Filnamn: 265338312, 27/8 2009
Grundläggande kommunikationsteori
Kommunikation är den process som möjliggör relationer mellan människor
och ger gruppen dess identitet. Det är omöjligt att inte kommunicera.
När två eller flera personer är medvetna om varandra kommer allt de gör
och inte gör att förmedla ett budskap. Kommunikation kan vara både
medveten och omedveten för såväl sändare som mottagare.
En kommunikationsakt kan beskrivas i olika steg:
En upplevelse komprimeras och omkodas till ett budskap. Utöver
upplevelsens innehåll och innebörd kommer budskapet dessutom att
färgas av hur jag ser på mig själv, på relationen till den andra och vilka
reaktioner jag förväntar mig.
Budskapet förmedlas. För att ett budskap skall bli tydligt krävs
kongruens mellan de olika kommunikationsformerna. Om
upplevelserna är motstridiga blir kommunikationen inkongruent. Man
talar om dubbla budskap.
Kongruens= Orden överensstämmer med tonfall och kroppsspråk.
Min upplevelse och det jag vill förmedla stämmer överens.
Inkongruens= Uppstår när ord och kroppsspråk inte harmonierar.
Mottagaren får problem med tolkningen.
Via selektiv perception styrd av erfarenheter och förväntningar når
budskapet mottagaren.
Mottagaren skapar en inre bild av budskapet. Denna bild formas
utöver budskapets innehåll och innebörd av mottagarens erfarenheter och
fantasier, mottagarens syn på sig själv, på relationen till sändaren, samt av
mottagarens föreställning om sändarens avsikt.
Vi tolkar inte den andres budskap, utan vad vi upplever att den andra
förmedlat.
Sidan 1 av 7
Filnamn: 265338312, 27/8 2009
Kommunikation= All kontakt människor emellan.
Kommunikationsprocessen:
Sändare >
Budskap >
Verbalt
Icke-verbalt
Mottagare
Brus
Återkoppling
Sändaren ger mottagaren ett budskap. Budskapet förmedlas både genom
verbala och icke-verbala kanaler.
Brus= All den störande information som når mottagaren, men som inte tillhör
själva budskapet.
Återkoppling= Mottagarens reaktion på det sända budskapet.
Envägskommunikation= Sändaren får inget gensvar på sitt budskap
Ex. massmedia, musik
Tvåvägskommunikation= Mottagaren ger sändaren feed-back på vad som
förmedlas.
Falsk tvåvägskommunikation= Uppstår bara när det ser ut som om sändaren
får gensvar. Där den ena parten inte kan, vågar eller får ge ett gensvar.
Allmänt:
Att det är omöjligt att inte kommunicera. Även när vi tror att vi inte
förmedlar något, t.ex. vid tystnad så är detta ett budskap.
Att den verbala kommunikationen bara är en liten del av ett budskap.
Sidan 2 av 7
Filnamn: 265338312, 27/8 2009
Att vi har en övertro på kommunikationen. I teorin kan vi förstå att det är
komplicerat men spontant föreställer vi oss ofta att kommunikation är en
enkel förmedling av tankar och känslor.
Att vi aldrig tolkar den andres budskap utan enbart den bild vi skapat oss
av budskapet.
Sidan 3 av 7
Filnamn: 265338312, 27/8 2009
Text från en stencil: Kommuntikationsprocessen
Sändaren
Upplevelse
Tanke & känslobrus
Urval
Medvetet & omedvetet
Vad är betydelsefullt för mig?
Vad är meningsfullt för andra?
Kompromiss
Försök att sammanfoga olika delar av budskapet till en meningsfullhet helhet
Budskap
Verbalt – icke verbalt (kroppsspråk)
Medvetet – omedvetet
I budskapet ingår dessutom:
Hur ser jag på mig själv, sinnestillstånd och självbild
Hur jag ser relationen till den eller de andra, kompletterande eller symmetrisk
Vilka reaktioner jag förväntar mig
Mottagaren:
Perceptionsfilter
Selektiv perception
Urval
Skydd & behovstillfredsställelse, vi uppfattar det vi behöver och befarar
Inre bild utifrån
Budskapets innehåll
Mottagarens syn på sig själv, på relationen
Föreställning om sändarens avsikt
Tolkning
Av den egna bilden utifrån egna erfarenheter syften och behov
Vi tolkar inte den andres budskap utan vår upplevelse av budskapet
Gensvar
Sidan 4 av 7
Filnamn: 265338312, 27/8 2009
Verbal, Icke-verbal och Symbolisk kommunikation
Verbal kommunikation:
Ord- Kan ha olika betydelser och olika nyanser ifråga om betydelse
(skillnader i hur vi uppfattar orden)
Ord- Olika känslomässigt värde.
( positivt, negativt eller neutralt. Kan vara generellt och delas av
alla i en kultur)
Ord- Utifrån våra personliga erfarenheter får orden dessutom en privat
eller specifik känslomässig laddning.
Icke- verbal kommunikation:
Anger det vi förmedlar utöver orden, genom kroppsspråk eller hur vi placerar
oss i förhållande till den vi pratar med.
Paraspråk och andning- Med paraspråk menas de icke-språkliga aspekterna på
talet, dvs. hur något sägs. Tonläge, tempo, pauser och röststyrka.
Andningens kvalitet fyller en motsvarande funktion. Djup och lugn andning alt.
snabbare och grundare. Vid rädsla så reagerar kroppen med att minska
andningen.
Placering och förflyttning- Var deltagarna befinner sig i förhållande till
varandra anger bl.a hur de uppfattar sin inbördes relation. Beröring, närhet och
distans. Rangordning, t ex ”tittar ner på den jag pratar med”
Ansiktsuttryck- Är viktiga källor till känslomässiga budskap. Minspel, uttryck i
ögonen och ögonrörelser. Spända resp. avspända ögonmuskler.
Kroppsspråk och hur man rör sig- Hållningen är bl.a viktig för att ange
relationen till andra. Kroppshållning ex. spänd, avspänd eller slapp.
Överlägsen alt. undergiven.
Till kroppsrörelser räknas bl.a gester och åtbörder. Gester är ofta spontana
uttryck samt inlärda. Åtbörder har en privat innebörd. Omedveten
kommunikation.
Sidan 5 av 7
Filnamn: 265338312, 27/8 2009
Symbolisk kommunikation:
Förmedling av budskap genom handlingar och/eller yttre attribut, symboler för
det jag vill kommunicera. Symboliserar vår tillhörighet.
Smycken, klädsel, frisyr mm.
Andra symboliska kommunikationsformer är den inramning vi ger våra liv, ex.
bostad, inredning, bil, foton.
Sidan 6 av 7
Filnamn: 265338312, 27/8 2009
Hinder i kommunikationen kan bl.a. uppstå vid följande
situationer:
Missuppfattningar, budskapet har olika innebörd för sändare och
mottagare.
För snabba slutsatser, mottagare gör om budskapet till inre bild innan
han/hon tagit emot hela budskapet.
Förutfattade meningar, de egna uppfattningarna är så starka att vi inte
uppfattar vad som förmedlas t.ex. svårigheter med att ta emot
uppskattning.
Dubbla eller inkongruenta budskap, d.v.s. när den verbala och den ickeverbala kommunikationen inte stämmer överens.
Mottagaren uppfattar inkongruensen, men tror bara på det icke-verbala
budskapet.
Mottagaren uppfattar en del av budskapet på medveten en annan på
omedveten nivå. Detta brukar ge en upplevelse av förvirring.
Mottagaren gör en överdriven tolkning av inkongruensen i budskapet.
Sidan 7 av 7
