NERVSYSTEMET

NERVSYSTEMET
- hur fungerar det egentligen?
Detta skall du ha gjort för att uppnå G

Arbete kring en sjukdom och redovisat
denna muntligt i klassen.
Arbetet

Välj minst en sjukdom/skada av de vi pratar om. Fördjupa dig inom
denna sjukdom, samla fakta. Inget kopierat, ange alltid källa. Även
om det är en Internetsida. Skriv minst en sida om ditt område och
lämna in till mig en vecka efter redovisningen .

Muntlig redovisning: Ha stödord nedskriva, var väl påläst och
använd gärna hjälpmedel t.ex. overhead, tavlan, dator. Vi som
lyssnar är tysta och visar respekt. Det är lika viktigt att lyssna aktivt
och ställa frågor, som att göra en bra redovisning. Frågorna ställer vi
efter redovisningen, då vi har frågestund, så har man frågor
antecknar man dessa så man inte glömmer av dem.
•
Din redovisning ska innehålla: Orsaker till sjukdomen, hur man botar
sjukdomen och hur man förebygger sjukdomen.
Ni kommer göra detta så bra!!!



Du genomför och redogör för vetenskapliga undersökningar efter instruktioner, individuellt eller i
grupp.
Du förstår och förklarar för området centrala begrepp och uppgifter i människokroppen; centrala
och perifera nervsystemet, nervceller och nerver, känselsinnet, reaktioner och reflexer, stora
hjärnan, lilla hjärnan, hjärnstammen, körtlar och hormoner
Du kan med hjälp av modeller av nervsystemet, hjärnan och körtlarna namnge delar och kort
beskriva vilken verkan de har.

Du känner till och kan redogöra för några vanliga sjukdomar och funktionshinder .

Du kan i samband med diskussion om hälsa ange några konsekvenser på hälsan orsakat av
intagande av beroendeframkallande medel såsom alkohol och eventuellt andra droger.

Du kan med historiska exempel beskriva hur kunskaper som har att göra med människokroppen
bidragit till förbättringar av våra levnadsvillkor, samt hur kunskaperna har missbrukats, såsom
antidepressiva medel.

Du för en enkel diskussion (muntligt och/eller skriftligt) om betydelsen av regelbunden motion och
goda hälsovanor som till exempel innefattar alkohol, sömn.

Du använder begrepp, modeller och teorier, utifrån den undervisning på lektionstid som du
har tagit del av, när du förklarar förlopp och företeelser om människokroppen i nya
situationer.

Du kan arbeta självständigt eller i grupp med enkla naturvetenskapliga problem, med eller
utan lärarens hjälp, genom att planera och genomföra vetenskapliga undersökningar samt
redogöra för arbetet.

Du kan noggrant redogöra för nervsignalernas väg genom kroppen med sensoriska och
motoriska signalriktningar.

Du kan förklara skillnaden mellan en reaktion och en reflex.

Du kan jämföra hur känselcellerna är anpassade till sina olika uppgifter.

Du granskar och värderar rapporter i media som rör hälsa och välbefinnande.

Du ger historiska exempel på hur ett vetenskapligt arbetssätt har hjälpt till att lösa vardagliga
och samhälleliga problem.

Du ger prov på mycket klara reflektioner när du beskriver nya förlopp och företeelser med
begrepp, modeller och teorier inom människokroppen, och du förankrar dina reflektioner i
fakta uttryckt med ett naturvetenskapligt språk.
Det kan du visa genom att lösa problem, jämföra ställningstaganden och utveckling inom
olika områden som miljö, samhälle, teknik, granska argument och själv argumentera,
kommentera information från media m.m.

Du kan arbeta självständigt eller i grupp med vardagliga naturvetenskapliga problem
genom att formulera och motivera hypoteser, planera och genomföra vetenskapliga
undersökningar, göra iakttagelser, dra slutsatser relaterat till hypoteser samt redogöra för
arbetet.

Du kan samordna kunskaper om människokroppen för att bland annat dra slutsatser och
föra diskussioner om betydelsen av regelbunden motion och goda hälsovanor.
Lite repetition från 8:AN
Blodomloppet
Blodet
Hjärtat
Lungorna
Matspjälkning
Mun
Matstrupe
Magsäck
Tolvfingertarm
Tunntarm
Tjocktarm
Ändtarm
Nervsystemet
Nervsystemet
Centrala nervsystemet
(CNS)
Hjärnan
Ryggmärgen
Perifiera nervsystemet
(PNS)
Nerverna
Våra sinnen
Sensoriska
Motoriska
Sammanbindande
Hörsel
Syn
Känsel
Smak
Lukt
Varför har vi ett nervsystem?
Det är kroppens viktigaste styr- och
sambandssystem, som registrerar
t.ex.:
 Förändringar i omgivningen
 Sinnesintryck
 Rörelser
 Medvetet tänkande
 Signaler till och från organ
 Styr många av kroppens organ.
Nu till nervcellens uppbyggnad
FAKTA: Mer än 100 miljarder nervceller bygger upp din kropp, de
flesta finns i CNS (hjärnan+ ryggmärgen).
I nerverna skickas svaga elektriska signaler med en hastighet på
cirka 100 m/s, fast ibland går det mycket långsammare.
Skador i nervcellerna är svåra att reparera och om man lyckas så tar
det lång tid.
De olika delarnas uppgifter:
 Dendriter=korta utskott(in)
 Kärna
 Myelin(fett)= Gör att signalen
inte sprids och att den går
snabbare.
 Axon= Långt utskott (ut) som
överför signalen till annan
nervcell eller annan
kroppsvävnad.
Efter axonet finns en
omkopplingsstation där
synapserna sker, se nästa
sida.
Synapser
Axonet (det långa utskottet) delar upp sig i mindre
tunnare grenar som avslutas i små knoppar.
Knopparna ger ifrån sig signalämnen, t.ex.
acetylkolin, till exempelvis en muskel eller
dendriterna på en annan nervcell.
Vad styr våra inre organ?
Autonoma nervsystemet styr de flesta av de
organ vi inte kan påverka.
Uppdelat i 2 system som motarbetar
varandra:
•
Parasympatiska= mest aktivt när vi vilar
eller är lugna.
•
Sympatiska= mest aktivt vid snabb
verksamhet.
Detta är din superdator-HJÄRNAN
Delarnas uppgifter:
Skallbenet(kraniet): Skydd
Hjärnhinnor: Skydd
Storhjärnan:
90 % av hela hjärnan. Styr ditt
medvetna jag. Består av två halvor.
Har olika centran.
Yttre skikt: BARKEN (veckad grå
substans= nervceller)
Inre: Vit substans (nervtrådar)
Lillhjärnan: Styr balansen och
kontrollerar muskelrörelser.
Hjärnstammen: Styr bland annat
andning, blodtryck, puls,
temperatur och om man är vaken.
Förlängda märgen: Binder samman.
Fakta kring hjärnan

16-17 cm lång, ca. 12 cm hög, ca. 12 cm bred och väger ca 1400
gram.
Hjärnans vikt motsvarar cirka två procent av kroppsvikten, men
hjärnan förbrukar 15-25 procent av kroppens energi.

Hos den levande människan vid kroppstemperaturen 37 grader C. är
hjärnvävnaden flytande som en gröt. Eftersom hjärnan till stor del
består av fett stelnar den när kroppstemperaturen sjunker.

Använder stora mängder syre, cirka 20 % av allt syre som tillförs
kroppen.

Hjärnans bark skulle få en yta på cirka 26 kvadratmeter om man
vecklade ut den.
Olika centran samarbetar
Pannloberna: Styr bland annat
rörelser och tal.
Hjässloberna: Känslocentra som
tar emot signaler för känsel,
tryck, temperatur och smärta
från olika delar av kroppen. Här
finns även hörseln, smak och
lukt lokaliserat.
Tinningsloberna: Samordning av
rörelser och tidsuppfattning.
Nackloberna: Har ligger bl.a.
syncentrat.
Hjärnhalvorna
Storhjärnan
Vänster
Höger
Kan tala och tänka logiskt
Kan sjunga och teckna,
men inte tala.
Tecknar dåligt men kan läsa,
skriva och räkna.
Känner lätt igen modeller
Kan inte se helhetsbild,
men ser detaljer.
Har inlevelseförmåga
Minns ord och siffror, men
har dålig rumsuppfattning.
Ser helheter i bilder
God tidsuppfattning
Bra kroppsuppfattning
Halvorna binds samman av hjärnbalken.
Minnet-hur är det med det,
kära tonåringar?

Du lagrar omedvetet sinnesintryck i din hjärna hela
tiden.

När vi minns saker, t.ex. en låt eller läxan, så arbetar
hjärnans minnescentran. Minnescentran i hjärnan finns
nära våra sinnescentran i Storhjärnan.

Olika minnescentra binds samman när du låter tanken
löpa (associerar), t.ex. syn och hörsel. Därför tycker
jag att det är bra att använda många sinnen när man
lär sig saker i skolan;) Så använd nu dina ögon och
öron.
Intelligens??
Har inget att göra med hjärnans storlek.
 Finns olika typer av intelligens t.ex. IQ, EQ.
 Enligt Howard Gardner finns det

7 intelligenser: lingvistisk (språklig), logisk-matematisk,
spatial (rumslig), kroppslig-kinestetisk, musikalisk,
interpersonell (social) och intrapersonell (reflekterande)
intelligens.
Vad tror DU?
Din omkopplingsstationryggmärgen
Är ungefär lika tjock som en lillfinger och
uppbyggd av 31 segment.
Själv uppbyggnaden:
A) Omges av 3 hinnor.
B) Vit substans (ytterst): nervbanor från
och till hjärnan.
C) Grå substans (innerst)
1. Främre spetsen: Framhorn (styr
rörelserna).
2. Bakre del: Bakhorn (sköter om
känselintryck)
Det sitter i ryggmärgen= reflexer
Medfödda reflexer: Sånt du inte
behöver lära in t.ex. något man gör för
att skydda kroppen mot skada.
Exempel: sugreflex och beröringreflex.
Inlärda reflexer: när nya reflexbanor
skapas i ditt nervsystem, t.ex. att gå,
cykla, skriva och dansa. När väl
reflexernaär inlärda behöver du
inte slösa viljekraft på att
reglera musklerna.
Jag brände mig igen, måste vara den
klantigaste…..
Varför får jag ont? Hm, ja det kan man
undra?
Jag lade min hand på en varm platta,
signaler skickades ,via en reflexbåge, i
sensoriska nerver till ryggmärgen.
Omkoppling sker och via motoriska nerver
skickas signalen ut musklerna i handen.
Jag drar då bort handen snabbt.
Samtidigt som signalerna skickas till
handen så skickas en signal till
känselcentra i hjärnan och jag får
ont….AJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJ!!!!
SÖMN
1/3 av ert liv bör gå åt till att sova. Alltså cirka 8 timmar per
natt, tonåringar skall helst sova tio timmar för att kunna ta in allt
de lär sig under dagen. Tips till er kära tonåringar:

motionera, det gör det lättare att klara skolan;)

Lägg er ungefär vid samma tid varje kväll.

Ta en power-nap om du känner dig sliten.

Fastna inte framför tv/ datorn hela kvällen. Detta aktiverar hjärnan och den får inte tid att
slappna av.

Ät inte för mycket precis innan du lägger dig.

Försök att inte stressa upp er, det rubbar om något sömnen.

Plugga gärna på kvällen eller innan ni lägger er, forskning har visat att det man lär sig på
kvällen sitter bättre.
Finns två olika typer av sömn:
REM-sömn(drömsömn): Cirka 5 tillfällen per natt á 10-10 minuter. Då drömmer
vi och ögonen rör sig under ögonlocken. Mycket viktigt för vår psykiska
hälsa.

Djupsömn: Nu är puls och andning långsam och musklerna avslappnade. Du
sover djupast i början av natten.

Men varför måste vi sova? Låt oss diskutera detta. Glöm inte att anteckna!!! Det gör att man
Sjukdomar/ Skador i
nervsystemet/hjärnan




















MS-Multipel Skleros
Alzheimers
Schizofreni
Parkinson
Stroke
Demens
CP
Epilepsi
Psykoser
Hjärntumörer
Neuroser (fobier, tvångstankar, panikångest, ätstörningar)
Borrelia
Ansiktsförlamning
Migrän/huvudvärk
Hjärnskakning
Stress
Minnesförlust
Manodepressiv sjukdom
ALS
Multifokal motorisk neuropati
HORMONERsignaler som skickas i blodet
Långsammare än signaler som skickas via nerver.
 Signalerna sitter i längre än nervsignaler.
 Hormoner tillverkar av körtlar, se nästa sida.
 Varje hormon har en speciell uppgift och kan påverka ett
eller flera organ.
 Hormonerna är som nycklar som bara passar i speciella
lås (mottagare på cellernas yta). När nyckel hittar sitt lås,
låses det upp och hormonet påverkar kroppen.
 Vad tror ni händer i kroppen när man blir kär?;) Kanske
något med hormonerna.

Hypofysen= Chef över de flesta
körtlarna. Tillverkar bland annat
tillväxthormon.
Tallkottkörteln= Dämpar
sexualdriften.
Sköldkörteln= påverkar
ämnesomsättningen.
Tymus= Stimulerar immunförsvaret.
Binjurarna= tillverkar bland annat
adrenalin (stresshormon)
Bukspottkörteln= tillverkar insulin.
Exempel på sjukdomar:
Dvärg-/jätteväxt
Sockersjuka
Könskörtlar
a) Testiklar= tillverkas testosteron.
b) Äggstockar= tillverkas östrogen
och progestoron.
Våra sinnen
Smak
 Hörsel
 Lukt
 Känsel
 Synen

Hörsel
Källa: http://www.uh.se/bilder/om_horselskador/hur_orat_fungerar.jpg
Smak
www.faktoider.nu/img/tungsmak.jpg
Lukt
Känsel
Syn- sparar vi till OPTIKEN!!!
Exempel på sjukdomar/skador i våra
sinnen:
Tinnitus
 Närsynthet
 Starr
 Färgblindhet
 Översynthet
 Brytningsfel(astigmatism)
 Ménières sjukdom

Repetition – hur var det med minnet? Öva hemma på
nedanstående punkter.
SKRIV BARA STÖDORD HÄR OCH FÖRSÖK
FÖRKLARA MED HJÄLP AV DESSA (kolla av vad du
behöver kunna enligt kriterierna)!!!
Nerverna=
 Hjärnan=
 Hormonerna=
 Ögat=
 Örat=
 Känsel, smak och lukt=
