att
hållbarhetsredovisa kan dock tänkas ha en viss påverkan på andra företag
gällande beslutet att börja upprätta hållbarhetsredovisning eller ej.
Av studien har det framkommit att fördelarna med att hållbarhetsredovisa i hög
grad överväger nackdelarna. Det går alltså att konstatera att
hållbarhetsredovisning är ett fördelaktigt verktyg för företagen i sin
40
affärsverksamhet och att det således är ett beslut med positiva effekter. Studien
har också visat att kostnader, såväl resursmässiga som finansiella, är av mindre
betydelse. Likaså har empirin avslöjat att andra alternativ än
hållbarhetsredovisning mer kan ses som ett komplement än ett substitut till
hållbarhetsredovisning.
Liksom att det redan etablerade ägarkravet hos statliga företag tros ha haft en
påverkan på andra företag kommer troligtvis även det kommande lagkravet på
större bolag ha en påverkan på mindre företag som inte omfattas av lagen.
Lagförändringen kommer innebära att vissa företag som i dagsläget inte
hållbarhetsredovisar kommer vara tvungna att göra detta, vilket i sin tur mest
sannolikt kommer påverka andra företag att frivilligt besluta sig för att upprätta
hållbarhetsredovisning. Om detta visar sig stämma kommer redovisning av
hållbarhetsaspekter finnas i en större utsträckning och hållbarhetsredovisningen
kommer därmed att bli mer väletablerad.
Studien har visat att det finns ett samband mellan bakomliggande faktorer och
det slutliga beslutet som företaget fattar vid valet att hållbarhetsredovisa eller
inte. Samspelet mellan bakomliggande faktorer och företagens resursbehov
påverkar företagens beslutsprocess vilket sedan leder till företagets beslut att
börja upprätta hållbarhetsredovisning. Studien har visat att företagen till viss del
utvärderar olika alternativ till hållbarhetsredovisning, dock har inte samtliga
möjliga utfall tagits i beaktning innan beslutet att hållbarhetsredovisa fattades.
Ett förslag till framtida forskning är att analysera beslutsfattandet ur ett större
perspektiv och förklara hur upprättandet av hållbarhetsredovisning påverkar
företagets beslutsfattande. Utgångspunkten i denna studie är att förklara varför
företagen tar beslutet att upprätta hållbarhetsredovisning. Det vore således
intressant att undersöka om det omvänt finns någon påverkan från
hållbarhetsredovisningen på företagens beslutsfattande. Det vore även
intressant att undersöka hur det kommande lagkravet för juli 2016 kommer att
påverka hållbarhetsredovisningen och dess utsträckning för de direkt berörda
företagen men även för de övriga företagen som inte omfattas av lagkravet.
41
Referenser
Bailey, D., Harte, G. & Sugden, R. (2000). Corporate disclosure and the
deregulation of international investment. Accounting, Auditing & Accountability,
13(2), 197-218.
Bouten, L. & Hoozée, S. (2015). Challenges in sustainability and integrated
reporting. Accounting Education. 30(4), 373-381.
Bruzelius, L.H. & Skärvad, P. (2011). Integrerad organisationslära. Lund:
Studentlitteratur AB.
Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Lund:
Studentlitteratur AB.
Carpenter, V.L. & Feroz, E.H. (2001). ´Institutional theory and accounting rule
choice: An analysis of four US state goverments´ decisions to adopt generally
accpeted accounting principles´. Accounting, Organizations and Society, 26(7-8), 56596.
Chen, J.C. & Roberts, R.W. (2010). Toward a more coherent understanding of
the organization-society relationship: A theoretical consideration for social and
environmental accounting research. Journal of Business Ethics, 97(4), 651-665.
Clarkson, M.E. (1995). A stakeholder framework for analyzing and evaluating
corporate social performance. Academy of Management Review, 20(1), 92-117.
Deegan, C. & Unerman, I. (2011). Financial accounting theory. 2. uppl. Maidenhead:
McGraw-Hill Education.
Dillard, J.F.,Rigsby, J.T. & Goodman, C. (2004). The making and remaking of
organization context: Duality and the institutionalization process. Accounting
Auditing & Accountabiliy Journal, 17(4), 506-542.
DiMaggio, P.J. & Powell, W.W. (1983). The iron cage revisited: Institutional
isomorphism and collective rationality in organizational fields. American
Sociological Review, 48, 146-160.
Ds 2014:45. Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy. Stockholm:
Justitiedepartementet.
42
Fagerström, A. & Hartwig, F. (2016). Från hållbarhetsrapportering och
bestyrkande till hållbarhetsredovisning och revision. Balans, 16 februari.
http://www.tidningenbalans.se [2016-04-06].
Grafström, M., Göthberg, P. & Windell, K. (2008). CSR: Företagsansvar i
förändring. 1 uppl. Malmö: Liber AB.
Gray, R. (2006). Social, environmental and sustainability reporting and
organisational value creation? Accounting & Accountability Journal, 19(6), 793-819.
Gray, R., Kouhy, R. & Lavers, S. (1995). Corporate social and environmental
reporting: a review of the literature and a longitudinal study of UK disclosure.
Accounting, Auditing & Accountability Journal, 8(2), 47-77.
Hasnas, J. (1998). The normative theories of business ethics: a guide for the
perplexed. Business Ethics Quarterly, 8(1), 19-42.
Hatch, M.J. (1997). Organisationsteori - moderna, symboliska och postmoderna perspektiv.
Lund: Studentlitteratur AB.
Hybels, R.C. (1995). On legitimacy, legitimation, and organizations: a critical
review and integrative theoretical model. Academy of Managaement Best Papers
Proceedings, 241-245.
Jacobsen, D.I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur AB.
Kanji, Gopal K, (2010). Corporate social responsibility in a global economy.
Total Quality Management & Business Excellence. 21(2),119-143.
Meyer, J.W., & Rowan, B. (1977). Instutitionalized organisations: formal
structure as myth ceremony. American Journal of Sociology. 83(2), 340-363.
Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunden - att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.
Patten, D.M. (1991). Exposure, legitimacy and social disclosure. Journal of
Accounting and Public Policy, 10(4) 297-308.
Pfeffer, J. & Salanick, G.R. (2003). The external control of organisation - a resource
dependence perspective. Stanford, California: The Board of Trustees of the Leland
Stanford Junior University.
43
Regeringen (2013). Statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt ägande.
http://www.regeringen.se/contentassets/601d79990be1426f901c533d67d3af8
3/statens-agarpolicy-och-riktlinjer-for-foretag-med-statligt-agande-2013 [201605-16].
Shocker, A.D., & Sethi S.P. (1973). An Approach to Incorporating Societal
Preferences in Developing Corporate Action Strategies. Californiga Management
Review, 15(4), 97-105.
Simon, H.A. (1955). A behavioral model of rational choice. Quarterly Journal of
Economics, 69(1), 99-118.
Simon, H.A. (1979). Rational decision making in business organizations. The
American Economic Review, 69(4), 493-513.
Simon, H.A. (1997). Administrative Behavior. 4. uppl. New York: Simon &
Schuster Inc.
Simon, H.A. (1997). Bounded rationality and organisational learning. Reflections.
1(2), 17-27.
Suchman, M.C. (1995). Managing legitimacy: strategic and institutional
approaches. Academy of Management Review, 20(3), 571-610.
Waddock, S. (2008). Building a new institutional infrastructure for corporate
responsibility. Academy of Management Perspectives, 22(3), 87-108.
Walden, D.W., & Schwartz B.N. (1997). Environmental disclosures and public
policy pressure. Journal of Accounting and Public Policy, 16(2), 125-154.
Westermark, C. (2013). Hållbarhetsredovisning: Teori, standarder och praktisk
tillämpning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
44
Bilagor
Bilaga 1 - Om företagen
SEB är en av Sveriges största banker och driver även sin verksamhet i bland
annat de nordiska länderna, Baltikum och Tyskland. SEB skapar värde för
kunderna, såväl privatpersoner som företagskunder, genom tillhandahållande av
rådgivning och tjänster inom det finansiella området vilket bland annat
innefattar kapitalförvaltning, sparande, lån samt företagsanpassade lösningar.
Elisabet Linge Bergman Senior Communications Manager, har intervjuats.
Securitas Sverige är en del av den globala Securitaskoncernen och är en ledande
aktör inom den svenska säkerhetsbranschen som de varit en del av i över 80 år.
Securitas finns i 53 länder runt om i världen och tillhandahåller individuellt
utformade säkerhetslösningar i form av exempelvis tekniklösningar,
larmövervakning, stationär bevakning, mobila tjänster samt konsulttjänster och
säkerhetsutredningar. Cecilia Alenius, Group CSR Officer of Corporate
Communications and Public Affairs, har intervjuats.
SKF startade som en kullagerfabrik men erbjuder idag tjänster och produkter
inom en mängd olika områden. De är ett världsledande och väletablerat företag
inom lagertillverkning och erbjuder även produkter relaterade till teknik och
industriella processer med fokus på att minska miljöpåverkan i sin egen och i
kunders verksamhet. SKF bedriver sin verksamhet runt om i hela världen, med
både tillverkning och försäljningsbolag samt försäljning via distributörer och
återförsäljare. Jonas André, Manager, Stakeholder Communications and
Engagement, har intervjuats.
StoraEnso är en skogsindustrikoncern med verksamhet i Europa, Asien samt
Nord- och Sydamerika. De är ett ledande företag på den globala marknaden och
förser kunder med lösningar inom förpackningar, biomaterial, träprodukter och
papper. StoraEnso fokuserar på att tillhandahålla förnybara lösningar inom
nämnda områden och har som målsättning att ersätta icke förnybara material
med produkter och tjänster av förnybart material. Eeva Taimisto, Head of
Sustainability Communications, har intervjuats.
TeliaSonera har efter den 14 april 2016 övergått till att kallas TeliaCompany och
arbetar med att hjälpa både företag och privatpersoner med individuellt
45
anpassade tjänster och produkter inom telekommunikation på ett miljövänligt
sätt. Henrik Weinestedt, Sustainability Director, har intervjuats.
TripleB är ett konsultbolag inom hållbarhet beläget i Stockholm som erbjuder
företag hjälp med affärsdrivande hållbarhetsarbete. TripleB syftar till att
exempelvis hjälpa styrelser, företagsledning och investerare på olika sätt med
bland annat hållbarhetsstyrning och hållbarhetsvärderingar. Utgångspunkten i
arbetet är Triple Bottom Line som innefattar ansvar för vinst, människor och
miljö. Gunilla Hadders, Partner and Senior Advisor, har intervjuats.
Bilaga 2 – Intervjufrågor
Vilken roll i företaget har du?
Hur länge har du arbetat i företaget?
Hur är du involverad i arbetet med hållbarhet/hållbarhetsredovisning?
Har du några övriga arbetsuppgifter eller arbetar du endast med
hållbarhet?
Hur skulle du beskriva företaget utifrån ett hållbarhetsperspektiv?
Hur länge har ni upprättat hållbarhetsredovisning?
Vad skulle du säga var anledningen till att ni beslutade att börja
upprätta hållbarhetsredovisning?
ökat förtroende (legitimitet)?
var det krav från intressenter? Vilka i så fall?
Är det samma anledning till att ni upprättar hållbarhetsredovisning idag
som när ni började hållbarhetsredovisa?
Upplever ni att det finns normer i samhället som säger att företag ska
upprätta hållbarhetsredovisning?
Påverkades ni av normer och av att andra företag upprättade
hållbarhetsredovisning?
Var hållbarhetsredovisning ett givet alternativ, eller fanns det andra
möjligheter att tillgodose behovet av att visa hur er verksamhet ser ut
från ett hållbart perspektiv?
Utvärderade ni olika alternativ mot hållbarhetsredovisning, som
exempelvis ökad marknadsföring gällande hållbarhet, eller behövde ni
inte göra det utan ansåg att hållbarhetsredovisning var mest
fördelaktigt? (fördelar/nackdelar)
Var det ett omfattande beslut att börja hållbarhetsredovisa?
46
Skulle det finnas några risker med att inte upprätta
hållbarhetsredovisning?
Nu i efterhand, var det ett fördelaktigt beslut att börja upprätta
hållbarhetsredovisning? Tjänar ni något på detta?
Kommer ni att fortsätta att upprätta hållbarhetsredovisning?
Frågor till Gunilla Hadders på TripleB
Vilken är din roll i företaget?
Hur länge har du arbetat i företaget?
Vilken koppling har ditt arbete till hållbarhet/hållbarhetsredovisning?
Hur länge har ni arbetat med hållbarhet?
Vad skulle du säga är anledningen till att många företag börjar upprätta
hållbarhetsredovisning?
Är det samma anledning till att de upprättar hållbarhetsredovisning idag
som när de började med detta?
Upplever du att det finns normer i samhället som säger att företaget ska
upprätta hållbarhetsredovisning?
Kan du se att företag påverkas av varandra och av normer om att
upprätta hållbarhetsredovisning?
Finns det många som försöker försköna sin verksamhet just genom att
upprätta en hållbarhetsredovisning?
Hur gör de detta i så fall? Vad beror det på?
Anser du att hållbarhetsredovisning är ett givet alternativ för företagen
eller finns det många som väjer andra alternativ för att visa hur de arbetar
för ett hållbart samhälle?
Finns det några risker med att företag väljer att inte upprätta
hållbarhetsredovisning?
Upplever du att företag ofta i praktiken agerar annorlunda än vad de
beskriver i sin hållbarhetsredovisning?
Tror du att hållbarhet och hållbarhetsredovisning är något som kommer
fortsätta växa och vara ett stort område även i framtiden
47
