TORTUNA Pressen

TORTUNA
Pressen
Nr 2 2015
en
Hem
by
ing
t un
Tor a
g dsför
Inledning
Dags för ett nytt nummer av T-pressen. I numret
finns några bilder från TSK´s skidtävling i februari. Det känns nu avlägset. Snön försvann tidigt i
mars och nu njuter vi av de första vårblommorna.
Björkarna har slagit ut och bönderna har redan
sått sina marker och hoppas på god skörd.
Själv längtar jag mer och mer till våren för varje
år som går. Efter pensioneringen har jag tagit upp
mitt odlarintresse (ärftligt??) och planerar under
våren vad jag skall utöka med i år. Det är roligare
att planera något nytt än att rensa i de befintliga
rabatterna.
Bland hembygdsföreningens aktiviteter är nyheten
att vi skall försöka påbörja torpinventering efter inspirationen på årsmötet där arkeologen Christina
Svensson berättade om ”Syrener bland ruiner”.
Lars-Göran Vendlegård
Efterlysning
I Tortuna fanns i slutet av 1950-talet inte mindre
än tre ställen att köpa bensin på. Affären hade en
ESSO tapp, Elgården en BP tapp och vid Smitt’s
backe (nu Sjöqvist´s) en Nynäs tapp.
När jag berättar det för yngre har de svårt att
tro mig. Jag efterlyser därför bilder på dessa tre
mackar/tappar. Om du har kort på dem hör av
dig till mig.
Lars-Göran Vendlegård
Birgitta Wennberg
Hembygdsföreningen styrelse 2015-04-16
Lars-Göran Vendlegård
Roland Carlsson
Hans Rubin
Tomas Eckerborn
Thomas Helander
Ingalill Spong
Torbjörn Althén
Planerade aktiviteter:
31 maj 10.00 - 13.00 Sedvanliga traktorutflykten
Samling Tortunagården. Tag med kaffekorg
19 juni 14.00 - 16.00 Midsommarfesten Tortuna IP
16 augusti 14.00 - 15.30 Friluftsgudtjänst Kyrkkaffe
Tillsammans med Björksta
12 sep kl 10.00 - 12.00 Torpinventering Svedet
Samling Häpplinge
15 november 15.00 - 17.00 Möte med föredragshållare i Tortunagården
Dessutom 4 utgåvor av T-pressen
Studiecirkeln: Kommunalstämmoprotokoll från Tortuna kommun. Nya deltagare välkomna.
Gränsmarkeringar
1874 genomfördes en indelning av skogarna i Nortuna
så att skogen inte längre var en allmänning som kunde
användas av vilken gård som helst i byn. Varje gård
tilldelades olika delar av skogen. I samband med detta
upprättades även en tydlig gränsmarkering i skogen
mellan Sevalla och Tortuna. I mitten av mars vandrade
jag och Erik Brunfelter för att försöka hitta dessa gamla
markeringar, oftast stenar som har särskilda utseenden.
Vi startade vid fem-stenar-rör-gräns mellan Sevalla,
Tortuna och Björksta.
Lars-Göran Vendlegård
Öppet öga
Länsstyrelsen, tillsammans med polismyndigheten, driver
under våren och sommaren en kampanj som vi kallar
Öppet öga.
Öppet öga är en kampanj för att sprida information om
brott som sker i naturen. Varje år drabbas många växter
och djur av olaglig aktivitet, till exempel att ägg samlas
in från vilda djur för att säljas, eller att fridlysta växter
plockas eller grävs upp. Vi behöver er hjälp för att förhindra eller upptäcka den här typen av brott.
Mer information om kampanjen finns på vår webbplats
http://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/Sv/djur-ochnatur/hotade-vaxter-och-djur/oppet-oga
Har ni några frågor är ni välkomna att kontakta mig.
Med vänliga hälsningar
Lena Strömvall
Naturvårdshandläggare/biolog
[email protected]
Tel: 010-224 93 53
TSK skidtävling
Vintern tillät att TSK återupptog skidtävling för de barn
och vuxna som ville delta. Efter genomförd tävling serverades saft, korv och hamburgare!
Joel Karlsson
TORTUNA HEMBYGDSFÖRENING inspelning en
regnig tisdag 30 juli 1985. Intervju med Joel Karlsson,
Hälla kvarn. Intervjuare är Eric Spong och Sven Höge.
Inspelningen är nedtecknad av Inger Karlsson, född
Johansson.
ES: När är du född Joel?
JK: Jag är född 18 april 1898, men jag har inte så
mycket att minnas från det men årsskiftet 1800-1900
kommer jag ihåg. Då skickades nyårskort till släktingar
och bekantingar och då fick vi också ett kort med stora
guldsiffror och det kommer jag så väl ihåg.
1898 det innebär att du är 87 år nu och fyra mån om
man ska vara noga. Vad hette dina föräldrar och var
bodde de?
Min mor kom från Vittinge och var född där på lilla
Tena i Vittinge. Hon hette Emma Olsson på den tiden.
Min farfar hette Anders Gustaf Fernkvist och min pappa
Anders Gustaf Karlsson. Pappa var född 1868.
Min farfar hette Fernkvist och din pappa Karlsson och vi
fick namnet Karlsson. Min farmors far han hette Sundell
och det var han som kom upp där på Simtuna allmänningen och började hugga ner skogen i kärren där man
började odla och byggde stuga och uthus så han fick
liksom ett eget hem där. Den stugan finns kvar där än
idag och kallas Nybaru. Och min farmors far kom från
Värmland. Han var en stark människa ska du tro. Det
kanske inte är något man tror men han gick med en
tunna vete under vardera armen och bar upp i trapporna när de körde fora. En tunna vägde 120 kg. Och han
hade en under vardera armen.
ES: Ja, det var inte dåligt.
JK: De körde fora från stora gårdar, kunde vara från
Altuna och körde till Enköping. Det var många som åtog
sig sådana där körningar med fora på den tiden. Mina
föräldrar talade om det och bekanta med dem visste
det också. Sundell var också med för han hade skaffat
sig häst och kunde köra fora på vintern för de hade
kälkdon också. Men det var en hel hoper unga karlar
som var med och de kände inte igen det. De var längre
bortifrån. Då hörde nog Sundell hur de pratade och sa:
Den där gubben Sundell får vi bara besvär med för han
kan väl inte bära en säck. Så honom får vi bara hjälpa
att lasta av, menade de. Så kom de till Enköping till ett
magasin och de var före så de tog en säck på ryggen
de unga- När de sedan kom tillbaka för att hämta säckar
så mötte de Sundell och han hade inte bara en säck,
han hade två en under vardera armen, så han lastade
av fortare än de unga. Det stod om det i kyrkobokföringen om den starke mannen som bar en tunna vete under
vardera armen.
ES: Jaha, när började du skolan?
JK: Skolan började jag i januari månad 1905.
ES: Var det nere vid kyrkan.
JK: Nej det var vid Storbo(?), det var uppe på allmänningen där och skollärarn hette Erik Bergström. Han var
inte riktig lärare men han hade gått i korpralskola så lite
utbildning hade han från början. Han var dock där hela
tiden medan jag gick i skolan och längre också för den
delen. Han hette BergströmSH: Hur många år gick du i skolan?
JK: Jag gick sex år. Hela tiden gick jag i den skolan och
det var bara en stor sal med tre bänkrader och där fick
vi sitta även då vi åt vår matsäck.
SH: Hur många elever var ni?
JK: Det var väl en tjugo, men det kunde variera lite
grand.
ES: Ja då var det väl sex klasser med en lärare och kunde han hålla ordning på er?
JK: Ja det var en lärare och han kunde hålla ordning.
Han kunde kommendera kan du tro men vi hade ingen
gymnastik förrän på sommaren, då vi kunde vara ute på
skolgården. Då ställde han upp oss och då var det full
exercis. Ja det var fart. Så slutade jag på hösten 1911.
Då var man färdig att börja jobba. Det fanns en liten
skogsavverkning en liten bit från oss, hela arealen skulle
renhuggas. Först skulle huggas stör innan man skulle ta
ner de stora timmerträden för om man fällde de stora
först skulle stören bli förstörda menade man. Jag fick
börja hugga stör där och fick ett öre per stör.
ES: Hur mycket tjänade du om dagen?
JK: Ja, en 100 stör om dagen, det blev en krona. Man
var tvungen att lägga ihop dem i högar också men
behövde inte barka dem.
ES: Det var ganska hårt jobb ändå.
JK: Ja, det var det. Jag var ju bara 14 år. Men då jag
hade huggit 1500
stör kom Viktström i
Hårsbäck. som hade
avverkningen, och
då fick jag 15 kr
och det tyckte man
var mycket pengar
på en gång. Så var
det så att farsan skulle till Sala marken
och jag fick följa
med. Då var jag in i en skoaffär och köpte ett par stövlar
och de kostade 12 kr. Jag hade i alla fall 3 kr kvar av
störhuggningen då jag åkte hem från sta’n. Det var inte
så dyra stövlar då. De kom dock väl till pass då jag
skulle gå och läsa. Vi fick gå hela vägen över kalhugget
och ner till Simtuna prästgård där läsningen var. Det var
långt att gå.
ES: Du sa Sala marknad. Det har vi inte haft någon
gång tidigare då vi intervjuat någon. Hur var det på en
sådan marknad?
JK: Då var de där med allt möjligt. Bönderna var där
med fröer och med fläsk och ved och fick sälja och leverera till olika köpare.
ES: Där var väl folk från bygden också?
JK: Ja det var det och långväga ifrån också. Marken höll
på i minst två dagar men vi var bara där en dag då jag
var med och köpte stövlarna.
ES: Var det hudar och skinn där också?
JK: Ja det var det. Skinn av alla slag, de sålde rävskinn
och ekorrskinn. Det gick att sälja ekorrskinn på den
tiden.
ES: Det fanns ekorrar också, nu är det ju ont om dem.
JK: Det är ju ingen som skjuter ekorre nu för tiden.
ES: På den där marknaden var det något nöjesliv också?
JK: Ja det var det sommartid, inte på vintern.
ES: Ja det här var ju i slutet av februari så det var väl inte
något utomhus.
JK: Nej det var det inte. Men där fanns ju långväga
ifrån. Det var bl a en som var uppe från Dalarna och
han var järnhandlare och honom kom farsan i språk
med så han köpte en slåttermaskin av honom. Vi hade
ingen förut så han köpte en amerikansk som hette ”Ostbåne”? Och det var en väldigt bra maskin.
Fortsättning i nästa nummer.
by
ing
t un
Tor a
en
en
g dsför
Tortuna hembygdsförening på Internet
www.hembygd.se
Klicka vidare på ”Hitta din hembygd”
Hem
Hem
by
ing
t un
Tor a
g dsför
Bergstrands Graf & Bild, Västerås
Årets aktiviteter finner du även på Tortunakalendern som kommer ut tre gånger under året.